Bevaka
Svenskt Näringsliv

 Fredrik Persson, Svenskt Näringslivs ordförande. Foto: Svenskt Näringsliv
Industriavtalets framtid

”Industrimärket väcker respekt utomlands”

”Vår svenska parts- och avtalsmodell har bidragit till både konkurrenskraft och goda löneökningar. Den väcker respekt hos våra konkurrentländer”. Det skriver Svenskt Näringslivs ordförande Fredrik Persson i en debattartikel i DI. Men, poängterar han, i nästa stora avtalsrörelse ställs märket inför nya utmaningar.

Industriavtalet attackeras från olika håll. Vissa kritiserar att märket sätts av den internationellt konkurrensutsatta industrin eftersom industrins betydelse i ekonomin har minskat. ”Det stämmer att industrins andel av ekonomin har minskat”, skriver Fredrik Persson men påpekar att ”tar vi hänsyn till de indirekta kopplingarna mellan industrin och tjänstesektorn så svarar industrin fortfarande för nära en tredjedel av sysselsättningen i näringslivet”. Industrin motsvarar över 20 procent av BNP och drygt 17 procent av sysselsättningen i hela ekonomin. Den står även för mer än en miljon jobb i Sverige, skriver han vidare.

Fredrik Persson skriver också att ökningarna av arbetskraftskostnaderna måste utgå från Sveriges internationella konkurrenskraft.

När lönebildningen inte fungerar kan det gå illa, skriver Fredrik Persson, och ger exempel på hur sjunkande konkurrenskraft, inflation, uteblivna reallöneökningar, devalveringar och konflikter blev resultatet av 80- och 90-talets havererade lönebildning. Av den anledningen kom fack och arbetsgivare överens om Industriavtalet år 1997 – ett avtal som han menar har bidragit till reallöneökningar, hög sysselsättningsgrad och arbetsfred.

6 apr
Berg-Rusten, Ole / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Jurist: Kemikalieskatten är ingen äkta miljöskatt

Regeringen måste backa från sitt förslag att höja kemikalieskatten och istället göra en grundlig utvärdering. Skatten på elektronik och vitvaror är inte ändamålsenlig och leder bland annat till dubbelbeskattning av begagnade produkter, skriver skattejuristen Robert Lönn, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i Altinget.

Han framhåller att kemikalieskatten inte är en äkta miljöskatt även om den marknadsförs som en sådan.

”Skatten tas ut på varans vikt och inte mängden flamskyddsmedel, vilket gör att tyngre vitvaror belastas med det maximala skattebeloppet. Även om inga av de farliga flamskyddsmedlen används så läggs kemikalieskatt på produkten”, skriver Robert Lönn.

Ett annat problem som han pekar på är att kemikalieskatten kan undvikas helt om man som konsument beställer sina elektronikvaror genom e-handel från utlandet. Då tas nämligen ingen kemikalieskatt ut.

Dessutom motverkar kemikalieskatten den cirkulära ekonomin i och med att begagnade produkter i praktiken dubbelbeskattas

”Skatten gör priset på tunga produkter, som begagnade skärmar, nästan dubbelt så högt, vilket gör dem i princip osäljbara och färdiga för återvinning. Kemikalieskatten bidrar således till att förkorta elektronikprodukters livslängd helt i onödan och är därför inte ett styrmedel som ställer om samhället i mer miljövänlig riktning”, skriver Robert Lönn.

4 apr
Samuel Pettersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska modellen

Fackförbund på väg att krossa småföretagare

Efter sju månader ger han upp, samtliga anställda i måleriföretaget sägs upp. De ständiga konfrontationerna från det lokala facket gör att Tord Smetana inte ser någon möjlighet att driva företaget vidare i nuvarande form, skriver Arbetsmarknadsnytt.

I höstas sinade orderingången vilket gjorde att ett par av den tio personer starka personalstyrkan måste sägas upp på grund av arbetsbrist. Det visade sig då att den senast anställde även var skyddsombud på företaget, utsedd efter påtryckningar från det lokala Målareförbundet.

Facket vägrade att godta uppsägningen vilket skapade en begynnande konflikt. Samtidigt uppdagades att Smetana Måleri av misstag hade betalat en lärling för låg lön. Varken lärlingen eller företaget hade reagerat och när misstaget uppmärksammades betalades de resterande pengarna omedelbart ut.

Lärlingen, som inte var fackansluten, var nöjd men Målareförbundet drev trots det saken vidare med ett skadeståndskrav.

– Vi skulle betala 100 000 kronor för ett misstag som vi dessutom omedelbart rättat till, säger Tord Smetana.

Skadeståndskravet sänktes till 20 000 kronor efter centrala förhandlingar. Men då reagerade det lokala facket och började, enligt Tord Smetana, att trakassera honom.

– Jag fick ju bara syssla med destruktiva grejor istället för att ta hand om medarbetarna och jaga in nya uppdrag.

Det Tord Smetana har upplevt har visat sig vara något många andra företag i regionen känner igen.

Thomas Lundsten var tidigare regional förhandlare på Måleriföretagen och känner till både det enskilda fallet och situationen i stort.

– Vill man lösa ett problem eller vill man söka en konflikt? Tyvärr väger det över till den hårda vägen och facket förbehåller sig hela tiden rätten att direkt kräva skadestånd, oavsett vad ärendet gäller, säger han.

Vi har sökt Målareförbundet för en kommentar.

1 apr