Nätläkare har kommit att bli en symbolfråga som i grunden handlar om spänningar mellan privat och offentlig sjukvård. Men samtidigt som nätläkare ofta kritiseras i debatten ökar antalet digitala patientmöten kraftigt. Det skriver Mårten Blix, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, på DI Debatt.

Många upplever det som besvärligt att besöka en vårdcentral, inte minst äldre eller andra som har svårt att gå, eller för boende i glesbygd. Då underlättar digitala vårdbesök, och dessutom undviks risken att bli smittad av andra sjuka patienter.

Digitala vårdmöten kostar skattebetalarna ungefär en tredjedel mindre än ett fysiskt vårdbesök. Men samtidigt är oron för ökade kostnader i sjukvården befogad, påpekar han. Ny teknik ger oftast ökad effektivitet men också högre utgifter. ”Det troliga är att utfallet beror på hur systemet är utformat”, skriver Mårten Blix.

”Fokus borde flyttas från nätläkarnas vara eller inte vara till frågan om vårdens finansiering som är både otydlig och komplex. Tekniken underlättar utförandet men skapar samtidigt en hävstång som förvärrar sedan länge florerande spänningar mellan privat och offentlig vård och mellan olika regioner.”

Ryckiga och okloka åtgärder kring nätläkare kan dämpa viljan till fortsatta privata investeringar och innovationer inom hela hälso- och sjukvården, skriver han och konstaterar att det dessutom sker när de behövs som mest – när befolkningen åldras och rekryteringsproblemen inom välfärden växer.

Lucien Engelen, en inflytelserik profil inom framtidens vård, sade under en konferens arrangerad av Ramboll att vården står inför ett paradigmskifte. ”Patienter accepterar inte längre att vänta på vård. Och varför skulle de det?”

Vad vore näringslivet utan risktagande? Alla nya produkter kan dock inte lyckas på marknaden och i bland går det riktigt åt skogen. Veckans Affärer redovisar några av tidernas största produktfloppar.

Minns du till exempel Facebook phone? Hajpen var så stor kring Facebook Phone redan innan den lanserats att vilken produkt som helst skulle haft svårt att leva upp till förväntningarna. Vad användarna fick år 2013 var HTC First, vars huvudsakliga usp var att den var riktad mot Facebook Home-appen, skriver Veckans Affärer.

En annan flopp var New Coce. När Coca-Cola 1985 ändrade sitt recept var det utan att konsumenterna bett om det – och den nya smaken möttes av ett ramaskri. När bolaget återgick till originalreceptet bröt det legendariska ABC-ankaret Peter Jennings in mitt i ett avsnitt av tv-serien Sjukhuset för att tillkännage nyheten, skriver Veckans Affärer.

”Apple har ju lyckats med Ipod, kan inte vi bara göra något liknande?” tänkte Microsoft 2006 och lanserade sin egen musikspelare, Zune, skriver Metro.

Men 2011 meddelades att inga fler enheter skulle utvecklas och senare stod det klart tidigare modeller skulle sluta tillverkas, skriver Metro.

Eller vad sägs om vapentillverkaren Bofors satsning på tandkräm? Tro det eller ej – på 1950-talet lade de till fluortandkräm på sin lista över produkter.

Senast 2030 ska energiproduktionen i världen bestå av förnybar teknik. Men det är inte möjligt utan att använda kärnkraft, menar både forskare och energiexperter.

Nu har startskottet gått för AI Innovation of Sweden, ett nytt nationellt center som ska boosta utvecklingen av artificiell intelligens i Sverige.

Till centret som ligger på Lindholmen i Göteborg har över 40 organisationer och företag, inom näringsliv, akademi och offentlig verksamhet, anslutit sig. Bland företagen finns bland andra Astra Zeneca, Ericsson, Essity, Volvo, Volvo Cars och Zenuity. Huvudfinansiär är Vinnova.

Fokus ligger på att öka den praktiska tillämpningen av AI genom att sprida kunskap och data, och genom samlokalisering och samarbetsprojekt.

Den nye digitaliseringsministern Anders Ygeman, som invigde centret i Göteborg, säger till Göteborgs-Posten att Sverige inte ska tävla om att vara bäst på kärntekniken inom AI men att vi däremot kan vara bättre på att dra nytta av AI:s möjligheter.

– All ny teknik omformar samhället, men det stora hotet mot jobben och välfärden vore att inte dra nytta av tekniken och halka efter istället. AI kommer också att skapa nya jobb, säger han.

Satsningen välkomnas av näringslivet, skriver Computer Sweden. Robin Blomquist, ansvarig för innovation och strategier på Evry, säger till tidningen att ”alla nu är mogna att prata om de konkreta resultat som AI kan ge”.

