Mathias Sundin hade precis blivit utsedd till ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna när han förra året plötsligt lämnade riksdagen. Idag driver han framtidsprojektet Warp Institute, som bland annat vill skicka världens första privata farkost till en asteroid. Han tror stenhårt på teknikens möjligheter. ”Världens största företag startas i garage och studentrum”, säger han.

En ny teknik för ansiktsigenkänning i butiker är på väg att lanseras i Sverige. Genom att få reda på mer om sina kunder kan de fysiska butikerna ta åtminstone ett litet steg närmare e-handlarna som idag vet betydligt mer om sina kunder och deras köpmönster. Det skriver Breakit på sin sajt.

Tekniken går ut på att fånga kundens ansikte i en kamera och omvandla till ett mönster. Det analyseras sedan av en programvara som till exempel kan utläsa kön, ålder och sinnesstämning.

Inga personuppgifter registreras men däremot registreras uppgifter om besöken för varje individ utifrån ansiktsmönstret.

Tekniken ska nu testas i ett antal butiker och gallerior i Sverige, bland annat i Mood-gallerian och Fältöversten i Stockholm, och i Isabella Löwengrips butik som öppnar i Gallerian i centrala Stockholm i höst.

Samtidigt pågår en diskussion om hur långt tekniken kan gå och hur GDPR påverkar användningen.

AI-utvecklingen går så snabbt att det riskerar att skada tilliten till AI överlag, varnar fyra forskare, däribland Stefan Larsson och Li Felländer-Tsai på Entreprenörs debattsida.

I en rapport identifieras fyra problemområden som innebär såväl etiska som sociala och rättsliga utmaningar: Partiskhet, ansvarsfrågor, missbruk och transparens.

För att skapa en mer hållbar AI rekommenderar forskarna följande åtgärder:

Förtydliga regleringarna, i form av etiska ramverk och tolkning av rådande lagstiftning.

Bredda forskning för ökad opartiskhet. Det gäller främst olika vetenskapliga discipliner som teknikvetenskap, samhällsvetenskap, medicin och humaniora.

Öka kunskapen kring samhällelig partiskhet och relationen mellan transparens och ansvarsfrågor för att stärka tilliten i samhället för AI.

Digitaliseringen hotar inte jobben. Tvärtom skapas fler jobb än de som försvinner. Men det kräver att medarbetarna kontinuerligt vidareutbildas, även om det är ett allt större problem för arbetsgivarna. Det visar en rapport från Manpower.

Utan vidareutbildning stannat företaget. Men mer än varannan företagare ser svårigheter i vidareutbildning, särskilt när det gäller tekniska färdigheter. Trots utmaningarna planerar ändå 91 procent av arbetsgivarna i Sverige att vidareutbilda sin personal för att klara kompetensförsörjningen.

– Vår tids stora utmaning ligger i förmågan att snabbt kunna anpassa den kompetens vi har till samhällets digitalisering och övriga utveckling. Arbetsgivare behöver stötta sina medarbetare i att utveckla deras kompetenser för att organisationen ska vara fortsatt konkurrenskraftig. Det är glädjande att rapporten visar att svenska företag har förstått detta. Även medarbetare måste ta ansvar för sin egen kompetensutveckling, säger Mikael Jansson, vd för ManpowerGroup Sverige, i ett pressmeddelande.

För att kunna eliminera fossila bränslen till 2050 och stoppa klimatförändringarna måste vi bygga ut kärnkraften. Det skriver Joshua S. Goldstein, Staffan A. Qvist och Steven Pinker i New York Times.

”Det är en fantasi att enbart förnybar energi kan ersätta fossila bränslen. Vind- och solkraft blir allt billigare, men de är inte tillgängliga dygnet runt, när det är både mulet och solsken, och det finns än så länge inga batterier som kan lagra energi i dagar eller veckor.”, skriver debattörerna.

De lyfter fram Frankrike och Sverige som två exempel där ett snabbt skifte från fossila bränslen till kärnkraft har lett till att utsläppen idag är en tiondel av genomsnittet i världen. På många platser i världen är kärnkraft den billigaste energikällan som finns att tillgå, menar de.

”Med politisk vilja skulle Kina kunna byta ut kolkraft mot kärnkraft utan att offra den ekonomiska tillväxten, vilket skulle minska de globala utsläppen med över tio procent.”

