En skogsägare i norra Värmland har testamenterat skog värd över 100 miljoner kronor till Världsnaturfonden, rapporterar P4 Värmland.

Skogsägarens sista vilja var att Världsnaturfonden skulle få marken som en gåva och sedan sälja den.

Pengarna måste gå till att bevara de stora rovdjuren – både i Sverige och runtom i världen.

– Det är väldigt sällan vi får pengar i den här storleksordningen, säger Peter Westman, biträdande generalsekreterare på Världsnaturfonden, till P4 Värmland.

Sedan 2018 är det lagligt att köra 74 tons lastbilar på ett begränsat statligt vägnät. Att använda större och tyngre lastbilar ger flera fördelar, färre transporter, mindre miljöpåverkan, ökad trafiksäkerhet. Men då måste också vägnätet anpassas och det går för långsamt, skriver Skogsindustrierna.

De stora 74 tons lastbilarna får i dagsläget endast köras på vägar, klassade som BK4. Det blir allt fler vägar men det är en process som tar allt för lång tid.

– Ytterst få kommunala vägar är idag utpekade som BK4. Det är ett stort problem eftersom gods transporteras på en kombination av statliga och kommunala vägar. Den sista sträckan fram till industrin, terminalen eller hamnen är i de flesta fall kommunal. Kommunernas kunskap i frågan är idag låg. Man känner därför inte heller till att införandet av BK4 i de flesta fall inte kräver åtgärder i infrastrukturen utan främst är en administrativ åtgärd, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna.

”När staten lägger sig i skogsbruket är miljö, biologisk mångfald och enskilda mindre skogsägare de stora förlorarna. Genom att sälja statliga Sveaskog i små lotter till privata skogsbruksföretagare kan vi trygga arbete, företagande och samhällsservice på landsbygden”.

Det skriver Rickard Axdorff och Viktor Ånöstam, Naturbrukarna Sverige på Svenska Dagbladets debattsida.

De menar att en total privatisering av Sveaskogs produktiva skogsmark bland annat skulle leda till att en större del av skatteintäkterna hamnar i glesbygdskommuner samt att fler markägare leder till ökad biologisk mångfald.

”Snart ska EU sätta sina referensgränser för avverkningen av skog. Frågan är om miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) äntligen kommer stå upp för det svenska skogsbruket, eller om regeringen återigen kommer svika svenska skogsägare”, skriver Emma Wiesner (C), kandidat till EU-parlamentet och riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) i en debattartikel i ATL.

Enligt Wiesner och Lindahl kunde svensk skog bli en exportsuccé för att den som äger marken också har rätt att bruka den. ”Skogsägarna har sett till att vi nu har mer skog än någonsin förr, att den är av god kvalité och att miljöer med höga naturvärden skyddas”, skriver de.

Wiesner och Lindahl skriver om LULUCF-förordningen som säger att varje EU-land ska sätta en referensnivå för sin skogsavverkning. ”Nivån fungerar som ett tak för hur mycket skog som får avverkas i landet utan att det ska räknas som ett utsläpp av växthusgaser”, skriver de och tillägger att regeringen har drivit att max 90 procent av tillväxten av den produktiva skogen ska få avverkas.

Riksdagen körde över regeringen i den frågan, skriver debattörerna, eftersom riksdagen ansåg att referensnivån borde vara den högsta möjliga hållbara. Men ännu måste EU-kommissionen godkänna Sveriges förslag till referensnivå.

Om EU-kommissionen tycker att den lägre nivån ska gälla måste miljö- och klimatminister Isabella Lövin göra allt hon kan för att EU-kommissionen ska ändra sig, skriver Wiesner och Lindahl. ”Tyvärr har ministern ännu inte kunnat svara på när hon ska meddela EU-kommissionen Sveriges linje, eller var hon kommer göra om de vill begränsa skogsbruket ytterligare”.

Sveriges skogsägare har sedan den nya regeringen tillträdde väntat på ett klart besked från Socialdemokraterna om hur partiet ska garantera att staten inte tar skog från markägare utan att ge ersättning. Först nu kommer svaret. Skogsägare och äganderätten ska skyddas, säger Isak From (S), talesman i skogsfrågor, till fPlus.

I förra veckan överklagade staten mark- och miljödomstolens beslut att tilldöma fem markägare ersättning för nekad skogsavverkning. Beslutet kritiseras av Helena Lindahl och Peter Helander (C) som menar att beslutet är ett hot mot äganderätten.

”Utöver stor oro och mycket lidande för de drabbade skogsägarna innebär det även att äganderätten fortsatt utmanas av statliga myndigheter och osäkerheten runt skogsägande kvarstår”, skriver de två politikerna på DI debatt.

I den nya budgeten som klubbades igenom i riksdagen förra året skars anslagen till Skogsstyrelsen ned.

Därför anser sig myndigheten behöva stoppa arbetet med att formellt skydda skog, och markägare som väntar sig ersättning i form av biotopskydd eller naturvårdsavtal får inga pengar på obestämd tid framöver.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Det var chockartat och det kändes som ett svek i och med att vi så många gånger hade fått besked att det inte fanns någon som helst anledning att oroa sig, säger Jenny Karlsson som är en skogsföretagare i Roslagen som drabbas.

Hon och hennes familj får inte avverka skog värd 600 000 kronor eftersom den anses vara skyddsvärd. Det är oklart om och när pengarna kommer att betalas ut.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har frontalkrockat med Centerpartiet och Liberalerna i den känsliga frågan om begränsningar av avverkning i skogen. S väljer att stöda MP:s förslag.

Regeringen har velat begränsa skogsavverkning för att följa ett omdiskuterat EU-regelverk, men idag kom beskedet att man backar från förslaget.

Förra året antog EU en ny lagstiftning för hur medlemsländerna ska bokföra utsläpp och upptag av koldioxid vid skogsbruk och annan markanvändning, i den så kallade LULUCF-förordningen. En av knäckfrågorna var om EU skulle binda dagens skogsavverkning till hur mycket skog ett land har avverkat historiskt.

I förhandlingarna arbetade svenska ministrar och EU-parlamentariker emot denna begränsning. EU valde att lyssna och ställa sig bakom den svenska linjen.

Sedan svängde den svenska regeringen och ville ha en skärpt tolkning för svensk del, vilket enligt skogsbranschen skulle riskera framtida virkesförsörjning och investeringar i skogsindustrin.

Men idag kom vändningen att det inte blir någon begränsning av avverkningsnivåerna utifrån historiska avverkningsnivåer.

– Det var ett helt nödvändigt och viktigt beslut som fattades i Miljö- och jordbruksutskottet. Men den osäkerhet som har kännetecknat den här processen är skadlig och från och med nu behöver vi få tydliga besked från politiken att de menar allvar med målen om fossilfrihet och en växande bioekonomi. För att skogsnäringen ska fortsätta sin offensiva satsning måste vi känna trygghet i att vi har politiken med oss, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Bristen på viktiga lövträd leder till att älgar i högre utsträckning stillar hungern med tallbarr – något som slår hårt mot svenska skogsägare, skriver TT.

– Skadorna på tallarna hamnar i miljardklassen varje år, de överskrider till och med kostnaderna för skogbränderna som Sverige drabbades av i somras, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

När älgarna ger sig på tallarna tar det längre tid för träden att växa till den storlek som behövs i virkesindustrin,

En kartlägging av Skogsstyrelsen visar att det saknas tillräckligt många rönnar, sälgar, ekar och aspar i drygt 60 procent av Sveriges älgförvaltningsområden.