fPlus listar några av de mest kostsamma svenska satsningarna som har gett små eller inga positiva klimateffekter överhuvudtaget.

I en intervju med fPlus berättar Liberalernas avgående partiledare Jan Björklund om vad han själv ser som sitt viktigaste politiska bidrag och vilken fråga han skäms mest över att Sverige inte kunnat hantera.

Innan Björklund aviserade sin avgång hann han tillsammans med Centerpartiet driva igenom Januariöverenskommelsen där omfattande liberala reformer finns med bland skrivningarna. Nu berättar han även om vilka de känsliga punkterna i överenskommelsen är.

Det började med ett starkt intresse för arbetsrättsfrågor som ledde honom till den yttersta makten på svensk arbetsmarknad. När Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson nu går i pension kan han se tillbaka på ett yrkesliv fyllt av såväl konflikter som samförstånd – alltid i dispyt eller dialog med motparten, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Produktivitetsutvecklingen försvagas och konjunkturen mattas av så pass att Sverige i år väntas bli sämst i Norden på tillväxt. Det visar Svenskt Näringslivs konjunkturrapport som publiceras senare idag.

Företagen skickar kontinuerligt in rapporter till Skatteverket. Det ska bland annat stoppa skatteflykt. Nu vill regeringen införa ytterligare rapportskyldighet. Det medför helt orimliga kostnader för företagen.

Det skriver Sofia Bildstein-Hagberg, expert finansiell rapportering, på Svenskt Näringsliv, i ett inlägg på bloggen fokus på skatterna.

Det kallas ”informationsskyldighet för skatterådgivare” och är en utredning från regeringen som föreslår att det införs en skyldighet för främst skatterådgivare att lämna uppgifter till Skatteverket om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang.

Förslaget bygger på ett EU-direktiv men har i Sverige byggts på med ännu fler skyldigheter för företagen, allt för att förhindra vad Skatteverket kallar aggressiv skatteplanering. Men förslagen är oproportionerliga med hänsyn till regleringsbehovet. Utredningen har dessutom underskattat den administrativa bördan och kostnaderna för att efterleva regelverket, skriver Svenskt Näringsliv i en remiss.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke berättar i en intervju med tidningen Dagens Industri om hur organisationen nu gör allt för att putta Januariöverenskommelsen näringslivsvänliga reformer i rätt riktning.

”Vår svenska parts- och avtalsmodell har bidragit till både konkurrenskraft och goda löneökningar. Den väcker respekt hos våra konkurrentländer”. Det skriver Svenskt Näringslivs ordförande Fredrik Persson i en debattartikel i DI. Men, poängterar han, i nästa stora avtalsrörelse ställs märket inför nya utmaningar.

Industriavtalet attackeras från olika håll. Vissa kritiserar att märket sätts av den internationellt konkurrensutsatta industrin eftersom industrins betydelse i ekonomin har minskat. ”Det stämmer att industrins andel av ekonomin har minskat”, skriver Fredrik Persson men påpekar att ”tar vi hänsyn till de indirekta kopplingarna mellan industrin och tjänstesektorn så svarar industrin fortfarande för nära en tredjedel av sysselsättningen i näringslivet”. Industrin motsvarar över 20 procent av BNP och drygt 17 procent av sysselsättningen i hela ekonomin. Den står även för mer än en miljon jobb i Sverige, skriver han vidare.

Fredrik Persson skriver också att ökningarna av arbetskraftskostnaderna måste utgå från Sveriges internationella konkurrenskraft.

När lönebildningen inte fungerar kan det gå illa, skriver Fredrik Persson, och ger exempel på hur sjunkande konkurrenskraft, inflation, uteblivna reallöneökningar, devalveringar och konflikter blev resultatet av 80- och 90-talets havererade lönebildning. Av den anledningen kom fack och arbetsgivare överens om Industriavtalet år 1997 – ett avtal som han menar har bidragit till reallöneökningar, hög sysselsättningsgrad och arbetsfred.

