Bevaka
Statsobligationer

Den svenska konjunkturen

Storbanken: Helikopterpengar Riksbankens sista utväg

Eftersom penningpolitiken inte normaliserats har Riksbanken begränsade möjligheter att stabilisera ekonomin vid nästa lågkonjunktur. Om Sverige går in i en djup och långdragen lågkonjunktur kan helikopterpengar ses som sista utvägen, skriver Handelsbanken i ett affärsbrev.

Det är bankens ekonom Anders Bergvall som skriver att Handelsbanken huvudscenario är en mild konjunkturavmattning och att den kan stabiliseras av en mer expansiv finanspolitik.

”Men om det blir en kraftig konjunkturnedgång och
svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur med snabbt
stigande arbetslöshet finns det en uppenbar risk för att
stabiliseringspolitiken, i alla fall inledningsvis, blir mindre
resolut än normalt. Sammantaget medför detta att konjunkturnedgången riskerar att bli djupare och mer utdragen. Det kan öppna upp för att det i slutändan blir mer
okonventionell ekonomisk politik, skriver han.

Anders Bergvall menar att Riksbanken under nuvarande konjunkturuppgång aldrig normaliserat penningpolitiken. Istället ligger Riksbanken kvar med sin minusränta och stora innehav av statsobligationer. Det gör den arsenal penningpolitiken har att ta till är begränsad.

”Helikopterpengar lyfts ofta upp som den sista utvägen när penningpolitikens konventionella metod (förändringar i styrränta) och okonventionell politik (förändringar i balansräkningen) nått vägs ände samtidigt som den finanspolitiska arsenalen är uttömd”, skriver Anders Bergvall.

Han förklarar att helikopterpengar innebär att centralbanken skapar pengar som via staten förs över till hushållen eller andra aktörer i samhället.

6 maj
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Riksbanken kan skjuta fram höjning

Inflationsspöket har gömt sig. Flera bedömare tror därför inte det blir någon räntehöjning alls i år.

Och inför Riksbankens besked på torsdag kan signalen därför bli något mer avvaktande, skriver TT.

Konjunkturen och inflationen, och i viss mån hur Europeiska centralbanken agerar, är de avgörande faktorerna till varför SEB:s och Nordeas ekonomer inte tror att styrräntan kommer att höjas i år. Höjningen kommer först nästa år och därefter i betydligt långsammare takt än vad Riksbanken säger, enligt deras bedömning.

- Inflationen blir inte tillräckligt hög för det. Och konjunkturen är så pass dämpad att det inte blir någon höjning i år, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Lägre inflation

Riksbanken höjde räntan strax före jul, vilket var första gången på flera år. Räntan ligger fortsatt kvar på minus och signalen framåt är att det kommer en höjning till andra halvåret i år och därefter ytterligare två höjningar per år. Men många ifrågasätter alltså att det blir så, bland annat eftersom inflationen är lägre än Riksbankens egna prognoser.

- Riksbanken behöver göra en betydande sänkning av inflationsprognosen och räntebanan, säger Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB.

- Jag tror de kommer att signalera en räntehöjning i oktober, snarare än september, fortsätter hon.

Men det är ett osäkert läge. Bland ränteaktörerna i stort är bedömningen 50-50 att det blir en höjning i år, enligt prissättningen på penningmarknaden.

Sedelpressen

Ytterligare en osäkerhet är hur Riksbanken kommer att hantera sitt berg av statsobligationer. Banken har i praktiken köpt upp mer än halva den svenska statsskulden, allt för att under årens lopp försöka få upp inflationen genom att få ut mer pengar i omlopp i samhället, en slags sedelpress. Riksbankschef Stefan Ingves har lovat besked nu vid aprilmötet.

Både Elisabet Kopelman och Torbjörn Isaksson är inne på att Riksbanken kommer att återinvestera stora delar av de statsobligationer som förfaller framöver, det vill säga att i viss mån fortsatt hålla sedelpressarna vid liv. En förmodad effekt när Riksbanken så sakteliga planerar minska sitt obligationsinnehav blir en slags indirekt räntehöjning.

- Det kommer att påverka de långa räntorna i första hand, säger Torbjörn Isaksson.

24 apr