Industrin lanserar ett 12-punktsprogram för att lyfta Sverige till världstoppen igen. Astra Zenecas ordförande Leif Johansson menar att krångliga regler och politiska processer sinkar utvecklingen. ”Jag blir frustrerad över att det händer så lite på viktiga områden”, säger han.

Under den timme på året då elanvändningen är som störst, den så kallade topplasttimmen, kan det komma att saknas 1 700 megawatt i elnätet, spår Svenska Kraftnät. De skriver Ny Teknik.

Problemet väntas bli större än tidigare år, då ytterligare en kärnkraftsreaktor, Ringhals 1, stängs. Den installerade effekten från vindkraft kommer inte att kunna väga upp produktionsbortfallet när det är som kallas, skriver Ny Teknik.

– Tyvärr sammanfaller det ofta att när det blir riktigt kallt så är det också låg vind. Det ser vi i statistik som vi hämtar från olika källor. Andra länder har liknande siffror, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät, till Ny Teknik.

Tack vare svensk forskning i framkant och hårt arbete har det svenska företaget Renewcell lyckats återvinna textilavfall för att kunna göra nya kläder. Drivkraften ligger i att bidra till en grön omställning, och modeindustrin är bara början.

I dag skulle PTS ha börjat auktionen för svenska 5G-nätet. Men beslutet under gårdagen från förvaltningsrätten, att tills vidare häva förbudet mot att kinesiska företag finns med, kommer som en kalldusch konstaterar fPlus säkerhetsexpert Patrik Oksanen. PTS har valt att tills vidare skjuta på auktionen.

Ett flertal europeiska länder satsar stort på vindkraft. Men Sverige har, trots långa kuster, halkat efter. Nu måste regeringen ge den havsbaserade vindkraften i Sverige bättre villkor, skriver fyra företrädare för vindkraft i en debattartikel i Ny Teknik.

Varje TWh som produceras av havsbaserad vindkraft minskar utsläppen av växthusgaser med cirka 0,6 miljoner ton. Nu har regeringen föreslagit att den så kallade anslutningskostnaden slopas för den havsbaserade vindkraften. Det är ett steg i rätt riktning, menar debattartikelns författare.

– Att staten står för anslutningskostnaden, och på så sätt möjliggör en snabb utbyggnad, är troligen en av de allra mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska utsläppen.

Men det räcker inte:

– Det är tydligt att vindkraft bortprioriterats till förmån för andra intressen. Om vilja finns, kan dessa områden i havsplanen utökas. Exempelvis finns idag teknik som kan möjliggöra vindkraft i djupare vatten.

– Dagens förutsättningar i form av otillräcklig planering, bristande kapacitet i elnät och vaga politiska incitament, ger storskalig produktion från havsbaserad vindkraft på plats tidigast år 2030.

Stora serverhallar placeras gärna i kalla Norrland. Men de kan lika gärna ligga i södra Sverige och på så sätt få kunder utanför Sverige, i norra Europa. Det skriver fyra forskare i en debattartikel i Ny Teknik.

Ett viktigt förhållande är det geografiska avståndet mellan användarna och datacentren. Det handlar om den tidsfördröjning som uppstår genom det fysiska avståndet till datacenter, som har betydelse för tidskritiska tillämpningar exempelvis självkörande bilar. Mindre tidskritiska tjänster som Facebook och andra webbtjänster kan med fördel placeras långt från befolkningscentran.

Under senare tid har dessutom en teknik som kallas edge börjat användas alltmer. Den innebär i korthet att stora centrala datacenter samverkar med små datacenter som finns geografiskt närmare användarna. Då kan den stora mängden av databehandling med fördel göras på distans där det finns kapacitet, och det mest tidskritiska göras närmare användarna.

Datacenter i södra Sverige kan i många fall serva norra Europa med acceptabel tidsfördröjning även för mer latenskritisk användning, i stället för alternativet att överföra svensk el.

Elektrifiering och användning av vätgas. Det är två tydliga sätt att minska industrins miljöpåverkan. Och det behövs, visar en rapport från Energimyndigheten.

