Bevaka
Den akuta elbristen

Den akuta elbristen

Stor spårsatsning hotas av elkrisen

Elkrisen är så allvarlig i Malmö att stora investeringar hotas. Det bekräftar Eon till fPlus. Redan nu tvingas regionen att hitta krislöningar för att klara en stor spårsatsning.

Energiföretaget Eon varnar för den akuta kapacitetsbristen .

– Den situation som råder i Malmö gör det nu svårt att ansluta nya kunder”, säger Johan Mörnstam, vd på Eon Energidistribution Malmö.

Malmö och hela regionen växer så det knakar och står inför stora infrastruktursatsningar. Bland annat planeras fyra nya spår mellan Malmö och Lund. Det är ett av Sydsveriges största infrastrukturprojekt.

Region Öresund är även attraktivt för företag och staden Malmö antas växa med storleken av ett helt Trelleborg de kommande tio åren.

Det kommer att kräva en elkapacitet som idag inte finns och nu drar Johan Mörnstam i nödbromsen. Mycket snart slår den regionala nätaktören i sitt kapacitetstak.

– Redan idag får vi sätta oss och resonera med kunder om hur mycket de behöver men om vi skulle få en förfrågan från en kund med ett väldigt stort kapacitetsbehov så blir det svårt. Men vi har inte tackat nej till en förfrågan än säger Johan Mörnstam.

Ett exempel på den problematiken var när Trafikverket i Malmö bad om mer kapacitet för att kunna utöka tågtrafiken i regionen.

– Vi var tvungna att säga till dem att vi inte har den kapaciteten just nu, men vi har kunnat lösa det genom att använda elnätet mer flexibelt, säger Johan Mörnstam.

Eon märker också av den ökande efterfrågan när Malmö och hela regionen allt mer elektrifieras. Ett problem är att Svenska Kraftnät uppger att de inte kan ha en ny ledning på plats förrän år 2027.

– Det får vi lösa med olika lösningar för att prissätta en mer flexibel användning av el i näten. Tillexempel kan ett företag förskjuta sin kapacitetstopp en timme eller två och få betalt för det av ett annat företag som behöver el på en gång. Då utnyttjas näten mer effektivt, fortsätter Johan Mörnstam.

En knäckfråga är att tillståndsprocesserna måste gå snabbare. Det är både Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet och de regionala bolagen överens om.

– Vi har exempel på en regionledning som vi arbetat med i 15 år för att få tillstånd för. I dag väntar vi på Lantmäteriet som ska värdera skogen som måste fällas för ledningen. Det har vi gjort i snart två år. Tillståndstiden måste kortas, för att vi ska klara att förse samhället med el, kostaterar Johan Mörnstam

Han understryker att kapacitetsbristen är ett problem som gäller för i princip alla delar av det växande Sverige.

– Det pågår en väldigt stark urbanisering i Sverige. Ytterligare ett problem från det perspektivet är att man ska komma ihåg att det inte är lätt att bygga stora ledningar till städer.

I veckan presenterade organisationen Business Sweden en rapport som visade att Norden är en het marknad för så kallade datacenters. Serverhallar för olika företag med behov av stor datakraft och därmed elektricitet.

– Det går inte att lösa med de flexibla lösningar vi använder just nu. Det är ju lite att trolla med knäna. Det riktiga problemet löser vi bara genom att bygga nya ledningar, konstaterar Johan Mörnstam

21 nov
Den akuta elbristen

fPlus reder ut: Därför slår elkrisen till nu

Under det senaste året har allt fler börjat larma för en hotande el- och effektbrist och ett elsystem som riskerar att inte kunna leva upp till våra förväntningar. Svenska Kraftnät, som är ansvarig myndighet för att hålla elsystemet i balans, ser att vi kommer att få en allt mer ansträngd effektsituation de kommande åren.

Och det larmas från olika delar av landet om att nya industrier som vill etablera sig får besked om att de inte kan få tillgång till el.

Så varför larmar många just nu? I grunden är det två problem som sammanfaller.

Brist på planerbar elproduktion

Det första problemet handlar om risk för otillräcklig elproduktion, särskilt under vintertid när elbehovet är som störst. Det måste alltid finnas balans mellan produktion och användning för att elsystemet ska fungera.

