Säkerhetspolisen varnar för utvecklingen av den våldsbejakande högerextremismen. Historieprofessor Helene Lööw säger i en intervju med fPlus att dagens debatt är skrattretande historielös. Tidigare var kampen mot extremismen en nordisk angelägenhet. ”Nu handlar allt om vilket land som är värst”, säger Helene Lööw.

De senaste fem åren har antalet inflyttade städare från länder utanför EU mer än trefaldigats, skriver TT.

Sedan 2014 har antalet beviljade arbetstillstånd för personer som kommer från länder utanför EU ökat med 70 procent, från drygt 12 000 arbetstillstånd till 20 800 förra året. Till och med augusti i år är siffran uppe i 17 000.

En stor andel är lågutbildad och köksbiträden och städare är grupper som ökat stort. Det finns en generell efterfrågan, men invandringen underlättas också av att landsmän banar väg för varandra, enligt Helena Carlestam, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.

– Det skapas en marknad utifrån diasporan, som kanske inte alltid är efterfrågestyrd, säger hon.

Ännu ett stort företag i södra Sverige måste lägga en investering på is när elbristen blir allt mer påtaglig. "Det handlar om en satsning värd mellan 80–100 miljoner kronor”, säger företagets vd. Samtidigt visar en undersökning att många företag i södra Sverige vill investera och behöver mer el.

Den 24-åriga svenska mannen som är misstänkt för inblandning i dubbelmordet på två svenskar i Herlev i Köpenhamn i somras har utlämnats till Danmark från Sverige, rapporterar TT.

Utöver den här mannen har ytterligare fyra svenska män utlämnats till Danmark och sitter häktade där för inblandning i morden.

Mordet som skedde i juni ska enligt medieuppgifter ha en koppling till en gängkonflikt i Stockholmsområdet. Tre män attackerades av beväpnade män och två av dem sköts till döds.

Svensk gymnasial yrkesutbildning har stagnerat. Det är som om Sverige hade stannat i en bubbla från 1970-talet, skriver Inger Enkvist i en kolumn i SvD.

Hon hänvisar till att det under lång tid sagts från Svenskt Näringsliv att företag har svårt att rekrytera personer med rätt kvalifikationer. En del av problemet är att yrkesprogrammen på gymnasieskolan har färre sökande än de borde. Inger Enkvist tar upp Singapore som ett föredöme där man arbetar med flexibilitet när det gäller kurser, stort upptagningsområde och statushöjning.

”I jämförelse framstår bilden av svensk gymnasial yrkesutbildning och dess organisation som stagnerad. Det är som om Sverige hade stannat i en bubbla från 1970-talet. Då var vi förmodligen bland världens mest moderna stater i de här avseendena, men sedan dess har andra länder sprungit förbi oss”, skriver Inger Enkvist i SvD.

Kommuner runt om i landet larmar om sviktande ekonomi. Samtidigt tas kostnader för asylmottagandet lokalt nu över av kommunerna efter statens initiala stöd. Hur illa är det med kommunernas ekonomier egentligen och finns det ett värde att singla ut kostnaderna för asylmottagandet lokalt? fPlus har pratat med SKL:s ordförande Anders Knape som menar att även om regeringen skulle fördubbla den föreslagna resurstillökningen till kommunerna så skulle det inte räcka. ”Staten behöver förstå att vi befinner oss i en helt ny situation där gamla sanningar inte gäller längre”.

Bara 20 procent av alla omsatta innovationer kommer ifrån universitet och högskolor. Ändå är det där som staten spenderar miljardbelopp. Det skriver Örjan Strandberg, talesperson för Nationella Innovatörsrådet och ordförande för Stockholms Innovatörskrets, i en debattartikel i Företagande.se.

99,3 procent av statligt FoU-stöd går till Sveriges universitet och högskolor medan innovatörer och uppfinnare utanför akademin får 0,7 procent. ”Vilka uppfinningar och lösningar på dagens problem hade redan existerat om pengarna hade hamnat rätt?, skriver Strandberg. Han menar på att individuella uppfinnare – de som har varit ursprungen till Ericsson, ABB eller AGA – riskerar att försvinna. Resultatet av det blir att Sverige backar i industriell tillväxt och välfärd.

Den svenska samhällsmodellen bygger på ett stort förtroende för myndigheter och övertygelsen om individens frihet. Det innebär stora utmaningar för människor från länder där hederskultur råder, och tilltron till staten är låg när de möter den svenska arbetsmarknaden, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Somalier är en av de största utomeuropeiska invandringsgrupperna i Sverige, men står längst från den svenska arbetsmarknaden.

