Inflationstakten var 0,3 procent i september, enligt KPIF, konsumentprisindex med fast ränta. Det är en nedgång från augusti då inflationstakten var 0,7 procent, skriver SCB i ett pressmeddelande.

Väntat enligt Infronts prognosenkät var en uppgång med 0,4 procent mot månaden före.

Det har varit ”en ovanligt stor prisnedgång” på livsmedel förra månaden. Dessutom har prisfall på flygcharter och den uteblivna konsumtionen dragit ned på takten.

När coronapandemin härjade som värst i Sverige under våren syntes en överdödlighet i SCB:s statistik. Den har sedan följts av en underdödlighet, alltså att färre personer än vanligt har dött.

I ett pressmeddelande skriver SCB att underdödligheten under det tredje kvartalet i år var 1,9 procent jämfört med genomsnittet för motsvarande period 2015–2019.

– Vi har sett en underdödlighet på riksnivå varje vecka sedan slutet av augusti, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB.

Aktiviteten i svensk ekonomi fortsatte upp i augusti för tredje månaden i rad och ökade med 0,7 procent ifrån juli, visar SCB:s aktivitetsindikator. Det framgår av ett pressmeddelande.

Dock var återhämtningstakten långsammare än sommarens två första månader.

– Stora delar av industrin har i princip återhämtat sig, medan flera tjänstebranscher är fortsatt hårt drabbade, säger SCB nationalekonom Melker Loberg i ett uttalande.

Hur många ungdomar är arbetslösa idag? Ingen vet exakt, för olika myndigheter räknar olika. Och i en tid när ungdomsarbetslösheten skenar blir det ett problem, skriver Arbetsmarknadsnytt.

SCB och Arbetsförmedlingen har två olika sätt att definiera om en person är arbetslös och även olika sätt att ta fram uppgifterna. Medan Arbetsförmedlingen räknar de som är inskrivna och aktivt söker jobb, så ringer SCB runt varje månad till ett utvalt antal personer och genomför en ”arbetskraftsundersökning”. I den ställs bland annat frågor om personen har jobb eller söker jobb. Myndigheten beräknar sedan utifrån svaren antalet arbetslösa i sin helhet. Det är SCB:s siffror som är den officiella svenska statistiken som lämnas till EU.

– Därför måste vi vara tydliga med vilken siffra som hänvisas till. Annars blir det lätt att blanda ihop äpplen och päron, säger Eva Uddén Sonnegård, forskare på Ratio med stor erfarenhet av att tolka just siffrorna från arbetsmarknaden, till Arbetsmarknadsnytt.

Om skillnaderna i statistiken över det totala antalet arbetslösa i Sverige inte är alarmerande stor, blir den definitivt ett problem när det kommer till ungdomsarbetslösheten. Den är just nu närmast galopperande eftersom det främst är unga och de som står i begrepp att ta ett steg in på arbetsmarknaden som har tagit den första och hårdaste smällen av pandemins effekter.

Sifferkrånglet späds på av att Arbetsförmedlingen och SCB har olika åldersmått. Arbetsförmedlingen räknar dig som ungdom om du är mellan 18 och 24 år medan SCB har urvalet 15 – 24 år. I sin tur gör det att siffrorna varierar stort, från drygt 20 procent upp till drygt 30 procent.

– Det sätter i sin tur fokus på de intervjuer som SCB gör. Hur ställs frågan? Och de som svarar – till exempel ungdomar – hur ser de på sig själva, som lediga eller arbetslösa, säger Eva Uddén Sonnegård.

Den svenska underdödligheten fortsätter att öka, rapporterar TT och hänvisar till Statistiska centralbyrån.

– Det är en naturlig följd av pandemin. Att en del av dem som dog i våras skulle ha dött nu i stället. Det går upp och ner, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån, SCB.

Siffrorna sträcker sig till den sista augusti och Garp beskriver läget som svajigt och att siffrorna ligger väldigt nära snittet.

Aktiviteten i den svenska ekonomin ökade 3,2 procent i juli, jämfört med månaden innan. Det visar färsk statistik från SCB. Det är andra månaden i rad som ekonomin utvecklas positivt.

– Det stärker intrycket av en viss återhämtning efter vårens kraftiga nedgångar, säger Melker Loberg, nationalekonom på SCB.

Lyftet fortsatte upp från de 4 procent som rapporterades i juni, men är en nedgång på årsbasis med 4,1 procent. Trots att hushållens konsumtion minskade under månaden, syns återhämtning i tidigare utsatta branscher.

– Vissa branscher, framförallt inom tjänstesektorn, utvecklas nu positivt även i jämförelse med föregående år, säger Loberg.

Samtidigt ökade den svenska inflationstakten till 0,7 i augusti, jämfört med juli.

Svenska utsläpp av växthusgaser minskade under årets första kvartal jämfört med samma period förra året, rapporterar TT med hänvisning till SCB.

Totalt minskade dessa utsläpp med 8,1 procent jämfört med första kvartalet 2019 och en stor del av minskningen beror på att temperaturen var varmare under dessa månader och det krävdes mindre uppvärmning.

Effekten av pandemin blev också tydligt märkbar i mars då utsläpp från transportindustrin minskade med 8 procent.

Sveriges BNP sjönk 8,3 procent under andra kvartalet, jämfört med kvartalet innan. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån.

”Fallet i BNP är det största för ett enskilt kvartal i tidsserien som börjar 1980”, skriver SCB.

Jämfört med motsvarande kvartal förra året sjönk BNP 7,7 procent.

Näringslivets försäljning ökade med 1 procent i juli jämfört med månaden före. Det skriver nyhetsbyrån Direkt och hänvisar till SCB:s försäljningsindikator.

Jämfört med samma period förra året minskade dock försäljningen med 9 procent.

Störst tapp under hela året har tillverkningsindustrin haft, som minskade 17 procent, följt av varuindustrin och tjänstesektorn. Särskilt resebyråer och flyg ser stora bortfall i försäljning under pandemin.

Antalet döda i Sverige uppgår till 51 405 under årets sex första månader – den högsta halvårssiffran sedan svältåret 1869. Det rapporterar TT och Sydsvenskan med hänvisning till Statistiska centralbyrån (SCB).

Särskilt i april pekade kurvan brant uppåt till följd av covid-19.

Siffrorna visar också att det har registrerats 4 633 fler dödsfall mellan januari och juni jämfört med genomsnittet för samma tidsperiod under åren 2015–2019.