Dagens elnät räcker inte för att klara framtidens elbehov. Det hävdar Energiföretagen i en ny rapport. Energimarknadsinspektionen håller med om att omställningen till fossilfritt innebär utmaningar men varnar för osäkra prognoser.

Inför söndagens val till Europaparlamentet har fPlus tagit tempen på hur svenska företagare från olika branscher påverkas av EU. ”Hade vi inte varit en del av EU så hade inte Sverige varit var det är idag”, säger Carin Stoeckmann, vd Byggmästar’n i Skåne.

Alba Kokalari står på fjärde plats på Moderaternas lista i EU-valet. För fPlus berättar hon om varför Europafrågorna varit den röda tråden genom hela hennes politiska engagemang. ”Jag brinner för frihet och demokrati. EU är vår främsta plattform för att lösa akuta problem och är ett samarbete som gör samhället, världen friare och bättre”, säger hon.

Totalt 1 800 medarbetare sägs upp från Arbetsförmedlingen.

Ekot har tagit del av ett internt meddelande som berättar att 1 600 personer har sagts upp. Ytterligare 200 kommer snart att få samma besked, uppger Arbetsförmedlingen för TT.

– Fram tills nu har 1 600 fått besked om uppsägning och ytterligare knappt 200 kommer att få besked under de närmaste veckorna så totalt räknar vi med 1 800, säger Patrik Svensson, presschef hos Arbetsförmedlingen, till TT.

Varslet som lades i januari berörde 4 500 personer. Arbetsförmedlingen skriver: ”att neddragningen inte behöver bli så omfattande, bland annat för att många medarbetare valt att säga upp sig själva efter att ha sökt och fått nya jobb”.

Svenskt Näringsliv uppmanar i annonser människor att rösta i EU-valet nu på söndag. Varför gör ni det?

–  Vi är övertygade om att det bästa för Sverige är att vara en del av Europasamarbetet. EU är viktigt för oss på så många sätt. Mer än hälften av vår export går till andra EU-länder. 800 000 svenska jobb är beroende av EU:s inre marknad. Vi kan plugga och jobba i alla medlemsländer. 

– Det räcker egentligen med att titta på Brexit för att inse hur mycket EU betyder, inte bara för britterna utan för oss alla.

– Vi skulle helt enkelt klara oss sämre utanför EU. Det var den insikten som låg bakom vår avgörande insats för att Sverige skulle bli en del av EU. Det är en av de klokaste och viktigaste framtidsinvesteringar vi gjort. Nu gäller det att vårda den. 

”Tänk stort” uppmanar ni, tycker ni att det tänks för smått i EU-debatten?

– Ja, faktiskt. Ofta talas det om EU som nånting utanför Sverige. Det är fel och dålig konsumentupplysning till väljarna. 

 -Hur ska vi vidga den inre marknaden och stärka Europas konkurrenskraft i världen? Det är EUs huvuduppdrag och vad valrörelsen borde handla om. Och det är stort, inte minst för Sveriges framtid.

Det är inte precis något lätt samtalsämne. 

– Viktiga frågor lämpar sig inte alltid för tweets och förenklingar. ”Tänk stort” betyder också att vi måste sluta förminska väljarnas förnuft och förmåga att ta till sig svåra frågor. Ska Sveriges röst bli tung måste vi också tänka stort. 

– EU-valet är inte ett genrep för riksdagsvalet. Det är ett eget val med egna frågor, precis som valen till kommun och riksdag. Ditt ställningstagande och din röst i EU-valet är precis lika viktigt i vår demokrati som de andra valen. Det är dags att den svenska debatten inser det och Svenskt Näringsliv vill gärna dra sitt strå till stacken.

Brittiska doktoranden Heidi Coral Thorntons hade planer på en framtid i Sverige som expert inom marknadsföring. Nu har de bytts mot en oro för att Brexit ska tvinga henne att lämna landet och sin doktorandtjänst. För universitetet innebär det att tid och pengar som investerats går förlorade.

Det senaste året har präglats av en miljödebatt med olika läger, dock verkar alla relativt eniga om att klimatfrågan är betydelsefull. En undersökning från Ipsos inför EU-valet visar att miljö rankas högst hos svenskarna.

