Svenska kraftnäts tekniska direktör Ulf Moberg varnar nu för att Sveriges möjlighet att importera el minskar.

Det skriver tidningen Svenska Dagbladet.

Det beror på att Sverige håller på att ersätta planerbar energi som kärnkraft med förnybar väderberoende produktion som sol och vind. Dessa energislag har enligt Ulf Moberg en lägre effekttillgänglighet.

Det kan till exempel handla om att det inte blåser tillräckligt mycket under den period, eller den dag, på året det är som kallast och då effektbehovet är som störst.

Det är inte ovanlig att Sverige har effektbrist under de kallaste dagarna. Då måste vi importera från andra länder. Men det är en möjlighet som nu är hotat.

– Möjligheten att importera minskar successivt, eftersom samma utveckling som pågår i Sverige även pågår i vår omvärld, säger Ulf Moberg till SvD.

Han är även orolig för att det kommer att bli svårt att rent fysiskt hitta plats åt alla nya elstationer, ledningar och kablar i framförallt storstäderna.

– Det är sådant som gör att det tar tid. Men vi tror att vi har lösningar för att nå dit vi vill.

Techjätten Microsoft har köpt mark i Gästrikland för hundratals miljoner kronor, med syftet att bygga serverhallar som ska drivas på helt förnybar energi. Men som det ser ut i dag håller inte det svenska elnätet för pressen och måste byggas ut, rapporterar SvD Näringsliv.

Enligt Gävle Energis vd Håkan Jönsson kan det ta uppemot tio år innan ett tillstånd för att bygga ut elnätet finns på plats. Om befintlig infrastruktur kan användas rör det sig om ”ett antal år”.

Microsoft Sverige har inte velat kommentera uppgifterna.

Effektbrist. Elbrist. Kapacitetsbrist. Varningar har hörts det senaste året om en annalkande elkris. Nyligen initierades nödlösningar för åtminstone Stockholm och Malmö. Är krisen över nu och vad handlade det om från början? fPlus reder ut begreppen och börjar med läget för elen i Sverige idag.

Årets kraftbalansrapport, för vintrarna 2018/2019 och 2019/2020, visar att Sveriges förmåga att vara självförsörjande med el under höglastsituationer minskar. Detta skriver Svenska kraftnät i ett pressmeddelande.

Prognosen för nästa vinter visar att för topplasttimmen vintern 2019/2020 har Sverige ett underskott på 1 000 MW redan vid en normalvinter och hela 2 000 MW vid en tioårsvinter. Samtidigt planerar man att stänga ytterligare två kärnkraftsreaktorer de närmsta åren, något som sannolikt kan leda till ett ökat effektunderskott under topplasttimmen.

– Årets kraftbalansrapport visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen och förmågan att vara självförsörjande med el under höglastsituationer krymper, säger Lowina Lundström, chef Division System på Svenska kraftnät i pressmeddelandet.

Regeringen kommer att ge den skånska landshövdingen i uppdrag att ta fram åtgärder som på kort sikt kan hantera den elbrist som regionen hotas av. Det säger energiminister Anders Ygeman (S) till Sydsvenskan. Landshövdingen ska som del i detta samla Handelskammaren, elproducenter, politiker och näringslivet.

– Dessutom för vi diskussioner med lokala elproducenter, som tidigare har sagt sig vilja lägga ner lokal elproduktion, men som nu har öppnat för att driva vidare produktionen med icke fossila drivmedel, säger Ygeman till tidningen.

Både Svenska kraftnät och Eon har varnat för svår elbrist i Skåne i framtiden.

Säkerhetspolisen slår i en rapport fast att det fanns brister i säkerhetsskyddet hos myndigheten Svenska kraftnät, skriver DN.

I sin utredning konstaterar Säpo att myndigheten har problem med sin säkerhetsprövning av personal och arbetet med säkerhetsskyddade upphandlingar. Rapporten är belagd med sekretess.

Utredningen tillsattes under vintern efter att DN avslöjat flera brister i Svenska kraftnäts säkerhetsarbete. Efter tillsynen ska myndigheten nu genomföra en rad åtgärder för att förbättra säkerhetsskyddet.

