”Sverige behöver bättre kunna bedöma effekterna av de samlade åtgärder som vidtas inom penning- och finanspolitiken samt makrotillsynen inom ramen för det delvis nya makroramverk som införts efter finanskrisen”, skriver Robert Bojje, chefsekonom på SBAB, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Efter finanskrisen gjordes flera åtgärder för att stabilisera det finansiella systemet. Enligt Robert Bojje får penningpolitiska-, finanspolitiska-, samt makrotillsynsåtgärder effekter på bostads- och kreditmarknadens funktionssätt. Åtgärder som kräver bättre analys för att vi ska kunna upptäcka och stävja de negativa effekterna.
”Användning av makrotillsynsåtgärder, som till exempel amorteringskravet, har ofta negativa bieffekter. Det handlar då om att väga de fördelar åtgärden har mot nackdelarna. Den forskningslitteratur som finns om makrotillsyn pekar också på att åtgärderna inte sällan tenderar att kringgås”, skriver Bojje i debattartikeln.
Bojje pekar vikten av att bedöma bieffekter av olika åtgärder och fortsätter: ”En central aspekt i en analys av vad som är en väl avvägd policymix bör således vara att bedöma bieffekter av olika åtgärder men också om vidtagna eller föreslagna åtgärder av olika myndigheter utifrån sina respektive mål och mandat tenderar att motverka varandra.”
”Det finns sammanfattningsvis ett behov av bättre analyser av potentiella effekter inklusive bieffekter av de åtgärder som vidtas inom penning- och finanspolitiken samt makrotillsynen. Till viss del gör ansvariga myndigheter redan det inom ramen för sina respektive beslutsunderlag. Vi måste också acceptera vissa bieffekter givet de olika mål myndigheterna har. Men jag menar att det finns ett stort behov av att bedöma de totala bieffekterna av den samlade policymixen, hur olika åtgärder samverkar med varandra och av om en annan policymix i vissa fall skulle kunna vara att föredra sett utifrån ett helhetsperspektiv. Det gäller kanske i synnerhet fördelningen mellan makrotillsyns- och finanspolitiska åtgärder”, avslutar Bojje.