Industrin har sedan 1990-talet minskat utsläppen av växthusgaser. Men det finns fortfarande stora insatser att göra. Industrin står för en tredjedel av de fossila växthusgasutsläppen i Sverige. Omkring två tredjedelar av industrins utsläpp kommer direkt från industrins processer för tillverkning och bearbetning i produktionen.

– I takt med att processer har effektiviserats och bränslen bytts ut har utsläppen från svensk industri minskat över tid. Men för att nå klimatmålen krävs något annat. Nu räcker inte stegvis energieffektivisering eller utveckling av industrins processer och metoder. Nu krävs ordentliga teknikskiften, säger Klara Helstad, chef för Energimyndighetens enhet Hållbar industri.

Två tydliga tekniksprång är enligt Energimyndigheten dels att låta vätgas ersätta fossila råvaror, dels en ökad elektrifiering, till exempel av cementindustrin. Båda teknikerna skulle ge en tydlig minskning av koldioxidutsläppen.

I dag drivs flyget till 99,9 procent med fossilt bränsle. Även om utsläppen bara utgör en liten andel av människans globala klimatpåverkan så ökar de. Det skriver fem flygforskare i en debattartikel i Dagens Nyheter och tillägger att vätgasdrivet flyg är den främsta möjligheten att verka för ett hållbart flyg.

Det senaste året har regeringar i Tyskland, Danmark, Frankrike och England presenterat planer för att utveckla vätgas som ett flygbränsle. Flygföretaget Airbus planerar också för vätgasflyg. Nu är det dags för Sverige att inse vätgasteknikens unika möjligheter, skriver forskarna vidare, och listar flera sätt att konstruera vätgasdrivna flygplan.

”Med utgångspunkt i vår forskning vet vi att vätgasflyget kräver avancerad men inte revolutionerande teknik. Svensk flygindustri, understödd av akademi och institut, har unika förmågor från vår militära och civila bakgrund”, avslutar de.

Politiken agerar för långsamt för att svenska företag ska kunna genomföra nödvändiga investeringar och hållbarhetsprojekt. Genom ändringar i miljöbalken och öronmärkta medel till domstolarna kan tillståndsprocesserna effektiviseras och miljömålen nås, skriver Pia Pehrson och Mikael Jonasson, vid Foyen Advokatfirmas avdelning för mark- och miljörätt, i en debattartikel på Ny Teknik.

Det är glädjande att regeringen nyligen tillsatt en utredning om hur tillståndsprocesserna kan effektiviseras, skriver debattörerna. Men problemet ligger fortfarande i en oerhörd tidsbrist. Förslagen på lagändringar kan dröja ända till 2022, och svenska företag kan därmed gå miste om viktiga investeringar och projekt som läggs på is.

Därför räcker det inte med att ge pengar till myndigheter, eftersom många ärenden överklagas till mark- och miljödomstolarna. Dessa måste också förstärkas, menar debattörerna.

”Den osäkerhet som nu finns om tidsramar för tillståndsprocesser och frågetecken om rättssäkerheten innebär ett konkret hot mot framtida jobb och investeringar, men även ett hot mot Sveriges klimatmål”, skriver debattörerna.

Regeringen borde inte styra så hårt mot en teknik som redan är dödsdömd, skriver Patrik Kronqvist på Expressens ledarsida.

2035 förbjuds försäljning av nya bilar drivna av bensin och diesel på USA:s största bilmarknad, Kalifornien. Patrik Kronqvist funderar på vad fossilförbudet kan betyda för klimatpolitiken i Sverige där många politiker sjunger biodrivmedlens lov.

”Den gröna framtid som politikerna målar upp ter sig fantastisk. Sverige kommer inte bara kunna minska utsläppen och strypa betalningarna till Putins oljebolag, svenska företag kan också tjäna storkovan på att förse vägtrafiken med drivmedel från skogen. Men när försäljningen av fossilbilar förbjuds vänds en fördel med biodrivmedlen – att man kan tanka vanliga bilar med dem – till en förödande nackdel. Vilka fordon är det egentligen som ska köra på biodrivmedel när bilar med förbränningsmotorer inte längre får säljas?”