Ekonomer argumenterar för en återinförd fastighetsskatt, men det vore ett gigantiskt misstag, skriver företrädare för Villaägarnas riksförbund på Altinget.se.

Staten har gått in med en rad stödpaket för att stötta företag och privatpersoner. Håkan Larsson och Lena Södersten från Villaägarnas riksförbund vill se fler åtgärder.

Den första är att avskaffa uppskovsräntan och sänka flyttskatterna. Debattörerna menar att höga flyttskatter skapar inlåsningseffekter.

Det andra förslaget är ett höja och bredda rot- och rut-avdragen och det tredje är göra om reglerna för amorteringskravet. Genom att lägga amorteringskravet på bankerna tvingas de premiera hushåll som vill amortera. Idag är det tvärtom.

Den fjärde punkten handlar om att sänka fastighetsskatten – att höja den vore ett gigantiskt misstag.

”En höjd fastighetsskatt skulle leda till minskad konsumtion, vilket skulle göra en redan nedkyld ekonomi bottenfrusen. Dessutom riskerar höjd fastighetsskatt leda till krasch på bostadsmarknaden. Tvärtom bör fastighetsskatten sänkas under taket, för att därigenom stimulera ekonomin på landsbygden”, skriver Håkan Larsson och Lena Södersten på Altinget.se.

Samhällsnyttan vinner på RUT-avdraget. Och kostnaderna är mindre än vad regeringens analys visar. Det menar Lars Hultkrantz, seniorprofessor i nationalekonomi, Örebro universitet i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Debatten kring och utredningarna om RUT-avdraget är många och intensiva. Men ingen har försökt besvara frågan om nyttan av avdraget för hushållsnära tjänster är större än kostnaderna. Lars Hultkrantz tar upp ett par faktorer, bland annat nyttokostnaden för stressade småbarnsföräldrar och äldre men också ekonomiska beräkningar av det så kallade konsumentöverskottet och den samhällsekonomiska kostnaden och skatteeffekter.

– Självklart måste reformer finansieras. Men de flesta politiska åtgärder och investeringar är inte självfinansierade. Därför är alltid den första fråga som måste ställas om samhällsnyttan är större än kostnaden. Jag har visat här är att så verkar vara fallet för rutavdraget.

Tandlösa gränskontroller har gjort Sverige till ett favoritresmål för östeuropeiska stöldligor. Ansvaret vilar tungt på Löfven, men även på tidigare regeringar, skriver Tobias Samuelsson i Hallands Nyheter.

Nedan har Omni samlat tre av dagens mest intressanta texter från Sveriges lokala ledarsidor.

13 år efter införandet av Rut-avdraget, har en ny debatt om reformens vara eller icke vara väckts till liv. Anledningen är en granskning från Riksrevisionen, som visar på att effekterna av avdraget är mindre än förväntat.

Ledarredaktionen på Barometern lyfter att målen med Rut, så som ökade skatteintäkter och fler jobb till utlandsfödda har uppfyllts, men inte i den utsträckning som förväntades. Reformen var dock fortfarande nödvändig.

”Att ge förutsättningar för att få ihop livspusslet under de år när det är som svårast, och ge möjlighet för de äldre att bo kvar i sina hus även när orken att städa minskar är värden som kanske är svåra att sätta siffror på” skriver Barometern.

Jacob Sidenvall på Smålandsposten instämmer med att RUT har haft positiva, men inte revolutionerande effekter. ”Är det rimligt att även personer som inte utnyttjar Rut-avdraget är med och betalar för det via skatten?” frågar han sig och lyfter att politiker ofta utgår från idealbilder om sina reformer.

”Det är viktigt att granskningar som denna leder till eftertanke och uppföljning, men framför allt anpassning av kommunikationen så att den stämmer med verkligheten” skriver Jacob Sidenvall.

Ledarredaktionen på Eskilstuna-Kuriren menar att kritikernas argument inte är hållbara.

”Sedan avdraget infördes 2007 har svartarbetet minskat och i de barnfamiljer som köper städning har inkomsterna ökat mer än i liknande hushåll (inte minst bland kvinnor). Vidare har de utrikes födda som verkar i rutbranschen fått bättre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden än jämförelsegruppen” skriver Eskilstuna-Kuriren.

Slöjförbudet är utpekande och i praktiken svårt att genomdriva, anser UNT:s Sakine Madon. Nedan har Omni samlat tre av dagens mest intressanta texter från Sveriges lokala ledarsidor.

En reform som gjort fler svarta jobb vita, eller en chans för höginkomsttagare att få en sidoinkomst? Det rådde helt klart delade meningar om vilka effekter rutavdraget har haft när C och V möttes i en debatt i Studio Ett i dag.

Vänsterpartiets Ulla Andersson menar att pengar som lagts på att städa privata hem i stället hade kunnat gå till att att städa sjukhus och skolor, något som hon menar skulle ge 10 000 jobb.

Centerns Martin Ådahl menade i sin tur att Andersson inte presenterar några lösningar på hur man ska bli kvitt svartarbete. Han uppmanade Andersson att läsa Riksrevisionens rapport och ifrågasatte att hon flera gånger återkom till att avdraget främst utnyttjas i välbärgade områden som Danderyd.

RUT-avdragen kostar mer än de smakar menar Riksrevisionen i en ny granskning. Men det stämmer inte enligt professor Sven-Olov Daunfeldt. ”De har gjort många konstiga antaganden. Konsekvenserna av deras beräkningar blir absurda”, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Förra C-ledaren och näringsministern Maud Olofsson tycker att Riksrevisionen missar målet i den nya rapporten om rutavdraget. Till SVT Nyheter säger hon att hon inte ångrar reformen, och att huvudargumentet för den aldrig var att den skulle bekosta sig själv.

– Det fanns många bra argument för avdraget, säger hon.

Enligt Olofsson har avdraget lett till att fler kvinnor fått en bättre balans mellan karriär och hemarbete, och svarta jobb har blivit vita – något som hon menar att Riksrevisionen missat i sin rapport. Hon säger också att det bara är den ”yttersta vänsterkanten” som vill förändra rutavdraget.

Det är den rikaste tiondelen i Sverige som gynnas av rutavdraget, enligt Riksrevisionens rapport. Ett hushåll som köper städning behöver bara betala halva arbetskostnaden – resten betalar av staten och skattebetalarna.

Nu konstaterar Riksrevisionen i en granskning att avdraget, som kostade staten 5,4 miljarder under 2019, inte är självfinansierat som den borgerliga regeringen hävdade.

När avdraget infördes var tanken att barnfamiljer skulle gynnas av det, men nu visar det sig att endast tre av tio av de som använder rut har barn hemma.

Rutavdraget påverkar statens finanser negativt, enligt en granskning från Riksrevisionen. Förra året kostade avdraget staten 5,4 miljarder.

– Det är en offentligfinansiell kostnad för staten och det här belastar andra skattebetalare som inte köper tjänsten, säger Anna Brink, som lett granskningen av rutavdraget, till SVT Nyheter.

När reformen infördes hävdade den borgerliga regeringen att den skulle betala sig själv. En positiv aspekt av rutavdraget är att utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen tjänar mer och fått en starkare ställning på arbetsmarknaden.