I förra veckan överklagade staten mark- och miljödomstolens beslut att tilldöma fem markägare ersättning för nekad skogsavverkning. Beslutet kritiseras av Helena Lindahl och Peter Helander (C) som menar att beslutet är ett hot mot äganderätten.

”Utöver stor oro och mycket lidande för de drabbade skogsägarna innebär det även att äganderätten fortsatt utmanas av statliga myndigheter och osäkerheten runt skogsägande kvarstår”, skriver de två politikerna på DI debatt.

I den nya budgeten som klubbades igenom i riksdagen förra året skars anslagen till Skogsstyrelsen ned.

Därför anser sig myndigheten behöva stoppa arbetet med att formellt skydda skog, och markägare som väntar sig ersättning i form av biotopskydd eller naturvårdsavtal får inga pengar på obestämd tid framöver.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Det var chockartat och det kändes som ett svek i och med att vi så många gånger hade fått besked att det inte fanns någon som helst anledning att oroa sig, säger Jenny Karlsson som är en skogsföretagare i Roslagen som drabbas.

Hon och hennes familj får inte avverka skog värd 600 000 kronor eftersom den anses vara skyddsvärd. Det är oklart om och när pengarna kommer att betalas ut.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har frontalkrockat med Centerpartiet och Liberalerna i den känsliga frågan om begränsningar av avverkning i skogen. S väljer att stöda MP:s förslag.

Regeringen har velat begränsa skogsavverkning för att följa ett omdiskuterat EU-regelverk, men idag kom beskedet att man backar från förslaget.

Förra året antog EU en ny lagstiftning för hur medlemsländerna ska bokföra utsläpp och upptag av koldioxid vid skogsbruk och annan markanvändning, i den så kallade LULUCF-förordningen. En av knäckfrågorna var om EU skulle binda dagens skogsavverkning till hur mycket skog ett land har avverkat historiskt.

I förhandlingarna arbetade svenska ministrar och EU-parlamentariker emot denna begränsning. EU valde att lyssna och ställa sig bakom den svenska linjen.

Sedan svängde den svenska regeringen och ville ha en skärpt tolkning för svensk del, vilket enligt skogsbranschen skulle riskera framtida virkesförsörjning och investeringar i skogsindustrin.

Men idag kom vändningen att det inte blir någon begränsning av avverkningsnivåerna utifrån historiska avverkningsnivåer.

– Det var ett helt nödvändigt och viktigt beslut som fattades i Miljö- och jordbruksutskottet. Men den osäkerhet som har kännetecknat den här processen är skadlig och från och med nu behöver vi få tydliga besked från politiken att de menar allvar med målen om fossilfrihet och en växande bioekonomi. För att skogsnäringen ska fortsätta sin offensiva satsning måste vi känna trygghet i att vi har politiken med oss, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Bristen på viktiga lövträd leder till att älgar i högre utsträckning stillar hungern med tallbarr – något som slår hårt mot svenska skogsägare, skriver TT.

– Skadorna på tallarna hamnar i miljardklassen varje år, de överskrider till och med kostnaderna för skogbränderna som Sverige drabbades av i somras, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

När älgarna ger sig på tallarna tar det längre tid för träden att växa till den storlek som behövs i virkesindustrin,

En kartlägging av Skogsstyrelsen visar att det saknas tillräckligt många rönnar, sälgar, ekar och aspar i drygt 60 procent av Sveriges älgförvaltningsområden.

Den starka konjunkturen gjorde att priserna på skogsmark förra året nådde rekordhöjder i södra och mellersta Sverige. Det visar statistik från LRF Konsult, fastighetsmäklare av skogsfastigheter. I delar av norra Sverige sjönk priserna.

Genomsnittspriset per skogskubikmeter har för hela landet gått upp med 2,9 procent, vilket är den högsta siffran sedan statistiken började sammanställas 1995. I mellersta Sverige har snittpriset på skogsmark stigit med 6,1 procent och i de södra delarna med 3,9 procent, medan priset i norra Sverige har sjunkit med 3,4 procent.

