Det är inte bara den usla kronkursen som ställer till det på utlandsresan. Det gäller att också välja rätt sätt att betala för att undvika valutasmällar, skriver Di i en guide.

Den svenska kronan har försvagats rejält de senaste åren. Bara det senaste året har kronan tappat 4–7 procent jämfört mot de stora semestervalutorna. Men vad konsumenten får för kurs varierar kraftigt, beroende på betalningssätt. Valutaköp har fri prissättning, skriver Di.

Som exempel nämns Forex där man före avresan betalar 10,30 kronor för en dollar och knappt 11,50 kronor för en euro. Betalar man istället med kort på resmålet är villkoren annorlunda. Flera kort har noll i valutapåslag, och då blir kursen för en dollar 9,66 kronor och en euro 10,74 kronor.

Di skriver också att det fortfarande finns länder även i Europa där kort inte accepteras överallt. Då är det mest lönsamt att ta ut pengar i en uttagsautomat eftersom man ska få samma kurs som vid kortköp.

”Det är viktigt att kronan inte stärks för snabbt”. Så skrev Riksbanken i en mellanrubrik i sitt penningprotokoll från december 2018.

I det protokollet skrev centralbanken att kronans växelkurs skulle stärkas under kommande år.

Sedan dess, den 20 december i fjol, har dollarn gått från att kosta 8,97 kronor till 9,81 kronor. Euron har gått från 10,27 till 10,83 kronor.

I samtliga protokoll under 2019 har Riksbanken konstaterat att kronan varit svagare än vad centralbanken hade räknat med.

”Kronans växelkurs väntas förstärkas men är något svagare under prognosperioden jämfört med bedömningen i december”, hette det i februari.

”Kronan är svagare än prognosen i februari”, skrev Riksbanken i april.

I juli lät det så här:

”Kronan är något svagare än prognosen i april”.

I september-protokollet stod det bland annat att kronan ”utvecklats svagare än väntat” under sommaren.

Mönstret upprepades i det protokoll som publicerades på torsdagen, där Riksbanken skriver att kronan är svagare än vad centralbanken hade prognostiserade i september.

Efter kronans kräftgång under hösten har den svenska valutan återhämtat sig något den senaste veckan då positiva brexitbesked ökat riskaptiten. Det menar Nordeas makrochef Kristin Magnusson Bernard, rapporterar SvD Näringsliv.

– Vi har fått positiva nyheter, inte minst från brexit, och kronan trivs bättre i en sådan miljö, säger hon till tidningen.

Det vi nu ser är en uppåtrekyl snarare än en markant förstärkning, poängterar Magnusson Bernard. Och om det brittiska parlamentet säger nej till brexituppgörelsen är fallhöjden tillbaka igen, menar hon.

Vid 17-tiden på fredagen handlades kronan återigen högre mot fler valutor. En dollar kostade 9,68 kronor och en euro 10,78 kronor.

SEB har justerat sin prognos och tror att kronan kommer att stärkas nästa år, men först kan det bli värre, skriver Privata Affärer.

Storbanken presenterar uppgifterna i SEK News, som är SEB:s marknadspublikation för valutafrågor. Av den framgår att finansiella institutioner och stora företag förväntar sig att kronan först ska bli ännu svagare under detta år. En majoritet menar också att det är Riksbanken som bär skulden för den historiskt svaga kronan.

SEB anger tre faktorer som orsakat kronans försvagning och det är den kraftiga minskningen av det utländska ägandet i svenska statspapper, ett högt svenskt sparande har medverkat till utflöden av kronor då sparare köpt utländska tillgångar och den tredje faktorn är att svenska företag ökat behållningarna på konton i utlandet som en reaktion på minusräntan.

91 procent av företagen och finansiella institutionerna som svarat på SEB:s enkät tror att Riksbanken höjer räntan i nästa steg. Hälften tror att höjningen kommer redan i december, skriver Privata Affärer.

Krona stärktes kraftigt efter beskedet att det finns ett brexit-avtal, uppger Aftonbladet.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist ställdes mot vice riksbankschef Per Jansson i en duell om bland annat penningpolitiken, anordnad av DI. Bland annat fick de svara på huruvida de anser att den svaga kronan är ett problem och hur Riksbanken ska se på växelkursen.