Sydsvenskans ledarsida menar att EU är en lämplig aktör för att hantera klimatfrågor. Inför EU-valet har förslaget om en gemensam koldioxidskatt diskuterats, där Liberalerna är de främsta förespråkarna. Förslaget har dock väckt en rädsla om att beskattningsrätten ska spridas till andra områden, ”men klimatet är ingen dussinfråga. Utan en ödesfråga. Och en koldioxidskatt kan gå till de enskilda länderna, inte in i EU-kassan” skriver Sydsvenskans ledarsida.

Även i Sverige har frågan om miljöskatter väckts, inte minst genom ett uppror mot höga bensinpriser. Reidar Carlsson på Norrtelje tidnings ledarsida förutspår att en gemensam koldioxidskatt skulle ge upphov till fler bensinuppror av nationell karaktär. Politikerna måste därför vara lyhörda mot den opinion som finns och förstå att alla inte kommer ha råd att köpa en elbil, som Per Bolund nämnde som en lösning i söndagens Agenda. På samma sätt slår den gemensamma koldioxidskatten fel menar Carlsson, ”en gemensam EU-skatt skulle flytta besluten ännu längre bort från dem det berör och skapa ännu större klyftor mellan makthavare och medborgare”.

Matilda Molander på Vestmanlands Läns Tidning pekar på bränslesnåla motorer och högre krav från EU som förklaringsfaktorer till att bränslepriset snarare har minskat de senaste 50 åren. Istället för att sträva mot att sänka priserna på bränsle, borde fokus ligga på att förbättra förutsättningarna på landsbygden. ”Landsbygdens utmaningar måste tas på allvar och diskuteras. Bensinpriset svider i plånboken, men skymmer sikten för de viktiga frågorna” skriver Molander.  

Mathias Persson på Smålandspostens ledarsida menar å sin sida att bränslekostnader är centrala för de som lever på landsbygden. ”På många håll i Sverige är det omöjligt att få livssituationen att gå ihop utan bil – det handlar om grundläggande saker som att ta sig till arbetet och handla mat i livsmedelsbutiken på platser där ingen god kollektivtrafik finns att tillgå”.

Joakim Broman på Dalarnas Tidnings ledarsida skriver att man inte kan räkna med lösningar som underlättar bilåkande ”ens på landsbygden” med en regering där MP ”sitter i förarsätet” när det gäller miljöskatter.

På så sätt är bensinupproret en bra sak, menar han. ”Regeringen behöver pressas i fråga om regional rättvisa”.

”En fallande kronkurs kan delvis förklaras av att utlandet tappat förtroende för Sveriges ekonomi och politiska styre, och därför reviderat sina förväntningar nedåt. Det handlar i så fall inte om att devalvera den svenska kronan utan om att devalvera landet Sverige”, skriver Tino Sanandaji, nationalekonom och författare, i en debattartikel i Realtid.

Han menar att den reala handelsviktade kronan aldrig har varit svagare just nu men att skuldbelägga Riksbanken och skylla hela fallet på penningpolitiken är att göra det för enkelt för sig. Han påpekar att ansvaret för samhällsekonomin inte ligger på Riksbanken utan på landets demokratiska församling.

”En stark krona är inget självändamål, medan en svag krona heller inte är någon tragedi. Sverige har med stor fördel valt att ha en rörlig valuta där det är meningen att kronan ska variera över tid. Den senaste tidens kronfall har dock gett anledning till oro, då det har varit förvånansvärt djupt – särskilt eftersom Sverige fortfarande befinner sig i en högkonjunktur. Om kronan har nått botten när ekonomin ska vara på topp, vart ska den ta vägen när nedgången kommer?”, skriver Tino Sanandaji.

Hat och hot på nätet hotar yttrandefriheten, skriver Anders L Pettersson och Marcin de Kaminski från Civil Rights Defenders i en debattartikel i Aftonbladet. ”Själva grundpelaren för demokratin, det fria ordet, är under attack”, skriver de. Enligt organisationens nya rapport om hat och hot på nätet tvekar många opinionsbildare att yttra sig ibland.

En svag krona, en världsekonomi som mattas av och en politisk oro i omvärlden är bara några av de stora utmaningarna som finns framöver, enligt före detta finansministern Anders Borg. ”De stora svenska företagen förbereder sig för att det kan bli mer motvind framöver”, säger han.