Barnombudsmannen, BO, säger nej till regeringen och samarbetspartiernas beslut om att skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Just nu pågår ett försök med de tidigare betygen på en del skolor. För att skolorna ska få delta i detta krävs att eleverna och deras vårdnadshavare får tycka till. Men den möjligheten ska enligt regeringens förslag tas bort vilket gör att rektorn enskilt kan besluta i frågan.

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin tycker att detta är bekymmersamt och hänvisar till alla barns rätt att komma till tals i Barnkonventionen. Även Skolinspektionen kritiserar förslaget och menar att elever måste få yttra sig i frågan om tidigare betyg.

Polislöner, krav på översyn av Skolinspektionen och stridigheter mellan S och LO är några av ämnena som lyfts på svenska ledarsidor i dag.

DN:s Amanda Sokolnicki kräver ett polislönelyft, likt lyftet där lärare erbjöds en löneökning på 3 000 kronor i månaden. Krisen inom kåren kommer nämligen att bli gravt mycket värre om poliser inte får en anständig lön inom kort, menar hon.

Lika viktigt är det att göra en rejäl översyn av Skolinspektionen, enligt SvD:s Inger Enkvist. Hon frågar sig om Sverige verkligen behöver en och påpekar att Finland klarar sig alldeles utmärkt utan en skolinspektion. Om myndigheten ska bli kvar borde den reformeras mot sin betydligt mer effektiva brittiska motsvarighet, Ofsted, tycker hon.

Skolinspektionens kontroll av den svenska skolmarknaden fungerar inte som den borde, skriver Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa på DN Debatt.

Han menar att inspektionen ofta granskar och anmärker på fel saker, att den inte agerar tillräckligt resolut och att det är problematiskt att granskningarna nästan alltid är förannonserade.

För att komma tillrätta med problemen vill Dousa att inspektionen reformeras och att det blir tydligt att uppdraget ska vara att följa upp undervisningens kvalitet och skolornas förmåga att förbättra elevernas kunskapsnivåer. Han vill också att inspektionen ska göra fler oanmälda besök.

Det är brist på gymnasieplatser i Täby utanför Stockholm. Dessutom växer behovet av nya gymnasieplatser i hela Stockholmsområdet. Trots det har Skolinspektionen avslagit en ansökan från just Täby - trots att kommunen stöttar planerna och pekar på att det finns ett underskott av platser. ”Det är anmärkningsvärt, för att inte säga verklighetsfrånvänt”, skriver kommunpolitiker från M, L och S i Stockholmsregionen på SvD Debatt.

”Faktum är att behovet av nya gymnasieplatser i Stockholms län är akut. Gymnasiebehovsrapporten, som årligen sammanställs av kommunernas samverkansorganisation Storsthlm, visar att länet behöver 22 000 nya gymnasieplatser till år 2027 för att kunna möta de växande elevkullarna. Det är en nästan obegripligt hög siffra. Det handlar om 30 procent fler elever jämfört med i dag. Omräknat i pengar motsvarar det en volymökning med cirka 6 miljarder kronor, och investeringskostnader på cirka 10–11 miljarder kronor. Ett annat sätt att uttrycka behovet är att det behövs cirka 20 nya gymnasieskolor och 1 500 nya lärare till år 2027.

”Just nu pågår ansökningarna till höstens gymnasieantagning för fullt. I år väntas cirka 33 000 elever söka till sammanlagt 180 gymnasieskolor i länet. Det är en ökning med 1 000 elever jämfört med förra året, och bara en västanfläkt jämfört med vad som väntar. Så frågan är vart Skolinspektionen tänker sig att alla dessa elever ska ta vägen, när de rycker undan mattan för nya gymnasieskolor på helt felaktiga grunder?”

Samtliga årskurs 6-elever på Karl Johansskolan i Majorna i Göteborg fick betyg E – det näst lägsta betyget – eftersom det saknades betygsunderlag för individuella bedömningar. ”Allvarligt”, anser Skolinspektionen som kritiserar skolans agerande, rapporterar SVT Nyheter Väst.

– Det är felaktigt att göra så. Finns det inte tillräckligt med underlag så ska eleverna inte få godkänt, säger Madeleine Olofsson, utredare på Skolinspektionen.

Anledningen till att det saknades betygsunderlag till ämnena SO och NO var på grund av att en lärare varit föräldraledig och en annan sjukskriven. Flera föräldrar och elever har uttryckt kritik och en skolstrejk planeras.

Skolinspektionen konstaterade i våras att hemkunskapen i högstadiet i för hög utsträckning domineras av matlagning på bekostnad av framförallt utbildning om privatekonomi. Myndigheten varnade för att lärarna tycker att dessa moment är svårare att leda och att det exempelvis kan påverka elevernas syn på lån och sparande i framtiden.

Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson tycker att privatekonomi borde vara ett eget skolämne.

– Det är också en rättvisefråga. Alla barn går i skolan och det är där man har möjlighet att få den här informationen så de fattar rätt beslut, säger hon till TT.

Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad anklagar regeringen för att inte ha agerat kraftfullt nog mot skolor med kopplingar till extremister.

I en rad inlägg på Twitter nämner han Vetenskapsskolan i Göteborg och Nya Kastets skola i Gävle som exempel. Enligt Skolinspektionen har personer som av Säpos ses som säkerhetshot inflytande över skolorna.

”Att vi fortfarande har skolor som drivs av extremister visar att dagens lagstiftning inte alls är tillräcklig”, skriver han, och tillägger att dagens regler är alldeles för otydliga.

Säkerhetspolisen misstänker att barn på friskolan Nya Kastets skola i Gävle riskerar att radikaliseras och rekryteras till våldsbejakande miljöer, avslöjar P4 Gävleborg.

Radion har tagit del av ett yttrande som Säpo skickat till Skolinspektionen. Där skriver myndigheten att ett extremistiskt nätverk har haft möten i skolans lokaler och att Abo Raad, Gävleimamen som dömts till utvisning, har haft inflytande över verksamheten på skolan och att skolans ägare velat anställa honom.

Skolinspektionen nekar huvudmannen bakom den stängda Safirskolan i Göteborg att starta en ny grundskola, rapporterar TT. Den omstridda skolan hette tidigare Vetenskapsskolan. Bakgrunden till beslutet är att den tidigare vd:n bedöms vara ett säkerhetshot av Säpo samtidigt som inflytandet över verksamheten består.

Den tidigare vd:n är en av flera personer som Säpo klassar som radikala islamister och som myndigheten bestämt ska utvisas. Enligt beslutet finns det risk att den person som nu är huvudman skulle kunna påverkas av den tidigare, vilket man i sin tur menar innebär en risk för eleverna.

Riksrevisionen rekommenderar att regelverket för undantag från skolplikten ses över. Man vill bland annat att regeringen utreder om föräldrar som håller sina barn borta från skolan ska kunna straffas med böter, rapporterar Ekot.

Riksrevisionens granskning har gjorts efter det uppmärksammade fallet i Ystad där en syskonskara hölls isolerade flera år.

Slutsatsen är att skollagen har flera brister som gör det svårt för kommuner att göra rätt. Det handlar bland annat om att regelverket är otydligt, att Skolinspektionen inte utfört tillsynen som krävs och att Skolverket brustit i stöd och vägledning.