Radix hade 350 anställda, fick 20 000 personer i arbete och utsågs till årets supergasell 2016. Två år senare tvingades företaget i konkurs – på grund av Arbetsförmedlingens orimliga krav, skriver Arbetsmarknadsnytt. Nu varnar Svenskt Näringsliv för att fler företag kan gå samma öde till mötes.

Karlshamns kommun sparar in på skolor och äldrevård samtidigt som kommunledningen och kommunalråden bjuder artister, festivalarbetare, politiker och särskilt inbjudna gäster på öl, vin och mat under Östersjöfestivalen, skriver Johan Gustafsson, Skattebetalarnas Slöseriombudsman, i ett debattinlägg i Blekinge Läns Tidning.

Oavsett vad man tycker om alkohol är det kanske inte så konstigt att kommuninvånarna blir förbannande, menar han.

”Visst, lite öl, vin och mat blir inga stora pengar i relation till vad den kommunala verksamheten kostar på ett år. Men det sätter fingret på en större fråga, nämligen hur politiker och andra makthavare handskas med våra skattepengar”, skriver han.

Han hänvisar till en undersökning av WSP på uppdrag av Svenskt Näringsliv som visar att kommunerna skulle kunna spara 40 miljarder varje år om samtliga kommuner var lika bra som de kommuner som ger medborgare bäst välfärd till lägst kostnad.

Bristande rörlighet på bostadsmarknaden tar sig allt allvarligare uttryck, enligt företrädare för Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna, Mäklarsamfundet och Bostadsrätterna.

”Vi är på god väg att stänga ute en hel generation från bostadsmarknaden”, skriver de i en debattartikel i Dagens Industri.

Konsekvenserna visar sig på flera sätt. Bland annat att en genomsnittlig 28-åring med fast jobb inte får lån för att köpa sin första bostad i 13 av landets 25 större städer, skriver de. Samtidigt uppger Svenskt Näringsliv att yngre i familjebildande ålder (25–34 år) i allt lägre utsträckning äger sitt boende.

Så vad behöver göras? Svaret är en rad saker. Men det som står i fyrpartiuppgörelsens 73-punktsprogram är minst sagt oklart, menar de.

”Sannolikt krävs en kombination av skattepolitiska åtgärder och reformer i hyressystemet. Om politiken inte tar situationen på större allvar kommer det pågående generationssveket att förvärras ytterligare”, skriver de.

Det är ingen hemlighet att skattetrycket i Sverige är ett av världens högsta. Men vi borde få se hur mycket pengar vi egentligen lägger på skatterna, som till största delen är dolda, skriver Agnes Karnatz i en ledare i Nya Wermlandstidningen.

I en undersökning från Svenskt Näringsliv (2015) underskattade hela 94 procent av de svarande hur mycket skatt de faktiskt betalar. Agnes Karnatz pekar på att det är svårt att få en uppfattning om hur mycket man betalar i arbetsgivaravgift, moms och punktskatter, särskilt sedan det blivit enklare att deklarera, då allt färre noterar omfattningen av inkomstskatten.

”Det vore däremot rimligt att arbetsgivaravgiften skrivs ut på lönespecifikationen. Det minsta en högt beskattad löntagare bör kunna begära är att enkelt kunna se hur mycket pengar som aldrig når det egna bankkontot”, avslutar Agnes Karnatz.

Sveriges kapitalbeskattning i ägarledet är väsentligt högre än omvärlden, skriver Johan Fall, avdelningschef på skatteavdelningen vid Svenskt Näringsliv, i ett blogginlägg.

Han svarar på en ledartext i DN och menar att hans åsikter om bolagsskatt misstolkas. DN-skribenten skriver att Sverige borde stödja EU-kommissionens förslag om EU-gemensam bolagsskattebas, eftersom det skulle vara ”ett sätt att bevara det nationella självbestämmandet”.

”I en debattartikel och en forskningsrapport lyfter vi konstruktivt fram vilka positiva effekter reformer av kapitalskatten skulle ha i form av fler investeringar, stärkt sysselsättning och ökat välstånd. Tyvärr misstolkar DN:s ledarskribent detta när hon blandar samman bolags- och kapitalinkomstskatt och därtill kallar vår argumentation för hotfull”, skriver Johan Fall.

