Bevaka
Svenskt Näringsliv

Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
I flödet

Jacke: Bostadsbristen hindrar tillväxten

Svenskt Näringsliv ger sig in i bostadspolitiken med en ny rapport. Varför gör ni det?

– För att problemen på bostadsmarknaden skapar stora bekymmer för många företag. Ett av  fem företag säger att bostadsbristen gör det svårt att hitta den kompetens de behöver. Den är också ett hinder för nyetableringar och tillväxt, säger Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringslivs VD.

– Dessutom är bostadsmarknaden särskilt tuff för unga vuxna. De har ofta svårt att flytta till en studieort, och sedan minst lika svårt att hitta en bostad där det finns jobb. Resultatet blir att det tar onödigt lång tid innan de kan börja jobba. 

Vad beror problemen på?

– Det finns flera orsaker. En är att det byggs för få nya bostäder eftersom det är dyrt att bygga. En annan är låg rörlighet som gör att de bostäder som finns inte utnyttjas effektivt. En tredje orsak är olika kreditrestriktioner som gör att stora grupper har svårt att köpa sin första bostad.

Hur vill Svenskt Näringsliv lösa problemen?

– Vi föreslår flera konkreta reformer, bland annat sänkt flyttskatt. Idag vill många äldre flytta till en mindre bostad. Men när de räknar och ser att resultatet faktiskt kan bli en ökad månadskostnad så väljer många att bo kvar. Sådana inlåsningseffekter minskar förstås rörligheten på bostadsmarknaden.

– Ett annat förslag är enklare byggregler. Kommuner ska exempelvis inte kunna ställa krav som går utöver de nationella byggreglerna.

– Vi föreslår också fri hyressättning i nya hyreshus. Det är i linje med vad S, C, L och MP enats om i det så kallade januariavtalet. Vi anser att det på sikt behövs marknadshyror även i befintliga hyreshus, men de ska införas med hänsyn till de nuvarande hyresgästernas intressen.

8 feb
 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och Günther Mårder, vd på Företagarna. Foto: Montage, TT
Jobbutmaningen för nyanlända

Skilda åsikter om etableringsjobben

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill inte kommentera Centerpartiets och Liberalernas krav om att även låta bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal få ta del av etableringsjobben, skriver DI.

Via sin pressekreterare hälsar hon däremot att ”hoten om lagstiftning är något som får stå för Liberalerna och Centerpartiet” – och att det inte är något regeringen står bakom.

Hon påpekar vidare att det inte finns något hot om lagstiftning om etableringsjobben i avtalet mellan S, C, L och MP.

Günther Mårder, vd på Företagarna, anser att parterna måste släppa kraven på kollektivavtal om man vill att nyanlända och långtidsarbetslösa ska komma in på arbetsmarknaden, skriver DI.

– Vi ser det som en självklarhet och även en nödvändighet, annars utestängs stora delar av den skara företagare som faktiskt växer och skapar jobben i samhället, säger han, och påpekar att ungefär hälften av Företagarnas medlemmar inte har kollektivavtal i dag.

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, säger till Arbetsmarknadsnytt att han står för den överenskommelse som finns och att han inte ser några förutsättningar för att göra förändringar mellan parterna.

Han ser dock inte det som ett stort problem att släppa in företag som inte har kollektivavtal.

– Vi förhandlar för våra medlemmar och de har kollektivavtal. Sedan ska vi vara medvetna om att det i många små företag finns goda förutsättningar för att ta in nya medarbetare. Att de i vissa fall saknar kollektivavtal gör dem inte till sämre företag, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

4 feb
Linda Flink, expert på energi och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv, Emma Wiesner, projektledare på Sweco, och Andreas Regnell, chef för strategi på energiföretaget Vattenfall.
Klimatomställningen

30 procent mer el krävs för att klara av klimatmålen

Den svenska industrin kommer att behöva öka användningen av el för att uppnå målet om klimatneutralitet år 2045, skriver Svenskt Näringslivs redaktion. Det konstaterades i ett seminarium där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.

Bedömningen är att det krävs att elanvändningen ökar med 37 TWh, vilket motsvarar nästan 30 procent mer el jämfört med idag.

Den svenska industrin och transportsektorn står för cirka 70 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp, skriver Svenskt Näringsliv. I våras släppte flera branscher inom den svenska industri- och transportsektorn sina färdplaner för hur de ska uppnå en fossilfri konkurrenskraft till år 2045.

Konsultföretaget Sweco fick därefter på uppdrag av Svenskt Näringsliv räkna på hur mycket faktisk energi som krävs för att nå målet om klimatneutralitet.

För transportsektorn krävs ett mycket större uttag av biodrivmedel för att ersätta de fossila bränslena.

– Här krävs det en ökning med 86 procent från dagens 87 TWh till 162 TWh 2045, sade Emma Wiesner, projektledare på Sweco.

Om industrin och transportsektorn lyckas med omställningen minskar utsläppen totalt med 89 procent.

– Det innebär för Sveriges del att de totala utsläppen minskar med 62 procent vilket naturligtvis visar på vikten av att sträva mot det målet, sa Emma Wiesner under seminariet.

Linda Flink, expert på energi och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv, tror att det kommer att behövas en större ökning av elanvändningen än vad rapporten kom fram till.

– Vi tror att efterfrågan på el i hela samhället kommer att öka med mellan 50–60 TWh, vilket faktiskt är mer än de 30 TWh som nämns i rapporten, sa Linda Flink.

Andreas Regnell, chef för strategi på energiföretaget Vattenfall, tror dock att elproduktion inte kommer att vara ett problem. I stället pekade han på en annan faktor.

– En stor utmaning i att digitalisera efterfråge- och utbudssidan av elen för att på så sätt skapa en flexibilitet i systemet. Det är en fråga vi måste ta tag i med en gång.

4 feb