Bankerna ställer olika krav och villkor på privatpersoner som vill låna pengar till en bostad, visar en sammanställning som SvD Näringsliv gjort av åtta banker och bolåneinstitut.

Bland andra Swedbank, SEB, Nordea och SBAB ställer kravet att hushållen ska klara en kalkylränta på 7 procent. Handelsbanken och Skandia kräver mer än så – de vill att hushållen ska klara en ränta på 7,5 procent.

När det kommer till skuldkvoten – skulderna i förhållande till inkomsterna – följer de flesta aktörer de regler som infördes i samband med att amorteringskravet skärptes i mars 2018, skriver SvD Näringsliv.

SBAB skruvar upp sin prognos för bostadspriserna – med hänvisning till att Riksbanken räntehöjningar bedöms bli färre än banken tidigare förutspått, skriver TT.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije tror att Riksbanken måste sänka sin räntebana till följd av svagare inflation och en avmattning i ekonomin.

Efter att tidigare ha bedömt att bostadspriserna kommer att falla svagt de närmaste åren, spår SBAB nu i stället mer eller mindre stillastående priser de kommande tre åren.

Det är inte bara efter krisen inom Swedbank som kunder har funderat på att byta bank. Enligt Finansinspektionens senaste rapport fortsätter storbankerna att tappa marknadsandelar till småbankerna.

– Det här är mycket positivt för alla bolåntagare, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Svaga inflationssiffror får Riksbanken att dra ner på räntehöjningstakten, spår bolåneföretaget SBAB i en ny prognos, enligt TT.

"Vi tror att Riksbanken kommer att höja reporäntan i långsammare takt än Riksbankens egna prognos. Vår bedömning är att det bara är 30 procents sannolikhet för att Riksbanken höjer reporäntan i år", säger chefsekonomen Robert Boije, enligt ett pressmeddelande.

När det gäller boräntorna spår SBAB att snitträntan för lån med tre månaders bindningstid kommer att stiga från nuvarande nivå på 1,6 procent till 2,7 procent i januari 2023. Prognosen för femårsräntan är en uppgång från 1,8 till 3,3 procent under samma period.

Ett fritidshus ska gärna vara rött och ha vita knutar. Om det dessutom ligger på Gotland och har vatten, avlopp och el uppfylls mångas bild av semesterdrömmen.

Gotland är för fjärde året i rad favorit när svenskarna drömmer om var de helst vill ha sitt fritidshus. På andra plats kommer Stockholms skärgård och på tredje plats Öland, enligt en ny undersökning från SBAB som TT har tagit del av.

Bohuslän, som förra året låg på andra plats har halkat ned till femte på årets lista.

60 procent av de svarande, fler kvinnor än män, uppger att varmvatten och avlopp är viktigt vid köp av ett fritidshus, och 59 procent tycker att elektricitet är viktigt. Mindre än hälften anser att det är viktigt att ha nära till bad eller sjöutsikt.

Att dela ett fritidshus med andra kan vara ett sätt att få ned kostnaderna, men ställer också stora krav på samarbetet mellan ägarna.

De allra flesta i undersökningen, 85,1 procent, uppger att de inte har funderat på att köpa fritidshus ihop med andra, men här är det stora skillnader mellan åldersgrupperna. Bland 23–35-åringarna har drygt 20,4 procent funderat på att samäga ett fritidshus, men bara 4,2 procent av 56–80-åringarna.

I januari fanns det drygt 9 procent fler nyproducerade lägenheter till salu i Sverige, jämfört med samma månad förra året. Det visar statistik från Booli, skriver SBAB i ett pressmeddelande.

I siffror gick utbudet från 19 016 lägenheter till 20 815 nya bostadsrätter.

Dalarna och Uppsala sticker ut i statistiken – där har utbudet av nya lägenheter minskat.

– Vad gäller nyproduktionen har man slagit av på takten och anpassar sig till en svagare efterfrågan, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, om Uppsala.

I SBAB:s nya bomarknadsrapport reviderar man sin senaste prognos om hur bostadspriserna kommer att utvecklas.

Nu spår SBAB ett fall på fem procent fram till 2022, enligt den rapport från SBAB som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.

Det skriver Veckans Affärer.

SBAB räknar med att räntan kommer att stiga framöver och tidigare hade SBAB räknat med ett prisfall på tio procent.

Men eftersom det nu råder stor osäkerhet om Riksbanken kommer att höja räntan i den takt den lovat reviderar man den prognosen.

– Osäkerheten om bostadsprisutvecklingen är ovanligt stor just nu. En svagare konjunkturutveckling än väntat kan ge en mer dämpad prisutveckling på bostäder samtidigt som Riksbanken i ett sådant läge kan komma att avstå ytterligare reporäntehöjningar i närtid, vilket skulle bidra till att hålla uppe bostadspriserna, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije i en kommentar.

SBAB sänker sina bolåneräntor på samtliga bindningstider med mellan 0,10 och 0,15 procentenheter från och med i dag, enligt ett pressmeddelande.

Banken motiverar sänkningen med att man vill fortsätta att växa och att ta ytterligare marknadsandelar under 2019.

Listräntan för två års bindningstid sänks med 0,15 procentenheter medan sänkningen är 0,10 procentenheter för övriga bindningstider.

Strax före jul höjde SBAB räntorna på lån med korta bindningstider upp till 2 år.

Banken uppger att upplåningskostnaderna inte har minskat sedan dess, men att man vill driva utvecklingen och ha det bästa kunderbjudandet.

Hushållen är mer oroliga för höjda räntor, stramare kreditgivning och nya politiska åtgärder än för fallande priser på bostadsmarknaden.

Det visar en opinionsundersökning som Sifo har gjort på uppdrag av SBAB. Alla svarande är bostadsägare.

Endast 15 respektive 10 procent tror på fallande bostadspriser på 1 till 3 års sikt.

Statliga SBAB spår att räntan på bolån med tre månaders bindningstid stiger med 0,8 procentenheter till 2022, enligt den senaste upplagan av SBAB:s Boräntenytt.

Den genomsnittliga marknadsräntan på bolån med tre månaders bindningstid låg enligt SBAB på 1,6 procent i januari. Framåt spår SBAB att den stiger till 1,7 procent i januari 2020, 2,1 procent i januari 2021 och 2,4 procent i januari 2022.

– Med anledning av Riksbankens nedjustering av reporäntebanan med efterföljande marknadsreaktioner har vi nu justerat ned prognosen för bolåneräntorna något framöver. Vi bedömer att 3-månadersräntan stiger från 1,6 procent nu i januari till 2,4 procent i januari 2022. Det är med andra ord en mycket långsam uppgång i bolåneräntorna vi ser framför oss, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i ett pressmeddelande.