Människan får höra en lögn i snitt 200 gånger om dagen. Samtidigt är vi väldigt dåliga på att upptäcka vad som är sant och inte – ett problem som mänskligheten länge har försökt att övervinna. Och nu kan det snart ske, skriver The Guardian i ett långt reportage. Med hjälp av hjärnskanning och modern AI-teknik har jakten på den perfekta lögndetektorn tagit stora steg framåt under den senaste tiden.

Men är det verkligen det vi vill? frågar sig tidningen. Ska en maskin kunna läsa våra innersta tankar? Och vad händer om länder och företag börjar använda sådana test i stor skala?

– Forskare tänker inte mycket på vem som kommer att använda de här metoderna, säger forskaren Giorgio Ganis i reportaget.

Läs hela reportaget genom länken nedan.

En stor arbetskraftsbrist inom it bidrog till att över 5 000 it-konsulter från indiska företag stationerades i Stockholm förra året. Det visar nya siffror från Arbetsmiljöverket.

Arbetskraftsbristen i branschen är den största på tio år, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms handelskammare till Sveriges Radio.

Hon menar att läget är akut och att antalet högskole- och universitetsplatser på IT-utbildningar måste ökas.

Computer Sweden skriver om ett test av Amazons mjukvara för ansiktsigenkänning, Rekognition, där en av fem lagstiftare i Kalifornien identifierades som kriminella.

Det var lobbyorganisationen American Civil Liberties Union, ACLU, som lät Amazons mjukvara jämföra bilder på 120 delstatspolitiker med en databas av arresterade personer.

Sajten skriver att ”lämpligt nog, kan man tycka, var en av de utpekade delstatssenatorn Phil Ting som även han vill gå försiktigt fram med tekniken och även föreslagit att tekniken ska förbjudas i de kroppskameror som polisen använder”.

”Deepfake” är ett fenomen som är här för att stanna. Det menar tidskriften The Economist som för sina läsare reder ut vad en ”deepfake” är och hur tekniken bakom fungerar.

När man ska skapa en deepfake börjar man med att samla många bilder, skriver tidningen. Om den tidigare amerikanska presidenten Obama är exemplet och syftet är att göra en deepfake som låter honom säga saker han inte sagt i verkligheten så börjar processen med att man sammanställer en stor mängd bilder på honom. Dessa bilder matas sedan in i en särskild mjukvara som lär sig hur Obamas mun ser ut när han säger olika slags ord och kan utifrån det sedan skapa nya fejkade bilder på Obama som säger någonting annat.

Tidskriften menar att vi kan förvänta oss att se mer deepfake i framtiden och att det får konsekvenser för förtroendet för politiker och potentiellt även politiska val.

Samtidigt pågår utveckling av ny teknik som ska kunna urskilja falskt eller manipulerat nyhetsmaterial. Sveriges Radio rapporterar om att forskare vid Lunds universitet arbetar med att ta fram en ny app vars egna AI-algoritmer ska kunna sortera ut falska nyheter.

Det är ett reellt hot när folkvalda politiker ifrågasätter vetenskap, något som blir tydligt i hur man i Europaparlamentet ställt sig till växtförädling och GMO, skriver Jessica Polfjärd (M), Europaparlamentariker på Aftonbladet debatt.

Att ha olika åsikt i politiska frågor är ingenting konstigt, men annat är det när vi tar ställning till vetenskapliga bedömningar menar debattören. Hon skriver att både rödgröna och högerpopulister konsekvent invänt mot beslut att godkänna GMO-grödor trots att experterna på EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet bedömt grödorna som lika säkra för miljön och konsumenterna som sina konventionella motsvarigheter.

Detta beteende är ett reellt hot mot både europeisk konkurrenskraft och klimatet när man ifrågasätter innovationer och tekniker som effektiviserar jordbruket, anser Polfjärd. Hon menar att under de kommande fem åren måste politiker stå upp för vetenskap, teknik och innovation.

”Vi kan ha olika synpunkter på mycket i politiken, men att lita på etablerade forskare och våra expertmyndigheter borde vara en självklarhet för alla”, avslutar Polfjärd.

