Det nya coronavirusets utbrott har slagit hårt mot näringslivet. För att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och ekonomi i Sverige har regeringen presenterat en rad krispaket. Här listar fPlus alla krisförslag.

Skatteverket ger ansökningar om att tillverka handsprit extra företräde nu, enligt Kosmetik- och hygienföretagen.

I ett inlägg på organisationens hemsida skriver vd:n Olof Holmer att företag som The Absolut Company och Sekab har beslutat skänka etanol till företag som tillverkar handsprit/desinfektionsmedel.

Men majoriteten av de tillverkande företagen är dock, enligt skatteverkets regelverk, inte ”skattefri förbrukare” av etanol. Därför måste de bolag som skänker etanol betala 600 kr per liter till Skatteverket. Det är inte görbart, skriver Olof Holmer.

Men nu har Skatteverket uppgett för organisationen att myndigheten ger dessa ansökningar hög prioritet just nu.

Den som vill ha skatteåterbäringen före påsken måste deklarera senast i dag, tisdag den 31 mars. Då kommer pengarna att betalas ut mellan den 7 och 9 april, skriver TT.

Detta gäller dock bara om deklarationen görs digitalt, och om den kan godkännas utan några extra ändringar eller bilagor.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna presenterade nyligen ett nytt krispaket för små och medelstora svenska företag. Men hur kan du som företagare ta del av stöden? Annika Svanfeldt, skatterådgivare på PwC reder ut.

Ett enormt tryck väntar myndigheter som Skatteverket och Tillväxtverket efter regeringens senaste krispaket för svenska företagare. Cirka 400 omgrupperade handläggare ska ta hand om tiotusentals företagare som vill ha anstånd med skatten, skriver TT. Redan på torsdag morgon hade 5 000 ansökningar kommit in till Skatteverket om att få tillbaka inbetald skatt eller få anstånd med skatten.

När ett liknande upplägg användes under finanskrisen begärde 17 000 företag skatteuppskov.

– Personligen tror jag det blir mer nu, säger Marie Carlsson, avdelningschef på Skatteverkets skatteavdelning.

Tillväxtverket hanterar frågorna som rör korttidspermitteringar. Tim Brooks, chef på avdelningen för företag, konstaterar att företagare hittills visat ett ”enormt intresse”.

– Det är många som vill ta del av stödpaketen. Vi har haft tusen samtal om dagen och vi har 60 000–70 000 träffar på vår webbplats per dag om det. Det är ett enormt intresse, säger han till TT.

Skatteverket mjukar upp reglerna kring företrädaransvaret för att hjälpa företagare i kris.

Företrädaren måste senast på förfallodagen för en skatteskuld ha vidtagit ett antal åtgärder för att avveckla den juridiska personens skulder, enligt gällande praxis. Att driva företaget vidare utan att man vidtagit de här åtgärderna har ansetts innebära att företrädaren varit grovt oaktsam och därmed kunnat bli personligt återbetalningsskyldig för skatteskulden.

Många företagare hamnar i akut likviditetskris på grund av coronakrisen. Alltså riskerar dagens praxis att slå hårt mot dem.

Men nu mjukar Skatteverket upp reglerna.

– Det är positivt att Skatteverket nu kommit med detta ställningstagande där myndigheten klart uttrycker att man inte kommer göra företrädaransvaret gällande i de fall ett tillfälligt anstånd medgivits och detta oavsett när ansökan har gjorts och anståndsbeslutet har fattats. Det innebär att Skatteverket väljer samma linje som i finanskrisen 2009, säger Katrina Bartels, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

Även Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna, välkomnade Skatteverkets besked.

− Genom dagens beslut från Skatteverket ges Sveriges företagare ett lugnande besked, i den monumentala kris vi är uppe i. Reglerna om företrädaransvar har kritiserats under lång tid, och en statlig utredning ser för närvarande över dem. Det är dock mycket välkommet att Skatteverket skyndsamt har kunnat fatta beslut om denna ”paus” i tillämpningen av reglerna, säger han.