– Att genomsnittspriset för skogsmark fortsatt att stiga i södra Sverige, medan priset sjunkit i norra Sverige, spär ytterligare på prisskillnaden mellan våra landsändar, säger Markus Helin, chefsmäklare på LRF Konsult .

Trots signaler om att konjunkturen kan vara på väg ner spås intresset för skog vara stort även under 2019. Skogsägaren är generellt lågt belånad, efterfrågan är stor och skogsägaren får bra betalt för sin råvara, enligt LRF Konsult.

Den pågående hamnkonflikten får konsekvenser för svenska företag och i förlängningen svenska konsumenter. Det skriver Arbetsmarknadsnytt.se, som gjort en rundringning.

Transportföretagens vd Mattias Dahl konstaterar att det är svårt att få en samlad bild eftersom konsekvenserna påverkas av hur länge konflikten håller på.

– Men helt klart är att konflikten kommer att drabba svenska företag hårt och snabbt, säger han.

Särskilt hårt drabbas skogsindustrin, en exportindustri som är beroende av att hamnarna fungerar. Dessutom rustar branschen sig just nu inför en eventuell hård brexit.

– Att Hamnarbetarförbundet i det läget framför allt plockar ut hamnar som jobbar mot skogsindustrin är ju otroligt allvarligt, säger Mattias Dahl.

Företaget VIDA, som driver nio sågverk, har Storbritannien som en av sina största exportmarknader och förbereder sig också för brexit. Han instämmer i att det är olyckligt att konflikten kommer nu och stoppar upp det arbetet, betonar koncernchefen Santhe Dahl.

– Konflikter som denna ställer till det för oss. Vi blir drabbade som tredje part och våra kunder som fjärde part. Det är olyckligt, säger han.

Carl Norell, presschef på Stora Enso, är orolig för att konflikten på lång sikt skadar förtroendet för Sverige som handelsplats.

– Just nu avvaktar vi regeringens pågående utredning om strejkrätten. Förhoppningsvis kan det säkerställas att liknande situationer inte uppstår igen.

Mattias Dahl, Transportföretagen, och Fredrik Kämpfe, Svenska Flygbranschen, är kritiska mot Sjöfartsverkets planer att skaffa egna helikoptrar för skogsbrandbekämpning. Det kommer att leda till en stor kostnad för skattebetalarna, skriver de på SvD Debatt.

”Satsa på det brandflyg vi redan har – det civila helikopterflyget – och lägg ned förslag som innebär att svenska privata företag konkurreras ut med hjälp av offentliga medel”, skriver de två debattörerna.

Det är efter sommarens skogsbränder som regeringen har gett flera statliga myndigheter i uppdrag att utreda hur Sverige kan stå bättre rustat för att bekämpa skogsbränder.

Inventeringen av nyckelbiotoper är inte rättssäker. Det skriver Mats Nordberg (SD) och Runar Filper (SD) i en replik till Naturskyddsföreningens ordföranden Johanna Sandahl på SvD debatt.

Sandahl menar att det är fel att hävda att hanteringen av nyckelbiotoper inte är rättssäker eftersom de utgör en så pass liten del av den totala skogsarealen. Hon argumenterar också för att de är avgörande för skogens hotande arter.

Nordberg och Filper anser dock att så är fallet eftersom skogsägarna inte får ersättning för områden som klassas som nyckelbiotop.

Skogsbolagen avverkar eller köper inte heller nyckelbiotopklassad skog vilket gör att den i princip blir värdelös för skogsägarna, menar Nordberg och Filper.

De skriver också att den breda definitionen av nyckelbiotoper gör att tjänstemän har en stor frihet att definiera ett område som nyckelbiotop Samtidigt som skogsägarna inte har mycket att sätta emot ett fattat beslut.

Statistik från Skogsstyrelsen visar också att andelen mark som klassas som nyckelbiotop har vuxit kraftigt de senaste åren.

Kan det verkligen vara rimligt att ett missriktat miljötänkande formar inriktningen på skogspolitiken? Naturligtvis inte. Ändå är det precis det som sker just nu.