Han berömmer den svenska regeringen som försvarat Sveriges nationella suveränitet i skattefrågor genom att motsätta sig både förslaget om en gemensam bolagsskattebas och en digitalskatt.

”För svensk konkurrenskraft är det angeläget att fortsatt hävda vårt självbestämmande i skattefrågor”, skriver Johan Fall.

Den 1 juli briserade momsbomben för privata sjukvårdsföretag när inhyrd vårdpersonal i ett slag blev 25 procent dyrare. En undersökning visar samtidigt att nästan hälften av de tillfrågade privata vårdföretagare måste skära ned på verksamheten och att cirka en femtedel överväger att bomma igen. "Vi är helt beroende av att hyra in personal för att kunna ge den vård vi måste enligt avtal", säger en verksamhetschef till fPlus.

När regeringen nu förbereder en reform av högskolans styrning och resurstilldelning måste den utgå från ett kompetensförsörjningsperspektiv. Det skriver Vesna Jovic, vd för SKL, och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv på SvD Debatt.

Det innebär att forma och anpassa kommande utbildningar efter framtidens bristyrken och se till att de möter arbetsmarknadens behov.
Utbildningarna kan även bli mer relevanta om samhällsaktörer från arbetsmarknaden får en större plats i lärosätenas styrelser.

"Kompetensförsörjningen är en prioriterad fråga för inte bara Svenskt Näringsliv och SKL, utan för Sverige som välfärdsnation. Utan rätt kompetens stannar Sverige", skriver debattförfattarna.

Leif Östling, tidigare vd för Scania, är söndagens värd för ”Sommar i P1”. I sitt sommarprat kommer företagsledaren att prata om det ökända citatet ”Vad fan får jag för pengarna?”, som ledde till avgången som ordförande i Svenskt Näringsliv. Han kommer ta upp både de personliga konsekvenserna av uttalandet och själva sakfrågan: Vad får vi egentligen för våra skattepengar?

Östling tänker också berätta om hur man på Scania byggde ”en sund företagskultur där människor trivdes”.

– Och förstås om hur det gick till bakom kulisserna när Volvo misslyckades med att köpa Scania, säger han inför sin medverkan.

Hur bygger man en skola med stadig tillväxt och bra resultat? Enligt Per Johansson, skolchef på ForshagaAkademin, är det av stor vikt att ha god koppling till näringslivet och en god relation med kommunen, säger han till Svenskt Näringsliv.

ForshagaAkademin har fyra gymnasieutbildningar inom hundsport, viltvård, äventyrsturism och sportfiske. Sedan 1997 har de växt från 3 anställda och 16 elever till 60 anställda respektive 300 elever. Grundidén har från början varit att skolan ska vara ett nationellt centrum inom sport och fritidssektorn.

– Målet är att våra elever ska få en bra väg in på arbetsmarknaden samtidigt som de blir goda samhällsmedborgare, säger Per Johansson till Svenskt Näringsliv.

De har en nära koppling till branscherna vilket gör att de kan kvalitetssäkra utbildningarna, och den nära anknytningen till kommunen har gjort att skolan kunnat växa och bli lagom stora utan att tappa den familjära stämningen. Enligt Per Johansson har det kommunen alltid varit lyhörda och bidragit med en god dialog dem emellan.

I rapporten ”För tillväxt och konkurrenskraft” som presenteras under Almedalsveckan föreslår Svenskt Näringsliv regelförenklingar, effektivare offentlig upphanding, snabbare etablering av nyanlända och en rad andra förslag för att förbättra Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Det skriver DI.se.

Reformerna är en förutsättning för att Sverige ska få en högre tillväxt och därmed kunna möta stora utmaningar såsom integration, klimat och internationell konkurrens. Den svaga kronan har bidragit till att dölja problemen.

Rapporten slår fast att antalet arbetade timmar behöver öka, fler företagare och innovationer behövs, en bättre kompetensförsörjning är nödvändig samt att den offentliga sektorn behöver bli mer effektiv.