Näringsklimatet i Kramfors kommun är lika bistert som den norrländska vintern. Få företagsetableringar, satsningar på näringslivet blir sällan av. En grupp näringsidkare inser att något måste göras och knackar på hos kommunen. På kort tid formeras ett näringslivsråd bestående av företagare, politiker och tjänstemän.

– Gruppen har förståelse för hur välfärden och den kommunala servicen i Kramfors hänger samman med ett bra företagsklimat, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Malin Svanholm till redaktionen på Svenskt Näringsliv.

Efter åtta möten breder optimismen ut sig. Malin Svanholm räknar med att diskussionerna får stor inverkan på företagsklimatet framöver. Målet är Västernorrlands bästa företagsklimat 2025.

En handlingsplan vägleder, där Malin Svanholm agerar murbräcka och betonar företagens roll för en positiv samhällsutveckling. Samtidigt ska politiker och tjänstemän vara serviceinriktade, mötesplatserna, såväl analoga som digitala, vara många och tillväxtfrågor prioriteras.

– Vi har många starka företag i många branscher, som får stor betydelse för vår utveckling, säger Malin Svanholm, rapporterar redaktionen.

Skatteverket ser problemen, men tvingas ändå utfärda hårda straff, berättar en rättslig expert på myndigheten. Samtidigt vittnar flera företag om hur små oavsiktliga fel och rena missförstånd i tullhanteringen får orimliga konsekvenser. Nu ökar pressen på regeringen.

Var tionde företagare med utrikes bakgrund har slagits ut av pandemin, visar nya siffror. Det är allvarligt för företagsamheten i stort men även för arbetsmarknaden när många anställningsmöjligheter försvinner, menar ekonomen Johan Kreicbergs.

Längre ledtider, större byråkrati och högre kostnader. Det är några problem som företagen upplever i och med den nya gränsen mellan EU och Storbritannien, enligt en studie av Svenskt Näringsliv. ”Försäljningen av varor och tjänster till Storbritannien kommer inte att vara lika enkel framöver”, säger Anna Stellinger, internationell chef på organisationen.

Hur går det till när man ska varsla personal? Och vad borde man som arbetsgivare tänka på när man ska varsla? Ola Brinnen, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv reder ut.

Hyresregleringen kostar samhället 20 miljarder kronor årligen och skapar social misär, framgår av en ny rapport. ”När människor inte kan flytta till jobb får näringslivet svårt att rekrytera”, säger nationalekonomen Fredrik Kopsch till fPlus.

Kärnkraftsbolagen larmar om att det snart är fullt i avfallslagret och att driften hotas redan 2024. Näringslivet menar att regeringen förhalar frågan om slutförvaring. ”Vi tycker inte att ett regeringsbeslut ska färgas av vad man tycker i kärnkraftsfrågan”, säger Johan Dasht, vd SKB, till fPlus.

Näringslivet oroar sig för att EU:s taxonomi klassar svensk energimix som icke hållbar.

– Att det finns ett förtroende för att taxonomin främjar klimatnytta är helt avgörande, säger Marcus Morfeldt, hållbarhetsexpert, till redaktionen på Svenskt Näringsliv.

EU:s taxonomi är ett regelverk som syftar till att klassificera vad som är miljömässigt hållbart och vad som inte är det. Taxonomi är ett första steg i EU-kommissionens handlingsplan för en hållbar tillväxt, syftet är att nå Parisavtalet och klimatneutralitet till år 2050.

Implementeringen av taxonomin planeras ske i två steg, först lanseras definitioner kopplade till klimat under år 2022 och sedan övrig miljöpåverkan år 2023.

Analysföretaget Cartina har på uppdrag av Svenskt Näringsliv undersökt hur EU:s taxonomi kommer att påverka det svenska näringslivet.

Under ett webbinarium hos Svenskt Näringsliv presenterade Cartina rapporten ”Översyn av taxonomins påverkan på det svenska näringslivet”. Rapporten är baserad på ett stort antal intervjuer med företrädare för näringslivet och finansbranschen.

Karin Nyberg från Cartina berättar under seminariet att företrädare från finansbranschen som intervjuats för rapporten verkar vara positiva till taxonomins syfte.

– Generellt är man positiv, men de flesta tror att det kommer ta ett par år innan det får en märkbar effekt. Investerare svarar att de inte kommer ändra sin investeringsstrategi på en gång, säger Karina Nyberg.

Avkastningen är dock fortfarande prioritet nummer ett.

– Men det finns inget som säger att taxanomiefterlevnad och avkastning inte kan gå hand i hand.

Även branschorganisationerna har medverkat i undersökningen. Enligt undersökningen anser även de att ambitionerna bakom taxonomin är goda, men att initiativet har utvecklats till ett medel som inte främjar målet.

– Branschorganisationerna är oroliga. En stor oro är att vattenkraft, kärnkraft och bioenergi som utgör basen för svensk energimix förmodligen inte kommer att klassificeras som grön. Även biobränsle som är en stor del av den svenska strategin för klimatneutralitet kommer inte att klassas som grön enligt taxonomin.

Framtidstron ökar bland Sveriges företagare och tillförsikten är nu större än tidigare under coronakrisen, även om den ekonomiska aktiviteten fortsatt är låg. Det framgår av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs företagarpanel med 5 100 deltagande företag.

– Vi ser att krisstöden har haft effekt. Sverige har lyckats undvika de värsta katastrofscenarierna och fallet i BNP är hittills lägre än i många jämförbara länder, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi enligt ett pressmeddelande.

Den ekonomiska aktiviteten är fortsatt mycket låg och ett av tre företag uppger att sysselsättning och investeringar är lägre nu än för sex månader sedan. Samtidigt verkar många företag se ljusare på framtiden nu jämfört med tidigare under pandemin.

Det visar Svenskt Näringslivs företagarpanel med svar från 5 100 företag. 

– Vi ser att krisstöden har haft effekt. Sverige har lyckats undvika de värsta katastrofscenarierna och fallet i BNP är hittills lägre än i många jämförbara länder, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi till organisationens hemsida.

Hon fortsätter:

– Den ökade framtidstron hos företagen bygger på att vaccinationsprogrammen fungerar snabbt och effektivt. Sverige får inte halka efter andra länder här.

Bettina Kashefi varnar dock för att krisen inte är över, att skillnaderna är stora mellan branscherna och att arbetslösheten är på en mycket hög nivå.