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.

– Vi vill fokusera på hur vi kan ställa om till en cirkulär ekonomi där de svenska företagens konkurrenskraft kan fortsätta vara stark. Den cirkulära ekonomin innebär både nya affärsmöjligheter men också en del utmaningar när nya cirkulära affärsmodeller ska implementeras i företagen. Flera olika regelverk i samhället behöver ses över för att främja de nya affärsmodellerna, säger rapportförfattaren Jenny Svärd till organisationens sajt.

Regeringen måste backa från sitt förslag att höja kemikalieskatten och istället göra en grundlig utvärdering. Skatten på elektronik och vitvaror är inte ändamålsenlig och leder bland annat till dubbelbeskattning av begagnade produkter, skriver skattejuristen Robert Lönn, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i Altinget.

Han framhåller att kemikalieskatten inte är en äkta miljöskatt även om den marknadsförs som en sådan.

”Skatten tas ut på varans vikt och inte mängden flamskyddsmedel, vilket gör att tyngre vitvaror belastas med det maximala skattebeloppet. Även om inga av de farliga flamskyddsmedlen används så läggs kemikalieskatt på produkten”, skriver Robert Lönn.

Ett annat problem som han pekar på är att kemikalieskatten kan undvikas helt om man som konsument beställer sina elektronikvaror genom e-handel från utlandet. Då tas nämligen ingen kemikalieskatt ut.

Dessutom motverkar kemikalieskatten den cirkulära ekonomin i och med att begagnade produkter i praktiken dubbelbeskattas

”Skatten gör priset på tunga produkter, som begagnade skärmar, nästan dubbelt så högt, vilket gör dem i princip osäljbara och färdiga för återvinning. Kemikalieskatten bidrar således till att förkorta elektronikprodukters livslängd helt i onödan och är därför inte ett styrmedel som ställer om samhället i mer miljövänlig riktning”, skriver Robert Lönn.

Efter sju månader ger han upp, samtliga anställda i måleriföretaget sägs upp. De ständiga konfrontationerna från det lokala facket gör att Tord Smetana inte ser någon möjlighet att driva företaget vidare i nuvarande form, skriver Arbetsmarknadsnytt.

I höstas sinade orderingången vilket gjorde att ett par av den tio personer starka personalstyrkan måste sägas upp på grund av arbetsbrist. Det visade sig då att den senast anställde även var skyddsombud på företaget, utsedd efter påtryckningar från det lokala Målareförbundet.

Facket vägrade att godta uppsägningen vilket skapade en begynnande konflikt. Samtidigt uppdagades att Smetana Måleri av misstag hade betalat en lärling för låg lön. Varken lärlingen eller företaget hade reagerat och när misstaget uppmärksammades betalades de resterande pengarna omedelbart ut.

Lärlingen, som inte var fackansluten, var nöjd men Målareförbundet drev trots det saken vidare med ett skadeståndskrav.

– Vi skulle betala 100 000 kronor för ett misstag som vi dessutom omedelbart rättat till, säger Tord Smetana.

Skadeståndskravet sänktes till 20 000 kronor efter centrala förhandlingar. Men då reagerade det lokala facket och började, enligt Tord Smetana, att trakassera honom.

– Jag fick ju bara syssla med destruktiva grejor istället för att ta hand om medarbetarna och jaga in nya uppdrag.

Det Tord Smetana har upplevt har visat sig vara något många andra företag i regionen känner igen.

Thomas Lundsten var tidigare regional förhandlare på Måleriföretagen och känner till både det enskilda fallet och situationen i stort.

– Vill man lösa ett problem eller vill man söka en konflikt? Tyvärr väger det över till den hårda vägen och facket förbehåller sig hela tiden rätten att direkt kräva skadestånd, oavsett vad ärendet gäller, säger han.

Vi har sökt Målareförbundet för en kommentar.