Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) genomförde under onsdagen oanmälda inspektioner på sex akutmottagningar i Stockholm samtidigt, rapporterar Dagens Nyheter.

Ann Fagerlind, handläggare på Ivo, uppger att inspektionerna inte hade att göra med larmen om platsbrist som flera medier rapporterat om de senaste veckorna, men säger att myndigheten följt med i nyhetsrapporteringen.

”En giftig cocktail”. Ebba Busch beskrivning av samhällsutvecklingen och januariavtalet är inte mild. ”Det är då man får den här mixen av rekordmånga sprängningar och friår”, låter KD-ledarens slutsats. I en längre intervju med fPlus berättar oppositionspolitikern om vad som ligger bakom utspelet i veckan om extra val och hur vägen till regeringsmakten kan se ut.

Personlighetstester är ett vanligt hjälpmedel för arbetsgivare vid rekrytering, och svenska kommuner är inget undantag. Men en undersökning visar att en stor del av kommunerna lägger pengar på tester som inte är certifierade, rapporterar DN.

Totalt visade undersökningen från Jobmatch Sweden att de svarande kommunerna i enkäten lagt 15 miljoner kronor på tester som inte granskats. Enligt Sara Henrysson Eidvall, ordförande för nationella föreningen för arbets- och organisationspsykologer, kan icke-certifierade tester vara bra men många bygger på modeller som inte har något med psykologisk vetenskap att göra. Därmed kan de också vara irrelevanta för arbetsgivaren.

Hon drar paralleller till sjukvården, att om man måste opereras vill man också att det sker utefter beprövade metoder med god evidens. Samma krav ska man ställa på andra tjänster, inom hela den offentliga verksamheten.

– Det handlar ju om skattepengar. Ska man bedöma vanliga människor ska det ske på ett schyst sätt, säger Sara Henrysson Eidvall, till DN.

Närläkarföretaget Kry fyller på kassan med 155 miljoner dollar, cirka 1,45 miljarder kronor, i en ny kapitalrunda. Planen är att fortsätta med sin tillväxt i Europa.

– Vår ambition nu är att expandera för att förbättra tillgången till sjukvård för miljontals fler människor inom Europa, säger Johannes Schildt till Breakit.

En av investerarna är den kanadensiska pensionsfonden Ontario Teachers, en av världens största pensionsfonder.

Det är vitt skilda ämnen på ledarplats. Sydsvenskan skriver om Malmös svarta krogvärld som också är en berättelse om ”våld, misär, skuldsättning och en slavliknande tillvaro”.

Expressens ledare varnar för att traditionell kinesisk medicin kan släppas in på allvar i europeisk konventionell sjukvård, vilket man menar är en propagandavinst för Kommunistpartiet.

I SvD ligger fokus på Iran.

”Soleimani förkroppsligade under mer än två decennier de iranska mullornas aktivistiska utrikespolitik”, skriver Daniel Schatz i en gästledare efter USA:s dödliga attack mot den iranske generalmajoren.

Det handlar om stöd till Hizbollah i Libanon, Hamas i Gaza och Huthimilisen i Jemen. De har kunnat agera i Irans intresse utan Irans ansvar, skriver Schatz.

Skribenten varnar för att detta omfattande maktanspråk i regionen inte tar slut i och med Qassem Soleimenis död.

Marginalerna är för små i inkomsterna mellan en familj där två vuxna får försörjningsstöd och där båda heltidsarbetar. När bara en av de två vuxna arbetar, som busschaufför eller i hemtjänsten, så är den totala inkomsten faktiskt lägre än om två får bidrag. Det skriver Sydsvenskan i en ledare och refererar till Muf:s krav på bidragstak.

Det kanske inte är lösningen men idén om att arbete ska löna sig måste förvaltas in i 2020-talet, menar den liberala tidningen.

DN skriver om digitaliseringen av vården. Möjligheterna är enorma med Google-algoritmer som är bättre än läkare på att hitta cancer på mammografiplåtar men inte sällan har ny tekniken medfört it-strul och höga kostnader.

Det krävs nationella riktlinjer för att bäst tillämpa den nya tekniken, är slutsatsen.

Expressen slår ett slag för att begravningar borde hållas på helger och kvällar för att det dröjer för länge mellan död och begravning.

”Om Svenska kyrkan vill nå fler själar bör den nog inte bara kräva att sörjande anhöriga ska vara flexibla med begravningsdagar utan faktiskt också vara det själv.”

Hälsodivisionen på Google har tagit fram en algoritm som visat sig vara lika bra som mänskliga läkare på att hitta bröstcancer. Resultatet presenteras i en forskningsartikel som publiceras i Nature och beskrivs som ett stort genombrott. Det skriver Wall Street Journal och Reuters.

– Möjligheten att använda den här typen av teknik för att göra screening mer rätt och exakt innebär en enorm möjlighet, säger Google Health-chefen Dominic King.

Systemet utvecklades utifrån tusentals mammografier och gjorde förutsägelser om i vilka av fallen cancer skulle upptäckas. Bedömningarna jämfördes sedan med omkring 30 000 faktiska fall.

Googles algoritm hittade cancer med liknande exakthet som radiologer samtidigt som antalet falskt positiva och falskt negativa resultat reducerades.

Samtidigt har bolaget utvecklat liknande AI-system för att diagnosticera lungcancer, ögonsjukdom och njurproblem.

EU-förslag om restriktioner kring hur persondata får användas kan bli avgörande för den svenska välfärdens utveckling. Säker och etisk tillgång till personbundna data är nyckelfaktor för bland annat bättre sjukvård, skriver flera beslutsfattare och experter på SvD debatt.

Debattörerna menar bland annat att sjukvårdsdata är oumbärlig för forskningen, som kan använda informationen för att tidigare upptäcka sjukdomar och att göra den svenska sjukvården bättre. Ju bättre tillgång till persondata desto bättre forskningsresultat och välfärd.

Det behövs därmed en tredje vägens politik för hur Sverige kan bli ledande inom säker och etisk användning av personbundna data. Ett av regeringens uppdrag bör vara att skydda landet från EU-lagstiftning som kan förhindra användning av personbundna data för forskning och utveckling.

”Utan dessa krafttag för att främja en säker, etisk och transparent användning av personbundna data för forskning och utveckling tror vi att det svenska samhällsbyggandet kommer att hamna allt mer på efterkälken”, skriver debattörerna.

Den katastrofmedicinska beredskapen påverkades när tre svenska regioner ställde in planerade operationer på grund av materialbrist efter att Apotekstjänst tog över leveransen i höstas. Det visar SVT:s kartläggning.

Orsaken till att man ställde in operationer var just att man inte ville påverka den katastrofmedicinska beredskapen, det vill säga den beredskapen som måste finnas vid en större katastrof som ett terrordåd.

Karläggningen visar också att leveransproblemen har fortsatt. I Västmanland saknas barnblöjor på neonatalavdelningen och gips på ortopeden.

Vinsterna från tio år av arbetskraftsinvandring räcker för att finansiera den svenska vården, visar en ny rapport. Men skarpare migrationspolitik kan slå ut kalkylerna i framtiden. ”Finns risk att man slänger ut barnet med badvattnet”, säger företagsekonomen Karl Wennberg till Arbetsmarknadsnytt, AMN.