Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall säger till Nyhetsbyrån Direkt att det är en ”förlegad syn” att inflationen skulle drivas av löneökningar, rapporterar Svd. Han menar på att löneökningarna på senare år bara har varierat några tiondels procentenheter medan inflationen har svajat desto mer.

– Den har i stället drivits av energipriser, kronan och i viss mån livsmedelspriserna, säger Mats Kinnwall om inflationen.

Sambandet mellan inhemsk arbetslöshet, löneökningar och inflation har förlorats i en allt mer i en globaliserad värld och det enda som Sverige kan påverka är den svenska kronan.

– Slutsatsen blir att inflationsmålsregimin lite spelat ut sin roll eftersom det inte är faktorer som Riksbanken kan styra över som skapar inflation. Det är en helt annan värld än när man införde inflationsmålet för 25 år sedan, säger Mats Kinnwall till Nyhetsbyrån Direkt.

Veckans skörd av makrostatistik kan bli en plåga för Riksbanken, skriver DI:s Viktor Munkhammar. Det gäller en ny mätning av inflationsförväntningar samt KPIF-inflation för januari och SCB:s arbetslöshetssiffror för samma månad.

”För samtliga dessa tre statistikserier är sannolikheten för sämre utfall än Riksbanken räknar med större än den för bättre”, skriver Munkhammar.

Även om statistiken överraskar rejält negativt ska det mycket till för att minusräntan kommer tillbaka, lyder hans slutsats.

I en makrokommentar fokuserar Placeras Pekka Kääntä på onsdagens inflationssiffror som enligt honom kan bli en rysare. Både för Riksbanken och svenska kronan.

Senare i veckan väntar även Riksbankens penningpolitiska protokoll.

Misstagen som Riksbanken har gjort har gått så långt att experter varnar för total förvirring. Nu finns dessutom risken att Magdalena Andersson blandar sig i. ”Det finns en risk att finansministern börjar uppträda som Donald Trump – det vill säga försöker pressa centralbanken till lägre styrränta. Men vi tror att hon är klok nog att undvika denna typ av utpressning”, säger ekonomerna Lars Jonung och Fredrik NG Andersson till fPlus.

Den svenska kronan har försvagats ”ganska kraftigt” den senaste veckan, skriver SEB:s valutastrateg Richard Falkenhäll i ett marknadsbrev på måndagen.

Sedan den 24 januari har kronan försvagats med 16 öre och en liknande försvagning märks även mot dollarn, konstaterar strategen och skriver vidare att kronförsvagningen sammanfaller med coronavirusets utbrott.

”Ska kronan lyckas återhämta sig i år krävs det att global ekonomi kan skaka av sig effekterna av coronavirus och andra negativa händelser”, skriver Falkenhäll.

Starkare förtroende bland konsumenter och i industrin väntas i veckans makrodata, vilket kommer att ge stöd för kronans uppåttrend. Det skriver Nordeas ekonomer Martin Enlund, Andreas Steno Larsen och Joachim Bernhardsen i ett veckobrev.

Enligt ekonomerna har konsumentförtroendet underpresterat kraftigt under Stefan Löfvens socialdemokratiska regering. ”En ny statsminister – eller en ny regering – skulle sannolikt vara goda nyheter för kronan”, skriver de.

Nordea-ekonomerna noterar också att politiska kommentatorer spekulerar i att Löfven ska lämna sin post i vår. ”Vi förblir dock försiktiga kring kronan på grund av den fortsatt dystra utsikten för europeisk tillväxt”, skriver de.

Den svenska kronan har stärkts under hösten – men är ändå svagare än på många år, skriver SvD Näringsliv.

Detta är något som börsnoterade skidturismjätten Skistar märker av.

– I kombination med trenden att semestra hemma gör valutaläget att fler än vanligt väljer de svenska fjällen, säger pr-chefen Linda Morell till SvD.

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann säger att en svag krona säkert avskräcker vissa från att åka på skidsemester till Alperna.

Trots höstens revansch har kronan försvagats med över 3 procent mot euron och dubbelt så mycket mot dollarn under 2019. Vad som kommer att ske under 2020 är föremål för skilda spådomar, skriver DI som talar med ett antal valutastrateger.

Richard Falkenhäll på SEB tror att kronan i slutet av 2020 kommer att ligga på nära 10 kronor mot euron, en markant förstärkning mot dagens 10,47 kronor.

På Danske Bank är man mindre optimistisk och förutspår att vi i slutet av 2020 kan få betala 10,80 kronor för en euron.

Brittiska Capital Economics är ännu mer pessimistiska och spår att svenskarna kan få betala 11 kronor för en euro i slutet av nästa år.

4 469 miljarder kronor. Så mycket fattigare hade Sverige varit i dag om euron hade införts under 2003, visar en uträkning som nationalekonomen Björn Olsson har gjort. Det rapporterar SR.

– Det är egentligen upp till ett helt års BNP som Sveriges ekonomi nu är starkare tack vare att vi inte införde euron, säger Olsson.

Sveriges genomsnittliga tillväxttakt mellan 2003 och 2017 var 2,3 procent – men med euron hade den bara varit 0,7 procent, menar nationalekonomen.

Det brittiska pundet fortsätter att pressas nedåt mot ledande valutor på tisdagen. Bland annat Sky rapporterar att premiärminister Boris Johnson planerar att göra det olagligt att skjuta upp brexit ytterligare vilket gör det mer sannolikt att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal med unionen.

Pundet steg skarpt efter Johnsons tydliga valseger i torsdags. Sedan dess har det fallit successivt tillbaka och mot den svenska kronan är pundet nära nog tillbaka på samma nivå som före valet.

Enligt en enkät som Svd har skickat ut är majoriteten av de experter som tillfrågades för att Riksbanken ska höja räntan den här veckan. Flera av dem anser att bankens minusränta har varit dålig, med bland annat växande klyftor som följd.

Att Riksbanken planerar att höja räntan den här veckan har kritiserats av Konjunkturinstitutet. Men nu ställer sig sex av tio experter på bankens sida, enligt Svd:s enkät. Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, säger att bankens minusränta gjorde att det har blivit billigt att låna och att hushållen därför har fått högre skulder. Elisabet Kopelman, ekonom på SEB, talar i stället om problemen med minusräntans försvagning av den svenska kronan.

39 procent av de ekonomer som har svarat på SvD:s enkät anser dock inte att Riksbanken bör höja räntan.