Stockholms chefsläkare Johan Bratt bemötte kritik från journalisten Maciej Zaremba i kvällens Aktuellt i SVT. Zaremba har på DN Kultur skrivit om vårdens ”klinisk skörhetsskala” som används vid avvägningen mellan sjukhusvård och palliativ vård.

Men Bratt menar att skalan inte lagt grunden för någon krass och systematisk kategorisering utav äldre utan att dess syfte är att ge en bild av en patients tillstånd, personalen emellan.

– Vi var hela tiden tydliga i alla olika versioner av riktlinjerna att det är individuell bedömning som gäller utifrån medicinskt ställningstagande, säger Bratt.

Vården skriker efter skyddsvisir och företagaren Lars Sandberg kan hjälpa till. Men efter månader av byråkrati vet han fortfarande inte vad som krävs. Nu har han gett upp. ”Jag har drivit företag i snart 40 år men har aldrig varit med om något liknande”, säger Lars Sandberg till fPlus.

Digitala vårdföretaget Kry har varit under hård attack i media de senaste dagarna, efter dess snabba tillväxt av nya vårdcentraler i Stockholm. Men det handlar om ett osakligt drev och en kritik som saknar hållbara argument, menar Lotta Engzell-Larsson i en ledare i Dagens Industri.

”Det är oerhört viktigt att vården granskas, både privat och offentlig. Men kritiken måste vara saklig och ha substans om den ska vara relevant. Det saknas helt i det pågående drevet”, skriver hon och hänvisar till artiklar i både SvD och DN.

Lotta Engzell-Larsson menar snarare att patienter snarare blir vinnare av Krys expansion.

”Nätläkarbolagen har fyllt en enormt viktig funktion under covid19-pandemin. Dels för att minska fysisk kontakt och därmed smittspridning, dels för att en del annars hade låtit bli att söka läkare av rädsla för smitta. De har dessutom i många fall frigjort resurser till covid19-vården. Generellt avlastar nätläkare i primärvården sjukhusens akutavdelningar eftersom patienter kan vända sig till dem i stället för att gå till akuten när vårdcentralen är stängd”, skriver hon.

Digitaliseringen rusar på och utvecklingen ger stora möjligheter. Men när techbolagen släpptes in för att hjälpa med övervakning av coronaspridningen gick integritetsaspekter förlorade, menar ekonomen och AI-experten Anna Felländer. ”Det handlar om otroligt känslig data som lämnas ut”.

De flesta av de svenska regionerna har gått tillbaka mot normalläge efter att ha haft höjd beredskap under pandemin. När det snart gått ett halvår efter att coronautbrottet började så är sex av Sveriges 21 regioner kvar i stabsläge, rapporterar TT.

En av dem är Region Kalmar.

– Pandemin pågår. Och även om läget är stabilt gällande våra inneliggande patienter, så är det andra frågor som är viktiga, säger Helena Berglund, beredskapsplanerare i Region Kalmar.

Hon säger att medan fokus i början av pandemin låg på saker som skyddsutrustning, vårdplatser och iva-platser så handlar det i dag om att hitta tider till PCR-testning och andra frågor.

Det är inte de privata försäkringarna som är felaktiga. Om det är något som ska reformeras så är det den allmänna sjukförsäkringen. Idag tvingas svenskarna betala dubbelt för vården.

Efter coronapandemin måste Sverige ta sig an den vårdskuld som uppstått men det finns ingen överkapacitet i vården som ska kunna beta av vårdberget, skriver flera debattörer i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Debattörerna skriver att politikerna i region Stockholm vill att vårdskulden ska betalas av med hjälp av en innestående överkapacitet inom vården.

”Vårt svar är glasklart: Det finns ingen överkapacitet i Stockholmsvården. Samma personal som nu slitits ut ska hantera vårdskulden”, skriver de.

Trots hårda slag som kemikalieskatten och plastpåseskatten har branschen ställt om blixtsnabbt för att hjälpa vården i krisen. ”Vi insåg snabbt att det inte fanns någon beredskap”, säger Johan Jäderström på Andrénplast till fPlus.

Sverige, och andra europeiska länder med åldrande befolkning, riskerar att drabbas hårt av allvarlig covid-19, visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Lancet som SVT skriver om.

Forskare har sammanställt registerdata med kända riskfaktorer för corona och fått fram siffror över hur stor andel i varje land som riskerar att drabbas hårt om de insjuknar. Syftet är att få en indikation på hur ett vaccin ska fördelas.

– I den bästa av världar skulle vaccinet fördelas genom någon sorts globalt rättviseperspektiv, (...) men vård är dessvärre en marknadsprodukt och andra saker kommer att avgöra vilka som först får tillgång till vaccinet, säger Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet, till SVT.

Förutom länder med åldrande befolkning ligger afrikanska länder där många är hiv-positiva samt önationer med många diabetessjuka i riskzonen.

Det finns inte tillräcklig kapacitet för att testa hela Sveriges befolkning för covid-19, säger Anna Sehlin (V), oppositionsregionråd i Stockholm, till SVT. Hon menar att Stockholm drog igång masstesterna för tidigt.

– Med den kapacitet vi har för labbtester behöver vi göra prioriteringar och först testa personal och samhällsbärande yrken, säger hon till SVT.

SD i Stockholm har föreslagit att Sverige ska ta hjälp av grannländerna för att komma igång med masstestningen, men finansregionråd Irene Svenonius (M) anser att det visst finns kapacitet.