Robert Bergqvist kritiserar minusräntan och anser att kronan har blivit ett verktyg för Riksbanken att få upp inflationen. Hans främsta kritik mot Riksbanken är dock dess ”asymmetriska verbala interventioner”. Med det menas att Riksbanken inte har uttalat sig så mycket när kronan har försvagats medan den har kommenterat de gånger kronan har stärkts. ”Växelkursen fungerar som en informationsbärare. Den sänder signaler till omvärlden”, säger han vidare.

Per Jansson säger däremot att Riksbanken inte har något mål för växelkursen utan för inflationen. Han säger även att kronans värde också bestäms av marknaden och att penningpolitiken bara är en faktor. Dessutom säger han att en svag krona inte garanterat behöver leda till problem. ”Ser vi något där som tyder på att allvarliga obalanser skulle växa fram på grund av en svag krona? Det är svårt att svara ja på den frågan”.

Värdet på ekonomipriset till Alfred Nobels minne har urholkats de senaste åren på grund av de senaste årens kronförsvagning, skriver TT.

Räknat i dollar har värdet på Nobelpriset rasat med drygt 40 procent sedan 2011.

2012 sänktes prisbeloppet från 10 till 8 miljoner kronor, men höjdes sedan till 9 miljoner för två år sedan.

Den svaga svenska kronan avskräcker svenskar från att köpa bostäder utomlands, skriver TT.

Totalt registrerades 723 bostadsköp under det andra kvartalet – en minskning med 30 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Det är också den lägsta siffran sedan andra kvartalet 2015.

Förutom kronan påverkar även nya amorteringskrav och osäkerhet kring svenska bostadsmarknaden, enligt TT.

– Att ha en bostad utomlands är en form av lyxkonsumtion för många. Vi märker att många drar in på lyxkonsumtionen i oroliga tider, och den svaga svenska kronan urholkar köpkraften, säger Daniel Nilsson, chef för Fastighetsbyrån utland.

Tre av Sveriges fem största banker spår att kronan kommer att stärkas mot euron under nästa år, skriver SvD Näringsliv.

De senaste åren har kronan gått kräftgång och sedan 2012 har valutan tappat 30 procent mot euron och 50 procent mot dollarn. Och på kort sikt lär nedgången fortsätta – men nästa år tror fler analytiker att det kommer en vändning, skriver tidningen.

SEB och Nordea tror att euron kommer kosta 10,40 respektive 10,50 kronor i slutet av nästa år. Det kan jämföras med 10,83 på fredagsförmiddagen. Handelsbankens prognos är att euron kostar 10,65 när 2020 blir 2021.

Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank tror samtliga att kronan stärks mot dollarn nästa år.

Har du byggt skyddsvallar för dina privata finanser inför en stundande lågkonjunktur? Om inte kan privatekonomen Arturo Arques ge några konkreta tips på hur rustar dig för sämre tider.

Det första och mest självklara är att vara med i A-kassan. Den som står utanför bör agera snart då inkomstförsäkringen börjar gälla först efter tolv månaders medlemskap.

Vidare ger Arques sina tre käpphästar vad gäller det privata sparandet: Spara tio procent av lönen, se till att ha en buffert på två–tre månadslöner och försök ha en ekonomi som innebär att du har råd att bo kvar i ditt befintliga boende i tolv månader även vid arbetslöshet.

Vad gäller själva sparandet kan det vara klokt att minska exponeringen mot aktier och öka den mot räntor. Men det beror såklart på vilken tidhorisont du har. Tumregeln är att ju närmare du är att plocka ut pengarna, desto klokare är det att räntespara.

De svenska arbetskraftskostnaderna ökar snabbare än i flera konkurrentländer.

Att kronan försvagats har sänkt Sveriges relativa kostnadsläge men det är inte hållbart att förlita sig på en svagare krona.

Om nu kronan stärks blir läget snabbt bekymmersamt för många företag, skriver Nyhetsbyrån Direkt och hänvisar till Teknikföretagens nya rapport om industrins arbetskraftskostnader internationellt.

– Vi kan inte förlita oss på att kronan ska rädda oss, utan det är viktigt att vi inte fortsätter att ha en kostnadsökningstakt som ligger högre än våra konkurrentländer, säger Robert Tenselius, ekonom på Teknikföretagen och författare av rapporten, till Nyhetsbyrån Direkt.