Said Abdu är andranamnet på Liberalernas lista till EU-parlamentsvalet och kan bli förstanamnet då Cecilia Wikström har fått lämna sin kandidatur. Men vem är doldisen Said Abdu och vad vill han med EU-samarbetet?

Kronan har försvagats med 6,25 procent mot dollarn och mot Euron med 4,00 procent sedan årsskiftet.

Det påverkar kostnaden för planerade utlandssemester och vårens utlandsresenärer kommer att behöva ta med en större reskassa än tidigare.

Det skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.

– Det är bra att tänka efter redan när du bokar din resa på hur valutakursen påverkar dig. Särskilt viktigt är det om du planerar att köpa dyra saker när du är borta, men det är bra att även ta höjd för att de vardagliga utläggen på semestern riskerar att bli dyrare, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

Mest påverkade blir produkter som ska handlas i dollar. På ett år har ett par sportskor från USA blivit 14 procent dyrare, visar Länsförsäkringars uträkning. Olivolja från Italien har gått upp med fyra procent och en sarong från Thailand med 13 procent.

Uppräkningen av färska svenska ekonomiska framgångar kan bli lång men tyvärr är självbilden, som så ofta förr, uppblåst, skriver Torun Nilsson i en ledare i DI. Hon menar att den svaga svenska kronan är ett problem för Sverige.

”Netto och långsiktigt är dock svag krona ingen bra idé för företagens produktivitet. Kvar finns dessutom svenska företag som fortfarande har stor produktion i Sverige, som lastbilstillverkarna, Volvo Cars, Sandvik, SSAB och Boliden. För dem är risken med den svaga kronan densamma som förr”, skriver Torun Nilsson.

Hon varnar också för den låga räntan.

”För krondopade chefer som ser extra goda möjligheter att tjäna pengar kan den bli en fantastisk hävstång. Fallet för företag med ”spaghettivalutor” kan bli stort, till och med om de är svenska”, skriver Torun Nilsson i DI.

Nästan nya klimatsmarta bilar som tidigare fått supermiljöbilspremien eller den nya bonusen försvinner ut ur landet och vidare till Norge. Regeringen måste göra något åt det, skriver Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige och Sten Forsberg, från Volkswagen Sverige i en debattartikel i SvD Näringsliv.

Det nya skattesystemet bonus-malus som infördes 2018 ger bonus när man köper elbilar, laddhybrider och gasbilar. Bilar med hög bränsleförbrukning får däremot en extra hög fordonsskatt de första tre åren. Debattörerna menar att nybilsförsäljningen av laddbara bilar påverkats positivt men systemet behöver kompletteras.

Varje månad lämnar nämligen hundratals gasbilar och laddbara bilar landet och en stor del exporteras till Norge. Debattörerna menar att svenska skattebetalare därmed finansierar, via statliga subventioner, försäljningen av nya klimatbonusbilar som sedan aldrig når svenska begagnatköpare. Detta riskerar att leda till minskad legitimitet för bonus-malus-systemet.

Därför föreslår Svante Axelsson och Sten Forsberg flera åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Bland annat vill de att det ska bli lättare för konsumenterna att ladda bilarna hemma genom ekonomiskt stöd, införa billigare parkeringsavgifter för miljöbilar och förlänga malusdelen för de bränsletörstiga bilarna från tre till fem år så att de inte blir så attraktiva att köpa redan efter tre år.

Kronan har nått sin lägsta kurs mot dollarn på 17 år. Det senaste tappet kom efter att Europeiska centralbanken, ECB, på torsdagen meddelade att den låter räntorna vara oförändrade resten av året.

Beskedet kan påverka svensk ekonomi påtagligt.

– Riksbanken är beroende av ECB så det här gör det svårare för Stefan Ingves att genomföra räntehöjningen. Det betyder fortsatt låga bolåneräntor men också en svag krona. Det gör att vi blir relativt sett fattigare och att vår köpkraft försvagas, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, till Expressen.

Europeiska centralbankens besked innebär att styrräntan ligger kvar på 0 procent medan depositräntan är oförändrad på minus 0,4 procent. Euron föll direkt mot dollarn och den svenska kronan drogs med i fallet. En dollar kostade 9,40 kronor på torsdagseftermiddagen, vilket är den lägsta kursen för kronan sedan 2002.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank i Sverige, menar att ECB verkar orolig för att riskerna börjar luta på nedsidan.

– Med tanke på hur den europeiska ekonomin har utvecklats under de senaste kvartalen finns det all anledning för ECB att justera ner sina prognoser. De är oroliga för att ekonomin inte tuffar på som den gjorde tidigare. Ränteåtgärderna stödjer konjunkturbilden nu när vi har haft ett antal svaga kvartal, säger han till DI.

Michael Grahn tror också att det är tveksamt om det verkligen blir en svensk räntehöjning under andra halvåret.

