Förra året köpte svenska myndigheter varor och tjänster för mer än 900 miljarder kronor. Men stora summor av skattebetalarnas pengar går upp i rök, skriver DI.

Myndigheternas inköp av varor och tjänster ökade 2018 med 2,6 procent jämfört med året innan. De senaste tre åren har den offentliga marknaden vuxit i snitt 5 procent per år, skriver DI och hänvisar till data från Dagens Samhälle Insikt.

Fredrik Tamm, expert på offentliga affärer på Double Check, menar att det är oroväckande att antalet leverantörer till den offentliga sektorn fortsätter att minska.

– Det här är en bevisad nedgång som har pågått under flera år och som gör att vi får en icke-fungerande konkurrensutsättning på den offentliga marknaden, säger Fredrik Tamm.

Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling vid Svenskt näringsliv, anser att den bristfälliga konkurrensen leder till att slöseriet av skattepengar ökar.

– Uppskattningsvis hälften av alla upphandlingar saknar reell konkurrens, det vill säga tre anbud eller fler, och väldigt ofta har det med hur de obligatoriska kraven är utformade. Anbudsgivare faller bort eftersom den upphandlande myndigheten inte förstår marknaden, säger hon.

Ellen Hausel Heldahl släpper i sommar en rapport om slöseriet på den offentliga marknaden. I den framkommer att svinnet uppgår till 10–15 procent av det totala värdet.

– Det är verkligen nedslående att skattepengar slösas bort på det här sättet, säger Ellen Hausel Heldahl till DI.

Nätavgifterna ska sänkas, säger regeringen. Effektavgifterna måste upp, säger Svensk Kraftnät som flaggar för avgiftshöjningar de kommande tio årn. Men det är två påståenden som inte motsäger varandra, säger Svenska Kraftnäts vd Lotta Medelius-Bredhe till DI

– Vid beräkning av Svenska kraftnäts intäktsbehov, som är grunden för avgifterna, utgår verket från det avkastningskrav som regeringen sätter på verket. Hittills har verkets intäktsbehov varit betydligt lägre än den intäktsram som intäktsregleringen har givit oss. Vi skulle således utifrån regleringen kunnat ha haft högre avgifter, men har inte behövt det.

Den första januari i år höjdes effektavgiften med 15 procent men det är bara början. Svenska Kraftnät räknar med kontinuerliga prishöjningar de kommande tio åren vilket gör att redan 2027 är kostnaden för elnätsföretagen fördubblad. Det är en höjning som av allt att döma kommer att tas ut på konsumenterna.

Svenska kraftnät planerar att fördubbla effektavgifterna med totalt flera miljarder kronor årligen – trots regeringens löfte om att nätavgifterna ska sänkas, skriver DI. Detta gör myndigheten för att klara nödvändiga investeringar i stamnätet, enligt Lotta Medelius-Bredhe, tf generaldirektör.

Effektavgiften kommer att behöva höjas med 100 procent fram till och med 2027, skriver DI. Bland annat behövs investeringarna till att ersätta åldrande ledningar, där somliga är 70 år eller äldre.

”Sveriges elsystem är inne i en ny fas med stora förändringar och stora utmaningar både på kort och på lång sikt. För att klara dem måste Svenska kraftnät investera oerhört stora summor, cirka 50–70 miljarder kronor under en tjugoårsperiod”, säger Lotta Medelius-Bredhe till DI.

Justitieombudsmannen (JO) inleder en förundersökning om misstänkt tjänstefel på myndigheten Svenska Kraftnät, skriver Dagens Nyheter.

Tidningen har i en rad artiklar bland annat avslöjat brister i myndighetens säkerhetsskydd och konsultupplägg med misstänkta jävskopplingar.

"Det som har kommit fram genom utredningen i ärendet ger mig anledning att anta att en befattningshavare som står under min tillsyn har gjort sig skyldig till tjänstefel", skriver chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning i sitt beslut.

På grund av förundersökningssekretess är det dock oklart vem på myndigheten som utreds för vad.

Statsminister Stefan Löfven kommer frågas ut i riksdagens konstitutionsutskott om den förra regeringens beslut om att ge omkring 9 000 ensamkommande en ny chans att söka uppehållstillstånd i Sverige.

KU:s granskning är en följd av en anmälan gjord av SD:s avgående gruppledare Mattias Karlsson som begärt att utskottet ska syna flera aspekter av den extra ändringsbudgeten och propositionen som ledde fram till beslutet.

Utöver frågan om de ensamkommande kommer konstitutionsutskottet hålla öppna utfrågningar om regeringens styrning av Svenska kraftnät och petningen av Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler förra våren.

Transportstyrelseskandalen, där bland annat en outsourcing av datadriften gjorde att en stor mängd skyddsvärda uppgifter lämnades ut till tekniker i utlandet utan att någon säkerhetsprövning gjorts av dem som hanterade informationen, ledde till att infrastrukturminister Anna Johansson fick lämna. Andra prickades och kritiserades av KU. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman fick även han lämna sin ministerpost sommaren 2017, men utsågs nyligen till minister på nytt med ansvar för energi- och digitaliseringsfrågor.

Hur ser säkerhetsmedvetandet och det förebyggande arbetet ut inom staten och de politiska partierna? fPlus har pratat med Joakim von Braun som är säkerhets- och underrättelsespecialist med en mångårig bakgrund inom både myndigheter och näringsliv, bland annat som konsult åt Säpo.

Moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström är kritisk till att regeringen inte har satt igång en genomgång av säkerhetsarbetet på myndigheter. Det säger han i en intervju med Dagens Nyheter.

Anledningen är de it-skandaler som uppdagats på bland annat Svenska kraftnät.

– Det är uppenbart att Stefan Löfven inte har koll på sin regering, säger Billström till tidningen.

M-politikern tycker inte att det räcker med att avsätta en generaldirektör för att lösa problemet.

DN har i en rad artiklar avslöjat missförhållanden på Svenska kraftnät, bland annat brister i säkerhetsskyddet.

Lotta Medelius-Bredhe blir tillförordnad generaldirektör för Svenska kraftnät. Hon kommer närmast från finansdepartementet där hon har arbetat som avdelningschef och finansråd, framgår av ett pressmeddelande från myndigheten.

I går meddelades det att Ulla Sandborgh får lämna posten. Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman säger till DN att det delvis beror på brister i säkerhetsarbetet.

– Det har därmed uppkommit risker som hade kunnat undvikas om man hade följt regeringsbeslut och gällande lagstiftning, säger han till tidningen.

Att Svenska kraftnät låter en advokatfirma med nära kopplingar till myndigheten utreda misstankar om jäv förvånar Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg, skriver DN. Hon säger att hon ”kan förstå om man höjer ett ögonbryn” och att det är ett dilemma att en nära klient ska göra en utredning som kan skada uppdragsgivaren.

– Det finns en förklaringsbörda för Svenska kraftnät, säger Ramberg till tidningen.

Uppdraget att göra en oberoende utredning av de uppmärksammade anklagelserna om jäv i Svenska kraftnäts konsultupphandling gavs till en advokatbyrå som har mycket nära kopplingar till myndigheten, skriver DN.

Svenska kraftnät är nämligen sedan många år storkund hos byrån och står för mer än en fjärdedel av advokatfirmans omsättning, skriver tidningen.

Myndigheten uppger i en skriftlig kommentar att de ser advokatfirmans oberoende ”som självklart” och att de ”förutsätter att alla frågor hanteras opartiskt”.