Andelen bostadsägare som känner att de har gjort en bra affär och att deras egen bostad kommer att stiga i värde fortsätter att öka, enligt SBAB:s kvartalsvisa boprisindikator.

På ett års sikt tror 57 procent av hushållen att priset på den egna bostaden kommer att öka. 4 procent tror att det kommer att minska. Det är en ökning från augusti då motsvarande andelar var 53 respektive 6 procent.

Bolånebanken SBAB spår å sin sida stillastående bostadspriser de kommande tre åren.

– Så bostadsägarna är uppenbart mer optimistiska än vi, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Direkt.

SBAB spår att bostadspriserna i Sverige kommer att stiga med 4 procent i år för att sedan ligga stilla de närmaste åren, till följd av långsamt stigande långräntor. Det skriver banken i en ny prognos över svensk ekonomi och bostadsmarknad.

Enligt banken kommer bostadsbyggandet att stabiliseras på drygt 40 000 påbörjade bostäder per år, vilket är en nedgång med 30 procent jämfört med toppåret 2017. Det matchar den förväntade befolkningsökningen men räcker inte för att stävja bostadsbristen, skriver banken.

Marknaden för nyproduktion är i stort sett i balans över hela Sverige, vilket innebär att utbud och efterfrågan matchar varandra. Däremot finns det mer eller mindre tydliga skillnader mellan olika boendeformer och kommuner. Det visar SBAB:s nya index SBAB Housing Market Index, som mäter balansen mellan utbud och efterfrågan på nyproduktion, skriver Direkt.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije menar att det går att se en trend i utvecklingen. Han pekar på att det från 2016 till i dag har gått från att vara ett ”väldigt gynnsamt läge” att bygga bostadsrätter, till att i dag vara ett mindre gynnsamt.

– Trenden för villor har samtidigt varit den omvända. Det ser ut att finnas möjlighet att bygga fler villor, säger han till Direkt.

Efter sommaren drog både SBAB och SEB igång kampanjer med erbjudande om sänkta boräntorna. De avbryts nu. Allt i väntan på Riksbankens besked om en eventuell räntehöjning. Det rapporterar Expressen.

SBAB har redan annonserat att de bundna lånen höjs med mellan 0,15 och 0, 25 procent. Nu gör även SEB samma sak med de långa räntorna. Den rörliga räntan påverkas dock inte. Just nu.

– Bankerna följer ofta varandra, men samtidigt finns en hård konkurrens och som bolånetagare behöver man inte ha bråttom att binda sina räntor, säger Ylva Yngveson, oberoende privatekonomisk analytiker.

– Jag tror konkurrensen om kunderna kommer att vara rätt tydlig, då man kan vilja pressa till sig större marknadsandel. Samtidigt följer man varandra och om någon höjer kan det ses som att det finns en acceptans för högre räntor, fortsätter Ylva Yngveson.

Klas Danielsson, vd på SBAB, räknar med att även andra banker kommer att följa efter och höja även de.

– Vi är alla i samma situation, säger han till DI.

En eventuell höjning från Riksbanken kan placera räntan på noll men knappast högre.

Det blir allt vanligare att låntagare binder sina bolån i fem år eller längre. I oktober var andelen uppe i 15 procent, visar ny statistik från Skandiabanken. Men det finns flera risker med att binda lånen, skriver SvD Näringsliv.

– Det ändrade beteendet kan ha att göra med att man får ett bra erbjudande förstås. Men också att man tror att räntorna har bottnat, säger Claudia Wöman, boendeekonom på SBAB, till SvD.

Dagens unika marknad med rekordlåga boräntor gör det nästan lika billigt att binda boräntan på fem år, som på tre månader. Det menar Skandiabankens VD Johanna Cerwall, som ser en trend av att allt fler väljer att binda sina räntor.

Att binda sina bolån kan bli dyrt om det uppkommer oväntade händelser som gör att man i förtid måste lösa lånen. Därför gäller det att utgå från sin egen boendesituation, säger Johanna Cerwall till SvD.

Allt fler banker sänker sina bundna bolåneräntor. En viktig förklaring är konjunkturavmattningen, anser Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

Budgivningen och att förhandla om bolåneräntan. Det är de två saker som gör svenskar mest stressade vid bostadsköp, visar en undersökning som TNF Sifo gjort på uppdrag åt SBAB.

På frågan vad som gör personer mest stressade svarar 32 procent att det är budgivningen som skapar mest stress. 20 procent svarade att det var att förhandla om bolåneräntan.

Vid en liknande undersökning för två år sedan låg motsvarande siffror på 34 respektive 16 procent.

– Det finns också de som tycker att förhandling oavsett vad det gäller är något som stressar, det ligger inte i allas natur att ha vassa armbågar i förhandlingssituationer, säger SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann.

Klimatförändringarna väntas ge höjda havsnivåer och ökad nederbörd även i Sverige och det kan komma att påverka bostadsvärdet. Den varningen ger SBAB:s chefsekonom Robert Boije, som efterlyser krafttag mot kunskapsluckorna i ämnet.

Trots att det kan verka långt fram i tiden tills Sverige börjar märka av klimatförändringarna, är det viktigt att ta frågan på allvar redan nu, menar han.

– Värdet på ditt hus kan sjunka långt innan problemen blir akuta eftersom värdet styrs av förväntningar om vad som kan komma att ske i framtiden, säger han till TT.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, varnar på DI debatt för riskerna med ett för vidlyftigt statligt lånande för att klara framtida investeringar. Visserligen är statsskulden låg, men framöver ser inte det offentlig-finansiella läget bra ut, menar han.

”Det handlar bland annat om en kraftigt ökad efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster i kombination med en ur statsfinansiell synpunkt ogynnsam demografisk utveckling och relativt näringslivet svag produktivitetstillväxt i offentlig sektor”, skriver han.

Han anser också att det är fel att skilja mellan löpande offentlig konsumtion och offentliga investeringar. Röster har höjts för att till exempel lånefinansiera statliga klimatinvesteringar som höghastighetståg, vilket han anser är fel väg att gå.

”En låg statsskuld och låga räntor är inga skäl för att släppa på den finanspolitiska disciplin som tjänat Sverige väl ända sedan den statsfinansiella krisen i mitten av 1990-talet”, skriver han.

Magdalena Andersson argumenterar för höjda kapitalskatter på helt fel grunder, menar flera tunga ekonomer. Och skadliga skatter får konsekvenser, påminner ekonomen Jacob Lundberg och ger två skräckexempel för att förklara vad han menar.