Med bara några enkla trick kan pensionen höjas med miljonbelopp, skriver Svd och listar de tre viktigaste knepen.

”Håll koll på avgifterna”: Att ha sin pension hos pensionsbolaget kan innebära extra kostnader i form av skalavgifter. Dessa kan exempelvis förbruka 1 procent av pensionskapitalet varje år. Utöver skalavgifter finns det även fondavgifter och flyttavgifter, för den som väljer att flytta pensionen.

De andra två tipsen som Svd delar med sig av är att ”Se över återbetalningsskyddet” och ”Eget sparande”. Många personer betalar ett återbetalningsskydd i tjänstepensionen trots att det inte behövs eftersom de inte har familj och det inte finns någon att ärva pengarna.

Den som vill ha mer i pension kan också spara i ett investeringssparkonto, ISK, eller löneväxla så att en del av lönen före skatt går till pensionen.

Vi har hamnat i en situation där barnfamiljer förväntas lösa de bostadspolitiska frågorna, skriver Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson i ett blogginlägg.

”Det är inte rimligt, utan ett ännu ett tecken på oönskade konsekvenser av en dysfunktionell bostadsmarknad”, skriver hon.

Hon lägger till att det finns en press på föräldrar att spara till sina barn och då helst hela barnbidraget.

”Bakom detta ligger bland annat en oro för hur det alldeles nyfödda barnet en dag ska kunna flytta hemifrån”, fortsätter hon.

Har du byggt skyddsvallar för dina privata finanser inför en stundande lågkonjunktur? Om inte kan privatekonomen Arturo Arques ge några konkreta tips på hur rustar dig för sämre tider.

Det första och mest självklara är att vara med i A-kassan. Den som står utanför bör agera snart då inkomstförsäkringen börjar gälla först efter tolv månaders medlemskap.

Vidare ger Arques sina tre käpphästar vad gäller det privata sparandet: Spara tio procent av lönen, se till att ha en buffert på två–tre månadslöner och försök ha en ekonomi som innebär att du har råd att bo kvar i ditt befintliga boende i tolv månader även vid arbetslöshet.

Vad gäller själva sparandet kan det vara klokt att minska exponeringen mot aktier och öka den mot räntor. Men det beror såklart på vilken tidhorisont du har. Tumregeln är att ju närmare du är att plocka ut pengarna, desto klokare är det att räntespara.

Mängden kontanter i omlopp har ökat igen. Enligt Riksbanken beror ökningen inte på en större användning av sedlar och mynt utan på att kontanterna blir kvar längre hos hushåll och i handeln.

– En möjlig förklaring är att hushållen bygger upp sina kontantbuffertar. Det kan dels bero på att de efter sedel- och myntutbytet haft ett behov av att bygga upp sina buffertar igen, säger Björn Segendorf till Direkt.

Han ser även en möjlig förklaring till krisbroschyren som skickades till svenska hushåll från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ”Om krisen eller kriget kommer”.

Det kan helt enkelt kännas säkrare att ha en buffert i kontanter hemma, säger Segendorf.

64 procent av svenskarna anser att det är bra att de kan välja hur de vill placera en del av sin pension, medan 23 procent föredrar att staten tog hand om det. Det visar en mätning kring svenskarnas syn på premiepensionen som TNS Sifo Prospera gjort på uppdrag av Fondbolagens förening, enligt ett pressmeddelande.

Bland yngre sparare är man än mer positiva till att själv placera pensionspengarna: 77 procent av 18-34 åringarna vill välja själva. I åldrarna 56-79 år är det bara drygt hälften som anser att det är bra att kunna välja själv.

1 171 svenskar mellan 18 och 79 år ingick i mätningen.

Var fjärde företagare sparar ingenting till sitt framtida liv som pensionär. Bland enmansföretagare är det så många som vart tredje, skriver Swedbank i ett pressmeddelande.

En anledning är att företagaren helt enkelt inte har råd eller att väljer att lägga fokus på verksamheten. En annan är att företagaren hoppas kunna leva på försäljningen av bolaget i framtiden.

"Det är ett väldigt högt spel”, konstaterar Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, för DI.

De som väl tänker på pensionssparande kommer på det alldeles för sent, runt 50-55 års ålder.

Ett riktmärke för företagare är att sätta av i nivå med avsättningarna till tjänstepension för anställda i samma löneläge.

På löner upp till 40 000 kronor ger tjänstepensionsavtalen vanligen avsättningar på 4,5 procent. På den del av lönen som överstiger 40 000 är avsättningen 30 procent.

”Rådet nummer ett är att spara. Om du sparar privat eller köper en pensionslösning är en fråga om du har tid, lust och kunskap att göra det själv eller hellre hittar andra som gör det åt dig", säger Arques till DI.