Ämnena spänner brett över dagens ledarsidor; tech, vård och hedersförtryck tar plats på agendan.

Expressens, Allehandas och Correns ledarsidor förfasas över att allvarliga förlossningsskador inte lex Maria-anmäls inom vården. Correns skribent Agnes Karnatz manar vården till att våga vara självkritisk. Allehandas Karin Bergkvist tycker att det är ”skamligt” att vården inte tar skadorna på allvar.

DI motsätter sig Frankrikes beslut att införa en specialskatt på stora techbolag och menar att den hämmar innovation och utveckling, medan BLT hurrar då de anser att konkurrensen blir snedvriden om amerikanska techjättar slipper undan skatt.

DN och Aftonbladet välkomnar regeringens initiativ till ny lagstiftning kring hedersförtryck. Skärpta straff och en lagändring kan hjälpa, men DN:s Elsa Kugelberg skriver att det är avgörande att ”förändra de sociala normer som ligger till grund för förtrycket.”

En ny undersökning visar på en flerdubbling av antalet AI-projekt, rapporterar Computer Sweden. Enligt en global undersökning från analysföretaget Gartner så ska de organisationer som jobbar med AI utöka satsningarna inom området.

Bland de undersökta företagen som arbetar med AI så har de i snitt fyra projekt i gång, och de räknar med att det tillkommer sex stycken under de kommande tolv månaderna och ytterligare femton de nästkommande tre åren. 59 procent av organisationerna i undersökningen har redan implementerat AI och i dag arbetar vart tredje svensk storföretag, särskilt banker, aktivt med AI, som chattbottar, skriver Computer Sweden.

Kundupplevelse angav 40 procent av deltagarna vara den viktigaste drivkraften för att använda sig av AI-tekniken. På andra plats, med 20 procent, kom automatiseringen. 56 procent angav också att den största utmaningen är att hitta rätt kompetens.

Sverige är ett av de länder i Europa där du får mest bensin för medellönen. Det visar en kartläggning från shoppingplattformen Picodi som DI har tagit del av. Rent konkret går det att tanka 1 883 liter bensin för en medelnettolön på 29 585 kronor.

I Schweiz och Luxemburg, som toppar listan, kan du köpa 3 388 liter bensin för en medellön på 48 500 kronor, respektive 2 827 liter för en lön på 36 000 kronor.

På Europabotten återfinns Albanien som ger 218 liter bensin för en månadsinkomst på 3 300 kronor.

Mest bränsle för pengarna går det att hitta i länderna runt Persiska viken, Qatar, Kuwait och Förenade Arabemiraten, med 4 900-6 500 liter bensin för respektive genomsnittslön.

En gigantisk skattesmäll för några av Sveriges vanligaste bilmodeller väntar runt hörnet. Det handlar om en ny körcykel som ska införas den 1 januari 2020. Branschen vill skjuta upp det hela ett år men svävar i total osäkerhet när regeringen inte kan ge besked. "Det kan ge en fördubbling av skatterna och vi vet ingenting”, uppger branschexperter för fPlus.

Artificiell intelligens präglas av många myter varav den mest seglivade är att AI innebär superintelligens. Myterna gör tillämpningen av AI i ekonomin och utformningen av politik för den tekniska utvecklingen svårare. Det skriver Joakim Wernberg, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum och författare till rapporten ”Människor, maskiner och framtidens arbete”, på DI debatt.

Han tar bland annat upp myten om att AI skulle vara en industriell revolution som sker i ett vakuum, medan det egentligen är en del av en bredare strukturomvandling. AI är snarare integrerad i hela ekonomin.

Att AI skulle utvecklas oreglerat och bortom människans kontroll är inte heller sant. AI är snarare en inverterad programmering. Det innebär att man i stället för att programmera explicita regler för hur en robot ska bete sig programmerar regler som roboten måste förhålla sig till medan den försöker uppfylla en målfunktion på ett optimalt vis, skriver Joakim Wernberg.