Den svenska kronan kommer vara den valuta som stärks mest de kommande sex månaderna, i ett urval mot euron, dollarn och norska kronan. Det tror 70 procent av deltagarna i SEB:s halvårsvisa enkät bland större företag och institutioner, skriver Direkt.

Enkäten visar också att skiftet från underviktade i kronor till överviktade har gått snabbt. Främst har skiftet drivits av finansiella institutioner som beskrivs vara rekordlånga i kronor.

Medianprognosen för EUR/SEK landar på 10,35 i december, och på 10,20 i juni 2021. Motsvarande prognoser för USD/SEK är 8,75 respektive 8,48. Strax efter klockan 13.00 på onsdagen stod USD/SEK i 8,82 medan EUR/SEK handlades i 10,36.

Den svenska kronan har försvagats mot den amerikanska dollarn under de senaste dagarna. Försvagningen beror på att handlarna hellre satsar på större valutor när det blåser snålt, men utvecklingen jagas på av algoritmer hos främst större internationella aktörer, noterar SvD Näringsliv.

Försvagningen är troligtvis tillfällig, enligt storbankerna. Däremot kan det ta tid innan kronan återhämtar sig.

– Vi tror att den kommer att stärkas mot dollarn nästa år, säger Swedbanks valutastrateg Anders Eklöf.

Riksbankens inflationsmål kolliderar med konkurrenskraften enligt Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall.

– Om man tror att inflationsmålet ska uppfyllas med högre löneökningar hamnar konkurrenskraften på kollisionskurs med inflationsmålet. Där det är givet att konkurrenskraften är viktigast för samhällsekonomin, säger Mats Kinnwall till Nyhetsbyrån Direkt.

Kinnwall menar att det inte är Riksbankens uppgift att lägga sig i lönebildningen och att accelererande löneökningar skulle rycka undan mattan för industrins konkurrenskraft.

Riksbanken verkar ha ändrat sin syn på den svenska kronan, skriver SvD Näringsliv. Då man tidigare hotat med att intervenera på valutamarknaden om kronan stärks för mycket verkar det inte ge samma huvudvärk längre.

Det har lett till att investerare blivit mer bekväma att köpa kronor, menar Kiran Sakaria, valuta- och räntestrateg på Handelsbanken.

– Sveriges coronastrategi har gjort att investerare har fått upp ett intresse för Sverige och att det kan vara bra att parkera sina pengar här. Man har trott att Sverige kommer att klara sig bättre rent ekonomiskt på grund av att vi inte har haft lika hårda restriktioner, säger han till tidningen.

Under augusti handlades kronan på sin starkaste nivå mot dollarn på två år.

Dollarn började året med en växelkurs på 9:32 och har nu fallit till 8:64. Den största orsaken till kronruset är Riksbankens agerande, säger Michael Grahn, Danske Banks chefsekonom, till Realtid.

Den svenska kronan är på sin starkaste nivå mot dollarn på två år. Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, menar att en stor orsak till kronförstärkningen är att Riksbanken gått sin egen väg bland centralbanker och höjt styrräntan

– Den viktigaste faktorn bakom kronans förstärkning är att Riksbanken höjt styrräntan de senaste två åren relativt de stora centralbankerna. ECB har ju legat still medan Fed de facto har sänkt sin styrränta kraftigt och det är därför som kronans förstärkning mot just dollarn är så påtaglig, säger Michael Grahn till Realtid.

Den svenska kronan fortsätter sin uppgång. Det kan fresta till att styra om i portföljen, men strateger varnar för att agera för snabbt. Så hur ska man tänka som småsparare?

Efter en lång period av kronförsvagning, har den svenska valutan börjat återhämta sig de senaste månaderna. Samtidigt talar mycket för att trenden kommer att fortsätta, spår Felicia Åkerman i en DI-analys.

En orsak är att investerarnas risksentiment inför den svenska kronan har förbättras under coronatider. Mycket tack vare att den svenska coronastrategin har gynnat aktiviteten i ekonomin.

Trots att framtiden är osäker kommer en potentiell nedgång i Sverige allt annat lika att bli något mildare än i omvärlden.

En annan utmaning i världen är hur akutåtgärderna ska rullas tillbaka utan att utlösa en åtstramning i de finansiella förhållandena. Tack vare Sveriges låga statsskuld finns det åtminstone goda förutsättningar att både klara övergången och fortsätta stötta vid behov under det kommande året, anser Åkerman.

Självklart innebär kronförstärkningen risker. Riksbanken får svårare att möta inflationsmålet och exportorienterade börsbolag kan få motvind när deras intäkter i utländska valutor försvagas.

Helikoptrar, drönare, beväpnade vakter och gränsbevakare med kikare som registrerar allt som sker på andra sidan gränsen. Den finska coronajakten har gått över styr och kan strida mot grundlagen. Svenska företagare känner sig jagade och nu begär Lena Lahti ersättning av den finska staten.

Anna Breman, vice riksbankschef, motsätter sig minusränta i coronakrisen. Det säger hon i en intervju med DN.

Hon menar bland annat att kronan kan försvagas, vilket skulle kunna drabba den redan pressade detaljhandeln samt att stimulanseffekten, som man brukar räkna med kan gynna exportföretagen skulle kunna utebli då problemen beror på smittskyddsrestriktioner.

– Om vi har en kris, vi inför en negativ styrränta igen och bankerna skulle sätta en negativ ränta på vanliga sparkonton, hur skulle det slå mot hushållen i det här pressade läget? Det är en sådan sak som vi måste tänka på, säger hon till DN.

Risken för börsen är långtifrån över, menar börs- och investerarproffset Peder Beck-Friis. Snart kan vi se nya ras, säger han i en fPlus-intervju. Dessutom spår han att det kommer att ta år för ekonomin att återhämta sig.