En ny modell för anställning och kompetensutveckling, som ökar både företagens flexibilitet och medarbetarnas trygghet. Det presenterar Svenskt Näringsliv på DN Debatt.

Förslaget innebär ett moderniserat regelverk, till skillnad från LAS som har blivit ett hinder för jobb och tillväxt, skriver Peter Jeppsson, vice VD i Svenskt Näringsliv.

”Företagens konkurrenskraft och medarbetarnas kompetens är den verkliga anställningstryggheten. Det måste återspeglas i regelverken. Las behöver därför förändras i grunden.”

Här är modellen som Svenskt Näringsliv föreslår:

1. Ett i grunden reformerat anställningsskydd med ökade möjligheter för företagen att bestämma arbetsstyrkan utifrån verksamhetens behov. En översyn enbart av turordningsreglerna är inte tillräckligt.

2. Bättre förutsättningar för kompetensutveckling med ökade incitament för företagen att investera i medarbetarnas kompetens.

3. Ännu effektivare omställningsförsäkringar som hjälper de som blivit uppsagda att hitta nya jobb.

4. En specialiserad arbetsförmedling med fokus på myndighetsutövning och effektivitet. Privata aktörer får ett större ansvar för stöd och matchning. Programinsatser och lönestöd förenklas och renodlas.

5. En arbetslöshetsförsäkring som omfattar fler och ger bättre skydd.

Företag som omfattas av ett kollektivavtal ska kunna räkna med fredsplikt. Det är en grundpelare i den svenska modellen.

Det menar Peter Jeppsson, vice vd i Svenskt Näringsliv, som välkomnar regeringens besked om att den i maj lägger proposition om ändrade konfliktregler som efter beslut i riksdagen ska börja gälla den 1 augusti 2019.

Ändringarna innebär att den praxis som gäller mellan kollektivavtalsparter, att stridsåtgärder syftar till att träffa kollektivavtal, fastställs i lagstiftning.

Stridsåtgärder kan därmed inte tas till när som helst i vilket syfte som helst.

– Förändringarna stärker den svenska kollektivavtalsmodellen där stridsåtgärder är en möjlig sista åtgärd i en förhandling där syftet är att parterna träffar avtal och åtar sig fredsplikt, säger Peter Jeppsson

– Det är också mycket bra att förändringarna tidigareläggs. Företag som omfattas av kollektivavtal ska kunna räkna med fredsplikt. De ska inte behöva utsättas för strejker som äventyrar företagens konkurrensförmåga och ytterst förtroendet för Sveriges förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.

Många trodde att förmögenhetsskatten var död och begraven. Men det finns farhågor om att januariöverenskommelsen mellan Centerpartiet, Liberalerna och regeringspartierna ska leda till att skatten åter blir verklighet, menar flera skatteexperter.

Bland nyinvandrade niondeklassare, de som har varit i Sverige i mindre än fyra år, är resultaten nedslående. Läsåret 2017/18 var andelen behöriga till gymnasiet endast 29 procent, skriver Svenskt Näringsliv.

De dåliga resultaten bekymrar Svenskt Näringsliv som nu släpper rapporten ”Kampen mot klockan – en undersökning av nyinvandrade grundskoleelevers prestationer”.

– Resultaten påverkar förstås också näringslivet. Med rätt stöd kan dessa elever bli framtidens medarbetare och arbetsgivare. Utan en fungerande skolgång ökar utanförskapet och den sociala oron, som försämrar förutsättningarna för företagande, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Rapporten ger också en rad förslag på åtgärder som skulle förbättra situationen. Bland annat skolplikt fram till 18 års ålder, kortare sommarlov, resultatpremier samt att ge Migrationsverket större informationsskyldighet.

Prata inte politik med en amerikan, fråga inte dina underlydande om råd och ifrågasätt inte din chef. Det är bara några av de fällor som du kan hamna i om du inte har koll på alla sociala koder som gäller i det amerikanska arbetslivet.

Jämtlänningen Kristian Sjöström är nyligen hemflyttad från USA och har lång erfarenhet av att leda företag i landet. I en krönika på Svenskt Näringsliv delar han med sig av sina erfarenheter.

”USA har en helt annan ledarskapskultur än Sverige. Vi är vana vid medbestämmande, att arbeta självständigt och konsensusbeslut. Glöm det – i USA bestämmer chefen, punkt slut”, skriver han bland annat.

Vid ett tillfälle frågade han sina underlydande om råd. Helt fel, visade det sig.

”De trodde att jag försökte ”sätta dit dem”, och att jag gav ett osäkert intryck när jag frågade om grundläggande saker. I USA talar chefen i detalj om vad som ska utföras, och detta ifrågasätts inte”, skriver Kristian Sjöström på Svenskt Näringslivs hemsida.

Senast 2030 ska energiproduktionen i världen bestå av förnybar teknik. Men det är inte möjligt utan att använda kärnkraft, menar både forskare och energiexperter.

Svenskt Näringsliv ger sig in i bostadspolitiken med en ny rapport. Varför gör ni det?

– För att problemen på bostadsmarknaden skapar stora bekymmer för många företag. Ett av  fem företag säger att bostadsbristen gör det svårt att hitta den kompetens de behöver. Den är också ett hinder för nyetableringar och tillväxt, säger Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringslivs VD.

– Dessutom är bostadsmarknaden särskilt tuff för unga vuxna. De har ofta svårt att flytta till en studieort, och sedan minst lika svårt att hitta en bostad där det finns jobb. Resultatet blir att det tar onödigt lång tid innan de kan börja jobba. 

Vad beror problemen på?