En av Sveriges främsta experter på korruption, förvaltningsprofessorn Olle Lundin, säger att Sverige är uruselt på att hantera korruption. Detta trots att skandalerna har avlöst varande, i bland annat Nya Karolinska, Riksrevisionen och Svenska Kraftnät.

Folk i allmänhet tror inte att korruption förekommer och det finns personer inom svenska myndigheter som inte tror att reglerna gäller för dem, säger han i en längre intervju med DN.

Just skandalen kring Nya Karolinska menar Olle Lundin är den största.

– NKS – den skandalen är så stor att den är oöverblickbar. Vi pratar om miljarders miljarder. Den är ju också så komplex och det är det ”fiffiga” i upplägget, säger han.

Förra året köpte svenska myndigheter varor och tjänster för mer än 900 miljarder kronor. Men stora summor av skattebetalarnas pengar går upp i rök, skriver DI.

Myndigheternas inköp av varor och tjänster ökade 2018 med 2,6 procent jämfört med året innan. De senaste tre åren har den offentliga marknaden vuxit i snitt 5 procent per år, skriver DI och hänvisar till data från Dagens Samhälle Insikt.

Fredrik Tamm, expert på offentliga affärer på Double Check, menar att det är oroväckande att antalet leverantörer till den offentliga sektorn fortsätter att minska.

– Det här är en bevisad nedgång som har pågått under flera år och som gör att vi får en icke-fungerande konkurrensutsättning på den offentliga marknaden, säger Fredrik Tamm.

Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling vid Svenskt näringsliv, anser att den bristfälliga konkurrensen leder till att slöseriet av skattepengar ökar.

– Uppskattningsvis hälften av alla upphandlingar saknar reell konkurrens, det vill säga tre anbud eller fler, och väldigt ofta har det med hur de obligatoriska kraven är utformade. Anbudsgivare faller bort eftersom den upphandlande myndigheten inte förstår marknaden, säger hon.

Ellen Hausel Heldahl släpper i sommar en rapport om slöseriet på den offentliga marknaden. I den framkommer att svinnet uppgår till 10–15 procent av det totala värdet.

– Det är verkligen nedslående att skattepengar slösas bort på det här sättet, säger Ellen Hausel Heldahl till DI.

Nätavgifterna ska sänkas, säger regeringen. Effektavgifterna måste upp, säger Svensk Kraftnät som flaggar för avgiftshöjningar de kommande tio årn. Men det är två påståenden som inte motsäger varandra, säger Svenska Kraftnäts vd Lotta Medelius-Bredhe till DI

– Vid beräkning av Svenska kraftnäts intäktsbehov, som är grunden för avgifterna, utgår verket från det avkastningskrav som regeringen sätter på verket. Hittills har verkets intäktsbehov varit betydligt lägre än den intäktsram som intäktsregleringen har givit oss. Vi skulle således utifrån regleringen kunnat ha haft högre avgifter, men har inte behövt det.

Den första januari i år höjdes effektavgiften med 15 procent men det är bara början. Svenska Kraftnät räknar med kontinuerliga prishöjningar de kommande tio åren vilket gör att redan 2027 är kostnaden för elnätsföretagen fördubblad. Det är en höjning som av allt att döma kommer att tas ut på konsumenterna.

Svenska kraftnät planerar att fördubbla effektavgifterna med totalt flera miljarder kronor årligen – trots regeringens löfte om att nätavgifterna ska sänkas, skriver DI. Detta gör myndigheten för att klara nödvändiga investeringar i stamnätet, enligt Lotta Medelius-Bredhe, tf generaldirektör.

Effektavgiften kommer att behöva höjas med 100 procent fram till och med 2027, skriver DI. Bland annat behövs investeringarna till att ersätta åldrande ledningar, där somliga är 70 år eller äldre.

”Sveriges elsystem är inne i en ny fas med stora förändringar och stora utmaningar både på kort och på lång sikt. För att klara dem måste Svenska kraftnät investera oerhört stora summor, cirka 50–70 miljarder kronor under en tjugoårsperiod”, säger Lotta Medelius-Bredhe till DI.