Att detta blivit aktuellt just nu orsakas av att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 kommer att stängas under 2019 och 2020.

Det är stora volymer planerbar kraft som faller ifrån i systemet. Samtidigt är den nya elproduktion som byggs i Sverige främst vindkraft som inte går att planera, vilket skapar utmaningar.

Svenska Kraftnät antar i sina analyser att man bara kan vara säker på att nio procent av vindkraften produceras under de kallaste vinterdagarna. Detta gör att vi får svårt att hålla balansen i elproduktionen under de dagar Sverige har störst elbehov på vintern, vilket Svenska Kraftnät nu larmar om. Då kommer vi att vara starkt beroende av att vi kan importera från våra grannländer.

Dagens problem beror bland annat på att den fria delen av elmarknaden –elproduktionen – i stor utsträckning är politiskt styrd. Det här grundar sig i att förnybar el har subventionerats på marknaden med hjälp av elcertifikatssystemet.

Och det är framförallt väderberoende vindkraft som byggts i stora volymer under de senaste åren.

Idag subventioneras elproduktion som är konkurrenskraftig på marknadsmässiga villkor i sig själv, vilket har skapat en obalans på marknaden.

Men det finns också en tilltagande utmaning framåt, menar flera experter. Till exempel uppstår frågan om vad som på sikt ska upprätthålla stabiliteten i elproduktionen när kvarvarande kärnkraftverk fasas ut? Då kan det vara än viktigare att hålla alla dörrar öppna för alla utsläppsfria alternativ då det är osäkert om och när ny teknik med lagring och efterfrågeflexibilitet kan bidra till att lösa problemen.

Bristande överföringskapacitet i elnäten

Det andra problemet är begränsad kapacitet i elnäten som sätter stopp för nyetableringar i vissa delar av landet. Det pågår just nu en snabb ökning av elanvändandet i samhället, inte minst i nya datacenter och tillverkande industrier, men också i nya bostadsområden och elanvändande lösningar i transportsektorn – som elbilar och ny tunnelbana i Stockholm.

I vissa delar av landet klarar elnäten helt enkelt inte av att föra över tillräckligt med el till de nya elanvändarna. Och att bygga ut elnäten är en process som tar många år på grund av de långa processerna med att få tillstånd.

Om näringslivets behov av nyanslutningar inte möts kan det leda till en samhällsekonomisk kostnad om 150 miljarder om året fram till 2030, enligt en rapport som Energiföretagen låtit konsultföretaget Pöyry ta fram.

Rapporten visar även att trängseln i elnäten på många håll redan utgör ett hinder för både klimatomställning och tillväxt vilket innebär en samhällsekonomisk kostnad på 80 miljarder kronor per år redan nu.

Källa: Svenska Kraftnät, Energiföretagen, Svenskt Näringsliv, Energimyndigheten, Ekonomifakta, SKGS – basindustrins energisamarbete.

19 nov
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elbristen

Industrin: Elkrisen slår till i närtid

I dag är hela samhället mer beroende av el än någonsin. Och samtidigt menar Svenska Kraftnät att effektunderskottet kommer att växa under de kommande vintrarna.

Framförallt beror det på att Ringhals 1 och 2 kommer att stängas vilket leder till förlorade produktionsresurser, men även att efterfrågan på energi kommer att öka.

– Vi ser ett oroande stort underskott söder om Dalälven. Och samtidigt ser vi få snabba lösningar, sa Anna Holmberg, energidirektör på SKGS, under ett seminarium nyligen.

Hon gör därför bedömningen att det finns en hög risk för effektbrist i södra Sverige i närtid och efterlyser en bredare dialog.

Men Ulla Sandborgh, vd på Svenska Kraftnät, är inte lika oroad över situationen och menar att det finns lösningar på effektbristen inom den närmaste tiden. Enligt henne kan vi genom att sätta in ny teknik öka överföringskapaciteten i stamnätet i ett av snitten mellan norra och södra Sverige på två procent till tio procent, redan inom några år.

– 2030 ska vi även ha nya ledningar på plats vilket kommer att öka kapaciteten med 45 procent, sa hon.

Carina Håkansson, vd på Skogsindustrierna, menar att en effektbrist är ett uppenbart hot.

