Sverige halkar efter EU-snittet i målet mot massvaccination. Och det kostar åtskilliga miljarder enligt beräkningar från Riksbanken. ”Varje dag spelar roll”, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, till fPlus. Samtidigt kommer signaler om att krånglet fortsätter.

En ökad sparkvot i kombination med en längtan efter att konsumera talar för en uppstuds i den svenska ekonomin under det andra halvåret. Men osäkerheten är stor, säger flera ekonomer till TT.

Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi, menar att det krävs en effektiv vaccinering och en avtagande smittspridning för att ekonomin ska lyfta. Han varnar för att återhämtningen kan äventyras av en tredje smittvåg, besvärliga virusmutationer och vaccinbakslag.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist ser en risk i att det långvariga förloppet kan påverka återhämtningsförmågan, men är ändå optimistisk.

– I våra bedömningar tror vi att när vaccinet rullas ut under andra kvartalet så kan vi få se ett mer normalt andra halvår i år. Kanske rentav en ketchupeffekt, säger han till TT.

Regeringens nya restriktioner kommer att minska konsumtionen ytterligare, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman till SvD Näringsliv. Det leder i sin tur till ett ökat antal konkurser och att Sveriges BNP-tillväxt minskar under de närmaste månaderna.

– Men inte alls på samma sätt som i våras. Den här gången kommer industrin hålla uppe aktiviteten, säger Christina Nyman till tidningen.

Hon tror att det kan bli aktuellt med riktade stöd till utsatta branscher framöver. SEB:s chefsekonom Robert Berqvist tror att utökade stöd främst kommer att bli mer av samma vara som tidigare: omsättningsstöd och permitteringsstöd. Även han ser ljuspunkter inom industrin.

Riksbanken ser framför sig att den ökade smittspridningen ger en ny ekonomisk nedgång. Det var inte något Riksbanken väntade sig vid senaste mötet i september, säger riksbankschefen Stefan Ingves vid en digital pressträff efter senaste penningpolitiska beskedet.

Därför måste Riksbanken ge mer stöd, säger Ingves angående beslutet att utöka värdepappersköpen med 200 miljarder kronor. Målet är att hålla ner så många räntor som möjligt, till exempel bolåneräntorna, säger riksbankschefen.

Men finanspolitiken måste också bidra och göra sin del. Finanspolitiken kan på ett annat sätt riktas mot olika sektorer, menar Ingves.

Vi får ett halvår med svag tillväxt, men när restriktionerna släpps kan ekonomin återhämta sig snabbt, spår Ingves.

En liten kronförsvagning noteras på torsdagsförmiddagen efter Riksbankens senaste penningpolitiska besked.

Att räntan hölls på noll och spås hållas på noll åtminstone till slutet av 2023 var helt väntat. Ökningen av tillgångsköpen – från 500 till 700 miljarder kronor – var däremot något större än marknaden väntat.

8 av 10 analytiker i Infronts enkät spådde en ökning men till exempel SEB räknade med att lyftet skulle bli på 100 miljarder kronor, inte 200 miljarder.

Chefsekonomen Robert Bergqvist applåderar ändå beslutet och skriver på Twitter att Riksbanken har hittat ”helt rätt balans”.

Bostadspriserna stiger globalt till följd av negativa realräntor och ”centralbankers heta sedelpressar”, skriver Robert Bergqvist på Twitter.

De svenska bopriserna steg vidare i oktober enligt färska siffror från Valueguard och Sverige har nu ”tätpositionen i detta prisrally”, skriver Bergqvist och jämför utvecklingen här med hur bostadspriserna utvecklats i Norge och Kanada.

”Borde stressa Riksbank, regering & Finansinspektion. Eller?” skriver SEB:s chefsekonom.

Den osäkerhet som uppstått efter nattens presidentval i USA är precis vad marknaden inte ville ha, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till TT. Stockholmsbörsen har åkt bergochdalbana sedan öppning och de amerikanska börsterminerna har inte heller någon tydlig riktning.

– Vi har faktiskt inte en aning om var det här ska landa, säger Winsth till nyhetsbyrån.

Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén menar att det osäkra läget inte alls är oväntat och att marknaden varit inställd på att Trump skulle ifrågasätta valresultatet. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist håller med om att marknaden varit förberedd.

– Det har funnits med i kalkylen. Det viktiga nu är att presidentkandidaterna inte triggar våldsamheter och oroligheter.

Smittökningen och de nya nedstängningarna i Europa kommer inte att kasta oss tillbaka till samma ekonomiska kris som i våras. Det säger flera ekonomer till SvD Näringsliv.

Nationalekonomen Lars Jonung påpekar att det inte blir samma negativa BNP-effekt av att stänga ner nattklubbar och restauranger som när fabriker stängs och produktionskedjor bryts, vilket var fallet i mars och april.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist och Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman ser inga större risker för nya totala nedstängningar och pekar på att politikerna nu pratar mycket mer om de ekonomiska konsekvenserna.

Flera länder i Europa har återinfört restriktioner och över hela kontinenten genomförs åtgärder för att bromsa effekterna av en andra virusvåg. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist varnar för att virusvågen och restriktionerna hotar den ekonomiska återhämtningen.

– Fortsätter vi i den här riktningen pekar det mot att vi riskerar den återhämtning som pågått sedan april. Återhämtningen är bräcklig och omgärdad av många frågetecken, säger han till Dagens Industri.

Han fortsätter:

– Situationen i Europa blir allt mer allvarlig, men man försöker samtidigt så långt som möjligt begränsa restriktionerna nu för att man är medveten om att generella nedstängningar får stora, ekonomiska konsekvenser.

Parallellt med en växande virusoro når börsen nya höjder.

– Börsen är på rekordnivå, men tittar man på arbetslösheten och konjunkturen så syns en helt annan bild – två skilda världar. Här och nu ser det inte bra ut, men blickar vi framåt så ljusnar bilden. Min bedömning är att när vi går in i 2021 har vi ett vaccin, vilket ökar förutsättningarna för att återhämtningen fortsätter, säger Robert Bergqvist till Dagens Industri.

Sveriges ekonomi har klarat sig bra i förhållande till många andra länder. Men nu verkar världen stå inför en andra coronavåg. Då Sveriges ekonomi är beroende av export kan en minskad global efterfrågan bli tuff, trots det är flera experter optimistiska.

– Den ökade smittspridningen behöver inte ändra riktningen på återhämtningen, men den kan ta längre tid, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, till SvD.

Han menar att den svenska ekonomin är väl rustad för en andra våg med en låg statsskuld, välutvecklad digital infrastruktur och en mindre tjänstesektor än vad många andra länder har.

– Det gör att vi borde kunna klara oss mindre dåligt jämfört med resten av Europa, säger Robert Bergqvist.

Även Annika Winsth, chefekonom på Nordea, tror att ekonomin klarar en ökad smittspridning.

– De flesta prognosmakare har tänkt att vi skulle få en andra våg i höst, så smittspridningen ligger därför lite grann i prognoserna, säger hon till SvD.