Bevaka
Teknik

jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den digitala vården

Forskare: Nätläkare har blivit en symbolfråga

Nätläkare har kommit att bli en symbolfråga som i grunden handlar om spänningar mellan privat och offentlig sjukvård. Men samtidigt som nätläkare ofta kritiseras i debatten ökar antalet digitala patientmöten kraftigt. Det skriver Mårten Blix, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, på DI Debatt.

Många upplever det som besvärligt att besöka en vårdcentral, inte minst äldre eller andra som har svårt att gå, eller för boende i glesbygd. Då underlättar digitala vårdbesök, och dessutom undviks risken att bli smittad av andra sjuka patienter.

Digitala vårdmöten kostar skattebetalarna ungefär en tredjedel mindre än ett fysiskt vårdbesök. Men samtidigt är oron för ökade kostnader i sjukvården befogad, påpekar han. Ny teknik ger oftast ökad effektivitet men också högre utgifter. ”Det troliga är att utfallet beror på hur systemet är utformat”, skriver Mårten Blix.

”Fokus borde flyttas från nätläkarnas vara eller inte vara till frågan om vårdens finansiering som är både otydlig och komplex. Tekniken underlättar utförandet men skapar samtidigt en hävstång som förvärrar sedan länge florerande spänningar mellan privat och offentlig vård och mellan olika regioner.”

Ryckiga och okloka åtgärder kring nätläkare kan dämpa viljan till fortsatta privata investeringar och innovationer inom hela hälso- och sjukvården, skriver han och konstaterar att det dessutom sker när de behövs som mest – när befolkningen åldras och rekryteringsproblemen inom välfärden växer.

17 feb
Björn Larsson Rosvall/TT / TT NYHETSBYRÅN
AI-utvecklingen

Nationell storsatsning på AI

Nu har startskottet gått för AI Innovation of Sweden, ett nytt nationellt center som ska boosta utvecklingen av artificiell intelligens i Sverige.

Till centret som ligger på Lindholmen i Göteborg har över 40 organisationer och företag, inom näringsliv, akademi och offentlig verksamhet, anslutit sig. Bland företagen finns bland andra Astra Zeneca, Ericsson, Essity, Volvo, Volvo Cars och Zenuity. Huvudfinansiär är Vinnova.

Fokus ligger på att öka den praktiska tillämpningen av AI genom att sprida kunskap och data, och genom samlokalisering och samarbetsprojekt.

Den nye digitaliseringsministern Anders Ygeman, som invigde centret i Göteborg, säger till Göteborgs-Posten att Sverige inte ska tävla om att vara bäst på kärntekniken inom AI men att vi däremot kan vara bättre på att dra nytta av AI:s möjligheter.

– All ny teknik omformar samhället, men det stora hotet mot jobben och välfärden vore att inte dra nytta av tekniken och halka efter istället. AI kommer också att skapa nya jobb, säger han.

Satsningen välkomnas av näringslivet, skriver Computer Sweden. Robin Blomquist, ansvarig för innovation och strategier på Evry, säger till tidningen att ”alla nu är mogna att prata om de konkreta resultat som AI kan ge”.

– Vi har insett att för att få till leveranser av AI brett så måste vi kunna lita på AI:n och ha en förståelse av vad det innebär. Nu har vi en nationell samlingsplats där akademi, stat och näringsliv kan samarbeta ur ett affärsperspektiv och det kommer att underlätta.

8 feb
JESSICA GOW / TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens arbetsmarknad

Nyckeln till fler ingenjörer – släpp fram tjejerna

Många teknikintresserade tjejer skräms bort av högskolornas mansdominerade ingenjörsutbildningar. I Tyskland har man tagit fram en ny modell för att få fler kvinnor att studera vid den tekniska högskolan, nämligen att bara tillåta kvinnor på ingenjörsutbildningar. Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Precis som i Sverige är den tyska arbetsmarknaden i stort behov av ingenjörer. Kvinnor är särskilt eftertraktade då många företag ser mångfald bland medarbetare som en framgångsfaktor. Erfarenheterna från kvinnoprogrammen inom naturvetenskap och teknik är positiva. Kraven är desamma som på de vanliga programmen men studieresultaten är avsevärt bättre.

Kritiker till kvinnoprogrammen menar att könssegregerade utbildningar kan cementera könsroller, och verka som skyddad tillflykt för kvinnor som inte klarar av den manliga konkurrensen. En professor på som leder civilingenjörsprogrammet i maskinteknik för kvinnor vid den tekniska högskolan i Mühlheim an der Ruhr avfärdar kritiken snabbt, kvinnorna som studerar vid deras program är minst lika duktiga.

I Sverige har organisationen Womengineer satt målet att lika många kvinnliga som manliga civilingenjörer ska utexamineras år 2030. Något som idag är en lång väg framåt, då endast cirka 30% är kvinnor. Och siffrorna sjunker.

På kvinnoprogrammen i Mühlheim an der Ruhr försöker man även att förändra kvinnors bild av ingenjörsyrket, och därmed locka fler tjejer. Genom visa att det kan vara ett kreativt arbete där man får jobba för att förbättra vardagen för människor.

4 feb