Utbildningsminister Anna Ekström (S) menar att lagen som lett till att Römosseskolan kan få utvidga sin verksamhet i nya lokaler har varit för otydlig och att lagen inte heller är tillräcklig. Det säger hon till GT.

Hon påpekar också att det pågår en utredning om att skärpa reglerna för skolor med konfessionell inriktning.

Den muslimska friskolan Römosseskolan har fått tung kritik, inte minst från politiskt håll, för att bland annat ha haft könsuppdelad undervisning i klassrummen.

Den omdiskuterade muslimska friskolan Römosseskolan i Göteborg får klartecken att starta en ny skola trots att tillståndet för att göra detta egentligen gick ut 2017. Det rapporterar GT.

Römosseskolan har kritiserats från politiskt håll, bland annat för att man bedrivit könsuppdelad undervisning.

Den nya verksamheten kommer att bedrivas i lokaler på Hisingen, som tidigare drevs i regi av Vetenskapsskolan, som stängdes i våras efter anklagelser om kopplingar till radikal islamism.

Att Römosseskolan, , nu tillåts utvidga trots att tillståndet löpt ut har att göra med att beslutet från Skolinspektionen var otydligt formulerat, säger Fredrika Brickman, enhetschef på myndigheten.

”Offentlighetsprincipen kan inte utvidgas till att omfatta enskilda organisationer som friskolor”, skriver Hans Bergström, docent i statsvetenskap, på Di debatt.

Tidigare i år beslutade SCB att betyg och annan skolstatistik är att betrakta som ”affärshemligheter” och därmed något som på individnivå ska beläggas med sekretess. Beslutet avser både friskolor och kommunala.

”Tolkningen ter sig absurd”, skriver Hans Bergström och konstaterar att problemet inte kan lösas genom en allmän utvidgning av offentlighetsprincipen.

Det skulle få ohållbara konsekvenser menar han, och frågar sig vad skulle hända om alla organisationer och företag som tar emot statliga medel skulle omfattas av offentlighetsprincipen.

”Ingen skillnad görs då längre mellan staten och det civila samhället, mellan den offentliga sfären och fristående verksamheter”, skriver Hans Bergström.

Även Friskolornas Riksförbund har motsatt sig det nya beslutet och flera friskolor publicerar nu självmant den statistik som de har sänt till SCB.

”Hela näringslivet, liksom det fria föreningslivet, har anledning till vaksamhet inför ett tänkande som inkorporerar allt i staten”, skriver Hans Bergström på Di Debatt.

Trots att det sedan två år sedan inte längre är tillåtet att dela upp skolklasser efter kön har en skola med muslimsk inriktning i Göteborg, Römosseskolan, fortsatt göra det, rapporterar SVT Väst. Klasserna har varit uppdelade under bland annat idrott, engelska och slöjd.

Enligt Skolinspektionen har skolan haft viss undervisning könsuppdelad sedan den startades för 22 år sedan, och fortsatt med det även sedan utrymmet för detta togs bort i läroplanen.

Skolan kritiserades för den uppdelade undervisning första gången i mars 2019. Vid en uppföljning i år framkom att saken inte hade åtgärdats.

Barnombudsmannen, BO, säger nej till regeringen och samarbetspartiernas beslut om att skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Just nu pågår ett försök med de tidigare betygen på en del skolor. För att skolorna ska få delta i detta krävs att eleverna och deras vårdnadshavare får tycka till. Men den möjligheten ska enligt regeringens förslag tas bort vilket gör att rektorn enskilt kan besluta i frågan.

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin tycker att detta är bekymmersamt och hänvisar till alla barns rätt att komma till tals i Barnkonventionen. Även Skolinspektionen kritiserar förslaget och menar att elever måste få yttra sig i frågan om tidigare betyg.

Polislöner, krav på översyn av Skolinspektionen och stridigheter mellan S och LO är några av ämnena som lyfts på svenska ledarsidor i dag.

DN:s Amanda Sokolnicki kräver ett polislönelyft, likt lyftet där lärare erbjöds en löneökning på 3 000 kronor i månaden. Krisen inom kåren kommer nämligen att bli gravt mycket värre om poliser inte får en anständig lön inom kort, menar hon.

