Regeringen ska ta fram nya lagar som stoppar penningtvätten hos Kronofogden, lovar finansminister Magdalena Andersson (S) enligt DN.

Myndigheten bedöms ha stor risk att utnyttjas för penningtvätt. I dagsläget tvingas Kronofogden att ta emot betalningar i kontanter och när privatpersoner kommer in med påsar fulla med sedlar får inte myndighetens personal fråga var pengarna kommer ifrån.

– Det är självklart att Kronofogden inte ska användas för penningtvätt eftersom det är något som göder den organiserade brottsligheten, säger Magdalena Andersson till DN.

I fjol anmälde Kronofogden 122 misstänkta fall av penningtvätt.

Narkotikapolitiken är ämnet på flera av dagens ledarsidor. Den satsning mot narkotika som regeringen annonserat saknar substans, menar Sydsvenskan som i sin huvudledare konstaterar att de fyra åtgärder som lades fram ”var lika andefattiga som ministrarnas formuleringar”.

”Presskonferensens mest intressanta inslag var frågestunden, då två mer angelägna spörsmål togs upp (...) frågan om regeringen har några tankar på att se över konsumtionsförbudet av narkotika och om satsningarna innehåller någon hjälp till dem som redan är fast i missbruk”, fortsätter tidningen.

Dagens Industri skriver om statsminister Stefan Löfvens (S) uttalande om att knarkandet i rika förorter ”göder gängkriminalitet”. Uttalandet är ett tecken på att Socialdemokraternas ”klasshat närmast har avancerat”.

”Med samma logik skulle även män, miljöpartister och vänsterpartister kunna skuldbeläggas för blodet på våra gator, eftersom män brukar narkotika i större utsträckning än kvinnor och eftersom andelen miljöpartister och vänsterpartister som använt narkotika är större än i andra partier. Att påstå något sådant vore givetvis absurt”, skriver tidningen.

Widar Andersson i Folkbladet är av annan uppfattning vad gäller Löfvens uttalande.

”För att hålla på med droger krävs framförallt tid och pengar (...) Därmed inte sagt att det är de rikas fel att Sverige ligger i världstopp när det gäller dödligt vapenvåld. Men alla har sitt ansvar”.

Polismyndigheten ser det kommande uppdraget från regeringen, om att skärpa kampen mot narkotika, som en signal om allmän mobilisering.

– En av poängerna är att genom att ha en tydlig fokusering på narkotika så kan det bidra till ökad trygghet, säger Johan Grenfors, biträdande chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa) till TT.

Han tar även upp att mer insatser för att stoppa den öppna försäljningen kan bidra till säkrare stadsmiljöer i Sverige. Grenfors tror att förutsättningarna att bekämpa narkotikabruket kommer bli bättre framöver, framför allt med tanke på de ökade anslag och antal anställda som utlovats inom polisen.

Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson Adam Marttinen vill sätta press på regeringen så att dömda utländska våldtäktsmän enklare kan utvisas, skriver Expressen.

SD vill att utländska medborgare som döms för våldtäkt i princip alltid ska utvisas på livstid, vilket presenterades i en debattartikel i Aftonbladet i går. Hittills har man inte fått någon respons från Moderaterna och Kristdemokraterna, men Marttinen är öppen för att försöka mobilisera politiskt i frågan.

– Om vi inte ser något liv i den här frågan under hösten är min ambition att samla oppositionen och komma med ett tillkännagivande till regeringen, där vi på riktigt sätter press på att den här frågan måste hanteras, säger han till Expressen.

När en utländsk medborgare döms för våldtäkt i Sverige bör utgångspunkten alltid vara utvisning på livstid, skriver Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson Adam Marttinen i en debattartikel i Aftonbladet.

Enlig partiet bör man också se över var våldtäktsdömda utlänningar avtjänar fängelsestraff inför utvisningen.

”Då en återanpassning till det svenska samhället inte är aktuellt kan andra länders fängelser vara mer lämpade, alternativt en ny typ av utvisningsfängelse i Sverige vars enda fokus är inkapacitering till verkställd utvisning”, skriver Marttinen.

Brottsofferjouren anser att den nya lag som gör att brottsoffer kan nekas ett målsägandebiträdande är i strid med Europakonventionen, skriver SvD. SVT har tidigare berättat om hur målsäganden Sara inte fick någon advokat i ett våldtäktsfall som nyligen prövades i Högsta domstolen.

– Den (Europakonventionen) säger att man aldrig ska överge någon som är part i ett mål förrän målet är avslutat. Den som är målsägande känner sig väldigt underlägsen när den tilltalade har en försvarare men man själv inte har något ombud, säger rättsexperten och Brottsofferjourens ordförande Sven-Erik Alhem, till tidningen.

Det har rapporterats 84 fall av bilbränder i Malmö sedan årsskiftet och 29 i Lund under samma period. Under sommaren har Lund varit särskilt utsatt. Det kan finnas en rad olika orsaker till bilbränderna, skriver Kvällsposten som har talat med Malmöpolisens presstalesperson Nils Norling och kriminologen och gängexperten Camila Salazar Atías.

Motiven kan vara ekonomiska, att få ut försäkringspengar, eller handla om att höja statusen bland vänner.

– När det trappas upp så här kan det också bli som en katt och råtta-lek mellan polisen och de som bränner. Det lockar även till sig spänningssökande yngre utan brottsregister, säger Camila Salazar Atías till tidningen.

Den ryska maffian ligger bakom många stölder i Sverige , rapporterar Expressen. Maffian rekryterar kriminella specifikt för att ta sig till Sverige och begå brott. Vanligt stöldgods är bilar, båtmotorer och jordbruksmaskiner, enligt polisens rapport om internationella brottsnätverk som tidningen har tagit del av.

Linda Staaf, chef på underrättelseenheten vid Nationella operativa avdelningen på polisen, säger att de rysktalande kriminella nätverken blir allt mer avancerade.

– Man jobbar mer med välfungerande logistik, man jobbar mer med specialister och man samarbetar mer med andra kriminella nätverk, säger hon till tidningen.

Bilbränder är vanligast på söndagar. Det visar en kartläggning som P4 Malmöhus gjort utifrån statistik från MSB gällande avsiktliga bränder i personbilar mellan 1998 och 2018. Då förövarna ofta är unga tros mindre föräldrauppsikt på söndagar förklara mönstret.

– Vi har sett till exempel att det är väldigt vanligt i slutet av sommarlovet och storhelger att det blir mycket bilbränder, säger Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet som har forskat om bilbränder, till SR.

Under de tio kartlagda åren skedde 4266 bilbränder på söndagar. Minst vanliga var bränderna på onsdagar med 2462 bilbränder.

Fyra bilar brann i Lund vid 02.30-tiden natten till torsdagen, skriver lokala medier. Bränderna misstänks vara anlagda. Även i Malmö brann bilar vid 04-tiden. Även de misstänks vara anlagda.

Under sommaren har bilar brunnit i Lund vid flera tillfällen. Polisen har tidigare sagt att de utreder ett eventuellt samband mellan händelserna.