– Som företrädare för den industrigren i Sverige som förbrukar absolut mest el av alla branscher så är en effektbrist ett uppenbart hot. Väldigt mycket av den industristruktur som vi har i Sverige i dag är uppbyggd på ett fåtal grundvalar, varav den ena grundvalen är att vi under så lång tid haft en säker elleverans till ett konkurrenskraftigt pris. 

Inom skogsindustrin finns det enskilda bruk och fabriker som producerar mer el än de förbrukar – men som helhet köper skogsindustrin mer el än den tillverkar, menar hon.

– Skogsindustrin agerar på en global marknad och måste därför vara konkurrenskraftiga – därför är vi helt beroende av att ha ett konkurrenskraftigt elpris.

– Och i och med Sveriges ambitioner att bli en fossilfri välfärdsstat tror vi att det kommer att finnas ett ökat behov i framtiden. 

Under seminariet deltog även flera av riksdagens energipolitiska talespersoner. Förutom Mattias Bäckström-Johansson (SD), som menade att det finns oro för effektfrågan, var de övriga överens om att de litar på Svenska Kraftnäts bedömningar samt att Energiöverenskommelsen lagt grunden till hur en hotande effektbrist kan lösas.

8 nov
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elbristen

Odenberg: Borde inte komma som någon överraskning

Förra generaldirektören för Svenska Kraftnät Mikael Odenberg säger i en intervju med fPlus att han är förvånad över att eljättarna oroar sig över kapaciteten i elnäten.

– Regionnätsbolagen borde veta bättre. Det kan inte komma som en överraskning vad som gäller.

I en granskning som fPlus gjort framgår att de stora energibolagen larmar om att kapacitetsbristen i det svenska elnätet är akut till följd av den snabba elektrifieringen av samhället. Bristen har bland annat fått till följd att företagsetableringar och industriinvesteringar stoppats i exempelvis Västerås. De svenska eljättarna som Vattenfall och Ellevio uppger att det blivit allt svårare att få Svenska Kraftnät att dra upp nätkapaciteten.

Förra moderate försvarsministern Mikael Odenberg var åren 2008-2017 generaldirektör för Svenska Kraftnät. Han menar att den svenska elberedskapen är god och är förvånad över utspelet från eljättarna

– Sverige har jämfört med andra europeiska länder ett starkt stamnät. Regionnätsbolagen borde veta bättre. De verkar tro att det bara är att lyfta luren och ta för givet att de kan begära ett ökat uttag. Men så går det inte till.

Det är den statliga myndigheten Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet av el. Mikael Odenberg beskriver det som att stamnätet är motorvägarna för el. I Sverige handlar det i huvudsak om ledningar som går från norr till söder. I norr finns de strida älvarna som står för en stor del av den svenska elproduktionen. Men det är i söder elen konsumeras och därför transporteras den dit. Denna geografiska obalans är grundproblemet och avstånden spelar roll, enligt Mikael Odenberg.

– Det finns starka och svaga punkter i stamnätet och allt hänger samman. Gör du något vid en punkt kan det hända grejer vid en annan punkt. Enkelt uttryckt så är det lättare att lägga en datahall i Norrland än i Malmö. Ju längre söderut man kommer desto färre platser klarar elförsörjningen utan att man också behöver investera där. Och investeringar är dyra och tar tid, säger han.

Mikael Odenberg menar att eljättarna känner till villkoren.

– Regionnätsbolagen borde göra hemläxan bättre innan de drar igång sina projekt. Det går inte att lägga elslukande fabriker var som helst utan att samtidigt investera i nätet. Om man inte vill investera, ja, då måste man välja platserna bättre.

Just nu pågår en utbyggnad av stamnätet för 55 miljarder kronor i ett tioårsprogram som gäller fram till år 2025. Detta kombineras med regionala förstärkningar som i exempelvis Stockholm som idag har en svag elkapacitet.

Enligt Mikael Odenberg måste regionsnätsbolagen och kommunerna acceptera att de inte kan locka till sig alla företag.

– En del satsningar är inte genomförbara. Vi kommer aldrig att kunna bygga ett tillräckligt stort system där aktörerna kan ta ut så mycket el de vill. Det är helt enkelt orealistiskt dyrt, säger han.

30 okt