”Det börjar kännas ordentligt nu i de raka ryggarna som för varje timme, dag, vecka och månad blir mer och mer krumma”, skriver två företagare i ett öppet nödrop direkt till Stefan Löfven. Men något svar har de inte fått.

Coronavirusets utbrott har slagit hårt mot näringslivet. För att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och ekonomi i Sverige har regeringen presenterat en rad krispaket. Här listar fPlus de viktigaste stöden för företagen.

Under torsdagen släpps den nya generationens spelkonsoler. Det blir en dyr affär för svenskarna eftersom nationella särregler driver upp priserna, menar branschen. Samtidigt sågas kemikalieskatten av tunga myndigheter i en färsk rapport – företagen plågas, miljön blir inte bättre och konsumenterna får betala notan.

Fusket med permitteringsstöd kan kosta staten en halv till två miljarder kronor. Den bedömningen gör regeringens utredare Stefan Strömberg, skriver DI.

Enligt tidningen har Tillväxtverket totalt fått in 2 000 tips om misstänkt fusk samtidigt som myndigheten själv utreder felaktiga utbetalningar på 350 miljoner kronor.

– Det hade varit bättre om Skatteverket hade hanterat det, säger Strömberg och pekar på att myndigheten har särskilda databaser och kompetens som gör den bättre lämpad för uppgiften.

Den svenska klädskatten strider mot EU-regler och försvårar handel, enligt flera europeiska organisationer. Nu har Europaparlamentarikern Arba Kokalari (M), anmält skatten till EU-kommissionen. ”Det är symbolpolitik utan miljönytta”, säger hon till fPlus.

När företagaren Lina Skandevall bytte bolagsform från enskild firma till aktiebolag fick hon en personlig skuld på hundratusentals kronor, på grund av bokföringsfirman hon använt sig av, skriver Företagarna.

– Jag hade liten kunskap och litade blint på bokföringsbyrån. Det ledde till en stor personlig skuld, berättar Lina Skandevall för Företagarna.

När Lina Skandevall behövde anställa en person valde hon att gå över från enskild firma till aktiebolag.

– Följden av min hantering av skatten var att jag i och med uppstarten av aktiebolaget fick en privat skuld på 300 000 kronor. Det var en dyrköpt erfarenhet och en lärdom att satsa på en auktoriserad redovisningsbyrå och att alltid ha egen kunskap om bokföring, säger Lina Skandevall till Företagarna.

Trots att ämnena inte finns beskattas företagen. Nu sprider sig kritiken mot den svenska klädskatten utomlands. Förmodligen är den inte ens laglig, menar Jérome Pero, generalsekreterare för den internationella organisationen FESI. ”Skatten strider mot både EU-regler och potentiellt även WTO:s handelsregler”, säger han till fPlus.

Rekonstruera eller gå i konkurs? Det är en av många svåra frågor som företagare runt om i Sverige ställer sig efter coronakrisens framfart. Affärsjuristen Hans Andersson, vd på Advokatbyrån Kaiding och ordförande för rikstäckande yrkesorganisationen REKON, reder ut vilken som är den lämpligaste vägen.

I år måste man ha koll på den 12 november. Det är det sista betalningsdatumet för de allra flesta som ska betala kvarskatt. Det skriver Privata Affärer.

I år det 200 000 personer som inte har betalat in sin kvarskatt. Enligt Skatteverket är den bästa metoden att betala in pengarna att swisha. Inbetalningskort på papper skickas inte ut automatiskt numera.

I ett betänkande föreslås flera ändringar i företrädaransvaret som idag ger Skatteverket omfattande möjligheter att driva in skatteskulder. Reglerna har kritiserats av näringslivet för att vara rättsosäkra och leda till onödiga konkurser.

Utredaren vill bland annat skapa en föreskrift om vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om en företrädare för ett bolag har varit grovt oaktsam, vilket krävs för personligt betalningsansvar. Det finns också idag en regel om befrielse från betalningsskyldighet som utredaren vill ska vara mer omfattande. Företrädaren ska också kunna beviljas extratid efter skatternas förfallodag, en period på två månader då företrädaren inte riskerar personligt betalningsansvar.

– De tre förslagen är ur ett näringslivsperspektiv positiva och ett steg i rätt riktning men det finns ytterligare åtgärder som borde genomföras, säger Katarina Bartels, skatteexpert på Svenskt Näringsliv.

Vad är särskilt bra?

– Den föreslagna rådrumsregeln, där företrädaren ges en längre period på sig att lösa en svår ekonomisk situation är positiv och kan förhoppningsvis leda till att  färre företrädare påförs ett betalningsansvar för den juridiska personens skatter och avgifter.

Bartels anser att regeringen borde ta ett större grepp.

– Betänkandet föreslår att det centrala begreppet grov oaktsamhet förtydligas genom en kodifiering av rättspraxis. Detta är ett steg i rätt riktning men det vore än mer önskvärt att regeringen och lagstiftaren i den fortsatta beredningen av detta lagstiftningsärende tar tillfället i akt och tydligt snävar in reglernas tillämpningsområde så att exempelvis en företrädare som vid en ekonomiskt ansträngd situation vidtar ett antal normala åtgärder, såsom att tillskjuta egna medel, förhandla med leverantörer, banker, se över kostnadsmassan etc., allt för att lösa den ekonomiska situationen inte anses ha agerat grovt oaktsamt.

Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna, håller med:

− Utredaren Christer Silfverberg har åstadkommit ett förslag som kommer en bra bit på vägen till att lindra de negativa effekterna av företrädaransvaret. Utredningen har enligt direktiven inte haft möjlighet att föreslå ett avskaffande av reglerna, vilket kanske hade varit den rakaste lösningen – men givet det är förslagen steg i rätt riktning, säger han, i en kommentar.