Bevaka
Svenska kronan

Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det nya bonus malus-systemet

”Orimlig export till Norge – bonusbilarna ska stanna”

Nästan nya klimatsmarta bilar som tidigare fått supermiljöbilspremien eller den nya bonusen försvinner ut ur landet och vidare till Norge. Regeringen måste göra något åt det, skriver Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige och Sten Forsberg, från Volkswagen Sverige i en debattartikel i SvD Näringsliv.

Det nya skattesystemet bonus-malus som infördes 2018 ger bonus när man köper elbilar, laddhybrider och gasbilar. Bilar med hög bränsleförbrukning får däremot en extra hög fordonsskatt de första tre åren. Debattörerna menar att nybilsförsäljningen av laddbara bilar påverkats positivt men systemet behöver kompletteras.

Varje månad lämnar nämligen hundratals gasbilar och laddbara bilar landet och en stor del exporteras till Norge. Debattörerna menar att svenska skattebetalare därmed finansierar, via statliga subventioner, försäljningen av nya klimatbonusbilar som sedan aldrig når svenska begagnatköpare. Detta riskerar att leda till minskad legitimitet för bonus-malus-systemet.

Därför föreslår Svante Axelsson och Sten Forsberg flera åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Bland annat vill de att det ska bli lättare för konsumenterna att ladda bilarna hemma genom ekonomiskt stöd, införa billigare parkeringsavgifter för miljöbilar och förlänga malusdelen för de bränsletörstiga bilarna från tre till fem år så att de inte blir så attraktiva att köpa redan efter tre år.

10 mar
Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Experter efter ECB-beskedet: Sabbar Ingves räntehöjning

Kronan har nått sin lägsta kurs mot dollarn på 17 år. Det senaste tappet kom efter att Europeiska centralbanken, ECB, på torsdagen meddelade att den låter räntorna vara oförändrade resten av året.

Beskedet kan påverka svensk ekonomi påtagligt.

– Riksbanken är beroende av ECB så det här gör det svårare för Stefan Ingves att genomföra räntehöjningen. Det betyder fortsatt låga bolåneräntor men också en svag krona. Det gör att vi blir relativt sett fattigare och att vår köpkraft försvagas, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, till Expressen.

Europeiska centralbankens besked innebär att styrräntan ligger kvar på 0 procent medan depositräntan är oförändrad på minus 0,4 procent. Euron föll direkt mot dollarn och den svenska kronan drogs med i fallet. En dollar kostade 9,40 kronor på torsdagseftermiddagen, vilket är den lägsta kursen för kronan sedan 2002.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank i Sverige, menar att ECB verkar orolig för att riskerna börjar luta på nedsidan.

– Med tanke på hur den europeiska ekonomin har utvecklats under de senaste kvartalen finns det all anledning för ECB att justera ner sina prognoser. De är oroliga för att ekonomin inte tuffar på som den gjorde tidigare. Ränteåtgärderna stödjer konjunkturbilden nu när vi har haft ett antal svaga kvartal, säger han till DI.

Michael Grahn tror också att det är tveksamt om det verkligen blir en svensk räntehöjning under andra halvåret.

– Det ska bli intressant att se hur Riksbanken tar intryck av ECB:s beslut. Jag tror att de kommer att vara försiktiga med att höja igen. Det som Riksbanken riskerar om de ändå ser ett läge att höja räntan, är att kronan kan gå så pass starkt att det bromsar importpriserna vilket kan leda till problem med inflationen, säger han.

7 mar
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska kronan

Kronan stärks av oväntat starka svenska BNP-siffror

Kronan stärks av de oväntat starka BNP-siffrorna för fjärde kvartalet. Den svenska BNP:n växte preliminärt med 1,2 procent under kvartalet enligt SCB och det var klart högre än väntat.

Kronan har stärkts med 7 öre mot euron och 8 öre mot dollarn omkring en timme efter statistiksläppet. En dollar kostar nu 9,19 kronor. Så sent som i förra veckan var kronan en kort stund över 9,40 mot dollarn, en svaghet i kronan som inte synts sedan 2002.

”Statistiken känns svajig vilket borde få ekonomer att inte springa för snabbt på enskilda kvartalssiffror. Men att det bromsar 2019, utan dramatik, känns som hygglig prognos”, kommenterar SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Sverige avslutade 2018 på bästa sätt med en fin tillväxt, skriver DI:s Henrik Mitelman i en analys. ”Dessvärre är det mer att betrakta som ett gott slut på en strålande högkonjunktur.”

Konjunkturinstitutet (KI) och Riksbanken tror i princip att det blir en halvering – till en tillväxt på 1,2 procent. Bland andra prognosmakare finns dock de som har en mer positiv syn på utvecklingen, rapporterar TT.

– Vi räknar med en BNP-tillväxt på 1,6 procent 2019 och givet dagens BNP-utfall ser vi ingen anledning att ändra den prognosen, säger SEB-ekonomen Lina Fransson till TT.

När det gäller inflationen ser dock SEB:s ekonomer en betydligt svagare utveckling framför sig än Riksbanken. Det gör att de räknar med att nästa höjning av styrräntan dröjer till april 2020, medan Riksbanken har flaggat för en höjning till hösten 2019.

– Det har även kommit vissa tecken på att inflationsförväntningarna har börjat vända nedåt och vi tror att det här kommer att bli bekymmersamt för Riksbanken under hösten (2019), säger Franssson.

Sammantaget är det lite som talar för en betydande ränteuppgång i närtid, menar Annika Winsth, skriver Privata Affärer.

28 feb