På kort tid har Republikanerna blivit Trumps parti. Samtidigt slits Demokraterna isär av interna falangstrider. Har de amerikanska partierna spelat ut sin roll, undrar fPlus USA-krönikör Jakob Stenberg.

Hur kan det komma sig att ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner betalar över 50 procent i skatt per år på sitt arbete? I en ny bok visar nationalekonomen Anders Bergeskog hur socialdemokratin byggde upp sin egen politiskt styrda välfärdsstat genom ett allt högre skatteuttag på medborgarnas arbete.

Det är få som hunnit både bli och vara minister före 30-årsdagen. Aida Hadzialic är unik i Sverige i detta avseende. Men den politiska karriären för det socialdemokratiska stjärnskottet fick ett abrupt slut när gymnasieministern fastnade i en poliskontroll med alkohol i kroppen i augusti 2016. Fast frågan är om slut egentligen är rätt ord. Hadzialic beskriver i en längre intervju med fPlus att hon inte lämnat ”rörelsen” och pekar själv ut vad hon helst skulle vilja ägna sig åt vid en comeback.

Hadzialic tror på en ”europeisk renässans”, trots det pressade läget för EU och Europa just nu men menar att socialdemokratin behöver fundera över ”vilken ställning man ska ha i ett Europa som har blivit mer välmående”.

Den förre ministern delar också med sig av frågorna hon får i sin nuvarande roll som konsult från företag och organisationer som tar hjälp för att göra sin omvärldsanalys.

Demokraternas kandidater verkar positionera sig allt mer åt vänster inför presidentvalet 2020. Men vågar de helt vända ryggen till marknadsekonomin?

De populistiska partierna spås stora framgångar i valet till EU-parlamentet i maj. Fredrik Erixon, en av grundarna till den Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE, berättar varför.

Det är enkelt att förstå varför människor attraheras av socialismens ideal, säger den omskrivne psykologiprofessorn och föreläsaren Jordan B Peterson i en intervju i the Daily Signal. Peterson beskriver en avsaknad av historisk bildning som en orsak och ger sin syn på hur många tolkar världens utveckling pessimistiskt.

”De förstår inte hur snabbt den ekonomiska utvecklingen går. Mellan åren 2000 och 2012 minskade den absoluta fattigdomen med 50 procent”.

Peterson menar att saker och ting förändras med en sådan hastighet idag att det är närmast omöjligt att hålla sig uppdaterad.

På frågan om polarisering svarar Peterson varför han inte tror att den tid vi lever i nu är mer polariserad.

Den 16 juni 2015 lanserade Donald J. Trump sin presidentkandidatur och hans kampanj har rullat på sedan dess. Presidenten älskar valmöten, inte minst när han tillåter sig att tala fritt utan manus. Vilket är ofta.

Om han var hånfull mot sina republikanska duellanter i förra valet, är det inget jämfört med vad som väntar runt hörnet.

När en myriad av demokrater nu ska stångas och slåss med varandra i ett drygt år, kan Trump fortsätta att elda på sin bas och tillåta sig att recensera motståndarnas debatter. Om han var hånfull mot sina republikanska duellanter i förra valet, är det inget jämfört med vad som väntar runt hörnet. Trumps supporterskara är intakt och den här gången har han dessutom partiets stöd, vilket den årliga konservativa konferensen CPAC nyligen visade.

Addera det med faktumet att Trump den här gången kan visa upp vad han har åstadkommit eller åtminstone försökt åstadkomma, och han äntrar valet med ett klart övertag mot sin demokratiske utmanare. Presidents omvalsslogan är redan klar: ”Keep America Great” och för Trumps miljontals väljare är det en relevant verklighetsbeskrivning. De som har haft överseende med Trumps lögner, rasism, sexism, okunskap, och omoraliska leverne lär ha det även nästa år. 

Den omtalade ”Rysslandsutredningen” lär inte få presidenten på fall

Den omtalade ”Rysslandsutredningen” lär inte få presidenten på fall och även om ett avslöjande eller en utredning kan ändra läget, låt oss fokusera på varför Trump i nuläget har pole position.

Ekonomin går bra, inte minst för de med lägst inkomster, enligt en undersökning från American Enterprise Institute. Den sittande presidenten har betydligt lägre förtroendesiffror än nästan alla företrädare, men i början av året tyckte en majoritet av amerikanerna att presidenten hanterade ekonomin väl. Dessutom har han fått igenom en skattereform och kan mycket väl hinna förhandla fram ett handelsavtal med Kina innan valet.
Någon omfattande mur mot Mexiko lär inte finnas på plats tisdagen den tredje november nästa år. Däremot kan Trump kan visa att han genom veto och utlysning av nödsituation drivit frågan in i kaklet, men att Demokraterna och vissa republikaner motarbetat honom.

Inte ens den exceptionellt självupptagne Trump lär påstå att valet enbart handlar om honom

Den viktigaste framgången är emellertid att han tillsatt två konservativa domare i Högsta domstolen. Tillsättandet har tillfredsställt även republikaner som inte sympatiserar med presidenten och lär påverka USA för lång tid framöver.

Men inte ens den exceptionellt självupptagne Trump lär påstå att valet enbart handlar om honom. Avgörande är vem som tar sig igenom nålsögat och blir Demokraternas kandidat.

Trumplägrets taktik är tydlig: måla fan, eller snarare ”socialist”, på väggen. Även om enbart en person i startfältet, Bernie Sanders, är socialist så beskriver högern ofta Demokraternas vänstersväng som en socialistisk revolution i vardande. Konservativ media utmålar effektivt såväl tidiga aborter som klimatförändringar som socialism.