– I debatten säger politiker bara att det gäller att folk kommer i arbete och lär sig språket, och det är naturligtvis jätteviktigt, men jag anser att det är mycket djupare och svårare än så, därför att vår samhällsmodell är så otroligt annorlunda mot de i exempelvis Irak, Somalia och Afghanistan, säger Per Brinkemo till Arbetsmarknadsnytt.

Han menar att informationen och ingångarna till arbetsmarknaden måste organiseras mer på de nyanländas villkor, gärna via etablerade organisationer inom den etniska gruppen, och att svenska myndigheter behöver mer kunskap om vad det innebär att komma från en kultur där kollektivistiska värderingar styr. Liksom ha förståelse för att det svenska systemet kan verka världsfrånvänt för många.

Per Brinkemo får medhåll från Fatemeh Seydalzadeh, projektledare på det sociala företaget Blå Vägen. Hon konstaterar att det är speciellt svårt att få kvinnor från klanbaserade samhällen att våga ta plats i det offentliga rummet.

– Att släppa taget om något som man trott på hela sitt liv, och upptäcka att det är fel, är ett jättestort steg och då behövs det mycket resurser. För du kan inte bara kasta bort ett helt liv utan att få se vad får du istället. Det här har vi försökt att upplysa om genom olika verktyg, bland annat en psykolog, men också via kvinnojourer, som kan visa baksidan av vad det är de medverkar till.

Att få ut lågutbildade kvinnor som inte kan språket ordentligt, och aldrig har haft någon självbestämmanderätt, i arbetslivet blir alltså aktuellt först när de själva ser poängen med det, menar Fatemeh Seydalzadeh.

Därför jobbar hon aktivt med upplysning om vad kvinnorna har för rättigheter, men också skyldigheter, i ett samhälle som Sverige. Att visa för kvinnorna att de själva har ett ansvar är viktigt.

– Många vill jobba, men det finns inget jobb säger de, men i de fallen som jobben finns: är du kapabel att ta det? brukar jag fråga. Ditt största jobb som mamma är att kunna vara vägvisare för dina barn, men vad är det du visar dem?

Arbetskraftsinvandringen till Sverige består idag till största delen av högutbildade människor. Tacka den enkla svenska modellen för det, menar OECD. I sin tur gör det att den samlade arbetskraftsinvandringen fungerar bättre än någonsin, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Därför finns all anledning att bevara det nuvarande systemet och skydda det mot klåfingriga försök till förändringar, menar Caspian Rehbinder på tankesmedjan Timbro.

– Vi har ett enkelt och transparent system medan krångliga system som i till exempel Kanada och USA stöter bort människor, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Timbro har studerat den prognos som Arbetsförmedlingen gör varje år av det kommande arbetskraftsbehovet inom olika yrken. Den har sedan samkörts med Migrationsverkets statistik över beviljade arbetstillstånd. Siffrorna visar då att 90 procent av de beviljade arbetstillstånden gäller sådana yrkeskategorier där Arbetsförmedlingen menar att det råder brist på kvalificerade medarbetare i Sverige.

– Det är stick i stäv med en tämligen spridd uppfattning att merparten av invandringen rör människor som är aktuella för jobb i yrken där det inte finns något behov. Och att det i sin tur försämrade möjligheten för den mest eftertraktade arbetskraften.

Sverige vinner mot Norge i kvällens EM-kvalsmatch, skriver den norska tidningen VG:s krönikör Knut Espen Svegaarden. Spelare för spelare skiljer det inte så mycket mellan lagen, tycker Svegaarden, men den stora skillnaden finns i kulturen. Krönikören poängterar att det fanns svenska världsstjärnor i Italien innan norrmännen ens visste vad fotboll var, och menar att Sverige ligger lite före och är lite vassare än Norge i det mesta.

”Det är som Zlatan Ibrahimovic sa om Norges stora stjärna John Carew: ’Det han kan göra med en fotboll kan jag göra med en apelsin’”, skriver Svegaarden.

Anfallaren Marcus Berg förtjänar inte det hat han får, skriver Sportexpressens Noa Bachner, som tycker att Berg haft en stark landslagskarriär.

”Man spelar inte 70 gånger för Sverige av ren slump eller för att alla är dumma i huvudet”, skriver han.

DN:s krönikör Johan Esk tycker att det är ”fullständigt ologiskt” att Lars Lagerbäck får vara förbundskapten för Norge. Han förstår inte logiken i att en spelare aldrig får byta landslag, men att en tränare kan byta lag hur många gånger som helst.