Coronakrisen har lamslagit det svenska näringslivet, varslen är på högre nivåer än vid finankrisen och rekonstruktioner och konkurser följer i spåren. Nu meddelar matvarukedjan Paradiset att de ansökt om konkurs.

– Vi hade klart med en finansiering som skulle möjliggöra för oss att driva verksamheten i minst ett år framöver. Men i och med oron på börserna drog en av de stora investerarna sig ur. Just nu är det ingen som vågar investera pengar och för oss blev läget ohållbart, säger Paradisets grundare Johannes Cullberg till fPlus.

Johannes Cullberg berättar att coronapandemin lett till ”en katastrof” för småföretagen.

– Hanteringen har blivit lite panikartad och har lett till en isolering där människor har försvunnit från gator och torg vilket har påverkat alla företag. Känslan för nästan alla småföretagare just nu är ’panik’.

Hur känns det?

– Fruktansvärt. Jag har lagt de senaste sex åren av mitt liv och all min vakna tid på det här. Jag är entreprenör och jag kommer att fortsätta slåss för det som jag brinner för, vilket är att göra det jag kan för att rädda planeten. Jag kommer göra allt jag kan för att rädda verksamheten även om det nu känns det hopplöst.

Nyligen presenterade regeringen ett krispaket för att rädda de svenska företagen ur krisen. Krispaketet innehöll bland annat korttidspermittering, uppskov med skatteinbetalningar och ett tillfälligt statligt stöd till sjuklönekostnader. Men krispaketet har bara inneburit att många företags skuldbörda kommer att öka, konstaterar Johannes Cullberg.

– Med de lösningar som presenterats har man getts valet: Antingen dör du i dag eller så dör du om tre månader. Även lösningar som korttidspermittering slår fel för många. Varje krona som läggs på när du inte har intäkter är en krona som inte finns.

Vad skulle du vilja se från regeringen i det här läget?

– Det skulle behövas ett krispaket som kan ge stöd i form av rena bidrag och inte lån. Får inte småföretagen hjälp nu så kommer det tillkomma mer kostnader för staten i form av minskade skatteintäkter, försörjningsstöd och liknande.

– Framöver kommer vi att se en tsunami av konkurser, säger han.

Coronakrisen slår extra hårt mot småföretagen. Nu riktas kritik mot att regeringens krisåtgärder bara är inriktade mot storföretagen – och helt missar de mindre företagen. Räntan som företag måste betala för anstånd med skatten kan på sikt leda till skuldsättning för livet, varnar Erik Sjölander på Småföretagarna. ”I en krissituation borde staten låta bli att ta ut avgift och räntor”, säger han till fPlus.

I dag öppnar årets deklaration och Skatteverket uppger att man kommer granska reseavdrag, bostadsförsäljningar och försäljningar av värdepapper extra i årets deklaration, rapporterar TT. När det gäller bostadsförsäljning tipsar privatekonomen Annika Creutzer om att försöka skatta för vinsten direkt, om man kan.

– Uppskovsskatten är i dag ganska hög i förhållande till att ta ett bolån på banken, säger hon.

I januariöverenskommelsen finns en skrivning om att räntan på uppskovsbeloppet ska tas bort, men det finns inga klara besked om när det kan ske eller till vilka villkor.

”Det som hänt Jan Guillou kan hända vilken småföretagare som helst. Inte bara kan; det sker, för tusentals småföretagare årligen”.

Det skriver Patrick Krassén, på Rättvis skatteprocess på NWT:s debattsida, med anledning av Jan Guillous juridiska kamp mot Skatteverket.

Han konstaterar att de flesta småföretagare som hamnar i process mot myndigheten inte har samma medel som Jan Guillou att försvara sig.

”Politiska reformer behövs för att rätten till en rättvis domstolsprocess ska vara tillgänglig för alla”, skriver han.