En svajande börs pekar på att en lågkonjunktur kan vänta runt hörnet. Det skriver Aftonbladet och menar att det riskerar bli ett hårt slag mot landets pensionärer. Därför är det hög tid att se över sitt sparande, tipsar flera ekonomer.

Att pensionärerna riskerar att drabbas hårt av en lågkonjunktur beror på att en stor del av kapitalet vi själva kan spara till pensionen är placerat på börserna i form av aktiefonder.

– Det stora problemet i dag är att vi har en situation där centralbanker håller räntorna väldigt, väldigt låga i syfte att få upp inflationen och tillväxten i ekonomin. Det gör det svårt att hitta ett lockande alternativ till aktiemarknaden, säger Arturo Arques, privat­ekonom på Swedbank, till Aftonbladet.

Arturo Arques lyfter samtidigt att Pensionsmyndigheten har varit framgångsrika med att förhandla fram låga fondavgifter. Han rekommenderar därför att ha koll på sitt pensionssparande och att placera en hög andel i billiga aktiefonder och premiepension.

Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, säger till Expressen att ju närmare pensionen man kommer desto viktigare är det att hålla koll på pensionspengarna och hur de är fördelade mellan risk och trygghet.

– Om man är ung kan man tänka att det inte gör något att börserna går ner, jag får mer för mina fonddelar, det tjänar jag på när börserna går upp igen. När man är äldre, 50-55 år, titta på om man har möjlighet att löneväxla via sin arbetsgivare och spara till sin pension på det viset, säger hon till tidningen.

Ryktet om det svenska sparandet kan vara betydligt överdrivet – det kanske är så lågt som hälften av vad SCB uppgett. Det befarar Nordea, som nu varnar för att många hushåll kan vara sårbara vid en kommande kris, skriver SvD Näringsliv.

– Hushållen har inte någon buffert om det händer något oförutsett, säger storbankens chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till tidningen.

Han nämner som exempel en rejält försämrad arbetsmarknad, en betydligt sämre inkomstutveckling än väntat eller kraftigt stigande räntor.

Anledningen till bedömningen är dels att SCB signalerat att man kommer att revidera ner sparstatistiken i samband med att man uppdaterar mätmetoderna. Dels har Nordea själva pratat med statistiker som är tveksamma till SCB:s siffror.

Med en rad mindre förändringar i din privatekonomi kan du spara ihop flera hundra tusen kronor per år. Dagens Industri har listat områden där du med små justeringar i vardagen kan skapa stora besparingar på sikt. Det gäller allt från hur du sänker boräntan till hur du hittar små besparingstips i vardagen.

Bland annat går det att tjäna tusentals kronor per år bara genom att se över dina försäkringar. Där kan finnas många onödiga utgiftsposter där du i dag betalar dubbelt.

I artikeln redovisas också hur mycket man kan spara genom att ta med sig matlåda till jobbet eller hur du slipper administrationsavgifter på fakturor.

Det går sämre för industrisektorn och bankerna. Är lågkonjunkturen här nu och ska vi vara rädda? Nej, tycker experterna. En avmattning är väntad och kan till och med vara hälsosam.

Svenskarnas sparande i hållbara fonder ökar kraftigt, skriver branschorganisationen Fondbolagens förening i ett pressmeddelande. Enligt deras undersökning väljer var tredje privatsparare att placerar sina pengar i bland annat hållbara fonder.

Klimatmedvetenheten speglas även i sparkbanken Avanza där en tredjedel av allt fondkapital investeras i fonder med låg koldioxidrisk, skriver DI.

Bankens sparekonom Johanna Kull är inte förvånad, och menar att det är i linje med tidens klimatmedvetenhet:

– Är det någonstans vi verkligen kan påverka är vart vi placerar våra pengar, säger hon till tidningen.

Hälften av alla svenskar skulle vilja gå i pension antingen innan de har blivit 61 år eller efter att de har fyllt 67. Det visar en ny undersökning från Pensionsmyndigheten. Den stora variationen visar på att det finns ett behov av att kunna välja själv hur man vill göra med sin pension, konstaterar myndigheten.

I undersökningen fick de svarande välja på när de vill gå i pension, hur mycket pengar de vill ha i pension och hur mycket de vill spara till den. Valen var beroende av varandra. Ungefär 25 procent av de svarande accepterade en lägre procent av slutlönen än 55 för att kunna gå i pension tidigare, skriver Pensionsmyndigheten. Ytterligare 25 procent valde i stället en högre procent av slutlönen än 80 procent. Det betyder att de antingen måste jobba längre eller spara mer.

Den största andelen – cirka 50 procent – svarade att de vill ha en pension som motsvarar 55–80 procent av slutlönen, vilket stämmer överens med den slutlön som de flesta får ut i dag om både den allmänna pensionen och tjänstepensionen räknas in. ”Medelpensioneringsåldern har sedan 2011 legat still på cirka 64,6 år”, skriver Pensionsmyndigheten vidare. Däremot har spridningen för när personer går i pension ökat över tid.