Allt fler bedömare lyfter fram likheterna till valet 1972

Presidentdottern Ivanka Trump var nog närmare sanningen när hon i en Fox News-intervju menade att amerikaner inte vill få saker från staten utan jobba för dem.
Demokraternas vägval lär därför spela stor roll för Trumps återvalschanser. Vill partiet prioritera att slå Trump eller genomföra en progressiv agenda? Allt fler bedömare lyfter fram likheterna till valet 1972 då Demokraterna valde en ideologisk väg, men fann sig själva bli utklassade av Nixon.

En man som inte kunde acceptera att Hillary Clinton fick fler röster lär inte finna sig i att förlora hela valet

Vänta dig inte några gentlemannamässiga gratulationer om Trump trots allt skulle förlora valet. När valdagen 2016 inleddes larmade Trumpkampanjen om att det pågick ett utbrett valfusk över hela landet, en retorik som märkligt nog avtog ju längre dagen gick.

Frågan är inte när Trump kastade handsken, frågan är om han någonsin hade den på sig.

En man som inte kunde acceptera att Hillary Clinton fick fler röster lär inte finna sig i att förlora hela valet. Med största sannolikhet var det bara en föraning av vad som väntar om Trump inte vinner nästa år.

Inför EU-valet har LO kopierat Brexitkampanjens slogan om att “Ta tillbaka kontrollen”, skriver Dagens Nyheter. Enligt valledaren Johan Ulvenlöv är det fullt medvetet.

I samband med Brexit-omröstningen år 2016 valde 52 procent av de brittiska väljarna att rösta för ett utträde. Brexit-sidans valkampanj handlade om att väljarna måste ”ta tillbaka kontrollen från EU”. Nu använder sig svenska LO av samma koncept inför EU-valet i maj. Därför sprider organisationen budskapet ”Ta tillbaka kontrollen” i sociala medier.

– Brexitkampanjen är en två år gammal kampanj. Vårt budskap har inget med den att göra. Tvärtom, vi behöver ett starkt EU, säger Johan Ulvenlöv, LO:s valledare, i en intervju med Dagens Nyheter.

Han menar att LO:s medlemmar oroas över ”arbetsvillkoren med lönedumpning” samt ”den växande högerextremismen” ute i Europa. Av den anledningen använder LO samma budskap som Brexit-förespråkarna.

– Men det bryr vi oss faktiskt inte om. Det var ett helt annat val i en helt annan kontext. För våra medlemmar är det tydligt att Brexit är att kasta ut länder i kris. Det som högern har gjort, Tories med Brexit liksom i Polen och Ungern, hotar hela utvecklingen i Europa, säger Johan Ulvenlöv.

En av kampanjens kritiker är den moderata EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark.

– Det är ingen tillfällighet att man har samma slogan som i Brexitomröstningen. Man vill få Sverigedemokratiska väljare att rösta med LO, säger han till Dagens Nyheter.

Det påståendet tillbakavisar Johan Ulvenlöv.

Okunnighet om företagande har präglat Socialdemokraterna i snart 100 år, och om de inte gör upp med den blir samarbeten över blockgränsen hopplösa projekt, hävdar DI:s ledarskribent Torun Nilsson.

Skatten på företagsvinster har hållits nere, medan företagsvinster har motarbetats. ”Gärna företag, men inte kapitalister, blev partiets paroll”, fortsätter Torun Nilsson.

Idag präglas det svenska näringslivet av globalisering och entreprenörskap och det finns inte längre något utrymme för socialistiska ägarexperiment, vilket vissa socialdemokrater inser.

”Men samtidigt visar den förra mandatperiodens hets mot vinst i välfärden att det fortfarande är alldeles för få socialdemokrater som förstått att ägande inte främst är en ideologisk fråga utan organisatorisk.”, skriver Nilsson.

Det är 35 år sedan den första demonstrationen mot löntagarfonderna genomfördes i oktober 1983. De togs bort av Bildt-regeringen 1991 men idén om löntagarfonderna är långt ifrån död, menar PM Nilsson i en ledare i Dagens Industri och flera andra tidskrifter påminner om att socialismen och marknadsfientliga tankar fortfarande lever.

De senaste årens debatt om vinster i välfärden påminner mycket om hur argumenten om löntagarfonder lät från vänstern och LO. Begreppet ”övervinster” hörs igen, skriver PM Nilsson och avslutar sin ledare med:

”Propositionen röstades ner av Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Denna antisocialistiska majoritet funderar C och L nu på att lämna, till förmån för ett historiskt försvagat S och ett starkare V.”

Mikaela Hellman beskriver i en krönika på Timbros hemsida hur situationen ser ut i Storbritannien. Labour störtar längre vänsterut i allt högre hastighet och lanserade nyligen ett förslag som låter bekant för den svenska publiken.

Förslaget går ut på att företag med över 250 anställda gradvis ska överföra ägandet upp till 10 procent till de anställda som också ska få del av vinsten. Mikaela Hellman kallar förslaget för ”löntagarfonder light”.

Vänstern firar framgångar också i Frankrike och Sverige. Riskerna med ett socialdemokratiskt parti i kris och en stark vänsterfalang med en marknadsfientlig politik ska inte underskattas, menar Mikaela Hellman och skriver:

”Svenska frihetsvänner kan behöva ta en titt på britterna och påminna sig om att socialismen, trots allt, inte är död.”