– Vi har insett att för att få till leveranser av AI brett så måste vi kunna lita på AI:n och ha en förståelse av vad det innebär. Nu har vi en nationell samlingsplats där akademi, stat och näringsliv kan samarbeta ur ett affärsperspektiv och det kommer att underlätta.

Många teknikintresserade tjejer skräms bort av högskolornas mansdominerade ingenjörsutbildningar. I Tyskland har man tagit fram en ny modell för att få fler kvinnor att studera vid den tekniska högskolan, nämligen att bara tillåta kvinnor på ingenjörsutbildningar. Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Precis som i Sverige är den tyska arbetsmarknaden i stort behov av ingenjörer. Kvinnor är särskilt eftertraktade då många företag ser mångfald bland medarbetare som en framgångsfaktor. Erfarenheterna från kvinnoprogrammen inom naturvetenskap och teknik är positiva. Kraven är desamma som på de vanliga programmen men studieresultaten är avsevärt bättre.

Kritiker till kvinnoprogrammen menar att könssegregerade utbildningar kan cementera könsroller, och verka som skyddad tillflykt för kvinnor som inte klarar av den manliga konkurrensen. En professor på som leder civilingenjörsprogrammet i maskinteknik för kvinnor vid den tekniska högskolan i Mühlheim an der Ruhr avfärdar kritiken snabbt, kvinnorna som studerar vid deras program är minst lika duktiga.

I Sverige har organisationen Womengineer satt målet att lika många kvinnliga som manliga civilingenjörer ska utexamineras år 2030. Något som idag är en lång väg framåt, då endast cirka 30% är kvinnor. Och siffrorna sjunker.

På kvinnoprogrammen i Mühlheim an der Ruhr försöker man även att förändra kvinnors bild av ingenjörsyrket, och därmed locka fler tjejer. Genom visa att det kan vara ett kreativt arbete där man får jobba för att förbättra vardagen för människor.

Flygbranschen djupt oroad över att flygskatt återinförs som ett resultat av januariöverenskommelsen, skriver Fredrik Kämpfe, Svenska Flygbranschen på Ny Tekniks debattsida.

”Skatten har inte någon koppling till faktiska utsläpp och saknar därmed incitament för branschen att ställa om”, skriver han.

Om regeringen inte ser helhetsbilden och i stället inför tvära politiska kast och ogenomtänkta förslag, riskerar vi att totalt utarma svenskt flyg med svåröverskådliga effekter, hävdar Kämpfe.

En bättre lösning vore att satsa offensivt på gröna förslag som ny teknik, el- och hybridflyg, bättre användning av flygvägar och operationella effektiviseringar. Han drar paralleller med USA som kommer att introducera elflyg på marknaden 2022 och Norge som planerar att inrikesflyget ska vara elektrifierat 2040.

Med högre skatter och avgifter skapas bara en ”alltför hög kostnadsbas”, vilket minskar förutsättningarna för jobb och tillväxt och i förlängningen minskar möjligheten att upprätthålla tillgänglighet i hela landet och vår omvärld.

Sverige riskerar att hamna i AI-bakvattnet. Det menar Tieto-chefen och australiensisk-tyska forskaren Christian Guttmann som i en fPlus-intervju berättar om Kinas storskaliga satsningar. ”Kina har redan infört att AI ska läras ut i skolorna och även barnböckerna handlar om AI”, säger han och bemöter idén att tekniken i sig är kulturlös. ”Det finns stora skillnader mellan olika länder hur produkter beter sig”.

Att ”sätta kommunen på kartan”. Det är en uppgift som många lokala politiker tar på stort allvar och gärna satsar stora summor skattemedel på. Det brukar ta en ände med förskräckelse, vare sig det är små eller stora summor som slösats bort, det kan Slöseriombudsmannen intyga.

fPlus har listat elva av de stolligaste slöserierna med våra skattepengar.

Startups verksamma inom mjukvaruverksamhet har lyckats bäst att slå sig in på marknader runtom i världen – från Kanada till Kenya, till och med Nordkorea.

Det visar Ny Teknik och Affärsvärlden Sveriges årliga lista över Sveriges 33 mest lovande teknikbolag.

Även hårdvaruföretagen har fått stor geografisk spridning, bland annat synth-tillverkarna Teenage Engineering och halvledarbolaget Acconeer, som har byggt ett kundnätverk i USA och Japan.

Svårare är det för medicinteknik- och miljöteknikföretagen eftersom deras expansionsplaner oftast bromsas av kostsamma och tidskrävande CE- (EU) och FDA-godkännanden (USA).

De som ändå lyckas bli certifierade har fått tillträde till viktiga marknader som Nordamerika (USA och Kanada) samt EU.

Sammantaget har drygt 95 procent av de 33 bolagen varit framgångsrika med att etablera sig i ett eller flera länder utöver Sverige, skriver Ny Teknik.