Konsumenter över hela världen har sparat 5 400 miljarder dollar extra sedan coronakrisen utbröt. Samtidigt blir de allt mer hoppfulla över utsikterna för återhämtning, skriver Financial Times.

Enligt beräkningar från Moodys utgör det extra sparandet upp emot 6 procent av globala BNP, något som kan ge en spenderarboom när affärer, restauranger och pubar öppnar igen.

– Kombinationen av att släppa lös en uppdämd efterfrågan och ett överflöde av extra sparande kommer att driva på en våg av konsumtion globalt, säger Mark Zandi, chefsekonom på Moodys till tidningen.

Bostadspriserna har rusat samtidigt som det finns en bostadsbrist, säger fastighetsmäklaren Daniel Aslan i ett långt DN-reportage.

Att bostadspriserna lyft gör att det krävs mycket pengar för att ha råd med kontantinsatsen och även beviljas lån, säger han vidare.

– Därför ser vi många föräldrar som medfinansiärer nu, säger Aslan.

Det har länge förts en diskussion om hur man hjälper barnen med en bostad, men det är samtidigt okej att säga nej till att göra detta, säger SBAB-ekonomen Claudia Wörmann till DN i en separat artikel.

Ökad elanvändning förväntas leda till att elpriserna pressas uppåt. Det kan göra att kärnkraft åter blir ett lönsamt alternativ, visar en rapport från Energimyndigheten, rapporterar SR. Kärnkraftskritiker framhåller ofta att det är ett marknadsmässigt beslut att stänga reaktorer, det vill säga det går inte att räkna hem affären för ägarna.

Energimyndigheten har tidigare inte lyft fram kärnkraften som ett möjligt alternativ, men anser just att den ökade elanvändningen åter gör energislaget intressant.

– Det är oerhört intressant, för det är första gången så vitt jag vet som Energimyndigheten har uttryckt att kärnkraften faktiskt kan vara en del i en framtida energimix och dessutom vara lönsam, säger Christian Ekberg, professor på Chalmers till SR.

Även näringslivsorganisationer är positiva till Energimyndighetens utspel.

– Det är välkommet att vi nu ser fler som lyfter frågan om att det behövs ny, planerbar elproduktion, framförallt i södra delen av Sverige. Det är helt avgörande för att vi ska klara av att nå klimatmålen, säger Marie Knutsen-Öy, expert på energisystem på Svenskt Näringsliv, till fPlus.

I höstas publicerade arbetsgivarorganisationen rapporten ”Kraftsamling elförsörjning – Långsiktig scenarioanalys.” Den visar att planerbar kraft har en viktig roll i ett framtida kostnadseffektivt elsystem.

– Sverige har ett mycket gynnsamt läge för att göra skillnad i den globala klimatpolitiken. Vårt elsystem måste fortsätta skapa möjligheter och utrymme för ökad elanvändning. Ett sånt system behöver planerbarhet och långsiktighet, säger Marie Knutsen-Öy.

Antalet dollarmiljardärer som tjänat sina pengar på kryptovalutor steg från fyra till tolv stycken förra året. Det visar Forbes årliga lista, rapporterar Trijo News.

Klart rikast i hela kryptobranschen är Sam Bankman-Fried, 29, med en förmögenhet på motsvarande 75 miljarder kronor, skriver sajten.

Därefter följer tvillingarna Cameron och Tyler Winklevoss på cirka 26 miljarder kronor var.

Även Ripple-grundarna Chis Larsen och Jed McCaleb tar sig in på listan.

”Det är jättestort intresse, som ökat explosionsartat”. Så säger Aktiespararnas analytiker Christoffer Ahnemark till SvD Näringsliv om att många sparare kastar sig över hållbara fonder.

Men en granskning som tidningen gjort visar att det finns relativt få fonder på Avanza och Nordnet som matchar stränga hållbarhetskrav.

Johanna Kull är hållbarhetsansvarig på Avanza och säger att banken har 1 300 fonder att välja mellan.

– Men väljs djurförsök bort så försvinner många fonder, då flera investerar i läkemedelsbolag. Det är svårt att ta fram verktyg och definiera hållbarhet med ettor och nollor, säger hon.

Flera svenska banker och AP-fonder har investerat mångmiljonbelopp i företag som kritiserats av FN för sina nära kopplingar till Myanmars militärregim. Det visar en ny granskning av Fair finance guide, skriver DN.

– Jag kan ju bara säga att det är tragiskt att svenskars sparpengar går till att stödja en militärjunta som kränker mänskliga rättigheter, säger Jakob König, projektledare på Fair finance guide, till tidningen.

Han tycker också att det är förvånande att svenska investerare inte har agerat, eftersom FN sedan flera år har pekat ut och fördömt företagens samarbete med militären.

Skatteåterbäringen brukar ses som en bonus som läggs på bland annat resor och pengar som man kan unna sig prylar för. Men årets återbäring kan gå till ”sparande och investeringar”, föreslår SPP:s sparekonom Shoka Åhrman i en intervju med SvD Näringsliv.

Pengar som kan avvaras på lång sikt kan privatpersoner ta högre risk med och placera i fonder eller aktier, säger hon.

– En global indexnära fond med låga avgifter kan vara ett bra alternativ för nybörjare, säger Shoka Åhrman.

Svenskarnas sparande ökar kraftigt under pandemin och mycket av pengarna hamnar på vanliga sparkonton där räntan är låg eller obefintlig, rapporterar Göteborgs-Posten.

Men nu säger Avanzas sparekonom Nicklas Andersson att sparkonton endast ska användas för en buffert eller för pengar som ska användas inom kort.

– Att slentrianmässigt spara pengar på ett bankkonto är förenat med risken som utebliven avkastning medför, fyller Nordnets sparekonom Frida Bratt i och riktar sig till de som vill få pengarna att växa.

Återöppnandet efter pandemin lär följas av en rejäl konsumtionsyra men festen kan bli kortlivad, säger chefsekonom Nikolaj Schmidt till Privata Affärer.

Det är T. Rowe Prices chefsekonom Nikolaj Schmidt som i en analys menar att fjolåret bjöd på en unik ekonomisk kris. När samhället öppnar upp igen kan det uppstå en kraftig uppgång i konsumtionen.

Men uppgången riskerar att bli kortvarig, enligt Nikolaj Schmidt. Han menar att det bland annat beror på det faktum att den uppdämda efterfrågan i nuläget är betydligt lägre än efter vanliga kriser.

Nikolaj Schmidt varnar också för att en alltför tidig åtstramning av stödåtgärderna kan skapa oreda på finansmarknaden och göra att återhämtningen spårar ur, skriver Privata Affärer.

Klarna har värderats till 260 miljarder kronor och kan ta klivet in på börsen redan i år. Finansprofilen och tidigare sparekonomen Claes Hemberg säger till SvD Näringsliv att den höga värderingen handlar om att ”proffsinvesterare dammsuger marknaden efter tänkbara raketer”.

Tidningen går igenom hur privatpersoner kan komma över aktier i onoterade bolag – som Klarna. I artikeln kommer även Nasdaqs noteringschef Adam Kostyal in på vissa bolags höga värderingar:

– Trycket och intresset från privatinvesterare samt institutionella investerare, har varit en stor del av drivkraften för värderingarna av tillväxtbolagen på börsen, säger han.