Det uppmärksammade felet i SCB:s arbetslöshetsstatistik kan ha fått en rad olika konsekvenser, säger två ekonomer till TT.

Handelsbankens seniorekonom Johan Löf pekar på att de överdrivna arbetslöshetssiffrorna bidrog till kronförsvagningar när de presenterades. Den skenbart höga arbetslösheten har också använts som slagträ i upptakten till årets löneförhandlingar, enligt Löf.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är inne på samma linje.

– Statistik är enormt viktigt för ekonomisk-politiska beslut och just arbetsmarknadsdata spelar en central roll för regeringen och för Riksbanken, säger han till TT.

Flera bedömare och analytiker började redan för flera månader sedan tvivla på att SCB:s arbetslöshetssiffror faktiskt stämde överens med verkligheten. Varför reagerade inte statistikmyndigheten på att siffrorna såg konstiga ut? Det frågar sig SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i ett Twitter-inlägg.

Han utvecklar sitt resonemang i en intervju med TT:

– Det bekymrar mig att det finns en risk att vi tappar trovärdigheten för statistiken när det framkommer sådana här brister.

Nordea Markets Mikael Sarwe skriver på Twitter att de rättade siffror som SCB släppte på torsdagsförmiddagen rimmar bättre med hans beräkningsmodell, men han spår en ökning av arbetslösheten nästa år.

Riksbanken måste bedöma sannolikheten för att den svenska ekonomin faller in i en recession – och ta hänsyn till det i sin räntepolitik. Centralbankens ledamöter tycks satsa på att Sverige kommer att klara sig och har konsekvent tonat ner tecknen på en betydande inbromsning, skriver Bloomberg.

Senast var beskedet från Stefan Ingves att räntan kommer höjas kring årsskiftet. Risken är att den hållningen bygger på en underskattning av sannolikheten för en inbromsning. Genom att höja i detta läge kan direktionen dessutom göra om samma misstag man gjorde kring finanskrisen – när man höjde räntan men tvingades sänka den igen kort därefter. Det säger Bloombergs Nordenekonom Johanna Jeansson.

En som samtidigt förespråkar höjd ränta är SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

”Vädjan till 5 riksbankschefer när de träffas i dag för att ta beslut: sätt punkt för minusräntan”, skriver han på Twitter på onsdagen.

Handelsbankens seniorekonom Johan Löf är kluven inför torsdagens beslut. Å ena sidan har ekonomin försämrats mer än Riksbanken själva beräknat. Å andra sidan har oron kopplad till de största hoten avtagit något, menar Löf.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist ställdes mot vice riksbankschef Per Jansson i en duell om bland annat penningpolitiken, anordnad av DI. Bland annat fick de svara på huruvida de anser att den svaga kronan är ett problem och hur Riksbanken ska se på växelkursen.

Robert Bergqvist kritiserar minusräntan och anser att kronan har blivit ett verktyg för Riksbanken att få upp inflationen. Hans främsta kritik mot Riksbanken är dock dess ”asymmetriska verbala interventioner”. Med det menas att Riksbanken inte har uttalat sig så mycket när kronan har försvagats medan den har kommenterat de gånger kronan har stärkts. ”Växelkursen fungerar som en informationsbärare. Den sänder signaler till omvärlden”, säger han vidare.

Per Jansson säger däremot att Riksbanken inte har något mål för växelkursen utan för inflationen. Han säger även att kronans värde också bestäms av marknaden och att penningpolitiken bara är en faktor. Dessutom säger han att en svag krona inte garanterat behöver leda till problem. ”Ser vi något där som tyder på att allvarliga obalanser skulle växa fram på grund av en svag krona? Det är svårt att svara ja på den frågan”.

Det är väldigt svårt att hitta en tydlig drivkraft som ska bryta trenden för den svenska kronans försvagning mot euron, säger SEB:s valutaexpert Richard Falkenhäll i SEB:s Makropodd.

För en vecka sedan släppte storbanken en valutaprognos där de landade i att kronan kommer att försvagas mot euron, dollarn och pundet det kommande halvåret.

