Det kommer fler anmälda coronatillbud till Arbetsmiljöverket från för- och grundskolan än från vården, enligt en granskning gjord av Aftonbladet. Totalt har det inkommit 7 163 stycken anmälningar från utbildningssektorn. Nästan nio av tio av dessa kommer från för- och grundskolan.

Under samma tid har 4 400 anmälningar kommit från vårdsektorn.

– Det vi ser nu är jätteoroväckande och mest troligt en konsekvens av att det inte går att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer i skolans lokaler, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Hon vill att lärarkåren ska vaccineras. Utbilningsminister Anna Ekström (S) säger att Folkhälsomyndigheten inte har bedömt att skolpersonal ska prioriteras.

– En alltför detaljerad reglering av vilka som ska gå först i kön kommer att göra logistiken svår och fördröja vaccinationen, säger hon till tidningen.

En 19-årig man har gripits misstänkt för hotet mot en skola i Partille i morse. Det rapporterar P4 Göteborg.

Hotet förmedlades på lappar i ett köpcentrum. Efter att väktare upptäckt dessa så har skolan hållits stängd under hela måndagen.

19-åringen kommer att förhöras under måndagen.

Mer än hälften av Sveriges kommuner oroar sig för att distansundervisningen under coronapandemin kan leda till att fler elever än vanligt går ut gymnasiet med ofullständiga betyg. Det visar en enkät som TV4 Nyheterna har gjort.

Av de 140 kommuner som svarat på enkäten uppger 57 procent att man ser en risk att fler elever kommer gå ut med ofullständiga betyg i år.

Flera kommuner kommer nu att förlänga vårterminen eller erbjuda stöd till elever på loven för att de ska kunna ta igen det de missat.

Regeringen och flera partier vill införa språk- och samhällskunskapsprov för att få svenskt medborgarskap. Men det förslag som tagits fram får kritik från flera håll, skriver TT.

Skolverket vill inte utforma proven eftersom det indirekt skulle innebära att myndigheten sätter normen för vad som krävs för ett svenskt medborgarskap, enligt remissyttrandet.

Flera universitet och Universitets- och högskolerådet vill heller inte arrangera proven. Enligt UHR står mycket på spel för den som ska göra provet. Därmed krävs en annan säkerhetsnivå, skriver rådet i sitt remissvar.

Lärarnas Riksförbund och Sveriges kommuner och regioner ser också att lärare kan utsättas för påtryckningar.

SD-politikern Johan Ohlins agerande mot läraren som undervisar hans barn är olämpligt, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till Sydsvenskan.

Ekström säger att hon blir upprörd av Ohlins krav om att läraren skulle undervisa på ett visst sätt och att sådant inte hör hemma i svensk skola.

– Jag ser tyvärr ett generellt mönster: när Sverigedemokraterna får makt ser vi att de lägger sig i och försöker bestämma hur opolitiska tjänstemän ska arbeta. Det gör mig väldigt orolig, säger hon.

Sydsvenskan har tidigare rapporterat om att Ohlin, som är kommunfullmäktiges ordförande i Hörby, kontaktade sitt barns lärare efter att ha lyssnat på en distanslektion i historia eftersom han ansåg att läraren indoktrinerade eleverna med vänsterpropaganda.

SD-politikern Johan Ohlin, kommunfullmäktiges ordförande i Hörby, kontaktade sitt barns lärare efter att ha lyssnat på en distanslektion i historia eftersom han ansåg att läraren indoktrinerade eleverna med vänsterpropaganda, skriver Sydsvenskan.

Ohlin skrev också att han i framtiden skulle spela in lektioner och ”återkomma vid behov”. Rektorn på Polhemsskolan, Torbjörn Hanö, säger att läraren sett mejlet som ett hot.

– En lärare som blir så starkt kritiserad och som upplever det hotfullt för den undervisning man gör är inte okej, säger Hanö till SVT Nyheter Skåne.

Johan Ohlin säger att undervisningen måste tåla granskning och att han dessutom kontaktade läraren och rektorn i egenskap av privatperson.

Det går att få jobb direkt. Men trots det vill allt färre läsa de yrkesförberedande programmen på gymnasiet, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Arbetsgivare landet runt ropar efter unga med olika sorters yrkeskompetens från gymnasiet och konkurrensen om dem ökar för varje år. Trots det väljer alltför få att gå en yrkesinriktad gymnasieutbildning. De närmaste 14 åren, fram till 2035, saknas 18 000 elever i förhållande till behovet. Varje år. Det blir alltså mer än en kvarts miljon personer under hela perioden.

För att antalet utexaminerade elever ska motsvara efterfrågan behöver andelen som väljer något av de nationella yrkesprogrammen på gymnasiet öka från 30 till drygt 40 procent i varje årskull.

– Utbildningarna är helt enkelt inte tillräckligt attraktiva. Vi måste förbättra statusen och visa på de många olika karriärvägar som finns, säger Johan Olsson, skol- och kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, till Arbetsmarknadsnytt.

Trots satsningar på matematik sjunker betygen samtidigt som skillnaderna mellan barnen ökar, skriver Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer på DN Debatt.

Fackförbundet har undersökt matematikämnet i grundskola, gymnasium och Komvux och också effekterna av tekniskt basår. Resultaten är nedslående, och kan inte beskrivas som något annat än en stark varningssignal, menar Ulrika Lindstrand och skriver:

”Ska det bli några nya ingenjörer behövs det unga med kunskaper i och intresse för matematik. Utan matte, inga ingenjörer; enklare kan det inte sägas. I dag intar ingenjörsutbildningarna en topplacering i helt fel gren: avhopp. Hälften avbryter utbildningarna och en majoritet gör det med hänvisning till att de inte klarar matten.”

Sveriges Ingenjörer föreslår fyra insatser för att höja matematikkunskaperna. Bland annat måste satsningarna sättas in tidigt och att låta ingenjörer bli lärare.

Skolelever som varit nära en person som smittats av coronaviruset bör testas även om eleven i fråga inte uppvisar några symtom. Det menar Folkhälsomyndigheten, som nu ska ändra den vägledning om smittspårning som finns.

– Det här är givetvis ett pågående uppbyggnadsarbete i regionerna, det kommer införas den närmaste tiden förhoppningsvis, säger Britta Björkholm, avdelningschef för myndigheten, på dagens pressträff.

Beskedet kommer samtidigt som myndigheten publicerat en ny sammanställning om hur smittan sprids bland barn och unga. Smittspridning förekommer på skolor, men spridningen speglar den smitta som finns i samhället i övrigt.

De flesta av åtgärderna i vårbudgeten är kopplade till coronapandemin. Vården, företagen och kollektivtrafiken får mer pengar för att kunna möta pandemins effekter.

Det rapporterar TT, som sammanställt satsningarna i budgeten.

Bland de större utgiftsposterna finns ett jobb och utbildningspaket för unga, mer resurser till testning och smittspårning, till vaccinköp och till vårdens merkostnader.

Formellt handlar det om en vårändringsbudget och en extra ändringsbudget. De sammanlagda satsningarna uppgår till runt 45 miljarder kronor.

– Det mesta av allt som finns i den här budgeten är egentligen fortsättningar på tidigare beslutade förslag, säger SVT:s kommentator Mats Knutson i SVT:s sändning.