Bevaka
Skatteverket vs företagen

pressbild
Skatteverket vs företagen

Avhopparen: Därför förlorar företagen skattemålen

Advokaten Olle Flygt tröttnade på att förvaltningsdomstolarna inte tog sitt utredningsansvar på allvar. Nu har han slutat att processa i dem. ”Jag ville inte vara med längre. Det verkar finnas en övertro bland förvaltningsdomstolarna att myndigheten har rätt”, säger han till fPlus.

Är förvaltningsdomstolarna partiska? Den frågan ställde organisationen Rättvis skatteprocess till advokater som arbetar med skattemål i våras.

Svaret blev nedslående då hela 61 procent av de tillfrågade ansåg att domstolarna var partiska.

En som inte blev förvånad över det resultatet var Olle Flygt som arbetar som processadvokat på byrån Mannheimer Swartling, där han är partner.

– Jag blev inte alls överraskad av att det fanns en kritik mot förvaltningsdomstolarna, alla advokater som varit där vet ju hur det är, men jag blev förvånad av att en så pass stor andel av de tillfrågade anser att domstolarna är partiska. Det är oerhört allvarligt.

Han har företrätt olika parter i förvaltningsrätterna sedan 1990-talet. Både som representant för det allmänna som för den enskilda. Men för ett år sen beslutade han sig för att hoppa av och inte längre processa i dem. Istället är han nu helt inriktad på processer i allmänna domstolar och inför skiljenämnder där han sedan länge ansett att allt fungerar mycket bättre.

– Det är synd eftersom förvaltningsdomstolarna dömer i mål mellan den enskilde och det allmänna. Den enskilde måste tas på allvar när hen ifrågasätter myndighetsbeslut, säger Olle Flygt.

Han gjorde exit genom att skriva en debattartikel i tidningen Dagens Industri med rubriken, Förvaltningsdomstolarna är tyvärr inte rättssäkra.

– Jag hade fått nog. Jag vill inte vara med längre för jag trivdes inte där. Förvaltningsdomstolarna är i mina ögon otrevliga, de vill inte ha förhandlingar, de är inte intresserade, de ställer inga frågor och ger undermålig service.

Det var i slutet av 1990-talet som han började få en skeptisk känsla inför att processa i förvaltningsrätterna. Då företrädde han flera telekombolag där myndigheten Post & Telestyrelsen (PTS) var på antingen samma eller den motsatta sidan. Processerna gällde då bland annat tillgången till telekomnäten och frågor om prissättning.

– Jag kommer ihåg att jag tänkte att hur kan dom vara så ointresserade av att lyssna och ställa frågor. Det handlade ju om svåra mål som gällde 100-tals miljoner kronor.

– Jag upplevde också att rätten nästan alltid följde myndigheten PTS beslut. En känsla jag haft i flera fall sedan dess. Det verkar finnas en övertro bland förvaltningsdomstolarna på att myndigheten har rätt, fortsätter Olle Flygt.

Det som fick bägaren att rinna över var när han förra året företrädde ett stort riskkapitalbolag i Kammarrätten i Stockholm. Det var ett stort skattemål om hur bolagets medarbetare skulle beskattas.

– Detta var rätt komplicerade frågor, stora värden stod på spel och det rörde många individer. Trots det fick vi bara en dag på oss att presentera våra klienters sak. När domarna sedan föll var alla domarna eniga, i varje fråga. Det är rätt anmärkningsvärt, menar Olle Flygt.

Målet förlorades och flera anställda på riskkapitalbolaget åkte på en ordentlig straffbeskattning.

– Att flera av våra klienter åkte på tjänstebeskattning med fulla skattetillägg är den största skandal jag sett. Domstolen var inte ens intresserad av att lyssna på vad vi hade att säga om tjänstebeskattningsfrågan. Vem tycker synd om ett antal riskkapitalister kan man ju tycka, men rättssäkerheten ska även gälla dem.

Thomas Rolén, president Kammarrätten i Stockholm, anser att Kammarrätten visst kunnat uppehålla en hög rättssäkerhet i de olika skattemålen.

– Det inrättades särskilda organisationer på våra domstolar för att nå en rationell och rättssäker hantering av de väldigt omfattande och komplexa målen.

Han anser också att det inte är konstigt att alla domarna var eniga i målen, samt att man måste komma ihåg att processen i förvaltningsrätterna är annorlunda.

– Att självständiga och kunniga domare efter noggrann genomgång av mål från samma tidsperioder och med liknande förutsättningar och frågeställningar kommit till samma resultat visar på rättssäkerhet.

– Processen skiljer sig också från den i allmän domstol eftersom det har bedömts mer ändamålsenligt och att den är skriftlig i stället för muntlig, fortsätter Thomas Rolén.

När Advokatsamfundet anordnade ett välfyllt seminarium i somras som en följd av de anmärkningsvärda resultaten i undersökningen var Advokatsamfundets ordförande, Anne Ramberg på plats. Hon bekräftade att undersökningsresultaten överensstämde med samfundets erfarenheter och olika remissvar.

– Även om det skulle vara så att advokaterna har fel i sin kritik så är det ett problem att förvaltningsdomstolarna upplevs som rättsosäkra. Skatteverket har många fördelar: kunskap och resurser. Enskilda och företagare är utlämnade till staten. Det är en poäng att ha ett ombud mot Skatteverket. Vi kräver rimlig ersättningsrätt till advokater i skattemål, sa Anne Ramberg till tidningen Advokaten.

Nu har en arbetsgrupp bestående av advokater, tjänstemän från skatteverket och domare bildats för att komma till rätta med det upplevda problemet. Om det skrev fplus om igår.

