Nu riskerar den privatägda vårdcentralen Smeden i Eskilstuna med 13 000 patienter att behöva lägga ner sin verksamhet.

Det skriver Svenskt Näringsliv i Södermanland.

Anledningen är att uthyrning av vårdpersonal från och med den 1 juli 2019 ska anses som momsskattepliktig uthyrning, och inte som sjukvård som är undantagen momsskatteplikt.

– Att vi nu måste betala moms även på inhyrd vårdpersonal och inte kan kvitta något alls på denna moms är ett dråpslag, säger Karin Bogen vd på Vårdcentralen.

Hon ser egentligen bara två utvägar på problemet.

Antingen fattas ett politiskt beslut att även privata vårdmottagningar får större avdragsrätt för moms, alternativt en momskompensation från regionen så att privat och allmän vård därmed får samma förutsättningar, eller så måste ett regeringsbeslut fattas på att inhyrd vårdpersonal fortsatt blir momsfri.

Stölder, skadegörelse och bedrägerier kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Handeln menar att polis och rättsväsende har lämnat walkover och att de kriminella får diktera villkoren. Samtidigt visar en rapport att just de brott som slår hårdast mot företagen är de som polisen prioriterar lägst.

Istället för att ständigt höja skatten måste politikerna fokusera på att strypa utgifter, smalna av och effektivisera verksamheter och främja jobb och tillväxt, skriver Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna, i ett debattinlägg i NWT.

SKL meddelade nyligen att var fjärde svensk kommun gick med underskott förra året och många flaggar nu för höjda skatter. Men stat, landsting och kommuner måste sluta se skattehöjningar som ett universalmedel mot alla problem, det finns andra lösningar.

”Innan man väljer att höja skatten bör också varje kommun i Sverige genomföra en kraftig utgiftsreform. Det finns betydande summor att spara om man bara letar. I en rapport skriven för Svenskt Näringsliv visade WSP att 40 miljarder kronor fanns att spara i kommunsektorn om kärnverksamheten sköttes mer effektivt”, skriver Sofia Linder i NWT.

Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och ökar särskilt bland unga. Vad detta beror på och hur det kan påverka ungas etablering på arbetsmarknaden är komplexa frågor. Nu pekar några forskare på brister inom vården och samhällets höga krav på ungas prestationer.

Den offentliga sektorns upphandlingar har länge kritiserats för att vara ineffektiva. Men nu visar färska siffror att slöseriet är mycket större än man trott.

”Sverige presterar nu som ett genomsnittligt OECD-land, vilket inte duger för ett litet exportberoende land” skriver tre representanter från Svenskt Näringsliv på Göteborgs-Postens Debatt.

En konkurrenskraftig och kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster kan inte föregås av skolresultat där över 15 procent av grundskoleeleverna underkänns i minst ett kärnämne.

När ekonomin blir allt mer kunskapsbaserad är skolresultaten inte bara av vikt för eleven själv, utan även för tillväxttakten och välståndsutvecklingen i landet i stort, menar debattörerna.

I en ny rapport presenterar Svenskt Näringsliv en rad reformförslag. Bland annat vill man se fler lärarledda timmar med en ny kunskapssyn, ett större fokus vid skolans kärnämnen, införandet av en nationell skolpeng och mer satsningar på spetsutbildningar.

Riksrevisionen kritiserar Arbetsförmedlingen för brister i matchningsarbetet mellan arbetssökande och arbetsgivare. Revisionen pekar på att verksamheten aldrig har blivit utvärderad på ett systematiskt sätt. Dessutom uppges verksamheten vila på en svag kunskapsgrund. Det skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Något vi påpekat länge, säger Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton till Arbetsmarknadsnytt.

Den bristande uppföljningen innebär även att bristande likvärdighet för service till arbetssökande i olika delar av landet, enligt riksrevisorn Stefan Lundgren.

Kritiken ligger i linje med den kritik som Svenskt Näringsliv har framfört om bristande likvärdighet.

– Kritiker till reformeringen av Arbetsförmedlingen menar att likvärdigheten riskerar att gå förlorad. Men vilket likvärdighet då? Nu visar Riksrevisionen att matchningen och bedömningen är allt annat än likvärdig, säger Edward Hamilton.

Maria Mattson Mähl är vd för jobbförmedlingsföretaget AlphaCE. Även hon är kritiskt.

– Arbetsförmedlingen har haft ett svårt och ganska spretigt uppdrag och det är bra om det blir tydligare och mer avgränsat, säger Maria Mattsson Mähl.

Svenskt Näringsliv som organiserar 60 000 företag håller på att dra igång en satsning på att studera elförsörjningen över en längre tid. Det berättar vd:n Jan-Olof Jacke i en intervju med DI.

– Vi behöver fatta beslut idag om en situation som råder om 30, 40 och 50 år framåt. Då måste man vara grundad i fakta, säger han.

DI publicerar en 20-sidig specialtidning med titeln ”Hållbart näringsliv” där intervjun ingår. Jan-Olof Jacke, som tillträdde som vd för Svenskt Näringsliv för knappt ett år sedan, har satt hållbarhetsarbetet högt upp på organisationens agenda. Han förklarar det bland annat med sitt eget privata intresse för källsortering.

– Det finns ingen som har fler sorteringskärl hemma än vad vi har. Det kan jag lova dig, säger Jan-Olof Jacke till DI.

Han slår fast att Svenskt Näringsliv står bakom Parisavtalet fullt ut men understryker samtidigt att avtalet inte är tillräckligt skarpt.

Jan-Olof Jacke berättar också om organisationens hållning när det gäller flyget. Han anser att det finns utrymme för att flygresandet kan öka.

– Vi gör inte klimatnytta för världen genom att begränsa vår mobilitet. Men vi ska göra allt vi kan för att begränsa effekterna av att vi förflyttar oss, säger Jan-Olof Jacke till DI.

F-skatteutredningens förslag hotar rättssäkerheten för landets företagare och leder till allvarliga konsekvenser särskilt för företagare som utför ROT- och RUT-arbeten, skriver Patrick Krassén, skattepolitisk expert vid Företagarna, och Lynda Ondrasek Olofsson, skatteexpert vid Svenskt Näringsliv, i ett debattinlägg i SvD.

Debattörerna menar att utredningen bland annat föreslår att Skatteverket ska få begära in uppgifter från företagaren ”som behövs” för att kontrollera om F-skatten ska återkallas eller inte. Om uppgifterna inte lämnas ska F-skatten återkallas, även om företagaren inte fått del av begäran. En sådan befogenhet skulle öka rättsosäkerheten för företagare, hävdar debattörerna.

Dessutom föreslår utredningen att företagare som utför ROT- och RUT-arbeten ska få sin F-skatt återkallad om de inte återbetalar ett belopp som Skatteverket betalat ut felaktigt.

Patrick Krassén och Lynda Ondrasek Olofsson skriver i SvD att det finns starka skäl att strunta i utredningens förslag.

Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.

Det konstaterar Anders Bornefalk, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, som menar att Riksbankens planer på att införa en e-krona leder till ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen.

Det skriver Svenskt Näringslivs redaktion.

Anders Bornefalk menar bland annat på en väl fungerande betalningsmarknad, med förtroende mellan olika aktörer, räcker det med privat genererade pengar.

– Det finns också en risk att vissa aktörer lämnar marknaden, och att konkurrensen därför försvagas med ett statligt alternativ. Den främmande fågel som en e-krona skulle utgöra på betalningsmarknaden skulle i så fall kunna beskrivas som en gökunge, säger Anders Bornefalk, till organisationens sajt.