Sju månader av frustration, desperation och enorma förluster. Besöksnäringen drabbades först och krisen kan vara den värsta krisen någonsin, enligt ekonomer, företagare och forskare som fPlus/Arbetsmarknadsnytt har pratat med. ”Det finns inget historiskt exempel”, säger professorn Susanna Heldt Cassel. Och när andra pratar om en liten ljusning befarar branschen att våg nummer två är på väg.

Det är förhastat att ta något beslut om Bromma flygplats framtid under rådande pandemi och ekonomisk kris. Det skriver näringslivsorganisation Stockholms Handelskammare i en kommentar till Swedavias rapport om Bromma flygplats.

– Vi tror det vore klokt att ha mer is i magen eftersom det är en betydande osäkerhet runt vilken total flygkapacitet som kommer behövas om två, fem eller tio år, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk sakkunnig för handelskammaren.

Man bör också göra en mer samlad analys över Stockholmsregionens flygkapacitet än den Swedavia presenterat, anser organisationen.

Att människor känner sig trygga är avgörande för entreprenörskap och varaktig tillväxt. Därför riskerar den nya kriminaliteten att stoppa en stark och hållbar omstart av Sverige efter coronakrisen, skriver Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare, på Di debatt.

Särskilt drabbade är företagare i utsatta områden. Var tredje företagare uppgav i en undersökning genomförd på uppdrag av Stockholms handelskammare att de drabbats av brott i mycket eller eller ganska stor utsträckning. Flertalet överväger att flytta till följd av otryggheten.

”Den nya kriminaliteten kan inte ses som en avgränsad social utmaning, utan är en prioriterad fråga för näringslivet. Sverige med dess storstadsregioner har vad som krävs för att vända utvecklingen. Det kommer inte att vara enkelt men med ledarskap och kraftfulla reformer kan vi ta oss dit”, avslutar Andreas Hatzigeorgiou.

Stockholm har fått ta den hårdaste smällen i pandemin. Kan det gå så illa att staden som fenomen dör? ”Jag tror att staden kommer att resa sig men med bestående sår”, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef, Stockholms Handelskammare, till fPlus.

LO:s vice ordförande Therese Guovelin menar att rådande ekonomiska läge i Sverige gör att behovet av en expansiv finanspolitik är större än någonsin. På DI-konferensen Omstart Sverige efterlyste hon under onsdagen stora satsningar på bland annat infrastruktur och välfärd.

Stockholms Handelskammares vd Andreas Hatzigeorgiou pekade samtidigt på att coronakrisen förvandlat storstäder till belastningar för flera länder.

– Storstäderna måste få en injektion av investeringar för att kunna återstarta igen, sa han på konferensen.

Företagare i Sverige lägger i snitt 10 timmar i veckan på administrativa uppgifter, enligt organisationen Företagarna. fPlus listar några av de onödigaste regler som drabbar företagare.

Ingenting upprör mer än frågan om fastighetsskatten, vittnar toppekonomen Lars Calmfors om. Men nu kan den vara på väg tillbaka och smällen blir stenhård. ”Vi kommer att få se änkor, änklingar, ensamstående föräldrar, med mera, som måste lämna sina hem”, säger Christian Ekström vd för Skattebetalarna.

Fackförbundets LO:s ordförande Susanna Gideonsson instämmer med Stockholm handelskammares omstartskommission om arbetslöshet, skattereform och resurser till välfärden. Flera förslag är i linje med LO:s förslag, säger Gideonsson i en intervju med SvD Näringsliv.

– Vi håller med om att arbetsrätten måste förändras, men sedan kommer vi inte till samma slutsats, säger Gideonsson och syftar på att de vill se en ökad anställningstrygghet.

Sveriges regering måste bli mer aktiva inom EU för att se till att samarbetet kan fungera efter coronapandemin, annars riskeras jobbtapp inom exportindustrin. Det säger förra EU-kommissionären Cecilia Malmström, L, till Sveriges Radio.

Cecilia Malmström är en av experterna i Omstartskommissionen som företagarorganisationen Stockholms Handelskammare samlat.

Malmströms kritik riktar sig främst mot att Sverige utmärkte sig som ett av de snålaste länderna under budgetförhandlingarna i juli.

– Sverige blir väldigt ensamt om man inte agerar starkt inom EU, säger hon.

Institutet Mot Mutor (IMM) lanserar en uppdatering av den kod som förtydligar näringslivets ansvar att arbeta förebyggande mot korruption, skriver IMM i ett pressmeddelande.

– Vi ville få en bredare förståelse för hur koden används och vilka delar som eventuellt behövde utvecklas. Samtidigt ville vi säkerställa att kodens bestämmelser är förankrade i näringslivet, säger IMM:s generalsekreterare Natali Engstam Phalén.

Genom IMM:s huvudmän Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har koden en bred räckvidd.

– Vi ser med tillförsikt fram emot att den nya koden ska hjälpa såväl företag som myndigheter att navigera i frågor avseende otillbörlig påverkan i affärssituationer, säger Fredrik Persson, ordförande Föreningen Svenskt Näringsliv.

Koden uppställer numera krav på företag att arbeta proaktivt mot korruption från ledningsnivå. Detta bland annat genom riskanalyser, utbildning och visselblåsningssystem. Dessutom tydliggörs företags ansvar för att inte bidra till korruption genom användning av mellanhänder, skriver IMM i pressmeddelandet.