Den senaste Stockholmsbarometern, som läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll visar på en rekordlåg framtidstro. Barometern faller för andra kvartalet i rad och landar på sin lägsta nivå på fem år, enligt ett pressmeddelande.

Enligt barometern tror 48 procentenheter fler hushåll på en ökad arbetslöshet. En syn som bekräftas av Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

– De negativa tankegångarna visar sig vara välgrundade då de sammanfaller med att vi ser en övervikt av företag som drar ner på sina anställningar och att allt fler företag har negativa förväntningar på framtida anställningar, säger Westerberg.

Även om barometern riktar in sig på Stockholm kan det ses som representativt för landet eftersom staden de senaste tio åren har stått för 40 procent av landets BNP.

”Höghastighetståg inte är den framtidssatsning som Sverige behöver och det är dags att skrota idén för gott”, skriver Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, i en debattartikel i Di.

Han hävdar att klimatnyttan med tågen är begränsad och att fördelarna överlag givet kostnaden är små.

”När Sverige byggde sina stambanor gick restiden mellan Stockholm och Malmö från åtta dagar till 19 timmar. Med höghastighetståg skulle tidsvinsten mellan Stockholm och Göteborg som mest bli 23 minuter”, skriver Andreas Hatzigeorgiou i Di.

Han menar att det finns bättre satsningar som förbättringar av de befintliga stambanorna, tunnelbana Malmö–Köpenhamn, dubbelspår Göteborg–Oslo och Norrbotniabanan från Skellefteå till Luleå.

Att Sveriges nya höghastighetsjärnväg beräknas kosta runt 170 miljarder mer än beräknat får betydande konsekvenser för ekonomin. Det säger Carl Bergkvist, infrastrukturexpert på Stockholms handelskammare, som ligger bakom den nya rapporten, till DI.

Och om vi finansierar snabbtågen med lån riskerar vi att öka vår statsskuld med uppemot 50 procent, menar han.

Och när det inte finns ett brett politiskt stöd är det bättre att slopa planerna, menar handelskammaren.

– Det är oansvarigt att gå vidare med projektet med det bristande parlamentariska stöd som finns i dagsläget, säger Carl Bergkvist till DI.

Höghastighetsjärnvägen kommer att kosta runt 400 miljarder – inte de 230 miljarder kronor som regeringen räknar med. Detta enligt en kommande rapport från Stockholms handelskammare, skriver DI.

En orsak uppges vara att Trafikverkets beräkningar bygger på prisnivåerna från 2015. En annan att underleverantörskostnader har stigit, och en tredje att nya krav tillkommit, skriver tidningen. Dessutom ska besparingar ha visat sig svåra att genomföra.

Enligt Stockholms handelskammares beräkningar kommer slutnotan för snabbtågen att landa på 301–507 miljarder kronor, rapporterar DI.

Kostnaderna för Stockholms investeringar i cykelbanor blir sju till tio gånger högre än politikerna hade räknat med. Det skriver Dagens Nyheter som hänvisar till en rapport från Stockholms Handelskammare som har skrivits av Jonas Eliasson, professor i transportsystem.

När den så kallade cykelplanen för staden klubbades för sju år sedan var prognosen att en kilometer cykelbana skulle kosta ungefär åtta miljoner kronor i innerstaden. Men notan per kilometer har i stället landat på mellan 50 och 60 miljoner kronor.

Eliasson menar att det går att skapa mer kostnadseffektiva lösningar för cyklisterna, till exempel cykelstråk på parallellgator.

– Det är fullt möjligt att skapa särskilda cykelstråk även på andra platser än huvudgatorna, säger han till tidningen.

”Vi ser med stort allvar på situationen med ökad kriminalitet och otrygghet. Tillsammans med klimatet och de ökade klyftorna tillhör kriminaliteten en av vår tids största utmaningar. Det är bråttom”, skriver Urban Edenström, ordförande för Stockholms Handelskammare på DI Debatt.