I den nya podden säger chefsekonomen Robert Bergqvist att han och banken tror att ”Riksbanken blivit stressad av nivåerna för kronan under det senaste halvåret”.

Falkenhäll konstaterar att den svaga kronan gör att det blir rea på finansiella och reala tillgångar i Sverige.

– Om det är positivt eller negativt vet jag inte, men det talar för att det svenska ägandet av finansiella tillgångar lär gå ner framöver, säger Falkenhäll.

Den svenska kronan är undervärderad med mer än 20 procent, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist på Twitter efter att den inhemska valutan på tisdagen nått sin lägsta nivå på 17 år.

Bergqvist skriver att det är samma saker som vanligt som tynger den pressade kronan – bland annat de negativa räntorna.

”Det är orättvist – svensk ekonomi är hälsosam”, skriver han.

Italiens ekonomiska bekymmer är inte lätträknade. Det skriver nyhetsbyrån TT sedan landets premiärminister Giuseppe Conte meddelat sin avgång under tisdagseftermiddagen, en följd av att koalitionspartnern Matteo Salvini från högerpopulistiska Lega utlyst en misstroendeomröstning.

Nu är det oklart vem som ska ordning på ekonomin, den höga statsskulden och den höga arbetslösheten.

– Italienarna har länge spelat i en kritisk division. Man lider av strukturella reformbrister och när andra länder har haft tillväxt har Italien i sin tur inte haft den politiska kraften att genomföra reformer. Man har försuttit chansen när tillväxtkurvan nu i stället pekar nedåt, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist till TT.

Han ser en räddningsplanka i att Europeiska centralbanken, ECB, kommer att köpa statsobligationer för att hindra en snöbollseffekt och se till att räntorna inte sticker iväg.

Att USA:s president Donald Trump backar i handelskriget med Kina genom att skjuta upp tullar på en rad olika varor till december, är en klen tröst i handelskonflikten. Det menar Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

Hon menar att vi behöver backa betydligt mer för att marknader och företag ska känna att de vågar vara optimistiska igen om framtiden, skriver TT.

Vidare säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB att det finns en naivitet kring hur handelskonflikten ska kunna lösas och hänvisar till att liknande handelsamtal har tagit uppemot sju-åtta år innan det har nåtts en överenskommelse.

– Det vi kan hoppas på är ett delavtal, att man tar några steg på vägen i att nå enighet, säger han.

Framöver kan vi räkna med fortsatta bakslag i och med att handelskonflikten speglar en större konflikt, teknikkampenn om vem ska leda den fjärde industriella revolutionen.

Riksbanken har inga fler verktyg att ta till vid händelse av en kris. Det varnar ekonomen Klas Eklund för. Han vill se större insatser från finanspolitiken, säger han till SR Ekot.

– Vid nästa lågkonjunktur måste regeringen, finanspolitiken och statsbudgeten dra ett tyngre lass, säger Klas Eklund, senior ekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling, till Ekot.

Eklund säger vidare att han hade velat se kontinuerliga höjningar av reporäntan från Riksbanken. Han får medhåll av Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

– Jag tror vi har hamnat i ett läge där Riksbankens verktygslåda i princip är uttömd.

Den svenska kronan föll ytterligare efter BNP-siffrorna som presenterades igår. Nu är kronan till och med lägre värderad än den den turkiska liran, som tidigare haft överlägset lägst värde. Att kronan har försvagats mest av alla länder i OECD sedan årsskiftet har fått industrin och ekonomer att reagera, skriver Dagens Industri.

– Om vi fortsätter att bedriva den här valutapolitiken riskerar vi att rea ut svenska tillgångar, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, till Di.

Han menar att det verkar som att Riksbanken vill att kronan ska vara låg, men höjer varningsflaggan. Sverige riskerar att få dåligt rykte internationellt.

– En svag krona kan till viss del vara bra för ett nettoexportland som Sverige, men som det ser ut nu är kronan 10-15 procent för svag. Vid någon tidpunkt framöver kommer kronan att återgå i styrka och då blir det ett bryskt uppvaknande när man tappar ännu mer i konkurrenskraft, säger han till tidningen.