Storföretag i Sverige håller till stor del med Trump i kritiken mot Kina, visar en ny undersökning av Stockholms Handelskammare.

– Förhoppningsvis kan de pågående samtalen om en överenskommelse mellan USA och Kina lösa upp en del knutar, stävja framtida handelsbråk och rulla tillbaka tidigare sjösatta handelshinder, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.

I handelskonflikten som pågår har Trump bland annat kritiserat Kinas ekonomiska politik för att företag tvingas flytta över immateriella tillgångar till kinesiska samarbetspartners för att kunna få access till marknaden.

Enligt undersökningen anser svenska företag att Trump har mer rätt än fel i sin kritik mot Kina när svaren graderats på en femgradig skala.

Tunga nationalekonomer har dömt ut mångmiljardsatsningen på höghastighetståg i fPlus. Men frågan splittrar Sverige. I Västsverige hyllas projektet medan stockholmarna är avvaktande. fPlus reder ut varför.

Varje år hindras tusentals människor från att flytta till Sveriges storstadsregioner. På grund av bostadsbristen går Stockholm miste om flera miljarder i tillväxt, enligt en studie som Stockholms Handelskammare låtit teknikkonsultbolaget WSP göra.

Det finns ett stöd för fler poliser, mer övervakningskameror och längre straff hos de som bor i utsatta områden – tvärtemot vad som ofta beskrivs i debatten.

Det skriver Andreas Hatzigeorgiou och Ahmed Abdirahman, på Stockholms Handelskammare, på DN Debatt i samband med att de släpper en ny rapport.

”Framgångsrika länder och städer präglas av trygghet och säkerhet. Dessa frågor är helt centrala om Sverige ska kunna uppfylla sin fulla potential. För att vi ska kunna stå oss i den globala konkurrensen måste trygghets- och säkerhetsfrågorna högre upp på agendan. Detta är inte längre en enskild social utmaning, utan en prioriterad fråga för näringslivet”, skriver de.

Bland annat visar undersökningen att 82 procent anser att det vore bra eller mycket bra med fler poliser på gator och torg i områden med hög brottslighet.

Kompetensbristen i storstäderna har övergått i en kompetenskris. Framför allt i Stockholm som har 23 procent av Sveriges befolkning men hela 40 procent av alla vakanser. Det skriver Andreas Hatzigeorgiou, vd och Stefan Westerberg, seniorekonom, vid Stockholms Handelskammare, i en debattartikel i SvD.

De ställer sig bakom en reformering av Arbetsförmedlingen där privata aktörer spelar en större roll , men det måste ske med försiktighet menar de – inte minst för att minska splittringen mellan stad och land.

”Stockholms Handelskammare menar att matchningsproblemen och den pågående kompetenskrisen kräver att vi ser bortom ställningstagandet för eller emot Arbetsförmedlingen”, skriver de.

I Stockholm finns redan nu möjligheter att låta privata aktörer som kan gå in och förbättra situationen, menar de. Men samtidigt kan Arbetsförmedlingen behöva finnas kvar i många övriga delar av landet.

”Stad och land måste gå hand i hand. Risken är annars att populismen och polariseringen slår rot. Vi tror därför att en övergång till fristående jobbförmedlare i hela landet måste få vara en process som tillåts att ta lite tid, skriver debattörerna i SvD.

Höga nivåer av vakanta tjänster, försämrad matchning och en större andel som är kvar i långtidsarbetslöshet.

Det visar Stockholms Handelskammares nya rapport ”Kompetenskrisen hotar företagen”.

I rapporten föreslås därför en rad åtgärder för att kunna lösa kompetenskrisen.

Bland annat föreslås att regeringen ska utreda om en annan myndighet skulle kunna ta över ansvaret för arbetskraftsinvandringen från Migrationsverket.

– Kompetensutvisningar måste upphöra. Det börjar bli allt mer tydligt att Migrationsverket inte förstår näringslivets behov utan fortsätter att utvisa nyckelkompetens. Vi behöver de globala talangerna mer än dem behöver oss. Förtroendet för Migrationsverket i denna fråga är nu förbrukat och därför vill vi att någon annan får ansvaret, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd i ett pressmeddelande.

