Många företag slarvar med att utbilda sommarvikarier i cybersäkerhet, visar ny statistik från konsultbyrån PWC.

PWC har tidigar visat att det är just sommaren som står för de största riskerna för cyberattacker.

– Det är mycket som ska slutföras inför stundande semestrar och tyvärr händer det allt för ofta att cybersäkerheten hamnar i skymundan. Det finns därför stor anledning att se över sina rutiner både när det gäller tekniska system och medarbetares kompetens inom cybersäkerhet, menar Sam Graflund Wallentin, specialist cybersäkerhet vid PwC.

Hemmajobb under pandemin ökar riskerna för cyberattacker mot svenska företag.Sedan förra året har det skett en stor ökning – och Sverige håller på att halka efter omvärlden, rapporterar TT.

– Vi har varit för naiva, säger cybersäkerhetsexperten Jakob Bundgaard.

Svenskarna är näst mest utsatta för cyberbrott, enligt en undersökning från VPN-leverantören NordVPN.

Enligt undersökningen löper invånare i I-länder störst risk att utsättas för cyberbrott.

Bland annat kan det kopplats till digitalisering, höga löner och avancerade tekniska infrastrukturer.

Det råder stora säkerhetsbrister i Kriminalvårdens it-system, avslöjar TV4 Nyheterna som testat säkerheten genom att mejla nio personer i myndighetens ledningsgrupp.

Mottagarna har uppmanats att byta lösenord genom att klicka på en länk som leder till en sida som inte kan visas. Enligt TV4 Nyheterna har sex av nio unika länkar som skickats blivit klickade, bland annat av Kriminalvårdens säkerhetschef.

Detta är en vanlig metod som kriminella använder för att kunna ladda ner skadlig programkod.

När TV4 Nyheterna bett om en intervju om varför Kriminalvården inte haft fungerande filter så svarade myndigheten med att polisanmäla dem för dataintrång.

Under söndagen förekommer störningar med Bank-ID för en del användare, skriver Expressen. Störningarna är relaterade till en överbelastningsattack som tjänsten utsattes för tidigare i veckan, uppger tjänstens ekonomi- och HR-chef Malin Wemnell för tidningen.

Exakt vilka som märker av störningarna och vilka problem det medför är oklart. Någon prognos för när det kan vara löst finns inte heller.

På grund av corona har videokonferenser vuxit explosionsartat. Med det ökar också risken för cyberbrott, skriver säkerhetsföretaget Proofpoint.

"Informationen kan användas till att få tillgång till konfidentiell information, säljas på svarta marknaden eller för att samla information om måltavlor för att kunna genomföra andra riktade attacker", säger Sherrod DeGrippo, Senior Director, Threat Research på säkerhetsföretaget Proofpoint i en kommentar.

Även om allt fler företag och myndigheter blir bättre på att skydda videomöten förblir den mänskliga faktorn, i form av stulna inlämningsuppgifter, ett säkerhetshål.

En genomgång av Proofpoint visar att de vanligaste metoderna att komma åt uppgifter är att skicka falska mejl om att kontot måste uppdateras eller stängas av, notifieringar om missade möten eller fejkade inloggningssidor.

Informationen kan användas till att få tillgång till konfidentiell information, säljas på svarta marknaden eller för att samla information om måltavlor för att kunna genomföra andra riktade attacker.

Under coronakrisen har det blivit allt vanligare med videokonferenser för att hålla kontakter med kunder och kollegor när man arbetar hemifrån. Men nu varnar MSB för att appen Zoom kan vara direkt olämplig att använda i jobbsammanhang, skriver Aftonbladet.

Säkerhetstjänsten FBI i USA har valt att varna för att använda videokonferenstjänsten Zoom, då appen har haft upprepade problem med säkerhetsläckor. Framförallt har främmande personer tagit sig in i videosamtal och visat upp stötande material. Nu tror man att liknande fall kan drabba Sverige, menar MSB.

För Zoom har coronakrisen varit en guldmöjlighet, då aktiens värde fördubblats och i mars nådde appen 200 miljoner användare dagligen, rapporterar DN.

Flera demokratiska länder har via exempelvis drönare, mobil-appar och kameror med ansiktsinkänning ökat sin övervakning kraftigt i spåren av coronaviruset.

Syftet med åtgärderna är att bekämpa smittspridningen, men den nya övervakningen kan komma att stanna kvar även efter pandemin är över, varnar experter som The Guardian har talat med.

– De flesta av de här åtgärderna saknar tidsfristklausuler. De skulle kunna etablera vad många människor beskriver som det nya normala, säger Ron Deibert, chef för Citizen Lab vid University of Toronto, som anser att riskerna för maktmissbruk påminner om ”ett elfte september på steroider”.

Det finns inga spår av utländska botar i kommentarerna till det inlägg på Facebook från Anders Ygeman (S), som senare fick digitaliseringsministern att dela en artikel med rubriken ”Ygeman mål för rysk nätattack”. Det rapporterar SVT Nyheter, som granskat kommentarerna.

Inlägget handlade om 5G-utbyggnaden och fick långt många fler kommentarer än vanligt. Enligt SVT spåras merparten av kommentarerna till en svensk Facebook-grupp, där administratörer uppmanat medlemmar att kommentera inlägget.

Ygeman säger till SVT att hans stab gjorde bedömningen efter att man sett ”tydliga tecken” på aktivitet.

Den norska teleoperatören Telenor har systematiskt och olovligt lämnat ut samtalsinformation till polisen, skriver tidningen Politiken.

För att sådan information ska kunna lämnas ut krävs domstolsbeslut – något som inte funnits. Politiken skriver att bolaget missuppfattat lagen, men Telenor hänvisar till mottagarnumret och att polisen varit fullt medveten om det.

”När vi får ett domstolsbeslut från polisen om tillhandahållande av signaluppgifter, är vi skyldiga att tillhandahålla all signalinformation som vi har, inklusive mottagarnummer", uppger Mette Krüger Eistrøm, juridisk chef för Telenor, till Politiken.

Informationsdelgningen ska ha pågått sedan september 2018.