Att USA:s president Donald Trump backar i handelskriget med Kina genom att skjuta upp tullar på en rad olika varor till december, är en klen tröst i handelskonflikten. Det menar Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

Hon menar att vi behöver backa betydligt mer för att marknader och företag ska känna att de vågar vara optimistiska igen om framtiden, skriver TT.

Vidare säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB att det finns en naivitet kring hur handelskonflikten ska kunna lösas och hänvisar till att liknande handelsamtal har tagit uppemot sju-åtta år innan det har nåtts en överenskommelse.

– Det vi kan hoppas på är ett delavtal, att man tar några steg på vägen i att nå enighet, säger han.

Framöver kan vi räkna med fortsatta bakslag i och med att handelskonflikten speglar en större konflikt, teknikkampenn om vem ska leda den fjärde industriella revolutionen.

Riksbanken har inga fler verktyg att ta till vid händelse av en kris. Det varnar ekonomen Klas Eklund för. Han vill se större insatser från finanspolitiken, säger han till SR Ekot.

– Vid nästa lågkonjunktur måste regeringen, finanspolitiken och statsbudgeten dra ett tyngre lass, säger Klas Eklund, senior ekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling, till Ekot.

Eklund säger vidare att han hade velat se kontinuerliga höjningar av reporäntan från Riksbanken. Han får medhåll av Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

– Jag tror vi har hamnat i ett läge där Riksbankens verktygslåda i princip är uttömd.

Den svenska kronan föll ytterligare efter BNP-siffrorna som presenterades igår. Nu är kronan till och med lägre värderad än den den turkiska liran, som tidigare haft överlägset lägst värde. Att kronan har försvagats mest av alla länder i OECD sedan årsskiftet har fått industrin och ekonomer att reagera, skriver Dagens Industri.

– Om vi fortsätter att bedriva den här valutapolitiken riskerar vi att rea ut svenska tillgångar, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, till Di.

Han menar att det verkar som att Riksbanken vill att kronan ska vara låg, men höjer varningsflaggan. Sverige riskerar att få dåligt rykte internationellt.

– En svag krona kan till viss del vara bra för ett nettoexportland som Sverige, men som det ser ut nu är kronan 10-15 procent för svag. Vid någon tidpunkt framöver kommer kronan att återgå i styrka och då blir det ett bryskt uppvaknande när man tappar ännu mer i konkurrenskraft, säger han till tidningen.

Beskedet att svensk BNP sjunker pekar på att en ekonomisk inbromsning är att vänta, enligt analytikerkåren. Kronan tappade efter beskedet, skriver DI.

”Kalldusch – både för svensk ekonomi och tjänstemannen på SCB som igår släppte BNP-siffran”, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist på Twitter efter att delar av statistiken läckt ut i förtid på måndagskvällen.

DI hänvisar också till Nordea som i en snabbkommentar skriver att en svagare inhemsk efterfrågan är att skylla för inbromsningen.

”Den större bilden är att inhemsk efterfrågan är svag. Exporten har varit överraskande hälsosam under första halvåret, men alla indikatorer pekar på en inbromsning framöver”, skriver Nordea.

Storbanken skriver vidare att tillväxt och resursutnyttjande har varit hög de senaste åren, medan löneökningar och inflation inte har tagit fart.

”Med lägre tillväxt och stigande arbetslöshet, krymper sannolikheten för stigande löner och inflation än mer”.

Swedbank menar att styrkan i den svenska ekonomin mattats av, vilket är dåliga nyheter för Riksbanken.

”Detta adderar en viss nedåtrisk till vår prognos om en räntehöjning i december”, skriver Swedbank.

BNP-siffrorna från SCB landade även under Riksbankens egen prognos som pekade på en uppgång om 0,1 procent i kvartalet, respektive 1,8 procent i årstakt.

Kronan föll under tisdagsmorgonen efter beskedet och handlas till 10,63 kronor per euro strax innan klockan 10, vilket kan jämföras med 10,57 kronor vid 7-tiden, skriver DI.

Det går sämre för industrisektorn och bankerna. Är lågkonjunkturen här nu och ska vi vara rädda? Nej, tycker experterna. En avmattning är väntad och kan till och med vara hälsosam.

På kort sikt drabbas Sverige hårt av ett upptrappat handelskrig mellan USA och Kina. Men på längre sikt kan svenska företag tjäna på kriget, skriver SvD.

Handelskriget mellan USA och Kina har trappats upp den senaste veckan. Stockholms Handelskammare är oroligt för att konflikten håller på att blossa upp igen.

Vd:n Andreas Hatzigeorgiou tror att handelskriget på kort sikt kommer att slå mot hela världsekonomin. Men på lång sikt kan svenska företag vinna på ett upptrappat handelskrig. Dels kan fler kinesiska kunder börja göra affärer med europeiska, dels kan ett handelskrig tvinga Kina att öppna upp sin ekonomi.

– I dag har svenska företag som gör affärer i Kina inte samma förutsättningar som när kinesiska företag gör affärer i Sverige. En positiv effekt skulle kunna bli att vi får mer lika spelregler, säger Andreas Hatzigeorgiou till SvD.

Debatt om den svenska kronan stod på agendan i riksdagen på torsdagen. Riksbanksdirektionen med Stefan Ingves i spetsen frågades ut av bland annat SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist när finansutskottet höll sammanträde.

– Vi rear ut svenska tillgångar, sa Robert Bergqvist i ett kritiskt anförande enligt TT.

– Det behövs mer analys och utvärdering av Riksbankens valutapolitik, tillade han.

Riksbankschefen Stefan Ingves bemötte kritiken med att varken nivå eller förändringar av växelkursen är något Riksbanken tar hänsyn till som ett mål. Ingves påpekade att inflationsmålet på 2 procent i princip har uppnåtts under 2017–2018.

Riksbanken behåller styrräntan oförändrad på –0,25 procent men flaggar för att nästa höjning skjuts fram. Direkt efter beskedet rasade den redan svaga kronan till nya låga nivåer. Analytiker gör bedömningen att kräftgången fortsätter för kronan och att räntan fortsätter att vara låg.

Vårbudgeten innehöll få överraskningar och lär inte framkalla några marknadsreaktioner. Det skriver Swedbanks analytiker Knut Hallberg och Cathrine Danin i en kommentar.

Hallberg twittrar också att regeringen konstaterar att den offentliga skulden är på väg ner, vilket borde föranleda mer offensiva satsningar framöver.

Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi säger till SvD att hon ser fram emot tydligare signaler om den skatteväxling som utlovats.

– I höstbudgeten vill jag se tydligare handlingsplaner på hur man ska sluta sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda, samt tydligare om hur man ska genomföra den gröna skatteväxlingen och skattereformen. Även slopandet av värnskatten är en viktig åtgärd i höstbudgeten, säger hon.

Swedbanks chefsekonom Anna Breman skriver att budgeten är ”onödigt stram givet avmattning i konjunkturen och orolig omvärld”.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist skriver att fokuset på klimatet är bra, men att budgeten skramlar tomt på större godbitar som nya grepp kring skatter och bostadspolitik.

Svenskar kommer att märka hur svag valutan blivit när de reser utomlands och då kommer deras kronor ”inte vara så mycket värda”, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist till SVT.

Han menar att kronan i dag är mer än 10 procent för svag.

I fredags låg dollarpriset på 9,50 kronor – den lägsta nivån sedan 2002, enligt SVT.

– Den enkla förklaringen till att kronan är så svag är vår minusränta, säger Robert Bergqvist.