Trump påverkar svensk näringsliv negativt. Det visar en enkät där Stockholms Handelskammare frågat några av Sveriges största företag hur de ser på Trumps två första år som amerikansk president. Företagen oroar sig för att Trump förvärrar handelskonflikterna och försvårar för företagen att göra affärer.

– Det är tydligt att företagen är bekymrade över Trumps agerande som riskerar att skapa fullskaligt handelskrig. Konflikter som leder till handelshinder slänger grus i företagens maskineri, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Företagen som svarat på enkäten sysselsätter tillsammans 300 000 människor och omsätter 700 miljarder kronor.

– Det är viktigt att den nya svenska regeringen står upp för frihandeln men samtidigt fokus ligga på regeringen agerar för att förbättra Sveriges konkurrenskraft genom modiga reformer på hemmaplan, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Bristen på arbetskraft kostar Sverige åtminstone 34 miljarder kronor per år, enligt Stockholms Handelskammares beräkningar. Det skriver skriver Stefan Westerberg seniorekonom vid handelskammaren på SvD:s debattsidor.

Bristen på arbetskraft är inte bara kopplad till konjunkturen, problemet är även strukturellt och för att öka konkurrenskraften behövs åtgärder, menar Westerberg. Han föreslår bland annat en översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring och en reformerad bostadsmarknad.

Nästa statsminister måste förstå att kompetensbristen kostar landet mycket pengar och genomföra reformer som leder till fler jobb, högre tillväxt och mer välfärd, avslutar han.

Stockholm – som är Sveriges stora tillväxtmotor – saktar in jämfört med övriga landet, enligt Stockholms Handelskammare som tagit fram färska preliminära siffror från SCB. Av statistiken framgår hur det går med tillväxten – län för län (se grafiken).

Det finns ljusglimtar bland länen. Södermanlands BRP landar på 5,6 procent, Uppsalas på 4,1 procent och Skånes på 4,1 procent. Dessa län utvecklas snabbast.

Bland länen som går sämst återfinns Blekinge med –1,5 procent, Dalarna med –1,3 procent och Västerbotten med 0 procent.

Stockholms andel av landets totala BNP sjunker från 32 till 31,4 procent. Stockholms bruttoregionprodukt-tillväxt (BRP) ligger på 0,9 procent, jämfört med rikssnittets 2,1 procent. För första gången sedan 2010 är tillväxttakten i Stockholms län lägre än rikssnittet.

– Vi möter större utmaningar nu än på länge och regeringsfrågan är ännu inte löst. Därför är det oroväckande att Stockholms tillväxt nu viker så tydligt. Det riskerar att drabba hela Sverige, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.

Handelskammaren menar att det finns stor anledning att vara orolig för framtiden och att röran kring regeringsbildningen försämrar läget ytterligare.

– Det finns ett stort behov av modiga och framåtlutade reformer från en kommande regering. Vi behöver en stor och partiöverskridande bostadsreform, en översyn av arbetskraftsinvandringen som gör det lättare att rekrytera internationella talanger och större investeringar i infrastruktur för att huvudstaden ska kunna växla upp igen, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Byggföretagen börjar att betrakta framtiden i allt mörkare tongångar, skriver Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

– Regleringsiver och de senaste årens ryckighet har bidragit till att bromsa byggandet, vilket nu börjat märkas. Det sänker också entusiasmen för framtiden, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Organisationen har låtit Konjunkturinstitutet ta fram statistik om byggsektorn i Stockholm. Den visar att byggföretagens förväntningar på framtiden minskar till nivåer som inte setts på sex år. Förväntningarna på framtida affärer på tre månaders sikt sjunker kraftigt.

– Företagen har dragit öronen åt sig, är mer skeptiska och försiktiga. Det tycks nu allt mer tydligt att det var fel från politiskt håll införa ett amorteringskrav som snabbt skärptes helt utan utvärdering av det ursprungliga kravet. Det har sannolikt påverkat negativt, säger Andreas Hatzigeorgiou i pressmeddelandet.

Den tidigare finansministern Anders Borg har i en fPlus-intervju varnat för att byggsektorn kan orsaka en finanskris. Men riksbankschefen Stefan Ingves tror inte att en kris i byggbranschen kan skaka det finansiella systemet.