Sverige är med i den absoluta toppen när EU rankar de hetaste gröna framtidsbolagen. Entreprenörerna ger Sverige ett bra betyg men flaggar för att skattebördan och regelkrånglet behöver lindras. ”Får man rejäl fart på entreprenörskapet löser man också problemen med arbetslösheten”, säger en företagare.

Färre män är intresserade av techbranschen, i kontrast till kvinnorna som ökat sitt intresse, framgår av en ny rapport från Nexer.

– Det är otroligt spännande uppgifter och nu måste alla ta kvinnornas intåg i vår mansdominerade bransch på allvar. Det är en gamechanger för it-branchen och för Sverige som land, säger Lars Kry, vd på Nexer.

Enligt rapporten har samtidigt kvinnors digitala självförtroende ökat under pandemin. Det som oroar svenskarna mest är risken för ett digitalt utanförskap.

Det framgår också att det råder en stor kompetenskris inom industrin. Det fattas hela 70 000 personer till år 2024 enligt IT&Telekomföretagen.

Kompetensutvisningar på grund av orimliga krav måste minska kraftigt för att stötta den svenska dataspelsbranschen, framgår av en ny rapport från Entreprenörskapsforum.

Den svenska dataspelsbranschen har under en längre tid varit en av Sveriges snabbast växande branscher. Sedan 2012 har branschen ökat sin omsättning med drygt 560 procent, från 3,7 till 24,5 miljarder kronor. I en ny rapport till Entreprenörskapsforum lyfts behovet av exportkrediter till fortsatt internationalisering liksom skattereduktioner för FoU-satsningar. Talangattraktion framhävs som kritiskt viktigt, därför måste kompetensutvisningar på grund av orimliga krav på utlandsrekryteringar kraftigt minska.

– Dataspelen har helt tagit steget ut från spelhallar och pojkrum och är nu föremål för tunga investeringar på de globala marknaderna. För att fortsättningsvis förbli innovativa och driva den internationella utvecklingen behövs stimulanser och stöd för forskning och utveckling, FoU, säger Desirée Blankenburg Holm, docent Uppsala universitet och en av rapportförfattarna, i ett uttalande.

Svenska teknikföretag har stor global spridningspotential och spelar en viktig roll i hela världens hållbarhetsutveckling. Därför måste politiken ge bästa förutsättningar för svensk, klimatsmart industri att bidra globalt, skriver företagsledare från bland annat Volvo, Tetra Pak och Alfa Laval på DI Debatt.

Snarare än att bara fokusera på minskade utsläpp från svensk mark behövs en internationell samverkan på global nivå och ett EU som är ambitiöst och enat på området.

”Svensk industri har i allmänhet ett mindre ”hållbarhetsavtryck” än motsvarande branscher i andra länder. Att skapa goda och förbättrade konkurrensförutsättningar för svensk industri bidrar till ökande marknadsandelar samtidigt som länder där industrin gör större hållbarhetsavtryck får svårare att konkurrera”, skriver debattförfattarna.

Små- och medelstora företag är de nya måltavlorna i industrispionaget mot Sverige. Det kan vara allt från uppenbara digitala angrepp till smygoperationer som kan pågå i tio år, varnar flera experter. ”Man måste vara vaken på alla plan”, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg.

Svenska cleantech-bolag har fördubblat omsättningen mellan 2017 och 2019. Samtidigt finns det fortfarande outnyttjad potential i branschen, skriver Realtid.

Allt fler vill investera i grön teknik, enligt en branschanalys framtagen av Sweden Sustaintech Venture Day. Vad som ligger bakom tillväxten är en stark tillfrågan på hållbara produkter och tjänster. Samtidigt behövs det mer uthålligt riskkapital i sektorn.

– Det skulle behövas fler aktiva svenska industribolag som investerade i svensk miljöinnovation. Många av de stora industribolagen på börsen lyser med sin frånvaro inom svensk greentech. Det ser jag som en möjlighet. Likaså skulle det behövas fler långsiktiga, industriella fonder som investerar i tidiga skeden, säger Boel Swartling, entreprenör och investerare samt projektledare för Sweden Sustaintech Venture Day, till Realtid.

Tanya Singh, systemvetarstudent och Årets tech-tjej 2020, vill förändra bilden av teknikbranschen som dominerad av vita män. Nya innovationer kan möjliggöras om nya perspektiv lyfts in, säger hon till Magasinet t:.

Tanya Singh studerar systemvetenskap på Göteborgs universitet. Hon menar att för att branschen ska breddas behövs fler förebilder som som kan dela med sig av sitt intresse för teknik och sina erfarenheter för att inspirera andra. Personer från olika bakgrunder måste kunna se sig själv speglad i branschen.

– Rent historiskt har tekniska innovationer varit design av män för män. Nya lösningar behöver bli tillgängliga för fler. Då måste branschen ha bättre representation och få in alla möjliga perspektiv, säger Tanya Singh, till Magasinet t:.

Pandemin tryckte ned både antalet och värdet på företagsförvärv och fusioner runt om i världen i fjol.

Men Sverige gick mot strömmen. Och det pekar uppåt även på global nivå sedan i höstas.

Digitaliseringvågen under pandemiåret 2020 gjorde fjolåret obegripligt bra för många tunga teknikaktier.

I år hotar en kalldusch, med stigande räntor och hot om regleringar – men aktierna fortsätter uppåt ändå.

Förståelsen för kärnkraftens betydelse i det svenska energisystemet ökar. Det senaste året har allt fler politiska beslutsfattare insett att det är svårt att möta ett ökat elbehov och samtidigt upprätthålla stabiliteten i elnätet utan kärnkraft. Därför skulle det inte överraska om det snart börjar byggas nya reaktorer, skriver Daniel Westlén i Smedjan.

Daniel Westlén konstaterar att vinden har vänt för svenskt kärnkraft, det är nu är fullt möjligt att vi inom några år har nya reaktorer på gång.

”Komplexiteten i kraftsystemet – inklusive behovet av att kunna hålla spänningen stabil överallt, att kunna klara av ett stort fel, att parera en kortslutning och inte minst att kunna starta upp nätet igen efter ett omfattande avbrott – har börjat bli uppenbar även på den politiska nivån. Man kan inte peka på en teknik man råkar gilla och tro att det ska ge ett kraftsystem som fungera”, skriver Daniel Westlén i Smedjan.