Han konstaterar att regeringens nya förslag på ytterligare åtgärder mot gängkriminaliteten innehåller delar som går i rätt riktning men det finns alltför få konkreta omedelbara åtgärder som skulle göra skillnad i praktiken.

Han konstaterar bland annat att gängkriminella måste möta hårdare motstånd, polisen måste få ökade resurser samt att det ska finnas fler vakter och övervakningskameror.

”Detta är inte längre en enskild social utmaning, utan en prioriterad fråga för näringslivet”, skriver han.

Stockholmare är positiva till kommunal skatteutjämning – om den går till glesbygdskommuner i syfte att upprätthålla välfärdens kärna.

Utjämning för att täcka löpande underskott i större städer har däremot ett väldigt svagt stöd.

Det visar en ny undersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

– Det är helt uppenbart att den stora majoriteten av stockholmarna gärna vill hjälpa glesbygdskommuner och mindre städer. Däremot är man inte alls roade av att skicka pengar till andra stora städer. Dessvärre är det precis så systemet fungerar i dag, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar att 76 procent är att kompensera och ge stöd till kommuner som har ett svårare utgångsläge för att klara sina välfärdsuppgifter.

Arbetsmarknaden är i förändring – allt fler väljer att starta eget och frilansa istället för att söka anställning. Detta för att allt fler arbetstagare söker frihet och flexibilitet istället för trygghet, vilket i sin tur ställer nya krav på arbetsgivare och beslutsfattare, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Företaget Tingent har en enkel affärsmodell – att matcha egenanställda konsulter med uppdragsgivare inom telebranschen. Sedan förra året har de haft en kraftig ökning av ansökningar från utvecklare som söker uppdragsgivare – på hela 110 procent.

Enligt forskaren Anders Parment, vid Stockholms universitet, är gigjobben här för att stanna. Dagens arbetssökande är fortfarande ute efter trygghet, men man är också redo att prioritera annat så som arbetsmiljö, sociala nätverk och arbetsplatsens lokalisering. Något som gigjobben kan erbjuda.

Men den ökande efterfrågan på flexibilitet och frihet innebär också nya krav på företag. Arbetsgivare måste ändra sin syn på gigjobbare och gigekonomin, bland annat för att kunna stävja rekryteringssvårigheterna, skriver Dagens Industri.

– Att företag inte riktigt lyckats ställa om gör att vi har en onödigt stor arbetskraftsbrist. Företagen måste bli bättre på att utvärdera sitt behov och se möjligheterna istället för svårigheterna med att ta in tillfällig arbetskraft, säger Stefan Westerberg, seniorekonom vid Stockholms Handelskammare, till Dagens industri.

Järnvägen har en avgörande roll för att uppnå klimatmålen och därför borde staten besluta om snabb utbyggnad av nya stambanor med hårda krav på klimatneutral anläggningsteknik, skriver företrädare för Tågoperatörerna och Swedtrain i en replik på Dagens Industri.

I repliken bemöter debattörerna Stockholms Handelskammare som tidigare i veckan meddelade att de säger tvärnej till höghastighetståg i Sverige. Enligt debattörerna missar Handelskammaren tre viktiga aspekter. Ökad kapacitet i transportsystemet och bostadsfrågan är två av dem, den tredje visionen om ett Europa med klimatsmarta och kapacitetsstarka transporter.

”Stockholms Handelskammares inspel innehåller intressanta förslag men har karaktären av avledningsmanöver. Politiken har lyckligtvis visioner och ansvarstagande politiker måste våga fatta de framåtblickande beslut som leder till ett starkare Sverige och konkurrenskraftigare näringsliv,” skriver företrädarna.

För dyrt till för lite nytta. Den slutsatsen drar Stockholms Handelskammare och säger därför tvärnej till höghastighetståg. ”Spår och tåg är bra men inte alla typer eller till vilket pris som helst”, menar vd Andreas Hatzigeorgiou.