– Det finns flera orsaker. En är att det byggs för få nya bostäder eftersom det är dyrt att bygga. En annan är låg rörlighet som gör att de bostäder som finns inte utnyttjas effektivt. En tredje orsak är olika kreditrestriktioner som gör att stora grupper har svårt att köpa sin första bostad.

Hur vill Svenskt Näringsliv lösa problemen?

– Vi föreslår flera konkreta reformer, bland annat sänkt flyttskatt. Idag vill många äldre flytta till en mindre bostad. Men när de räknar och ser att resultatet faktiskt kan bli en ökad månadskostnad så väljer många att bo kvar. Sådana inlåsningseffekter minskar förstås rörligheten på bostadsmarknaden.

– Ett annat förslag är enklare byggregler. Kommuner ska exempelvis inte kunna ställa krav som går utöver de nationella byggreglerna.

– Vi föreslår också fri hyressättning i nya hyreshus. Det är i linje med vad S, C, L och MP enats om i det så kallade januariavtalet. Vi anser att det på sikt behövs marknadshyror även i befintliga hyreshus, men de ska införas med hänsyn till de nuvarande hyresgästernas intressen.

EU har antagit ett direktiv som ska reglera arbetet inom unionen – det så kallade Arbetsvillkorsdirektivet, skriver Svenskt Näringslivs redaktion.

Direktivet innehåller en del arbetsrättsliga minimikrav. Till exempel så ska provanställningar begränsas till högst sex månader.

– Det är ett olyckligt direktiv som rimmar väldigt illa med den svenska kollektivavtalsmodellen där parterna har huvudansvaret för att sätta villkoren på arbetsmarknaden, säger arbetsrättsjurist Niklas Beckman, till Svenskt Näringsliv.

Han menar att ytterligare ett överstatligt regelverk ”försvårar parternas möjligheter att anpassa reglerna efter förutsättningarna i branschen”.

Niklas Beckman tror även att reglerna riskerar att bli ”administrativt betungande” och göra den svenska arbetsrätten ännu svårare att förstå. Han påpekar att det dock är positivt att det finns möjlighet att avvika från direktivets bestämmelser genom kollektivavtal.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill inte kommentera Centerpartiets och Liberalernas krav om att även låta bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal få ta del av etableringsjobben, skriver DI.

Via sin pressekreterare hälsar hon däremot att ”hoten om lagstiftning är något som får stå för Liberalerna och Centerpartiet” – och att det inte är något regeringen står bakom.

Hon påpekar vidare att det inte finns något hot om lagstiftning om etableringsjobben i avtalet mellan S, C, L och MP.

Günther Mårder, vd på Företagarna, anser att parterna måste släppa kraven på kollektivavtal om man vill att nyanlända och långtidsarbetslösa ska komma in på arbetsmarknaden, skriver DI.

– Vi ser det som en självklarhet och även en nödvändighet, annars utestängs stora delar av den skara företagare som faktiskt växer och skapar jobben i samhället, säger han, och påpekar att ungefär hälften av Företagarnas medlemmar inte har kollektivavtal i dag.

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, säger till Arbetsmarknadsnytt att han står för den överenskommelse som finns och att han inte ser några förutsättningar för att göra förändringar mellan parterna.

Han ser dock inte det som ett stort problem att släppa in företag som inte har kollektivavtal.

– Vi förhandlar för våra medlemmar och de har kollektivavtal. Sedan ska vi vara medvetna om att det i många små företag finns goda förutsättningar för att ta in nya medarbetare. Att de i vissa fall saknar kollektivavtal gör dem inte till sämre företag, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Den svenska industrin kommer att behöva öka användningen av el för att uppnå målet om klimatneutralitet år 2045, skriver Svenskt Näringslivs redaktion. Det konstaterades i ett seminarium där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.

Bedömningen är att det krävs att elanvändningen ökar med 37 TWh, vilket motsvarar nästan 30 procent mer el jämfört med idag.

Den svenska industrin och transportsektorn står för cirka 70 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp, skriver Svenskt Näringsliv. I våras släppte flera branscher inom den svenska industri- och transportsektorn sina färdplaner för hur de ska uppnå en fossilfri konkurrenskraft till år 2045.

Konsultföretaget Sweco fick därefter på uppdrag av Svenskt Näringsliv räkna på hur mycket faktisk energi som krävs för att nå målet om klimatneutralitet.

För transportsektorn krävs ett mycket större uttag av biodrivmedel för att ersätta de fossila bränslena.

– Här krävs det en ökning med 86 procent från dagens 87 TWh till 162 TWh 2045, sade Emma Wiesner, projektledare på Sweco.

Om industrin och transportsektorn lyckas med omställningen minskar utsläppen totalt med 89 procent.

– Det innebär för Sveriges del att de totala utsläppen minskar med 62 procent vilket naturligtvis visar på vikten av att sträva mot det målet, sa Emma Wiesner under seminariet.

Linda Flink, expert på energi och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv, tror att det kommer att behövas en större ökning av elanvändningen än vad rapporten kom fram till.

– Vi tror att efterfrågan på el i hela samhället kommer att öka med mellan 50–60 TWh, vilket faktiskt är mer än de 30 TWh som nämns i rapporten, sa Linda Flink.

Andreas Regnell, chef för strategi på energiföretaget Vattenfall, tror dock att elproduktion inte kommer att vara ett problem. I stället pekade han på en annan faktor.

– En stor utmaning i att digitalisera efterfråge- och utbudssidan av elen för att på så sätt skapa en flexibilitet i systemet. Det är en fråga vi måste ta tag i med en gång.