Nästan alla företag erbjuder i dag kompetensutveckling av något slag. För företagen ger det positiva effekter på konkurrenskraft, lönsamhet och produktiviteten, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

– Företagen är inte bara välfärdsskapare utan också stora utbildningsaktörer. Vi har även internationellt sett hög andel som deltar i kompetensutveckling. Företagen investerar mycket i medarbetarnas kompetens. Arbetsmarknaden förändras och kompetensutveckling blir allt viktigare för både arbetsgivare och medarbetare, säger Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv.

Men trots att nästan alla företag arbetar aktivt med kompetensutveckling redan i dag finns det fortfarande utmaningar.

– Enligt företagen finns det behov av ekonomiska incitament och ökat engagemang från medarbetare, säger Patrik Karlsson.

Riksbanken ska inte lägga sig i lönebildningen. Det menar Svensk Handels vd Karin Johansson i en intervju i Arbetsmarknadsnytt. Däremot vill hon att parterna inom handeln ska ha mer att säga till om.

Med regeringens lagförslag finns det en risk att svenska arbetstagare får lägre pensioner och arbetsgivare högre kostnader, skriver Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringsliv, Karl-Petter Thorwaldsson, LO, och Martin Linder, PTK, i en debattartikel i SvD.

Skribenterna syftar på det lagförslag om tjänstepensioner som nu ligger på riksdagens bord. De anser att en implementering sker i strid med EU-direktivets syfte och leder till en överreglering som ”inte är motiverad eller försvarbar”. Av den anledningen bör riksdagen ändra lagförslaget.

”Förutsättningarna för att effektivt kunna lösa arbetsmarknadens behov av kompletterande trygghetsförmåner hotas allvarligt om lagen om tjänstepensionsföretag utformas felaktigt”, skriver de.

Moderatledaren Ulf Kristersson ser ett oroväckande mönster. På område efter område menar han att förutsättningar för rejäla reformer lamslås av politiskt spel. S och Löfven får en ordentlig känga. ”Självklart måste man kompromissa, men det är en väldig skillnad på det och att bli kidnappad politiskt”, säger han i en längre intervju med fPlus.

Elbehovet i Sverige kommer att öka med 60 procent fram till 2045, visar en ny beräkning från Svenskt Näringsliv. Vd:n Jan-Olof Jacke lyfter i en intervju med fPlus fram behovet av långsiktiga lösningar. Energimyndighetens analytiker ger samtidigt stöd för det enorma behovet framgent.

Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en ny beräkning från Svenskt Näringsliv.

Nu förespråkar vd Jan-Olof Jacke stora investeringar i elproduktion och elnät.

– Får vi inte fram det klarar vi inte den klimatomställning som vi måste göra för att nå utsläppsmålen till 2045 och framåt, säger Jacke till SVT.

Enligt beräkningarna kommer elbehovet att öka från på 126 terawattimmar till 200 terawattimmar. En ökning som motsvarar elproduktionen från 14 400 av dagens genomsnittliga vindkraftverk, jämfört med dagens cirka 3 500 eller elva reaktorer med samma effekt som Ringhals 1.

Det ökade elbehovet är lika stort som den sammanslagna elproduktionen i Finland och Lettland.

– Jag tror att de (Svenskt Näringsliv reds anm) har gjort sitt bästa att förutspå framtiden. Men det är väldigt svårt att förutspå framtiden. De senaste 40 åren har pekat på ett betydligt större elbehov än det vi har nu, svarar energiminister Anders Ygeman (S).

På torsdagen berättade även Jan-Olof Jacke för Expressen om det nystartade projektet Kraftsamling Elförsörjning som syftar till att på allvar analysera och göra studier över vad som krävs för att elsystemet mer konkurrenskraftigt i framtiden. En första presentation sker den 25 oktober.

Allt fler företag ser elförsörjningen som en framtida risk och utmaning för både vad gäller nyetableringar och tillväxten men också klimatomställningen. Därför är det dags att ta ett rejält grepp om hela elförsörjningen, slog Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke fast när han gästade Expressen och programmet Direkt med Niklas Svensson.

– Och då menar jag både nät och effektproduktion och med vårt projekt Kraftsamling Elförsörjning ska vi gräva riktigt djupt i den här komplexa frågan.

Projektet är helt nystartat, en första presentation sker den 25 oktober, och ambitionen är att på allvar analysera och göra studier över vad som krävs för att elsystemet även i framtiden ska kunna vara en möjliggörare för ett konkurrenskraftigt, digitalt och klimatneutralt Sverige.

