Rysslands och Ukrainas presidenter, Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj, har enats om att nå ett fullständigt eldupphör i östra Ukraina innan årsskiftet. Det meddelar de efter dagens möte i Paris, rapporterar Reuters.

Ledarna enades också om att arbeta för att innan dess också ha utväxlat samtliga krigsfångar.

Värden för samtalen, den franske presidenten Emmanuel Macron, hyllar mötet.

– Bara det faktum att vi i dag står här sida vid sida är ett viktigt resultat, säger han på en presskonferens.

Han påpekar dock också att väldigt mycket återstår att göra.

När Rysslands Vladimir Putin och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj för första gången möts i Paris under måndagen är det två mycket olika presidenter som träffas för att diskutera konflikten mellan länderna. Det säger Rysslandsexperten Mark Galeotti till AFP.

Putin är en slipad veteran medan Zelenskyj är en tidigare komiker och skådespelare och en nykomling på den världspolitiska scenen.

– Vi vet vad vi får med Putin, medan vi hittills har sett ett flertal olika sidor av Zelenskyj. Det går inte säkert att säga vilken av dem vi kommer att se, säger Galeotti.

Konstantin Kalatjev, direktör vid Moskvabaserade forskningsinstitutet PIR, utesluter inte att samtalen faktiskt kommer att leda till konkreta resultat. Han menar att Putin inte har något intresse av att konflikten förvärras.

– Samtidigt vill han att varje lösning ska formas efter hans villkor.

Den spiondömda ryskan Maria Butina som i dag anlände till Moskva efter nio månader i amerikanskt fängelse säger att hon är glad att vara hemma.

– Jag hade inte rätt att ge upp. Ryssar ger inte upp, sa Butina till ett stort medieuppbåd som mötte henne på flygplatsen.

Hon beskriver tiden i fängelset som svår och riktade ett stort tack till Rysslands utrikesdepartement och alla ryska medborgare som visat sitt stöd för henne. 30-åriga Butina var den enda ryska medborgaren som greps och dömdes i en tre år lång utredning om Moskvas inblandning i amerikansk politik.

Den dömda ryska agenten Maria Butina har släppts ur amerikanskt fängelse och har nu landat i Moskva, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Juristen Butina dömdes till 18 månaders fängelse efter att ha försökt infiltrera den amerikanska vapenlobbyn NRA och erkände i samband med detta att hon även försökt påverka konservativa aktivister och republikaner runt den tid då president Donald Trump valdes till president.

Butina avtjänade nio av det 18 månader långa fängelsestraff hon dömdes till. Efter frigivningen överlämnades hon till migrationsmyndigheterna som deporterade henne till Ryssland.

USA ska placera fler än 50 stycken F-35A Lightning II stridsflygplan i Europa fram till slutet av 2021, uppger USA:s flygvapen för SVT.

De nya flygplanen kan bära taktiska kärnvapen av typen B61 och ingår i moderniseringen av äldre amerikanskt stridsflyg i Europa.

– Den samlade Nato-förmågan för avskräckning av ryska militära aktioner ökar dramatiskt, säger Mike Winnerstig, enhetschef på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Ryssland uppger att omkring 300 militärpoliser anlänt till gränsen mellan Syrien och Turkiet, skriver nyhetsbyrån AFP.

Enligt ett uttalande från landets försvarsdepartement ska de ryska militärpoliserna patrullera gränsen och säkerställa att de kurdiska styrkorna rör sig tillbaka tre mil från gränsen. Ryssland ska även ha skickat 20 pansarfordon till Syrien.

Tidigare i veckan signerade Ryssland och Turkiet ett avtal om gemensamma patrulleringar i norra Syrien vid turkiska gränsen.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin gör sig redo för dagens framtidsmöte om kriget i Syrien. De två länderna har växt fram som de två viktigaste spelarna i konflikten sedan USA dragit sig tillbaka från området, skriver AFP.

– Det viktigaste är att åstadkomma en långsiktig stabilitet i Syrien och i regionen, säger Putins utrikespolitiska rådgivare Yuri Ushakov till reportrar.

Inför mötet säger Erdogan att han vill diskutera hur en syrisk kommitté som ska träffas i slutet av oktober kan nå faktiska framsteg, enligt Reuters. Han uttrycker också besvikelse mot Iran för den kritik som landet har framfört mot den turkiska offensiven.

Turkiet och Ryssland står på olika sidor i konflikten.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan möter under tisdagen Rysslands president Vladimir Putin. Många menar att det är då den verkliga uppgörelsen om nordöstra Syriens framtid sker, säger SVT:s reporter i Turkiet, Tomas Thorén.

– Från Putins håll har det kommit dubbla budskap. Han har å ena sidan sagt att Turkiet har rätt att försvara sig och å andra sidan att Syriens gränser ska kontrolleras av Syriens president Bashar al-Assad, säger han.

Erdogan säger under måndagen att han kommer att ta nästa ”nödvändiga” steg i Syrien efter mötet med Putin, skriver Reuters.

Under tisdagskvällen går det fem dagar långa eldupphöret ut.

Ryssland tonar nu ner CNN:s uppgifter om att USA förde en högt uppsatt spion ur landet 2017.

Enligt tv-kanalens källor ska CIA ha fört spionen ut ur Ryssland, bland annat på grund av Donald Trumps oförsiktighet med hemligstämplade uppgifter. Något som både CIA och Vita huset förnekade i går.

Enligt den ryska regeringen handlar det om en man som inte var högt uppsatt, och som dessutom fick sparken. Kremls talesperson säger att uppgifterna är ”fiktion”.

Resultatet från de ryska lokalvalen kan ge president Vladimir Putin en tankeställare, skriver Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Jesper Lindau i en analys.

Putins parti Enade Ryssland tappade stöd och kandidater som stöder andra partier tog hem nästan hälften av platserna i statsduman i Moskva. Samtidigt tilläts ett 50-tal oppositionella kandidater inte ställa upp i valet.

”I botten går det inte att se det här valet som någon större demokratisk seger för någon”, konstaterar Lindau.

France 24:s korrespondent i Moskva, Nick Holdsworth, menar att lokalvalen till statsduman normalt sett inte brukar få mycket uppmärksamhet.

– Men på grund av att oppositionella kandidater inte fick delta uppstod ilska och protester vi inte har sett på många år, säger han i en kommentar i kanalen under valdagen.

DN:s Anna-Lena Laurén menar att valet ändå måste ses som en seger för de oppositionella, som ökade sitt stöd trots att de största namnen inte tilläts ställa upp.