Det är dags att skrota de gamla modellerna för valutaprognoser och börja titta närmare på ekonomiska fundamenta i varje land. Det säger Elisabeth Holvik, chefsekonom på norska Sparebank 1, till Financial Times.

Holvik kommenterar de svenska och norska valutornas olikartade utveckling i år. Den svenska kronan har tappat 6,3 procent mot euron i år medan den norska kronan stärkts 1,4 procent mot euron, skriver FT.

En förklaring som tidningen lyfter fram är att Norges ekonomi spås växa 2,5 procent i år, medan den svenska tillväxten vänta landa på måttliga 1,2 procent.

”En fallande kronkurs kan delvis förklaras av att utlandet tappat förtroende för Sveriges ekonomi och politiska styre, och därför reviderat sina förväntningar nedåt. Det handlar i så fall inte om att devalvera den svenska kronan utan om att devalvera landet Sverige”, skriver Tino Sanandaji, nationalekonom och författare, i en debattartikel i Realtid.

Han menar att den reala handelsviktade kronan aldrig har varit svagare just nu men att skuldbelägga Riksbanken och skylla hela fallet på penningpolitiken är att göra det för enkelt för sig. Han påpekar att ansvaret för samhällsekonomin inte ligger på Riksbanken utan på landets demokratiska församling.

”En stark krona är inget självändamål, medan en svag krona heller inte är någon tragedi. Sverige har med stor fördel valt att ha en rörlig valuta där det är meningen att kronan ska variera över tid. Den senaste tidens kronfall har dock gett anledning till oro, då det har varit förvånansvärt djupt – särskilt eftersom Sverige fortfarande befinner sig i en högkonjunktur. Om kronan har nått botten när ekonomin ska vara på topp, vart ska den ta vägen när nedgången kommer?”, skriver Tino Sanandaji.

Kronan är undervärderad och kommer att öka med över 5 procent fram till februari 2020, hävdar två tunga ekonomer i Realtid.

Luc Luyet på Banque Pictet i Genève och Kamal Sharma på Bank of America Merrill Lynch i London menar att den svaga svenska kronan är undervärderad.

– Kronan kommer att stärkas till 2020 eftersom den är mycket undervärderad. Riksbanken borde fortsätta att höja räntorna (när inflationsmålet är uppnått) och den ekonomiska aktiviteten i euro-området borde stabiliseras under andra delen av året. Vi förutspår att kursen kommer att vara runt 10,30 sek per euro, säger Luc Luyet.

Kronans ras beror enligt Luyet på Riksbankens agerande med inflationsmålet och den negativa styrräntan. Andra faktorer är den svaga europeiska ekonomin in och rädsla för ökade spänningar i världshandeln. Den svenska ekonomin är mycket beroende av utrikeshandeln.

Kamal Sharma anser också att kronkursen är för låg.

– Vi tycker att den svenska kronan är en av de mest undervärderade G10-valutorna. Vår prognos är att den stärks från dagens 10,84 kronor per euro. I januari 2020 kostar en euro 10,25 kronor, säger han till Realtid.

Kamal Sharma menar också att problemet är Riksbankens mycket konservativa strategi.

– Det faktum att Riksbanken verkar betrakta den svenska ekonomin med andra ögon än övriga aktörer är en källa till frustration, säger han.

Kronans kräftgång, närmare bestämt 30 procent mot euron och 50 procent mot dollarn under en sjuårsperiod, slår brett mot olika delar i Sveriges ekonomi.

SvD Näringsliv listar de som både gynnas och missgynnas av en svag krona.

Svenska kronan är rekordsvag och ligger på en nivå som inte har setts sedan finanskrisen, skriver Breakit. Sajten har ringt runt bland några av landets största e-handlare för att fråga om hur den svaga kronan har påverkat deras verksamhet.

“Vi påverkas i allra högsta grad eftersom i princip alla varor vi säljer på prylsajten Partykungen är importerade och betalade i en utländsk valuta. Vi har fått justera upp våra svenska priser för att bibehålla en vettig marginal på det vi säljer inom Sverige”, säger Partykungens vd Joel Svensson till Breakit.

Partykungens försäljning till Norge, Danmark och Finland går däremot bra eftersom den svaga kronan gör att företaget får mer betalt för sina varor.

För Babyshop är kronförsvagningen positiv eftersom företaget säljer mycket utomlands. Footways vd Daniel Mülbach säger till Breakit att företaget inte har påverkats särskilt mycket men att det generellt sett är ”läskigt när valutorna går upp och ner”.