– Vi ska inte förenkla utan verkligen förstå de här tre områdena, effekten som kommer fram till företagen, elnäten och produktionen av el. Förhoppningen är sedan att det ska leda fram till konstruktiva förslag som kan presenteras för politiken.

Kan du redan nu säga vad regeringen borde göra?

– Nej, det vore synnerligen oklokt. Nu gör vi det här jobbet, vi vill inte gå ut och vara populistiska i det här utan vi ska skaffa oss en rejäl stabil grund för att sedan kunna gå ut med våra rekommendationer.

Energi- och klimatfrågan tog upp en stor del av intervjun och kom även in på Greta Thunberg och den uppmärksamhet som hon skapat. Jan-Olof Jacke kunde hålla med i hennes åsikt att det är dags att lyssna på experterna, likt det som Svenskt Näringsliv nu gör i fråga om den svenska elförsörningen.

– Hon är en stor kraft och engagerar ungdomar. Sen tror jag inte att vi ska backa oss in i framtiden. Näringslivet har en otroligt viktig roll för att lösa klimatfrågorna. Vi ser att de svenska företagen har de här frågorna oerhört högt upp på sin agenda. Det är ingen tvekan om att vi ligger väldigt långt fram. Därför är det viktigt att vi kommer fram till lösningar som är lokala för Sverige och som minskar våra möjligheter att konkurrera med dem som producerar exakt samma saker mindre klimateffektivt.

– Det är inte att skapa klimatnytta.

Se hela intervjun med Jan-Olof Jacke 36 minuter in i programmet.

Den nya tobakslagen, som innebär att staten ger kommunerna stor frihet att höja taxan för tillstånd och tillsyn av tobaksförsäljning, har blivit kraftigt kritiserat av handlare runtom i landet.

fPlus har tidigare rapporterat att vissa kommuner kräver handlare på uppemot 18 000 kronor i administrationsavgifter det första året.

Men det finns också kommuner som väljer att ta andra vägar, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

I Krokoms kommun har det klubbats att ansökningsavgiften ska kosta 1 000 kronor för befintliga försäljningsställen medan nya får betala 3 000 kronor. Och tillsynsavgifter landa på 800 kronor per år.

Här resonerar Björn Hammarberg, kommunstyrelsens vice ordförande i Krokoms kommun, att det är bättre med låga avgifter då en höjning riskerar att bidrar till olaglig försäljning.

I liknande anda har Sollefteå kommun har valt att behålla samma taxa som förut, 840 kronor per timme för tillståndshandläggning och 1 200 kronor per år för tillsynsavgift. Dessutom kommer de inte begära skriftliga ansökningar av de etablerade handlarna som haft sin verksamhet i över tre år.

– Vi kan inte administrera ihjäl våra företagare och man kan inte heller utgå från att folk vill fuska, säger Maria Söderlund, chef för miljö- och byggenheten.

Hon tycker att det är viktigt att förstå lagens syfte och sedan agera efter eget huvud.

– Vi känner oss trygga i vårt beslut hur vi utövar tillsyn. Vi har varit ute i verkligheten och träffat handlarna och det säger mer, avslutar Maria Söderlund.

När nu kommunstyrelsen i Härnösand ska träffas för att diskutera den nedlagda sjöfartsutbildningens eventuella framtid är vår förhoppning att utbildningen ska återupptas.

Det skriver Caj Luoma, Transportföretagen, Björn Lyngfelt, kommunikationsdirektör, SCA och Anna Hedensjö Johansson, regionchef Svenskt Näringsliv Västernorrland på Allehanda.se.

De konstaterar bland annat att det inom en femårsperiod efterfrågas 800 sjömän och att utebliven rekrytering till sjöfarten kan få negativa effekter på hela den svenska samhällsekonomin.

”Klarar vi inte av att tillfredsställa sjöfartens rekryteringsbehov kan det på sikt få samhällsekonomiska konsekvenser för Norrland och hela landet eftersom största delen av Sveriges utrikeshandel hanteras av sjöfarten och då de norrländska hamnarna är avgörande för landets konkurrenskraft med sin export av stål, järn och skogsbruk”.

Sverige kan tacka landets ingenjörer för den högkonjunktur som skapat stora värden för hela landet. Men det är en uppskattning som, i den mån den hörs, ännu inte nått lönekuverten, anser förhandlingschefen på Sveriges Ingenjörer. ”Det är dags att betala nu”, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.