Hur går det till när man ska varsla personal? Och vad borde man som arbetsgivare tänka på när man ska varsla? Ola Brinnen, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv reder ut.

Flera näringslivsföreträdare anser att Moderaternas nya krisförslag är bra. Samtidigt ger Stefan Löfven besked om att det i nuläget inte är aktuellt med ett förslag om heltidspermitteringar. ”Jag konstaterar att i princip alla utom regeringen nu är överens om att det behövs ytterligare insatser för att kunna övervintra företag och jobb under denna exceptionella kris”, säger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv.

Näringslivet nöjer sig inte med regeringens krispaket och vädjar nu om ett mer generöst stöd. Läget är exceptionellt menar experterna, och staten måste öppna plånboken ytterligare för att svenska företag ska behålla konkurrenskraften när krisen är över, skriver Di.

Hittills har regeringens krispaket innehållit till en total summa på 100 miljarder. Men för att de svenska företagen ska hålla sig livskraftiga krävs en liknande utdelning varje månad i sex månader, menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Bland annat krävs insatser som att staten går in och ta större lönekostnader och andra kostnader i bolagen, så att det finns arbetsplatser kvar när det värsta är över. Även andra parter stämmer in i att det krävs mer från statens håll, både Svenskt Näringsliv och LO uppmanar regeringen att inte spara på krutet.

– Vårt budskap är att kostnaden inte spelar så stor roll. Ju mer man kan mota det här fallet i inkomster för både företag och hushåll, desto bättre”, säger Ola Pettersson, chefsekonom på LO, till Di.

Nästan vart tionde företag skriker efter personal trots rådande coronakris, visar färska siffror från Svenskt Näringsliv. En snabb lösning är att vända sig till nyligen varslad personal från andra branscher, berättar rekryteraren Nina Thoren Forsanker på omsorgsföretaget Ambea. ”Det blir en win-win situation”, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

Svenskt Näringsliv riktar stark kritik mot regeringens stödarbete under coronakrisen. Enligt deras beräkningar satsar grannländerna Norge och Danmark betydligt mer på att stötta företagen under den tuffa perioden, skriver Di.

Coronakrisen har lett till mindre omsättning och stora svårigheter för svenska företag att hantera sina fasta kostnader, och i Danmark och Norge har man bland annat varit snabb med att öppna ansökningar för fastighetsbolag om stöd vid sänkt hyra. I Sverige råder det fortfarande stor oklarhet kring frågan, vilket i sin tur leder till att fastighetsbolag och andra företag inte vet hur de ska agera.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svensk Näringsliv, menar att Sverige har goda statsfinanser och goda möjligheter att genomföra liknande åtgärder som grannländerna.

– Vi ser hur varseltal och antal konkurser går upp. Sverige måste öka stödet oavsett hur vi ser på nedstängningar framöver, säger Jonas Frycklund, till Di.

För att förhindra massarbetslöshet i Sverige måste regeringen snabbt stärka systemet för korttidsarbete, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl till nyhetsbyrån Direkt.

Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har nära 50 000 personer varslats på grund av coronakrisen, och allt fler skriver in sig som arbetssökande hos myndigheten. Enligt Svenskt Näringsliv är det av högsta vikt att staten snabbt göra om systemet för korttidsarbete så att staten står för i princip hela lönekostnaden.

– Det gäller att företagen kan övervintra så att vi inte får massarbetslöshet och en konkursvåg, som blir väldigt svår att reparera. Det finns en framtid också, säger Mattias Dahl till Direkt.

Antalet arbetslösa i Sverige kan öka med 350 000 personer till hösten – och det bara genom konkurser. Det skriver Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke på DN Debatt.

Enligt organisationens beräkningar finns det i dag omkring 30 000 företag som skulle ha svårt att undvika en konkurs vid en månadslång nedstängning, trots de statliga räddningspaket som hittills har presenterats.

Han menar att regeringens krisåtgärder har en ”bra huvudinriktning”, men att de behöver skruvas upp till storleksordningen 200 miljarder kronor för att kunna stötta näringslivet på ett effektivt sätt.

”Regeringen måste agera nu och den måste agera kraftfullt. Kostnaden för att inte göra det och därmed administrera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av företagsdöd och massarbetslöshet kommer att bli mycket större”, skriver han.

Det finns idag cirka 30 000 företag som skulle ha svårt att undvika konkurs vid en månads nedstängning trots de insatser som regeringen har gjort hittills. Det skriver Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, på DN Debatt.

Svenskt Näringslivs ekonomer har analyserat effekterna av coronakrisen för samtliga företag med en årsomsättning över 500 000 kronor. Ett av scenarierna är att ett av tre företag står stilla fram till hösten. Bara genom konkurser skulle det leda till en ökad arbetslöshet i storleksordningen 300 000 – 350 000 personer.

Jan-Olof Jacke pekar ut ett antal åtgärder som regeringen måste genomföra, bland annat ett förstärkt system för korttidspermittering och en räddningsersättning vid intäktsfall. ”Regeringen måste agera nu och den måste agera kraftfullt” skriver han i debattartikeln.

Dagens Industri skriver om nya oroande signaler från svenska företag i spåren av coronakrisen.

En ny enkät som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv låtit göra visar att åtta av tio företag (79 procent) möter en vikande försäljning och för var fjärde företag handlar det om en halvering eller mer.

Sex av tio företag (57 procent) har finansierings- eller likviditetsproblem och mer än hälften (52 procent) planerar att korttidspermittera personal, skriver tidningen.

Regeringens åtgärder har hittills kostat 70 miljarder kronor och till det kommer även nya möjligheter att låna pengar och skjuta upp kostnader. 

”Läget förvärras för varje dag som går. Jag konstaterar att regeringens åtgärder är ungefär en fjärdedel i omfattning av vad vi föreslår”, säger vd Jan-Olof Jacke. 

Fler personer oroas över coronakrisens påverkan på företagandet än över det egna jobbet, lönen eller värdet på bostaden. Det visar en färsk undersökning av Svenskt Näringsliv.