– Det ska bli intressant att se hur Riksbanken tar intryck av ECB:s beslut. Jag tror att de kommer att vara försiktiga med att höja igen. Det som Riksbanken riskerar om de ändå ser ett läge att höja räntan, är att kronan kan gå så pass starkt att det bromsar importpriserna vilket kan leda till problem med inflationen, säger han.

Kronan stärks av de oväntat starka BNP-siffrorna för fjärde kvartalet. Den svenska BNP:n växte preliminärt med 1,2 procent under kvartalet enligt SCB och det var klart högre än väntat.

Kronan har stärkts med 7 öre mot euron och 8 öre mot dollarn omkring en timme efter statistiksläppet. En dollar kostar nu 9,19 kronor. Så sent som i förra veckan var kronan en kort stund över 9,40 mot dollarn, en svaghet i kronan som inte synts sedan 2002.

”Statistiken känns svajig vilket borde få ekonomer att inte springa för snabbt på enskilda kvartalssiffror. Men att det bromsar 2019, utan dramatik, känns som hygglig prognos”, kommenterar SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Sverige avslutade 2018 på bästa sätt med en fin tillväxt, skriver DI:s Henrik Mitelman i en analys. ”Dessvärre är det mer att betrakta som ett gott slut på en strålande högkonjunktur.”

Konjunkturinstitutet (KI) och Riksbanken tror i princip att det blir en halvering – till en tillväxt på 1,2 procent. Bland andra prognosmakare finns dock de som har en mer positiv syn på utvecklingen, rapporterar TT.

– Vi räknar med en BNP-tillväxt på 1,6 procent 2019 och givet dagens BNP-utfall ser vi ingen anledning att ändra den prognosen, säger SEB-ekonomen Lina Fransson till TT.

När det gäller inflationen ser dock SEB:s ekonomer en betydligt svagare utveckling framför sig än Riksbanken. Det gör att de räknar med att nästa höjning av styrräntan dröjer till april 2020, medan Riksbanken har flaggat för en höjning till hösten 2019.

– Det har även kommit vissa tecken på att inflationsförväntningarna har börjat vända nedåt och vi tror att det här kommer att bli bekymmersamt för Riksbanken under hösten (2019), säger Franssson.

Sammantaget är det lite som talar för en betydande ränteuppgång i närtid, menar Annika Winsth, skriver Privata Affärer.

SEB har sänkt sin prognos för den svenska kronans utveckling under 2019, rapporterar Dagens Industri.

Enligt banken ligger prognosen för EUR/SEK i slutet av kvartal ett kvar på 10,50. Prognosen för slutet av kvartal två höjs till 10,56.

”Prognosen för slutet av 2019 förändras hela 35 öre, från tidigare 9,95 kronor mot euron till 10,30. Mot dollarn väntas kronan i den uppdaterade prognosen handlas runt 9,25 i mitten av året och cirka 8,75 vid årets slut”, skriver Dagens Industri utifrån SEB:s uppgifter.

Anledningen till den försvagade prognosen är att ”banken skjutit fram sin prognos för första reporäntehöjning till april 2020”.

”Detta på grundval av den kalldusch som de svaga inflationssiffrorna för januari innebar och som fått kronan att försvagas till nivåer över 10,60 mot euron”, skriver Dagens Industri.

Riksbanken har stirrat sig blind på inflationen och ignorerat sidoeffekter, menar ekonomen Kerstin Hallsten, som själv har jobbat 26 år på Riksbanken. Företag som inte har gjort hemläxan ligger illa till.

Svenska kronan dök rejält efter att nya siffror över den svenska inflationen publicerades under tisdagsmorgonen. Under eftermiddagen var en euro 13 öre dyrare och en dollar 14 öre dyrare.

Inflationen i januari var inte alls som Riksbanken eller marknaden hade räknat med. 2,0 procent i årstakt enligt måttet KPIF var under marknadens prognos på 2,3 procent och Riksbankens prognos på 2,4 procent.

En låg inflation gör det svårt för Riksbanken att höja räntan och samtidigt hålla inflationen på 2-procentsmålet. En låg ränta minskar efterfrågan på svenska kronan och kan tynga växelkursen.

”Tillfälliga faktorer har bidragit negativt […] men inflationsiffrorna sår ändå tvivel kring om det sker ytterligare räntehöjningar under 2019”, skriver Swedbanks chefsekonom Anna Breman på Twitter.

Den svenska kronan har fortsatt att rasa efter nyår. Det är dåliga nyheter för svenskar som turistar utomlands men goda för den svenska exportindustrin.

Särskilt för de företag som säljer sina produkter i dollar men som har de största kostnaderna i kronor.

Det skriver Mats Lundstedt på Dagens Industri i en analys.

Ett företag med det affärsupplägget är massaindustriföretaget Rottneros vars i princip hela produktion prissätts i dollar.

Det betyder att årets uppgång i dollarkursen på 5 procent ger, allt annat lika, gett Rottneros en resultateffekt på cirka 60 miljoner kronor vilket motsvarar cirka 20 procent av fjolårets resultat.

Totalt har Rottnerosaktien stigit med över 30 procent i år.