Hur ska Sverige ta ledning i klimatomställningen utan ren el? Och hur ska jobben värnas när bristande elförsörjning sätter krokben för företagen? Det frågar sig Susanna Silfverskiöld i en ledare i Svenska Dagbladet.

För två veckor sedan förtidsavvecklades Ringhals 1, en reaktor som tidigare stod för cirka 8 procent av den svenska elproduktionen. Nu ser vi resultatet.

”Under torsdagsmorgonen twittrade Daniel Westén, utredare inom klimat och energifrågor för Liberalerna: ”Vår elimport från Danmark motsvarar för tillfället ganska väl produktionen från Ringhals 1. Den danska kolkraften har dragit på för att möta efterfrågan. Idag ersätts R1 fullt ut av danskt kol.” Och under fredagen konstaterade han att ”stängningen av Ringhals 1 leder, just nu, till ökade koldioxidutsläpp om 720 ton i timmen i det nordiska kraftsystemet"”, skriver Susanna Silfverskiöld i SvD.

Mildare restriktioner än i många andra länder har lockat utländska turister till Sverige. Det rapporterar SVT Nyheter, som under ett besök på ett vandrarhem i centrala Stockholm träffar flera turister från Europa.

En av dem är Kauri Maher från Irland.

– Jag har kommit till Sverige för att jag gillar min frihet, jag gillar att kunna gå till gymmet och promenera mer än fem kilometer från mitt hem, säger han till SVT.

Läkemedelsjätten Pfizer kommer att leverera 15 procent färre doser per vecka till Sverige från och med nästa vecka. Det bekräftar vaccinsamordnaren Richard Bergström för TT.

“Pfizer har meddelat att med start nästa vecka och under fyra veckor får vi färre doser per vecka”, skriver han i ett sms.

Anledningen är att Pfizer ska öka produktionstakten till två miljarder vaccindoser per år, från tidigare 1,3 miljarder. Till en början måste man dock dra ner på takten innan man skalar upp.

Samhällsproblemen kräver mer styrning och skattehöjningar, menar finansministern. Men Liberalernas Mats Persson står fast vid löftet att säga nej till skatter. ”Magdalena Anderssons uttalande är dessvärre ett i raden av vänsterpolitiker som vill klämma åt Sveriges företagare”, säger han till fPlus.

En ny undersökning bland gymnasieelever mellan 16–19 år i hela landet visar att 81,4 procent vill lära sig mer om privatekonomi. Detta är en signal som måste tas på allvar, skriver Gustav Berghog, vd för Zmarta, och Henrik Johansson, vd för Unga Aktiesparare och Ung Privatekonomi, på Sydsvenskans debattsida.

Skolan har ett ansvar att rusta eleverna för framtiden och idag finns det flera skäl att sätta privatekonomi på schemat, menar debattörerna. Flera branscher har avreglerats och människor styr till större del över var deras pensionspengar ska placeras och hos vilket bolåneinstitut de lägger sina bolån. Intresset för att placera pengar i fonder och aktier ökar också bland unga.

”I förlängningen handlar det om att Sverige behöver ha en väl fungerande finanssektor samtidigt som de ekonomiska klyftorna mellan generationerna och i samhället måste minska”, skriver debattörerna.

Krogbranschen har alltid varit tuff. Under pandemin hör sektorn till dem som drabbats hårdast. Regeringen borde tänka om när det gäller alkoholförbudet, skriver Lotta Engzell-Larsson i en ledare i Dagens Industri.

På torsdagen protesterade restauranganställda mot mot regeringens förlängda alkoholförbud. Sedan 15/12 måste restauranger sluta sälja alkohol klockan åtta på kvällen i syfte att minska smittspridningen. Reglerna skulle gälla fram till 15/1, men nu har restriktionerna för krogarna förlängts. Beskedet kom med två dagars varsel.

Det är ett hårt slag mot sektorn som 2019 sysselsatte drygt 200 000 personer, knappt fyra procent av alla som arbetar i Sverige. En bransch jämförbar med stålindustrin där fem procent av arbetskraften finns.

”Det tidigare införda kravet på avstånd mellan borden och max fyra personer per bord innebär redan det väsentligt lägre intäkter eftersom färre får plats, men det är rimligt och bra. Att dessutom stänga halv nio på kvällen innebär att intäkterna rasar ett snäpp till, eftersom det inte går att ha flera sittningar, och är svårare att förstå”, skriver Lotta Engzell-Larsson i DI.

Regelförenklingar och schablonbeskattning kan vara nyckeln till att hundratusentals jobb skapas. Taxinäringen kan vara först ut med att använda licensavgifter som ett sätt att stärka branschen, skriver ekonomen Stefan Fölster på SvD debatt.

En allt större del av befolkningen avstår bil och därmed borde taxinäringen gynnas. Men seriösa taxiföretag drabbas av allt mer regelkrångel och svarttaxi utan tillstånd får agera nära nog opåverkade, menar Stefan Fölster. För att få bukt med problemet behövs en reform som minskar behovet av kontroll och regelbörda, samtidigt som det blir mindre värt att fuska.

I form av en licensavgift kan schablonbeskattning fungera som en del i detta, och som ersätter alla skatter samt bokföringsskyldigheten.

”Taxi är ändå enbart en bransch av flera som är lämpliga för stora förenklingar. Exakt hur det kan se ut skiljer något från bransch till bransch. Dessa reformen borde vara politiskt helt okontroversiella. Och de kan leverera vad Sverige mest behöver – fler jobb och mindre brottslighet”, skriver Stefan Fölster.

Sverige bör dra lärdom av Kanadas system för arbetskraftsinvandring och därmed stoppa de onödiga kompetensutvisningarna för gott, skriver företrädare för Företagarna på Aftonbladet debatt.

I Småföretagsbarometern 2020 uppger mer än vart fjärde företag att svårigheterna att rekrytera är deras största hinder. En lösning på detta enorma problem är att utforma ett system likt det som Kanada använder sig av. Där fastställer parlamentet årligen en kvot av arbetskraftsinvandrare som ska uppnås, baserat på näringslivets kompetensbehov.

Genom ett liknande poängsystem kan Sverige ökad möjligheten att rätt kompetens hamnar på rätt plats, menar Företagarna.

”Vår byråkrati fastnar i formfel i stället för att se till de samlade behoven hos individer och företag. Om det är stor brist på lastbilschaufförer i en region i Kanada ger det fler poäng till en möjlig arbetskraftsinvandrare som erbjudits anställning som lastbilschaufför i den regionen”, skriver debattörerna.

Fyra företrädare för energibranschen menar i en debattartikel i DN att elanvändningen kan fyrfaldigas och att regeringen måste planera för det.

”Allt fler industriprocesser, transporter och framställning av råvaror drivs av el. Men dagens prognoser tar inte höjd för den snabbt intensifierade elektrifieringen. Regeringens nya strategi för elektrifiering måste beakta nya trender och våga tänka stort”, skriver företrädarna.

De menar att Sverige kan komma att använda omkring 500 TWh el år 2050 jämfört med dagens 140 TWh, alltså det handlar om ett fyrfaldigande av elanvändningen de kommande 30 åren.

USA:s ambassadör i Sverige, Ken Howery, har begärt att få lämna sitt uppdrag den 20 januari, skriver han på Twitter.

Han uppger inget skäl men skriver att det har varit en stor ära att inneha posten.

Howery utsågs till ambassadör 2018 men godkändes av senaten först 2019, skriver TT.