Med höstens intåg är det också dags att städa upp privatekonomin. fPlus har sammanställt de bästa tipsen från en rad olika experter.

Den ekonomiska personliga tränaren Mia Ingelström ger på sajten Börshajen råd som hon menar gör att du tjänar tusenlappar. Hon tipsar om att det första steget är att rensa i de fasta utgifterna.

”Ett hushåll kan ha allt ifrån några fasta avtal upp till 20–30 avtal. Det som har adderats de senaste åren är alla avtal vi signar upp oss på via nätet”, skriver Mia Ingelström.

Hennes råd är att ta kontroll över avtalen genom att först ta reda på vilka avtal du faktiskt har och säga upp de avtal du inte behöver. Sedan kan du ringa och förhandla med leverantörer och spela ut dem mot varann för att få ner priserna.

”Det är så kul när man ser vilket resultat det faktiskt ger. Flera tusenlappar i sparade utgifter per år är inte en ovanlig utgång”, skriver Mia Ingelström på Börshajen.

Avanza har sammanställt fyra råd där det första är att fylla på den ekonomiska bufferten. Den ska parkeras tryggt på ett sparkonto med insättningsgaranti.

Dagens Industri tipsar om att se över risknivån i sparandet, att städa upp bland vardagsutgifterna och att granska barnens försäkringsskydd för att få ner utgifterna.

Anders Rönnkvist, före detta bankchef och chef för skattemyndigheten, säger till NSD att en god privatekonomi innebär att du har koll på kassaflödet – vilka pengar som åker in och vilka som åker ut.

– Det är bra att spara till en penningbuffert med minst två till tre månadslöner till oförutsedda utgifter som oftast dyker upp, det ger kontroll över din ekonomi samtidigt som det skapar trygghet, säger han.

Det är stora skillnader mellan rörliga elavtal, skriver Privata affärer som hänvisar till Compricers statistik.

För en konsument som har en stor elförbrukning i elområde SE3 så är den beräknade årskostnaden för det billigaste rörliga avtalet 9 576 kronor mot 14 748 kronor för det dyraste.

– Även om man har ett rörligt avtal så är det bra att då och då se över priserna på sitt avtal och jämföra dem med andra bolag. Inte sällan har bolagen dessutom kampanjer med riktigt bra erbjudanden som man kan spara många kronor på att hoppa på, säger Christina Söderberg, sparekonom på Compricer, till Privata Affärer.

Enligt företaget Kundkraft är det vanligast att kunderna byter avtal på sommaren. Men det kan leda till att man fastnar i för höga priser.

”Var du en av dem som tecknade om ditt elavtal förra sommaren? Då har du betalat mycket för din el det senaste året. Dyra fastprisavtal och rekordhöga spotpriser för rörligt elpris har lett till många dyra elräkningar under året som gått”, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Under det senaste året har elpriserna varit en berg-och dalbana. Inte förrän i juni 2019 började priserna stabiliseras till normalt för perioden.

Kundkraft räknar med att att elpriset kommer att variera stort framöver. Men under den senaste tiden har priserna trots allt varit relativt stabila trots större variationer på spotpriset under sommaren.

Kundkraft menar precis som Compricers sparekonom att för en villaägare med normal förbrukning kan rörligt pris fortfarande vara det mest lönsamma, men man bör vara beredd på mer upp-och nedgångar i prisutvecklingen. Hon utesluter dock inte fast pris.

– Det är alltid svårt att förutse utvecklingen på marknaden och är man osäker tycker jag att man kan kontrollera sin förbrukning från förra året. På så vis får man större koll på vad utgifterna förväntas ligga på och kan lättare göra ett val”, säger Kajsa Sundqvist som är rådgivare på Kundkraft i ett pressmeddelande.

Hushållens finansiella nettoförmögenhet ökade med 356 miljarder kronor under andra kvartalet och uppgick vid slutet av perioden till 10 227 miljarder kronor, enligt SCB.

Det finansiella sparandet uppgick till 103 miljarder kronor, vilket är den högsta siffran under ett enskilt kvartal sedan mätningen började 1996.

”Det var ett nettosparande på 60 miljarder på bankkonton som bidrog mest till sparandet”, skriver SCB.

Privatspararna har inget egentligt alternativ för att få sina pengar att växa än att investera dem i aktier, på en börs som sätter det ena rekordet efter det andra. Det säger Danske Banks privatekonom Maria Landeborn till SvD Näringsliv.

Hon menar att det är minusräntan som stryper alla andra alternativ, och flaggar för att det kan leda till en osund situation.

– Man kan misstänka att jakten på avkastning får människor att ta risk på ett sätt man annars inte hade gjort, säger hon till tidningen.