Stockholm och Sverige tappar fart, enligt Stockholms Handelskammare som tagit del av nya prognoser från analyshuset Oxford Economics.

Tillväxtprognosen för Stockholms läns bruttoregionalprodukt, BRP, sänks till 1,6 procent nästa år från 1,9 procent i förra kvartalet. Det kan jämföras med att den i december i fjol låg på 2,9 procent.

Samtidigt väntas Stockholm ha högst tillväxt av samtliga län.

I prognosen för landet i stort väntas BNP öka med 1,2 procent under år 2020. Det är en nedgång med 0,7 procentenheter jämfört med prognosen kvartalet innan.

Prognoserna är illavarslande, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

– Om de slår in så kommer vi ha en tillväxt under nästa år, som ligger långt under det historiska genomsnittet det senaste decenniet, säger han.

Diskussionen om höghastighetståg har blivit dynamit på regeringsnivå, visar fPlus genomgång av en av de mest laddade politiska frågorna. Flera partier har också svängt i frågan och expert säger till fPlus att ”det finns inte på kartan att den här investeringen passerar finansen”. Tågoperatörerna oroas av utvecklingen: ”Vad Sverige behöver är en ny stambana söderut från Stockholm.”

En hård brexit kan bli en dyr historia för Stockholm. Enligt beräkningar från handelskammaren uppgår varuexporten från Stockholm till Storbritannien till 17 miljarder kronor, skriver Mitt i Stockholm. Det är framför allt små företag som hotas, och de står för två tredjedelar av exporten.

– För svensk del vore ett utträdesavtal att föredra i förhållande till en hård brexit, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms handelskammare, till tidningen.

Den senaste Stockholmsbarometern, som läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll visar på en rekordlåg framtidstro. Barometern faller för andra kvartalet i rad och landar på sin lägsta nivå på fem år, enligt ett pressmeddelande.

Enligt barometern tror 48 procentenheter fler hushåll på en ökad arbetslöshet. En syn som bekräftas av Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

– De negativa tankegångarna visar sig vara välgrundade då de sammanfaller med att vi ser en övervikt av företag som drar ner på sina anställningar och att allt fler företag har negativa förväntningar på framtida anställningar, säger Westerberg.

Även om barometern riktar in sig på Stockholm kan det ses som representativt för landet eftersom staden de senaste tio åren har stått för 40 procent av landets BNP.

”Höghastighetståg inte är den framtidssatsning som Sverige behöver och det är dags att skrota idén för gott”, skriver Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, i en debattartikel i Di.

Han hävdar att klimatnyttan med tågen är begränsad och att fördelarna överlag givet kostnaden är små.

”När Sverige byggde sina stambanor gick restiden mellan Stockholm och Malmö från åtta dagar till 19 timmar. Med höghastighetståg skulle tidsvinsten mellan Stockholm och Göteborg som mest bli 23 minuter”, skriver Andreas Hatzigeorgiou i Di.

Han menar att det finns bättre satsningar som förbättringar av de befintliga stambanorna, tunnelbana Malmö–Köpenhamn, dubbelspår Göteborg–Oslo och Norrbotniabanan från Skellefteå till Luleå.

Att Sveriges nya höghastighetsjärnväg beräknas kosta runt 170 miljarder mer än beräknat får betydande konsekvenser för ekonomin. Det säger Carl Bergkvist, infrastrukturexpert på Stockholms handelskammare, som ligger bakom den nya rapporten, till DI.

Och om vi finansierar snabbtågen med lån riskerar vi att öka vår statsskuld med uppemot 50 procent, menar han.

Och när det inte finns ett brett politiskt stöd är det bättre att slopa planerna, menar handelskammaren.

– Det är oansvarigt att gå vidare med projektet med det bristande parlamentariska stöd som finns i dagsläget, säger Carl Bergkvist till DI.

Höghastighetsjärnvägen kommer att kosta runt 400 miljarder – inte de 230 miljarder kronor som regeringen räknar med. Detta enligt en kommande rapport från Stockholms handelskammare, skriver DI.

En orsak uppges vara att Trafikverkets beräkningar bygger på prisnivåerna från 2015. En annan att underleverantörskostnader har stigit, och en tredje att nya krav tillkommit, skriver tidningen. Dessutom ska besparingar ha visat sig svåra att genomföra.

Enligt Stockholms handelskammares beräkningar kommer slutnotan för snabbtågen att landa på 301–507 miljarder kronor, rapporterar DI.

Kostnaderna för Stockholms investeringar i cykelbanor blir sju till tio gånger högre än politikerna hade räknat med. Det skriver Dagens Nyheter som hänvisar till en rapport från Stockholms Handelskammare som har skrivits av Jonas Eliasson, professor i transportsystem.

När den så kallade cykelplanen för staden klubbades för sju år sedan var prognosen att en kilometer cykelbana skulle kosta ungefär åtta miljoner kronor i innerstaden. Men notan per kilometer har i stället landat på mellan 50 och 60 miljoner kronor.

Eliasson menar att det går att skapa mer kostnadseffektiva lösningar för cyklisterna, till exempel cykelstråk på parallellgator.

– Det är fullt möjligt att skapa särskilda cykelstråk även på andra platser än huvudgatorna, säger han till tidningen.

”Vi ser med stort allvar på situationen med ökad kriminalitet och otrygghet. Tillsammans med klimatet och de ökade klyftorna tillhör kriminaliteten en av vår tids största utmaningar. Det är bråttom”, skriver Urban Edenström, ordförande för Stockholms Handelskammare på DI Debatt.

Han konstaterar att regeringens nya förslag på ytterligare åtgärder mot gängkriminaliteten innehåller delar som går i rätt riktning men det finns alltför få konkreta omedelbara åtgärder som skulle göra skillnad i praktiken.

Han konstaterar bland annat att gängkriminella måste möta hårdare motstånd, polisen måste få ökade resurser samt att det ska finnas fler vakter och övervakningskameror.

”Detta är inte längre en enskild social utmaning, utan en prioriterad fråga för näringslivet”, skriver han.

Stockholmare är positiva till kommunal skatteutjämning – om den går till glesbygdskommuner i syfte att upprätthålla välfärdens kärna.

Utjämning för att täcka löpande underskott i större städer har däremot ett väldigt svagt stöd.

Det visar en ny undersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

– Det är helt uppenbart att den stora majoriteten av stockholmarna gärna vill hjälpa glesbygdskommuner och mindre städer. Däremot är man inte alls roade av att skicka pengar till andra stora städer. Dessvärre är det precis så systemet fungerar i dag, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar att 76 procent är att kompensera och ge stöd till kommuner som har ett svårare utgångsläge för att klara sina välfärdsuppgifter.