Ukrainas nye president Volodymyr Zelenskyj har haft sitt första samtal via telefon med ryske presidenten Vladimir Putin, rapporterar AFP. Ledarna diskuterade bland annat konflikten i östra Ukraina.

– Frågor som att nå en uppgörelse i sydöstra Ukraina och samarbete kring att lämna ut fängslade personer på båda sidor diskuterades, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till Interfax, enligt AFP.

Konflikten i östra Ukraina har rasat i fem år, där rebeller med stöd av Ryssland driver ett krig mot ukrainska regeringsstyrkor.

Zelenskyj sa när han svors in som ny president att hans prioritering var att få slut på kriget i östra Ukraina.

Ryssland har beslutat att ratificera Parisavtalet och kommer att införa nya lagar som ligger i linje med det. Det skriver sajten Climate Change News, rapporterar SvD.

Beslutet innebär att landet förbinder sig att följa avtalet och kommer efter flera månader av diskussioner mellan olika ryska departement. Enligt regeringen kommer beslutet ge Ryssland större möjligheter att påverka det internationella klimatarbetet.

I ett tv-sänt tal i tisdags sa president Vladimir Putin att Ryssland tydligt märker av klimatförändringarna men varnade också för nackdelarna med förnyelsebara energislag som vindkraft.

– Tänk på fåglarna, hur många dör? Och vindkraftverken skakar så mycket att maskarna kommer upp ur marken, sa han bland annat.

Situationen med handelskriget mellan Kina och USA liksom geopolitiska spänningar i Gulfområdet kan bli explosiv, säger Rysslands president Vladimir Putin i en lång intervju med Financial Times.

Problemet kommer från amerikansk unilateralism och bristen på gemensamma regler för att hålla ihop världsordningen, menar han.

Samtidigt som han kritiserar USA för att köra sitt eget race (unilateralism) ägnar han en stor del av intervjun åt att dödförklara liberalismen. Den liberala idén har spelat ut sig själv menar han, och pekar på det ökande motståndet mot invandring, öppna gränser och mångkultur.

Putins uträkning av liberalismen, som dominerat i västvärlden sen slutet på andra världskriget, återfinns hos nationalistiska ledare som Ungerns Viktor Orban, Italiens Matteo Salvini och brexitrörelsen i Storbritannien, skriver FT.

Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov säger att Moskva kommer att försöka övertyga USA och Iran att inleda en ”civiliserad” dialog.

– Detta förutsätter givetvis att ultimatum, sanktioner och utpressning upphör, säger Lavrov vid en pressträff enligt Reuters.

Att USA:s president Donald Trump startat sin omvalskampanj inför presidentvalet 2020 försvårar samtalen mellan USA och Ryssland. Det säger Rysslands president Vladimir Putin i dag under sin årliga frågestund där det ryska folket får ställa frågor till presidenten.

– Även om presidenten vill ta steg mot oss och prata om saker så finns det ett stort antal hinder. Inte minst nu när han kommer att göra alla sina uttalanden med sin valkampanj i åtanke. Han har redan startat kampanjen, så allt kommer inte vara enkelt i vår relation, sa Putin.

Den ryske presidenten säger att han vill att relationerna ska ”återställas till det normala” och att länderna ska prata cybersäkerhet.

Relationen mellan USA och Ryssland är ansträngd på grund av flera händelser i Syrien, Ukraina och Venezuela men också på grund av anklagelserna om rysk inblandning i amerikanska valet 2016.

USA överväger att skicka 2 000 soldater till Polen stod det klart i går. Det retar upp Ryssland, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Vid en eventuell konflikt, Gud förbjude, skulle Polen bli ett tydligt mål för en hämndattack om någon attackerade oss, säger Vladimir Dzhabarov, ställföreträdande chef för utrikesutskottet i det ryska parlamentet, enligt Reuters.

Trumps planer riskerar att öka de militära spänningarna i Europa, säger Vladimir Shamonov, parlamentsledamot och tidigare hög chef inom ryska militären, till Interfax.

– Världen är på väg mot ett säkerhetspolitiskt läge i paritet med Kuba-krisen, säger Shamonov,

Knappt en vecka tog det för ryske grävjournalisten Ivan Golunov att fängslas och släppas – vilket DN:s korrespondent Anna-Lena Laurén menar tyder på att rättsprocessen saknat stöd i Kreml.

Till och med journalister från statliga propagandakanaler har krävt rättvisa för journalisten, skriver hon.

Leonid Bershidsky är inne på samma spår i en kolumn i Moscow Times. Han menar att Golunov varit en illa vald måltavla, eftersom han är en klassiskt grävande journalist utan politiska motiv.

”Han grävde och analyserade, han skrev inte ledare”, skriver Bershidsky.

CNN:s Nathan Hodge och Mary Ilyushina menar i sin tur att uttalandet från Putins pressekreterare, om att Kreml tagit hänsyn till de rättelser som publicerats, är det närmaste en ursäkt som kommit från makteliten.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hoppas att mötet med USA:s utrikesminister Mike Pompeo ska resultera i ”små men viktiga steg mot förbättrade relationer”. Det säger han efter tisdagens möte i ryska Sotji, rapporterar AFP.

Pompeo sa att trots att länderna inte är överens om allt så finns det utrymme för samarbete, framför allt kring terrorism och icke-spridning av kärnvapen.

– Vi har våra olikheter – varje land kommer att skydda sina egna intressen och ta hand om sitt eget folk – men vi måste inte vara motståndare i alla frågor, sa han.

Pompeo sa även till Lavrov att det inte får ske någon rysk valpåverkan under 2020 års presidentval i USA, något han menar skulle förvärra ländernas relationer.

USA:s president Donald Trump vill hitta ett sätt att samarbeta med Ryssland. Det säger utrikesminister Mike Pompeo när han besöker ryska Sotji för ett möte med den ryska utrikesministern Sergei Lavrov.

– Jag är här i dag för att president Trump vill förbättra den här relationen.

Lavrov uppger att han tycker att det är dags att bygga en ny ansvarsfull och konstruktiv modell för ett ömsesidigt samarbete.

– Vi är redo för detta, la han till.

Det försämrade geopolitiska säkerhetsläget gör att Sveriges strategi för Arktis behöver uppdateras. Det menar Niklas Granholm som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Den förra strategin, som beskriver hur Sverige som ett av åtta arktiska länder bör förhålla sig till området, är från 2011.

I ett kapitel står det att de säkerhetspolitiska utmaningarna inte är av militär karaktär. Det stämmer inte längre, säger Granholm som bland annat pekar på Rysslands militära upprustning längs landets norra kust.

– Här öppnas en rad nya olika typer av baser, marinbaser, flygbaser, det är gränsbevakning och det är arméresurser, säger Niklas Granholm i SR:s Godmorgon världen.