I Sverige finns i dag ett överskott på el i de norra delarna, men ett underskott i söder. Trots det planeras det tio gånger mer vindkraft i norr jämfört med söder, visar en granskning från SVT.

Enligt Linda Burenius, styrelseordförande i Svensk Vindenergi, beror det på att det dels finns mindre yta i söder och fler grannar som motsätter sig planerna.

– I söder behövs havsbaserade vindparker, säger hon till kanalen.

Ny ledningar ska byggas för att fördela kapaciteten i landet, men de kommer också att dröja innan de är i fullt bruk – minst tio år, enligt Svenska kraftnät.

Det behövs mer elproduktion i södra delarna av Sverige och mer överföringskapacitet. Det säger energiminister Anders Ygeman (S) till SVT efter att deras granskning visat att största delen av elektricitet från vindkraft planeras att läggas i norra Sverige, där ett elöverskott redan finns.

Kraftnätet håller nu på att byggas ut, men enligt granskningen kommer det att ta uppemot tio år innan de nya ledningarna når full kapacitet.

– Det är en fri elmarknad i Sverige, tanken är att det skall vara ekonomiskt fördelaktigt att bygga där elen behövs som bäst, säger Ygeman till kanalen.

Den svenska elmarknaden måste utvecklas och tänkbara åtgärder är att skapa fler elområden och höja elpriserna nära storstäderna. Det skriver energiforskarna Thomas Tangerås och Pär Holmberg på DN Debatt.

”Fler elområden innebär att priset på elbörsen bättre motsvarar de flaskhalsar som finns i elnätet. Priset blir högre i områden med underskott på el än i områden med elöverskott”, skriver de.

Det skulle innebära att det skulle bli som mest attraktivt att producera el där värdet är som högst, enligt debattörerna. De konstaterar att Svenska kraftnät inte har monopol på att bygga transmissionsnät och därför uppmanar de fler aktörer att bidra till utbyggnaden.

Energiminister Anders Ygeman (S) förnekar uppgifterna i Dagens Nyheter om att han ska ha gjort en överenskommelse där elberedskapspengar använts för att lösa effektbrist i Stockholm.

– Det stämmer inte, det finns inget hemligt eller öppet avtal, säger Ygeman i Ekots lördagsintervju och tillägger att han har försäkrat sig om att det inte har begåtts några fel inom hans departement.

Enligt ministern är det Svenska kraftnät som själva tar beslut om hur de ska använda beredskapspengarna.

– De pengarna får inte användas för effektändamål och gör de det så kan de bli återbetalningsskyldiga, säger han.

Enligt DN:s granskning så tryckte tjänstemän på infrastrukturdepartementet på för att få en finansiering på 80–90 miljoner kronor om året i 12 år från elberedskapsmedel. Chefstjänstemän ska ha skickat sms till Svenska kraftnäts Lotta Medelius-Bredhe för att få finansieringen.

Ygeman säger att han inte har pratat ”om det här” med personen som skickade sms:et efter att den handlingen begärdes ut av tidningen.

Energiminister Anders Ygeman (S) tillbakavisar uppgifter om att han gjort en överenskommelse där elberedskapspengar används för att lösa effektbrist i Stockholm, skriver DN.

Det hela handlar om en renovering av ett gammalt kraftvärmeverk i Värtan som tillfälligt skulle lösa elbristen. Renoveringen skulle kosta 2 miljarder kronor som privata företag skulle betala. Men enligt DN:s granskning så tryckte tjänstemän på infrastrukturdepartementet på för att få en finansiering på 80–90 miljoner kronor om året i 12 år från elberedskapsmedel. Chefstjänstemän ska ha skickat sms till Svenska kraftnäts Lotta Medelius-Bredhe för att få finansieringen.

Ygeman säger i en intervju med tidningen att han inte känner till några påtryckningar och att personen som skickat sms:en får svara på vad hen menade. Han tillägger att han utgår från att sms:en handlade om pengar som skulle användas som det var tänkt.

Energiminister Anders Ygeman (S) kritiseras från flera håll efter DN:s granskning om att han tillsammans med Svenska kraftnät ska ha använt nationella beredskapspengar för att möta Stockholms elbrist.

Efter att Ygeman nekat till att beredskapskassan har använts säger SD:s energipolitiska talesperson Mattias Bäckström Johansson till Expressen att Ygeman ”blåljuger”.

M:s näringspolitiska talesperson Lars Hjälmered menar att KU nu måste gå till botten med frågan. Han utesluter inte att en KU-granskning skulle kunna leda till en misstroendeförklaring mot ministern.

– Det Ygeman säger stämmer inte. Det står helt klart att det handlar om pengar från elberedskapen.

Energiminister Anders Ygeman (S) och Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius Bredhe kallas till Näringsutskottet för att förklara sig. Det efter DN:s och fPlus avslöjande om att Ygeman tillsammans med myndigheten i hemlighet har gett en miljard kronor av nationella elberedskapspengar till ett privat företag för att komma till rätta med Stockholms elbrist.

– Vi måste reda ut det här. Det är otroligt allvarliga uppgifter. Hundratals miljoner kronor kan ha delats ut felaktigt. Det väcker frågor om ministern och Svenska kraftnät följt gällande lagar, säger Näringsutskottets ordförande Lars Hjälmered (M) till Dagens Nyheter.

fPlus kunde avslöja i höstas att energiminister Anders Ygemans försök att lösa elkrisen har orsakat en djup konflikt inom Svenska kraftnät. fPlus presenterade interna PM och mejlkonversationer på högsta nivå där experter och handläggare anar oegentligheter som ministerstyre, att ledningen medvetet bryter mot reglerna.

Energiminister Anders Ygeman (S) har tillsammans med myndigheten Svenska kraftnät i hemlighet gett en miljard kronor av nationella elberedskapspengar för att komma till rätta med Stockholms elbrist. Det skriver DN.

Det hela handlar om renoveringen av ett gammalt uttjänt oljekraftvärmeverk i Värtan i Stockholm som tillfälligt skulle lösa elbristen. Upplägget presenterades av Ygeman 2019. Renoveringen skulle kosta 2 miljarder kronor och Stockholm Exergi skulle investera 1,6–2,1 miljarder kronor.

Men enligt DN kom Svenska kraftnät och infrastrukturdepartementet i stället överens om att hälften av pengarna, en miljard, skulle tas från nationella elberedskapsmedel. Det är ett upplägg som, enligt DN, går emot flera regler.

Elpolitiken har fått elpriserna att rusa i höjden, särskilt i söder där kärnkraften monterats ner. Pågens vd Anders Carlsson Jerndal larmade tidigt om elbristen och sedan dess har läget förvärrats, menar han. ”Vi kommer aldrig att få el till ett stabilt och konkurrenskraftigt pris igen”, säger han till fPlus.

På 24 timmar minskade vindkraften i systemet från 7 000 megawatt till 300 – för att vinden avtog. ”Det motsvarar effekten av sex kärnkraftverk”, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, till fPlus. Den senaste tiden har störningar skakat om elsystemen.