Ökad konkurrens mellan storbankerna öppnar för nytt förhandlingsläge. Svenska dagbladet har listat tipsen på hur du genomskådar bankernas knep och får ner bolåneräntan.

I storbankernas senaste kvartalsrapporter blir det tydligt att det råder allt större konkurrens på bolånemarknaden. En del av det beror på att det kommit nya aktörer som pressar marknaden.

Enligt Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, är ett viktigt tips att jämföra priset mellan flera olika banker innan man slår till. Vad som också kan ge lägre ränta är att amortera mer, lägga in en större kontantinsats eller flytta sitt sparande till samma bank.

Men det det absolut bästa tipset är att skippa telefonsamtalet.

– Det är bra att träffa banken, ett personligt möte kan resultera i bättre villkor. Då tar man sig mer tid, lär känna varandra och kan diskutera fram de bästa möjligheterna man kan få, säger Maria Landeborn till Svenska Dagbladet.

Den hårdnande konkurrensen om bolånen pressar storbankerna som under rapportsläppen vittnat om krympande marginaler och fallande vinster.

Vinnare är bankkunderna – som nu uppmanas att utnyttja en allt bättre förhandlingsposition.

Storbankerna står förvisso fortfarande för den största delen av bolånekakan. Men utlåningstillväxten avtar och andra aktörer tar ett allt större grepp om marknaden samtidigt som nya sajter gjort det enklare att jämföra räntorna.

Att den hårdnande konkurrensen börjar kännas av blev tydligt under veckans - för bankerna - dystra rapportsläpp. Ett positivt tecken, tycker finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP).

– Det är bra för alla konsumenter som har lån att vi har en bra konkurrens, det gör ju också att priserna pressas. Sverige har ju haft ganska höga bolånemarginaler där bankerna tagit ut ganska stora andelar, säger han.

Ökad rörlighet

Christina Söderberg, sparekonom på jämförelsesajten Compricer, märker tydligt av den ökade rörligheten bland kunderna. Framför allt är det de etablerade småbankerna som utgör storbankernas största hot. Vid årsskiftet stod de för nästan 20 procent av den totala bolånestocken, enligt Finansinspektionens Bankbarometer.

Men uppstickarna gör också gör sin del, säger Söderberg.

– Länsförsäkringar och SBAB har tagit väldigt mycket kunder med sina låga räntor. Men det är nog de här små nya aktörerna med specialerbjudanden som gör att vi som kunder börjar ifrågasätta våra banker mer och förhandlar i större utsträckning, säger hon.

– Bara att de finns gör att storbankerna måste skärpa till sig och inte kan fortsätta med de här enorma marginalerna på bolån.

Hungriga aktörer

Sparekonomer som TT pratat med är ense om att nu är dags att ta tillfället i akt och utnyttja situationen. Råden är att vända sig till fler aktörer, kolla på snitträntorna och kontakta de som ligger bäst till.

– Det finns många hungriga aktörer som vill locka kunder samtidigt som storbankerna inte har råd att förlora allt för mycket heller, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt som tycker att det kan vara värt att ha i åtanke vid förhandlingsbordet.

Hon höjer dock ett varningens finger för vissa erbjudanden om helhetslösningar, till exempel de om att i samma veva också föra över allt pensionssparande till samma bank.

– Det behöver inte vara dåligt, men då gäller det verkligen att se till att inte villkoren blir sämre för pensionen bara för att man ska få några punkter lägre ränta.

Hon får medhåll från Claudia Wörmann, sparekonom på SBAB, som tycker att man som kund inte ska behöva känna att man måste vara så lojal banken.

Men medan Bratt tycker att binda räntan är ett uselt alternativ i dagens läge, menar Wörmann att det ändå fortfarande kan ha sina fördelar.

– Om man tänker sig att man ska bo kvar och vill veta vad man ska betala så kan det vara ett alternativ. För stiger räntorna är det där det kommer kännas först.

Skippa uteluncher, säg upp tv-abonnemanget och se till att utnyttja dina rabatter – Dagens industri har listat de bästa förändringarna att göra i sin privatekonomi för att spara flera hundra tusen på några år.

Att se över sina utgifter och klippa kostnader där man kan är ett sätt att snabbt komma upp i ett stadigt sparkapital. För att ytterligare boosta siffrorna på sparkontot gäller det att sätta de sparade pengarna i en aktiefond på ett ISK med en snittavkastning på 7 procent per år.

Dagens industri tipsar om att använda några av sommarens lediga timmar till att lägga upp en god sparstrategi.

Sveriges yngsta aktieägare köper in sig i framtidsbranscher med hög risk – äldre personer satsar mer på högutdelande bolag, skriver Dagens Industri efter att ha tagit del av Avanzas statistik om sina kunder.

Aktier som Telia, Kinnevik och Volvo är populärast i alla åldrar. Men yngre investerare satsar oftare på ”techbolag och konsumentnära bolag”, säger sparekonomen Johanna Kull och exemplifierar med Starbreeze och Thule.

– För dem (yngre personer) handlar det mer om att få kapitalet att växa medan de äldre har något mer försiktiga portföljer där de vill bevara och förvalta kapitalet de redan har, säger Kull.