Regeringens nonchalanta attityd till landets elförsörjningsproblem är inte försvarbar – nu krävs krafttag för att undvika kollaps i elnätet, skriver Lina Håkansdotter i en debattartikel på Altinget.

Med dagens förutsättningar minskar incitamenten för företag att investera sig in i ökat elberoende, och långsiktigt får detta konsekvenser för klimatmålen. Länge har energipolitiken subventionerat in vindkraft som inte efterfrågats och nu befinner vi oss i en kris som är svår att lösa, menar debattören.

”Sätt ett mål för leveranssäkerhet, trygga den elförsörjning vi redan har på plats och ge Svenska kraftnät möjlighet att skyndsamt bygga ut överföringsförbindelserna inom landet”, skriver Lina Håkansdotter.

För drygt ett halvår sedan slog Anders Ygeman på stora trumman och sa att han hade räddat Stockholms elförsörjning. Då togs det pengar från Sveriges beredskapskassa för att lösa nödläget. Men nu kan fPlus avslöja att läget fortfarande är akut och värre än alla tidigare larm. Det är ”ett extraordinärt svårt driftläge” varnar energijätten Vattenfall.

Energiminister Anders Ygeman (S) kräver att Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe förklarar hur det kommer sig att myndigheten undanhållit information, skriver Aftonbladet.

– Enligt den information vi har fått hittills verkar det som att Svenska kraftnät inte i tillräcklig tid har implementerat EU-regler. Exakta omständigheterna hoppas jag vi kommer reda ut i eftermiddag. Det måste myndigheten göra inom ramen för sitt ansvar, säger Ygeman på frågan om det finns någonting han är kritisk mot.

Sverige löper risk att drabbas av problem med elförsörjningen, men i handlingar om problemet har väsentlig information om det allvarliga läget strukits.

Sverige löper risk att drabbas av problem med elförsörjningen – men i handlingar där problemen tas upp har Svenska kraftnät raderat väsentlig information om det allvarliga läget, skriver Aftonbladet.

Tidningen har fått ta del av en originalhandling där det står att det finns överhängande risk för nöddrift men i beslutet som Aftonbladet begär ut har viktiga delar strukits. Enligt källor till tidningen ska det bero på att Svenska kraftnät inte har vidtagit åtgärder som myndigheten lovat.

En källa säger att Sverige saknar beredskap för en större störning och att det inte finns en förmåga att starta Sverige igen snabbt om elnätet skulle slockna.

Aftonbladet har sökt Svenska kraftnät som svarar att versionen som tidningen har fått utlämnad är ”det enda och gällande beslutet” men att tidningen ska noterat att datumet på beslutsdokumentet är felaktigt och ska vara 4 juni 2020.

Trenden fortsätter – marginalerna i det svenska elkraftsystemet minskar när behovet är som störst. Risken för elbrist under vintern ökar, enligt Svenska kraftnät.

Elpriserna i Sverige var negativa för första gången någonsin under natten till måndagen. Anledningen var kombinationen av hårda vindar i samband med stormen Ciara, välfyllda vattenmagasin, det milda vädret och det faktum att det var just natt.

Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på elhandelsbolaget Bixia, säger till TT att det handlar om ett unikt läge.

– Under ett fåtal gånger tidigare har vi varit väldigt nära.

Under kvällen och natten stod vindkraften för 37 procent av Sveriges elproduktion, lika mycket som kärnkraften enligt preliminära siffror från Svenska kraftnät.

Effektbrist. Elbrist. Kapacitetsbrist. Varningar har hörts det senaste året om en annalkande elkris. Nyligen initierades nödlösningar för åtminstone Stockholm och Malmö. Är krisen över nu och vad handlade det om från början? fPlus reder ut begreppen och börjar med läget för elen i Sverige idag.

Svenska kraftnäts tekniska direktör Ulf Moberg varnar nu för att Sveriges möjlighet att importera el minskar.

Det skriver tidningen Svenska Dagbladet.

Det beror på att Sverige håller på att ersätta planerbar energi som kärnkraft med förnybar väderberoende produktion som sol och vind. Dessa energislag har enligt Ulf Moberg en lägre effekttillgänglighet.

Det kan till exempel handla om att det inte blåser tillräckligt mycket under den period, eller den dag, på året det är som kallast och då effektbehovet är som störst.

Det är inte ovanlig att Sverige har effektbrist under de kallaste dagarna. Då måste vi importera från andra länder. Men det är en möjlighet som nu är hotat.

– Möjligheten att importera minskar successivt, eftersom samma utveckling som pågår i Sverige även pågår i vår omvärld, säger Ulf Moberg till SvD.

Han är även orolig för att det kommer att bli svårt att rent fysiskt hitta plats åt alla nya elstationer, ledningar och kablar i framförallt storstäderna.

– Det är sådant som gör att det tar tid. Men vi tror att vi har lösningar för att nå dit vi vill.

Techjätten Microsoft har köpt mark i Gästrikland för hundratals miljoner kronor, med syftet att bygga serverhallar som ska drivas på helt förnybar energi. Men som det ser ut i dag håller inte det svenska elnätet för pressen och måste byggas ut, rapporterar SvD Näringsliv.

Enligt Gävle Energis vd Håkan Jönsson kan det ta uppemot tio år innan ett tillstånd för att bygga ut elnätet finns på plats. Om befintlig infrastruktur kan användas rör det sig om ”ett antal år”.

Microsoft Sverige har inte velat kommentera uppgifterna.

Årets kraftbalansrapport, för vintrarna 2018/2019 och 2019/2020, visar att Sveriges förmåga att vara självförsörjande med el under höglastsituationer minskar. Detta skriver Svenska kraftnät i ett pressmeddelande.

Prognosen för nästa vinter visar att för topplasttimmen vintern 2019/2020 har Sverige ett underskott på 1 000 MW redan vid en normalvinter och hela 2 000 MW vid en tioårsvinter. Samtidigt planerar man att stänga ytterligare två kärnkraftsreaktorer de närmsta åren, något som sannolikt kan leda till ett ökat effektunderskott under topplasttimmen.

– Årets kraftbalansrapport visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen och förmågan att vara självförsörjande med el under höglastsituationer krymper, säger Lowina Lundström, chef Division System på Svenska kraftnät i pressmeddelandet.