Lika viktigt är det att göra en rejäl översyn av Skolinspektionen, enligt SvD:s Inger Enkvist. Hon frågar sig om Sverige verkligen behöver en och påpekar att Finland klarar sig alldeles utmärkt utan en skolinspektion. Om myndigheten ska bli kvar borde den reformeras mot sin betydligt mer effektiva brittiska motsvarighet, Ofsted, tycker hon.

Skolinspektionens kontroll av den svenska skolmarknaden fungerar inte som den borde, skriver Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa på DN Debatt.

Han menar att inspektionen ofta granskar och anmärker på fel saker, att den inte agerar tillräckligt resolut och att det är problematiskt att granskningarna nästan alltid är förannonserade.

För att komma tillrätta med problemen vill Dousa att inspektionen reformeras och att det blir tydligt att uppdraget ska vara att följa upp undervisningens kvalitet och skolornas förmåga att förbättra elevernas kunskapsnivåer. Han vill också att inspektionen ska göra fler oanmälda besök.

Det är brist på gymnasieplatser i Täby utanför Stockholm. Dessutom växer behovet av nya gymnasieplatser i hela Stockholmsområdet. Trots det har Skolinspektionen avslagit en ansökan från just Täby - trots att kommunen stöttar planerna och pekar på att det finns ett underskott av platser. ”Det är anmärkningsvärt, för att inte säga verklighetsfrånvänt”, skriver kommunpolitiker från M, L och S i Stockholmsregionen på SvD Debatt.

”Faktum är att behovet av nya gymnasieplatser i Stockholms län är akut. Gymnasiebehovsrapporten, som årligen sammanställs av kommunernas samverkansorganisation Storsthlm, visar att länet behöver 22 000 nya gymnasieplatser till år 2027 för att kunna möta de växande elevkullarna. Det är en nästan obegripligt hög siffra. Det handlar om 30 procent fler elever jämfört med i dag. Omräknat i pengar motsvarar det en volymökning med cirka 6 miljarder kronor, och investeringskostnader på cirka 10–11 miljarder kronor. Ett annat sätt att uttrycka behovet är att det behövs cirka 20 nya gymnasieskolor och 1 500 nya lärare till år 2027.

”Just nu pågår ansökningarna till höstens gymnasieantagning för fullt. I år väntas cirka 33 000 elever söka till sammanlagt 180 gymnasieskolor i länet. Det är en ökning med 1 000 elever jämfört med förra året, och bara en västanfläkt jämfört med vad som väntar. Så frågan är vart Skolinspektionen tänker sig att alla dessa elever ska ta vägen, när de rycker undan mattan för nya gymnasieskolor på helt felaktiga grunder?”

Samtliga årskurs 6-elever på Karl Johansskolan i Majorna i Göteborg fick betyg E – det näst lägsta betyget – eftersom det saknades betygsunderlag för individuella bedömningar. ”Allvarligt”, anser Skolinspektionen som kritiserar skolans agerande, rapporterar SVT Nyheter Väst.

– Det är felaktigt att göra så. Finns det inte tillräckligt med underlag så ska eleverna inte få godkänt, säger Madeleine Olofsson, utredare på Skolinspektionen.

Anledningen till att det saknades betygsunderlag till ämnena SO och NO var på grund av att en lärare varit föräldraledig och en annan sjukskriven. Flera föräldrar och elever har uttryckt kritik och en skolstrejk planeras.

Skolinspektionen konstaterade i våras att hemkunskapen i högstadiet i för hög utsträckning domineras av matlagning på bekostnad av framförallt utbildning om privatekonomi. Myndigheten varnade för att lärarna tycker att dessa moment är svårare att leda och att det exempelvis kan påverka elevernas syn på lån och sparande i framtiden.

Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson tycker att privatekonomi borde vara ett eget skolämne.

– Det är också en rättvisefråga. Alla barn går i skolan och det är där man har möjlighet att få den här informationen så de fattar rätt beslut, säger hon till TT.