Den svenska kronan fortsätter sin uppgång. Det kan fresta till att styra om i portföljen, men strateger varnar för att agera för snabbt. Så hur ska man tänka som småsparare?

Efter en lång period av kronförsvagning, har den svenska valutan börjat återhämta sig de senaste månaderna. Samtidigt talar mycket för att trenden kommer att fortsätta, spår Felicia Åkerman i en DI-analys.

En orsak är att investerarnas risksentiment inför den svenska kronan har förbättras under coronatider. Mycket tack vare att den svenska coronastrategin har gynnat aktiviteten i ekonomin.

Trots att framtiden är osäker kommer en potentiell nedgång i Sverige allt annat lika att bli något mildare än i omvärlden.

En annan utmaning i världen är hur akutåtgärderna ska rullas tillbaka utan att utlösa en åtstramning i de finansiella förhållandena. Tack vare Sveriges låga statsskuld finns det åtminstone goda förutsättningar att både klara övergången och fortsätta stötta vid behov under det kommande året, anser Åkerman.

Självklart innebär kronförstärkningen risker. Riksbanken får svårare att möta inflationsmålet och exportorienterade börsbolag kan få motvind när deras intäkter i utländska valutor försvagas.

Helikoptrar, drönare, beväpnade vakter och gränsbevakare med kikare som registrerar allt som sker på andra sidan gränsen. Den finska coronajakten har gått över styr och kan strida mot grundlagen. Svenska företagare känner sig jagade och nu begär Lena Lahti ersättning av den finska staten.

Anna Breman, vice riksbankschef, motsätter sig minusränta i coronakrisen. Det säger hon i en intervju med DN.

Hon menar bland annat att kronan kan försvagas, vilket skulle kunna drabba den redan pressade detaljhandeln samt att stimulanseffekten, som man brukar räkna med kan gynna exportföretagen skulle kunna utebli då problemen beror på smittskyddsrestriktioner.

– Om vi har en kris, vi inför en negativ styrränta igen och bankerna skulle sätta en negativ ränta på vanliga sparkonton, hur skulle det slå mot hushållen i det här pressade läget? Det är en sådan sak som vi måste tänka på, säger hon till DN.

Risken för börsen är långtifrån över, menar börs- och investerarproffset Peder Beck-Friis. Snart kan vi se nya ras, säger han i en fPlus-intervju. Dessutom spår han att det kommer att ta år för ekonomin att återhämta sig.

Den svenska kronan har inte varit lika hårt pressad under coronapandemin som andra valutor, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom, i en intervju med Handelsbankens veckobrev Makrosvepet.

Hon säger att försvagningen av kronan under finanskrisen var en ”krockkudde som hjälpte ekonomin” och att en kraftig förstärkning av den nu skulle göra det svårare för svensk ekonomi att återhämta sig när efterfrågan i resten av världen kommer igång.

Vidare säger Christina Nyman att Sverige verkar klara sig ”hyggligt” under coronakrisen jämfört med finanskrisen, bland annat tack vare färre nedstängningar och bra statsfinanser.

Sveriges BNP kommer att sjunka med 13 procent i andra kvartalet, spår SEB. Banken räknar med att BNP faller 7 procent på helåret, skriver Göteborgs-Posten.

Om de får rätt i prognoserna är det ”värre än under finanskrisen”, säger chefsekonomen Robert Bergqvist.

– Ekonomin har befunnit sig i fritt fall efter nedstängningen i mars. Vi har sett en momentan kollaps i efterfrågan, säger han till GP.

SEB släppte uppdaterade finansiella prognoser i torsdags och spådde då att den svenska kronan skulle stärkas mot både euron och dollarn innan årets slut.

Med starka balansräkningar, en svagare svensk krona mot dollarn och euron än på mycket länge och låga nivåer på aktiepriserna är svenska bolag nu mycket attraktiva för utländska aktörer, skriver Dagens Industri.

”Svenska bolag är vidöppna för bud”, säger en investmentbankir som Dagens Industri har talat med.

Näringsminister Ibrahim Baylan säger att den svenska regeringen är positiva till investeringar och att Sverige är ett öppet land, men är medveten om sårbarheten. Han menar att det finns en beredskap från regeringen att ingripa.

Samtidigt väcker liknande scenarion politisk vrede i exempelvis Tyskland. Landets näringsminister Peter Altmaier uttalade sig i frågan förra veckan med anledning av konflikten kring det tyska företag Curevac, vilket Donald Trump enligt uppgifter ska ha erbjudit en stor summa pengar för att flytta till USA:

”Till alla i hedgefonder och på andra ställen som ser fram emot att köpa det ena eller andra tyska bolaget billigt – tro inget annat än att vi är fast beslutna att att stå vid våra bolags sida”.

En månad har nu gått sedan Stockholmsbörsen toppade på rekordnivåer. Coronautbrottet var redan i full sving men togs med en axelryckning på finansmarknaden. En titt i backspegeln visar hur snabbt och hur mycket börsstämningen har ändrats sedan dess.

Blott en dag före att börsen toppade spådde DI:s Henrik Mitelman – korad till Sveriges bästa ekonomijournalist tre år i rad – att vi stod inför ett globalt börsrally som till och med kunde bli en repris av det ”otroliga börsåret 1999”.

Visserligen skulle börshumöret på kort sikt präglas av coronautbrottet. Men Mitelman tipsade ändå om att möta alla större nedgångar med köp inför det stundande ”kokainrallyt”.

Sedan publiceringen av Mitelmans analys har bolagen i Stockholmsbörsen breda index förlorat runt en tredjedel av sitt värde.

Placeras Pekka Kääntä menade några dagar tidigare att den värsta coronaoron redan hade lagt sig och att det aldrig blev någon riktig panik på börserna. Kääntä oroade sig ändå något för konjunktureffekterna.

Det är förstås fler som har blivit tagna på sängen av marknadsutvecklingen. Så sent som 5 mars ansåg tidigare finansministern Anders Borg (M) att det var köpläge och sa till DI att han handlar aktier. Sedan dess har börsens breda index fallit nästan 25 procent.

I en intervju med Expressen nu i veckan beklagade sig Borg också över att svenska kronan inte fallit som den brukar under ekonomiska kriser. Vid publiceringen hade kronraset redan inletts och dagarna efteråt tilltog det i styrka.

Svenska kronans kraftiga ras är välkommet för krisande exportbolag. Framförallt gynnas branscherna verkstad och råvaror, som nu får bättre betalt för varor som tillverkas i Sverige. Det skriver DI.

Bland vinnare märks lastvagnsjätten Volvo och gruvspecialisten Epiroc som ökade sina vinster med 8 procent i fjärde kvartalet tack vare positiva valutaeffekter.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist menar att Sverige har fördelar av att ha en egen valuta.

– En svag krona kommer att hjälpa oss att komma snabbare ur det här, säger han till DI.