Allt fler banker sänker sina bundna bolåneräntor. En viktig förklaring är konjunkturavmattningen, anser Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

Budgivningen och att förhandla om bolåneräntan. Det är de två saker som gör svenskar mest stressade vid bostadsköp, visar en undersökning som TNF Sifo gjort på uppdrag åt SBAB.

På frågan vad som gör personer mest stressade svarar 32 procent att det är budgivningen som skapar mest stress. 20 procent svarade att det var att förhandla om bolåneräntan.

Vid en liknande undersökning för två år sedan låg motsvarande siffror på 34 respektive 16 procent.

– Det finns också de som tycker att förhandling oavsett vad det gäller är något som stressar, det ligger inte i allas natur att ha vassa armbågar i förhandlingssituationer, säger SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann.

Klimatförändringarna väntas ge höjda havsnivåer och ökad nederbörd även i Sverige och det kan komma att påverka bostadsvärdet. Den varningen ger SBAB:s chefsekonom Robert Boije, som efterlyser krafttag mot kunskapsluckorna i ämnet.

Trots att det kan verka långt fram i tiden tills Sverige börjar märka av klimatförändringarna, är det viktigt att ta frågan på allvar redan nu, menar han.

– Värdet på ditt hus kan sjunka långt innan problemen blir akuta eftersom värdet styrs av förväntningar om vad som kan komma att ske i framtiden, säger han till TT.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, varnar på DI debatt för riskerna med ett för vidlyftigt statligt lånande för att klara framtida investeringar. Visserligen är statsskulden låg, men framöver ser inte det offentlig-finansiella läget bra ut, menar han.

”Det handlar bland annat om en kraftigt ökad efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster i kombination med en ur statsfinansiell synpunkt ogynnsam demografisk utveckling och relativt näringslivet svag produktivitetstillväxt i offentlig sektor”, skriver han.

Han anser också att det är fel att skilja mellan löpande offentlig konsumtion och offentliga investeringar. Röster har höjts för att till exempel lånefinansiera statliga klimatinvesteringar som höghastighetståg, vilket han anser är fel väg att gå.

”En låg statsskuld och låga räntor är inga skäl för att släppa på den finanspolitiska disciplin som tjänat Sverige väl ända sedan den statsfinansiella krisen i mitten av 1990-talet”, skriver han.

Magdalena Andersson argumenterar för höjda kapitalskatter på helt fel grunder, menar flera tunga ekonomer. Och skadliga skatter får konsekvenser, påminner ekonomen Jacob Lundberg och ger två skräckexempel för att förklara vad han menar.

Bolånetagare står plötsligt inför en annan verklighet än för några månader sedan, skriver Jenny Petersson i DI och tipsar om hur du ska göra nu.

Under sommaren har marknadsräntorna sjunkit och oron för konjunkturen ökat. Det har ändrat förutsättningarna på bostadsmarknaden, menar Jenny Petersson och skriver:

”Att binda räntan på bolån har historiskt sett visat sig vara en förlustaffär, till nästan hundra procent.”

Men nu menar Jenny Petersson att det plötsligt blivit läge att binda lånen. Under sommaren har de långa marknadsräntorna sjunkit. Det fick Skandia att sänka räntan på bolån med 0,49 procentenheter. Tidigare under veckan sänkte också Landshypotek sina räntor. Dessutom präglas marknaden av konjunkturoro och handelskrig. Därutöver nämner Jenny Petersson flera andra faktorer som spelar in.

”Det kan alltså vara bra att ha is i magen, för den som överväger att binda. Huvudrådet är fortfarande att ha rörlig ränta, både för att det visat sig vara billigare över tid men också för att man har flexibilitet att byta bank och göra extra amorteringar utan strul. Som alltid gäller att inte pressa sin bostadsbudget för långt, och se till att ha marginaler”, skriver hon.

I ljuset av den senaste omvärldsutvecklingen – där allt fler centralbanker tror på en annalkande lågkonjunktur – har SBAB beslutat att rejält justera sin prognos för Riksbankens reporänta, skriver Dagens Industri.

Förut trodde banken på en höjning i mitten av 2020. Men nu tror man att det lär dröja ända till april 2022.

"Ränteutvecklingen världen om och införandet av negativa räntor pekar tydligt på att räntor markant över dagens nivåer ter sig väldigt avlägset", säger Robert Boije, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije till Nyhetsbyrån Direkt.

Men en räntesänkning är fortfarande inte tal om, spår Boije.

"Riksbanken har kommunicerat att de fortfarande har en betydligt mer positiv bild av omvärlden än vad marknaden har. Sett i ljuset av det ligger en sänkning inte i korten, som det ser ut nu", säger han.

De svenska bankerna ser en allt hårdare konkurrens i jakten på bolånekunder. Mest utmärkande är Swedbank vars marknadsandelar växer långsammare i spåren av penningtvättskandalen i början av året. Samtidigt ökar marknadsandelarna hos mindre banker. Det visar det nordiska kreditvärderingsinstitutet Nordic Credit Rating (NCR) i en ny rapport som tar tempen på bostadsmarknaden.

Enligt rapporten har SBAB och Länsförsäkringar Banks marknadsandelar vuxit med 12,7 respektive 14,7 procent kontra Swedbanks 12,1 procent de senaste tre månaderna.

Swedbank förblir dock alltjämt den största aktören på bolånemarknaden, med en marknadsandel på 24,1 procent. Det kan jämföras med SBAB och Länsförsäkringar Bank som har 8,4 respektive 6,9 procent.

En annan trend är det vacklande bopriset under 2019. Under första halvan av året, i synnerhet det första kvartalet, steg priserna kraftigt och raderade således ut tidgare marknadsnedgångar. Men resterande månader väntas marknaden återigen kylas ner och leda till en ny period av stagnerade prisökningar.

Federal Reserves räntebesked under onsdagskvällen kommer att tvinga Ingves att skrota planerna på att höja räntan i höst, spår flera tunga ekonomer som fPlus har intervjuat. ”Jag börjar fundera på om jag kommer att få uppleva någon ytterligare räntehöjning innan jag går i pension”, säger Nordeas prognoschef Torbjörn Isaksson, 52 år.

Marknadsvärdet på bostäder i översvämningskänsliga områden kommer att gå ner kraftigt. Dessutom är okunskapen om de risker som klimatförändringarna kan föra med sig vid ett bostadsköp stor, skriver två SBAB-chefer på DN Debatt.

Aningslösheten syns också hos många kommuner och till råga på allt saknas det en gemensam strategi för hur myndigheterna ska bemöta klimatriskerna, menar debattörerna. Men inte bara bankernas riskavdelningar bör känna till detta – utan även allmänheten.

”Då ökar sannolikheten för att bostadssektorns alla aktörer ska kunna fatta välinformerade beslut och också i god tid kunna vidta relevanta åtgärder”, skriver duon.