Debattörerna menar även att kärnkraft är den säkraste formen av energi som människan någonsin har använt och jämför med gruvolyckor, problem vid vattendammar, gasexplosoiner, oljetransportolyckor och utsläpp från kolkraftverk som sammantaget dödar långt fler människor, fler än en halv miljon årligen, än vad kärnkraften någonsin har gjort.

Den svarta plasten har utmärkt sig för hur svår den är att återvinna. Ny infraröd teknik från Finland kan förhoppningsvis förändra det faktumet. Det rapporterar Yle.

Svart plast används idag till en rad olika syften, men har varit problematisk på grund av att den inte går att identifieras av sensorerna vid återvinningsstationer. Något som lett till att plasten istället för att återvinnas skickas till förbränning och därmed påverkar klimatet.

Den nya kameran har tagits fram av finska företaget Specim, och ska kunna göra den identifikation av svart plast som dagens sensorer inte kan. Än så länge är det bara en av de så kallade MWIR- kamerorna som är på plats i Finland, men förhoppningen är att produkten ska kunna minska plastförbränningen världen över.

Ligger det en mobiltelefon på ett bord, då är vi illa ute.

– Studierna som gjordes visar att en del av våra tankar omedvetet tycks gå till mobilen på bordet. Det behöver inte ens vara vår egen mobil. Personerna som hade mobilen på bordet presterade märkbart sämre än de som hade mobilen i väskan. De som hade mobilen utanför rummet presterade bäst, säger hjärnforskaren Sissela Nutley i en intervju med Ny Teknik.

Hon har just kommit ut med boken ”Distraherad – Hjärnan, skärmen och krafterna bakom” och i den visar hon att en av de funktioner som telefonen förstör mest för är vårt arbetsminne.

– Vi klarar inte att hålla mer än ungefär fyra till fem enheter med information samtidigt. Så fort det kommer in ­annan information eller om vi behöver byta uppgift, då rensas det andra ut och när vi ska släppa in ny information i arbetsminnet tar det tid att switcha fokus. Beroende på vad det var som avbröt oss tar det olika lång tid att komma ­tillbaka där vi var, men ända upp till 25 minuter kan det ta att komma tillbaka till samma fokus.

Det senaste decenniet har det regnat in nya lagar och regler. Först i spåren av finanskrisen och nu på grund av digitaliseringens framfart. Ur all röra växer en ny marknad fram, och det går i raketfart.

Branschen kallas regtech och företagen i den nischen tar fram teknik för att automatisera alla regulatoriska krav. Regtech växer med 25 procent varje år och nya aktörer strömmar in från alla håll, skriver Computer Sweden.

Ett exempel i Sverige är CE Check, som lanserades förra året och nu tar in drygt två miljoner kronor i riskkapital för att växa i den takten som krävs. Grundaren Tobias Rydell förklarar varför regtech lockar till sig så många investerare.

– Det är en väldigt gammalmodig bransch där det inte hänt så mycket och där digitaliseringen kom in sent. Därför är behovet stort. Men det är också så att det här är ett område som många tycker är jobbigt, och därför finns stor efterfrågan på teknik som kan förenkla, säger han till Computer Sweden.

Sverige är en av de fem länder i världen som är mest redo för självkörande bilar på allmänna vägar. Det visar en ny rapport från investmentbanken GP Bullhound.

De andra fyra är USA, Storbritannien, Holland och Singapore.

De goda förutsättningar i Sverige kan dels förklaras av att av landets infrastruktur för väg- och kommunikationsnätverk är i världsklass och dels för att flera svenska företag bryter ny mark i området.

Här nämns bland annat lastbilsjättarna som Volvo och Scania. Även de svenska uppstickarna Zenuity och Einride och lokala startups som MaaS Global, Sensible4, Uniti, och Autonomous Mobil är bra positionerade inom sektorn, skriver Sven Raeymaekers, partner på GP Bullhound i ett pressmeddelande.

Bland de största företagsprofilerna i världen finns amerikanska Google och Tesla. Men det finns även 60 andra företag som investerar tungt i forskning och utveckling kring förarlösa fordon.

Här nämns bland annat de amerikanska biltillverkarna GM och Ford som båda har förvärvat och investerat i bolag som utvecklar förarlös teknik.

I Tyskland har BMW och Daimler gått vidare i området med strategiska partnerskap.

Tunga nationalekonomer har dömt ut mångmiljardsatsningen på höghastighetståg i fPlus. Men frågan splittrar Sverige. I Västsverige hyllas projektet medan stockholmarna är avvaktande. fPlus reder ut varför.