Jacob Wallenberg är bekymrad över den låga kronkursen och menar att företagen riskerar att bli dopade. Han ansluter sig därmed till skaran av politiker, företagsledare och experter som varnar för den svaga kronkursen, skriver SvD.

Den svaga kronkursen gynnar flera av bolagen i Wallenbergsfären, bland andra Atlas Copco, Electrolux och Ericsson. Men Investors ordförande Jacob Wallenberg menar att det som är positivt för stunden straffar sig i längden.

– Företagen riskerar att bli dopade. De tror, över tid, att de är starkare och bättre än vad de i verkligheten är, säger han till SvD.

Jacob Wallenberg är inne på att företagen kan bli lite för bekväma.

– När de kan sälja sina varor billigt utomlands finns det en risk för att de tappar bort den nödvändiga effektiviseringen. Det blir inget förändringstryck. Det är ett problem, säger han.

Jacob Wallenberg vill inte uttala sig om Riksbankens eller Stefan Ingves roll i utvecklingen, skriver SvD.

Kronkursens kraftiga fall riskerar att göra livet tufft för små importörer. Experter oroas för att allt fler verkar strunta i att valutasäkra bolagets affärer, skriver Dagens Industri.

Efterfrågan på valutasäkringar har nämligen inte ökat, trots kronraset. Tydligen går trenden i motsatt riktning. Danske Bank noterar att allt fler importörer avstår från att försäkra sina affärer mot den fallande kronan, skriver DI.

– Det finns psykologiska aspekter bakom agerandet. Eftersom kronan redan befinner sig på en så låg nivå, tänker många att den måste stärkas trots att nationalekonomer spår att euron blir 20 öre dyrare under 2019”, säger Anders Gullesjö, företagarexpert på Danske Bank, till DI.

Men även försäkringskostnaderna spelar in. Många spelar högt och försöker hämta hem förlorade intäkter i mindre försäkringskostnader, skriver DI.

Investerarflykt driver kronan mot avgrunden. Nu har toppinvesterarna tröttnat på Stefan Ingves ständiga felsteg. fPlus reder ut varför Riksbankens politik har lett fram till en situation där brända investerare tar pengarna och lämnar Sverige i sticket.

SEB räknar med att den svenska kronan fortsätter att försvagas under 2019 och närmar sig kursen 10,9 mot euron i slutet av året, skriver DI och hänvisar till bankens senaste Nordic Outlook.

SEB ställer sig alltså bakom den senaste tidens rapporter där analytiker menar att kronan kommer att bli ännu svagare. Även SEB anser att det är Riksbankens agerande och minusräntan som orsakar kronans fall.

SEB bedömer att kronan kommer fortsätta att försvagas under 2019 och nå kursen 10,9 mot euron mot slutet av året. På onsdagsmorgonen kostade kronan 10,73 euro.

”Därefter ser vi en gradvis förstärkning till 10,20 i slutet av 2020. Det innebär att kronans undervärdering då är relativt måttlig. Lägre svenska realräntor och högre enhetsarbetskostnad har drivit upp jämviktskursen till 9,70 mot euron”, skriver SEB, enligt DI.

Banken tror att Riksbanken skjuter fram höjningen av reporäntan till juli 2020 och att den svenska ekonomi bromsar in.

”Svensk ekonomi saktar in i spåren av dämpad internationell efterfrågan och fallande bostadsbyggande. Expansiv finanspolitik och svag krona gör ändå att tillväxten ligger kvar nära trend under 2019 och 2020”, skriver SEB.

Riksbankens penningpolitik där låga räntor ska få upp inflationen är skälet till att den svenska kronan är så svag. Och Riksbanken kan få kronan att falla ännu mer lagom till semestern, fastslår Nordnets sparekonom Frida Bratt.

– Fortsätter inflationen att vara otillfredsställande låg kommer marknadens förväntningar på en eventuell räntehöjning från Riksbanken falla ytterligare. Det kommer försvaga kronan ytterligare, säger hon till Expressen.

Ett annat orosmoln är tillväxten. Blir det en global sättning missgynnas kronan av att vara en liten valuta samt stämpeln som skvalpvaluta från 90-talskrisen.

– Orättvis kanske, men det hänger kvar att kronan inte är en valuta investerare vänder sig till i sämre tider, säger Bratt till Expressen.