Bevaka
Skola & utbildning

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Skolpolitik

”Skolan är enda vägen bort från ett utsatt område”

Den här veckan syns ett fokus på skolan på landets ledarsidor. Borås Tidnings ledarsida tar upp de omdiskuterade introduktionsprogrammen som riktar sig till de elever som inte har nått upp till kraven för att komma in på gymnasiet. ”Introduktionsprogrammen gör mer skada än nytta för de elever som kämpar för att få behörighet till gymnasiet” skriver de och pekar på att endast sex procent av eleverna som går programmet får en gymnasieexamen inom tre år. Även Lärarnas Riksförbund har konstaterat att en reform kring programmen är nödvändig, där är förlängd skolplikt ett förslag.

Reidar Carlsson på Gefle Dagblad diskuterar situationen för stökiga elever som har inlärningssvårigheter. Det länge pågått en debatt kring huruvida de ska inkluderas i vanliga klasser eller gå i särskilda resursklasser. Carlsson menar att resursklasser är bra för såväl de utsatta eleverna som eleverna i de vanliga klasserna och lärarna. ”Det är bra att kommuner skapar fler resursklasser, och att så många politiker nu tycks ha insett att den så kallade inkluderingen inte har fungerat bra för någon” skriver Carlsson.

Hans Bülow på Sydöstran lyfter att den svenska skolan faktiskt är bättre än sitt rykte. En undersökning som Skolverket presenterade i veckan visar att 90 procent av lärarna är nöjda med den svenska skolan, något som borde bidra till bättre skolresultat hos eleverna, menar Bülow. På sikt anser han att staten ska ta över finansieringen för skolan. ”Många kommuner planerar enligt tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin, MP, stora åtstramningar i skolan. Långsiktigt måste därför staten ta över finansieringen av skolan”.

Johan Rudström på UNT:s ledarsida lyfter vikten av en bra skola ur ett trygghetsperspektiv. ”Skolan är den enda vägen bort från ett utsatt område (…) Redan i tioårsåldern kan vägen stakas ut, mot slutbetyg och vidareutbildning, eller mot utanförskapet” skriver Rudström.

21 jun
TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
AI-utvecklingen

Forskare: AI-utvecklingen förstör inte jobb

AI-utvecklingen förstör inte jobb, utan bidrar till en omorganisering av arbete med ett ökat behov av anpassningsförmåga, skriver tre forskare i ett debattinlägg i SvD.

Vad ska vi göra om robotarna inte tar alla jobb? Den frågan ställer Joakim Wernberg, forskningsledare, Entreprenörskapsforum, Fredrik Heintz, AI-forskare och docent Linköpings universitet och Niklas Lavesson, AI-forskare och professor Jönköping University och Blekinge Tekniska Högskola. Det brukar i debatten varnas för att digitaliseringen och AI-utvecklingen riskerar att radera ut många jobb och kan leda till massarbetslöshet.

Men de tre forskarna menar att arbetsfördelningen mellan människor och maskiner genom historien har skapat mer arbete och högre välstånd.

”AI-utvecklingen förstör inte jobb, utan bidrar till en omorganisering av arbete – arbete delas upp i arbetsuppgifter som i sin tur kombineras ihop till jobb”, skriver de.

Forskarna föreslår därför tre politiska åtgärder för att möta framtiden. Det första är att förbättra arbetsgivares förutsättningar för kompetensförsörjning. Det andra är att SCB bör få i uppdrag att utveckla statistiken för näringslivets teknikupptagning och koppla den till företagens kompetensförsörjning. Det tredje är att det borde bli möjligt att skriva av investeringar i utbildning och humankapital på samma sätt som investeringar i fysiskt kapital kan skrivas av idag, skriver forskarna i SvD.

19 jun