Liberalerna vill införa behovsbostäder som ska vara ett komplement till hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter, rapporterar TT. Så kallad ”social housing” finns i flera länder men får ofta kritik för att de ligger i särskilt utsatta områden med låg standard.

– Med den formen av social housing som vi föreslår – behovsbostäder som är insprängda i andra hyreshus – så får man inte stigmatisering, utan en lägenhet i ett tryggt område, säger partiets bostadspolitiske talesperson Robert Hannah.

Lägenheterna ska enligt förslaget gå till personer som riskerar akut hemlöshet eller snabbt måste flytta från en våldsam partner eller har en svag ekonomi.

Liberalerna vill införa behovsbostäder som ska vara ett komplement till hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter, rapporterar TT. Så kallad ”social housing” finns i flera länder men får ofta kritik för att de ligger i särskilt utsatta områden med låg standard.

– Med den formen av social housing som vi föreslår – behovsbostäder som är insprängda i andra hyreshus – så får man inte stigmatisering, utan en lägenhet i ett tryggt område, säger partiets bostadspolitiske talesperson Robert Hannah.

Lägenheterna ska enligt förslaget gå till personer som riskerar akut hemlöshet eller snabbt måste flytta från en våldsam partner eller har en svag ekonomi.

Ersättningen till personer i riskgrupp som inte kan jobba hemma förlängs till årsskiftet, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) till SVT.

– Läget i landet är sådant att vi behöver en fortsättning av den här ersättningen för att skydda riskgrupper, säger han.

Beslutet togs på ett regeringssammanträde i dag efter en överenskommelse mellan regeringen och samarbetspartierna C och L.

Moderaterna trampar snett när partiet blandar samman expertkunskaper i förslaget om att barn till gängkriminella ska omhändertas. Det skriver Heike Erkers på fackförbundet SSR på Aftonbladet Debatt.

”Socialtjänsten ska inte göra polisens jobb och avgöra vem som är kriminell. Lika lite ska polis och åklagare göra socialtjänstens arbete”, konstaterar hon.

Även om Erkers håller med M-ledaren Ulf Kristersson om tidiga insatser och fler resurser så tror hon att samarbete mellan myndigheter är lösningen. Dessutom förespråkar hon att kommunerna får ett brottsförebyggande ansvar.

Moderaterna och Kristdemokraterna går samman med Vänsterpartiet och kräver att regeringen utreder frågan om att införa ett statligt ansvar för personlig assistans. Det skriver partierna i ett pressmeddelande.

– Regeringen saknar uppenbarligen handlingskraft och därför agerar vi i riksdagen, säger Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

Vänsterns dito Maj Karlsson menar att många i dag faller mellan stolarna ”när individer bollas mellan stat och kommun”.

– LSS är en rättighetslagstiftning och vilka insatser du får eller hur processen går till ska inte vara beroende av var i landet du bor, säger hon.

De tre partierna vill att lagändringen ska genomföras innan mandatperioden är slut.

Miljöpartiet vill satsa en miljard på sociala reformer för att bland annat minska barnfattigdomen, rapporterar SVT. De föreslår att man höjer underhållstödet till ensamstående föräldrar.

– Barnfattigdomen är en skamfläck som vi måste fortsätta arbeta med varje dag, säger språkröret per Bolund.

Partiet vill även satsa 250 miljoner kronor på sociala insatser i utsatta områden och 300 miljoner på att främja ett en god arbetsmiljö inom vården.

Regeringen och samarbetspartierna är överens om att höja schablonersättningen till personliga assistenter med 3,5 procent. Det säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni till Ekot.

– Assistenterna har i många år knappt haft en löneökning som motsvarar löneökningen på marknaden. Därför är detta en unik höjning, säger hon.

Beskedet välkomnas av Cecilia Blanck från Riksföreningen JAG som samlar runt 4 000 personliga assistenter. Hon påpekar dock att höjningen inte kompenserar för hela eftersläpningen.

Socialminister Lena Hallengren (S) ställer sig frågande till Moderaternas förslag om att polisen ska få rätt att omhänderta barn enligt lagen om vård av unga, rapporterar Ekot.

I en skriftlig kommentar ifrågasätter Hallengren om polisen behöver ytterligare ett ansvarsområdet och påpekar att barn till exempelvis gängkriminella redan i dag kan omhändertas av socialtjänsten.

Även Vänsterpartiet kritiserar förslaget och påpekar i en kommentar att polis och åklagare inte har samma insyn som socialtjänsten.

Psykiatrin kommer fortsatt att få två miljarder kronor extra om året. Det innebär att den tillfälliga satsningen sedan 2017 förlängs ytterligare, skriver TT.

Centerpartiets vice partiledare Anders W Jonsson menar att den psykiska ohälsan har ökat under pandemin.

– Så det här kommer att vara välanvända pengar, säger han.

Januaripartierna står bakom överenskommelsen.

Gängbrottsligheten och den svenska politiken får fortsatt stor plats på de svenska ledarsidorna. För gängen är polisen ”endast irriterande flugor som surrar omkring och stör”, enligt GP:s gästskribent Hamid Zafar. Han menar att varningssignalerna länge har funnits, men att politikerna har avfärdat det.

”Men härsken mjölk kan inte döljas ens i medelklassens kaffe latte. Nu är verkligheten här”, skriver han.

Aftonbladets Jonna Sima vill se satsningar på skola, socialtjänst, jobb och bostadsbyggande för att stoppa utvecklingen. Då håller det inte att sänka skatten, tycker hon.

Men Sydsvenskan välkomnar den kommande skattesänkningen. På sikt vill tidningen dock se en ny stor skattereform.

I DN fokuserar ledarsidan på hur M och KD ska kunna samarbeta med SD. Tidningen skriver att Jimmie Åkesson vill ha stort inflytande i en sådan konstellation, vilket inte är konstigt. Som exempel lyfts hur Stefan Löfven varit tvungen till stora kompromisser i januariavtalet.