– Jag är väl medveten om att förvaltningsdomstolarna i likhet med andra aktörer alltid kan bli bättre inom olika områden. Det är en av anledningarna till att vi gemensamt tagit initiativ till denna arbetsgrupp, säger Thomas Rolén.

Olle Flygt tycker att det är ett positivt initiativ men är tveksam till sammansättningen.

– Det är väl bra, men hur ska förvaltningsdomstolarna kunna lära sig något om handläggning om man inte lyssnar på utomstående? Inte en enda domare från allmänna domstolar, ingen som jobbar som skiljeman och ingen advokat som sysslar med civilprocess ingår i gruppen. Det är synd, säger han till fPlus.

28 sep 2018
TT
Skatteverket vs företagen

Så ska företagen vinna i partiska domstolar

Svenska advokater har lågt förtroende för förvaltningsdomstolarna. Ett problem är partiska domstolar och att processer i skattemål ofta kantrar till Skatteverkets fördel, vittnar flera advokater. Därför tillsätts en särskild grupp som ska höja förtroendet för förvaltningsdomstolarna och sätta stopp för Skatteverkets metoder.

Advokater i Sverige har lågt förtroende för förvaltningsdomstolarna inom skatteområdet. Det visar en demoskopundersökning beställd av Rättvis skatteprocess som presenterades strax innan sommaren. 61 procent av advokaterna som processar i skattemål anser att förvaltningsdomstolarna är partiska.

– Större delen av de som processar i skattemål har svarat på undersökningen, så jag tror att vi kan vara trygga med att resultaten är representativa, säger Sven-Åke Bergkvist, Mannheimer Swartling, till fPlus.

Han ingår nu i en nytillsatt arbetsgrupp som ska ta tag i problemet.

– Att förtroendet bland advokater är så lågt för förvaltningsdomstolarna är naturligtvis väldigt illa. Hela systemet bygger ju på opartiska domstolar, fortsätter han.

Arbetsgruppen består av advokater samt chefer från Skatteverket och berörda personer inom domstolsväsendet. Enligt Sven-Åke Bergkvist finns det en hel del att sätta tänderna i. Inte minst upplever han att domstolarna beter sig annorlunda i skattemål än i brottmål och civilmål.

– Till viss del måste det vara så, men det kan ju inte vara så att processer i skattemål ofta kantrar till skattemyndighetens fördel som i dag, säger han.

Han menar att Skatteverket alltför ofta driver processer på chans, och att de vill vinna mål till varje pris, även då förutsättningar saknas. Ämbetsmannaansvaret, att ta vara skattebetalarnas rätt, faller ofta i glömska, påpekar han.

– När Skatteverket har hittat en ”skatteskurk” som de har utrett i 2 000-3 000 timmar är det mänskligt att de har svårt att lägga ned fallet om de hittar saker som inte stödjer deras tes. Då är det extra allvarligt att domstolarna gör tveksamma rättsliga bedömningar. De är inte tränade på samma sätt som allmänna domstolar att göra bevisvärdering, det är ofta oklart vem som ska ha bevisbörda för vad. Konsekvenserna kan bli väldigt allvarliga för den eller de som drabbas, säger han.

Oavsett utgång i skattemål så måste den skattskyldige förstå varför han eller hon ska betala en viss skatt eller ta ett fängelsestraff. Så ser det inte ut i dag, menar han.

– Det krävs bättre motiveringar från domstolarna, idag är det ibland väldigt oklart. Det här är oerhört allvarligt. Tydliga motiverade domar är ju grunden i ett rättssamhälle, säger han.

Målet med arbetsgruppen är framför allt att förbättra strukturen för skatteprocessen och göra så att förvaltningsdomstolarna fokuserar på det väsentliga i skattemålen, och inte en massa kringsaker som inte är viktiga i målen, betonar Sven-Åke Bergkvist. Han får medhåll från Mattias Schömer, på advokatfirman Vinge.

– Framför allt upplever jag att man inte får det utrymme som krävs i förhandlingssalen för att få fram huvudmannens ståndpunkt. Vi kan få två timmar, vilket kan jämföras med dagar för en sakframställan i tingsrätten, säger Mattias Schömer.

– Det finns ingen tydlig processledning. Det kan komma en dom som baseras på sådant som varken Skatteverket eller skattebetalaren har diskuterat. Det saknas förutsägbarhet i processerna. Företagare och entreprenörer måste ju förstå vad som ska prövas i just deras skattemål i domstolen, så ser det inte ut i dag, säger han.

Nu är målet att ta fram en handbok för hur förvaltningsdomstolarna ska driva processer, hur de ska motivera beslut och vad som kan förväntas av parterna i målet. Det krävs tydlighet kring advokatens, domstolens och Skatteverkets roll, betonar han.

– Annars kan konsekvensen bli att förtroendet urholkas än mer. Jag vet inte hur det ser ut i andra länder, men det är klart att det är väldigt viktigt att jobba med rättssystemets brister. Det är inte värdigt en rättsstat att inte veta vad som prövas eller vad som ligger bakom ett domstolsbeslut, säger han.

Arbetsgruppen har rivstartat sitt arbete och förväntas vara klara med handboken innan året är slut. Både Sven-Åke Bergkvist och Mattias Schömer är hoppfulla om effekterna den kan få framöver.

– Jag tror att domstolsväsendet är skakat av det låga förtroendet bland advokater. Att de är med och drar igång arbetsgruppen visar på en vilja att göra saker och ting bättre. All heder för det. Sedan återstår det att se hur långt vi når, säger Sven-Åke Bergkvist och menar att det är positivt att Skatteverket är med i diskussionerna.

– Det kanske kan det leda till att vi slipper vissa typer av domstolsprocesser, fortsätter han.

26 sep 2018