Riksrevisionen ska granska urvalet i den svenska Pisa-studien, rapporterar Expressen.

– Vi bedömer att det är viktigt att reda ut om det brustit någonstans vad gäller exkludering och bortfall av elever, säger Sofia Sandgren, projektledare för granskningen på Riksrevisionen.

Bakgrunden är att en hög andel elever i Sveriges exkluderades från att göra Pisamätningen. Då förklarade Skolverket beskedet med att Sverige tagit emot många flyktingungdomar som inte hunnit lära sig svenska och slog fast att OECD accepterat den exkluderande andelen.

De senaste veckornas uppmärksammade upplopp och gängvåld har återigen placerat brott och straff högt upp på den politiska agendan. Nu krävs en handlingskraftig politik som slutar blunda för problemen, skriver flera ledarskribenter.

En ny rapport från Riksrevisionen visar att de svenska anstalterna drivs ineffektivt. Om straffen ska höjas, behöver kriminalvården få nya medel, skriver Fredrik Hultman i en ledare på Smålandsposten. Han efterfrågar en gedigen fängelsereform.

”Det är bättre att anpassa fängelsesystemet efter de förväntat ökade volymerna i tid, så att fängelserna kan fungera kostnadseffektivt med fullgod säkerhet. En rationalisering av anstalterna kan göra det möjligt att driva dem effektivt på längre sikt”, skriver Fredrik Hultman.

Sydsvenskans ledarredaktion belyser samma utmaningar. De menar även att situationen på landets ungdomshem är ett misslyckande från statens sida.

”Resurserna måste användas rätt och säkerheten behöver vara hög, både på fängelser och i ungdomshem”, skriver Sydsvenskans ledarredaktion.

Pontus Almquist menar att den ökade brottsligheten inte ska vara ett tillfälle för politiker att komma med irrationella förslag. Han åsyftar exempelvis att Moderaternas förslag om en ny lagstiftning som ska göra det straffbart att ha samröre med kriminella organisationer.

”Vill politikerna på allvar komma tillrätta med den organiserade brottsligheten och dess samhälleliga skadeverkningar måste man upphöra med lägga ned tid, energi och resurser på verklighetsfrånvänt och utsiktslöst lagstiftningsarbete”, skriver Pontus Almquist på Bohuslänningens ledarsida.

Kriminalvårdens anstalter är i många fall små och använder inte sina resurser tillräckligt effektivt. Det är några av slutsatserna efter en granskning från Riksrevisionen, rapporterar TT.

I Sverige finns det totalt 45 anstalter. Enligt granskningen hade det varit mer effektivt om anstalterna var färre och större. Riksrevisionen bedömer att det finns en besparingspotential på totalt omkring en halv miljard kronor.

– Det är stora skillnader mellan de olika anstalterna. Nio anstalter har ett maximalt resursutnyttjande, medan lika många kan bli minst 40 procent effektivare. Övriga ligger någonstans mittemellan, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.

Antalet samtal har ökat till Självmordslinjen sedan årsskiftet – och trots fler volontärer hinner bara sju procent av samtalen besvaras, skriver SVT Nyheter.

– Detta är något vi kämpar med. Vi ser att många behöver stöd och vi behöver mer resurser för att kunna skala upp, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind, till SVT.

Före årsskiftet ringde omkring 16 000 personer per månad, men efter årsskiftet har det handlat om drygt 23 000. Det ökade trycket kan bero på att Nationella hjälplinjen lagt ner och dessutom handlade ungefär tolv procent av samtalen i april och maj om coronapandemin.

Allt fler unga kvinnor tar livet av sig, skriver SVT Nyheter. Störst ökning är det bland kvinnor i åldrarna 25–44 då 102 kvinnor i den åldern dog i suicid 2018 och 137 kvinnor året därpå, visar Socialstyrelsens statistik.

– Självmord är inte bara ett psykiatriskt problem. Att unga kvinnor drabbas i högre utsträckning av suicid kan ha att göra med att man blir mer jämlik även när det gäller att vända aggressivitet inombords, säger Margda Waern, professor i psykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till SVT.

Riksrevisionen inleder nu en granskning av hur suicidpreventiva arbetet mellan regering och myndighet har fungerat.

Det finns frågetecken kring hur effektivt statens arbete för att förhindra självmord är, menar Riksrevisionen som ska inleda en granskning i frågan.

Trots att riksdagen har beslutat om en nollvision för självmord ligger antalet självmord kvar på ungefär samma nivåer, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen riktar kritik mot regeringens arbete med att utvisa personer som inte får vistas i Sverige, rapporterar Ekot. Det handlar om personer som fått avslag på sin ansökan och personer som aldrig ansökt om ett uppehållstillstånd.

De tre myndigheter som ansvarar för att utvisa människor – Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården – kritiseras för stora svagheter i samordning och styrning.

– Det finns skäl för regeringen att fundera över myndighetsorganisationen och ansvarsfördelningen, säger Riksrevisionens projektledare Tommi Teljosuo.

Aldrig tidigare har en svensk regering lagt så mycket pengar på åtgärder som ska främja klimatet. Trots det har utsläppen inte minskat. Nu pekar experter ut de absolut sämsta klimatsatsningarna och vad regeringen skulle ha satsat på istället.

Enligt en granskning som Riksrevisionen gjort av Arbetsförmedlingen så påverkar handläggares personliga attityder jobbsökarnas chans till jobb, skriver DN.

– Jag tycker det här är rätt stora problem, säger utredaren Anton Ringström.

Riksrevisionen har undersökt hur attityder och arbetssätt hos Arbetsförmedlingens personal påverkar resultatet för den jobbsökanden. Granskningen visar att vilken handläggare man får påverkar den sökandes chanser att få arbete.

Den arbetsförmedlare som är positivt inställd till arbetssätt som går ut på att få den inskrivne att söka fler jobb skickar i regel också fler jobbförslag till sina sökande, och lyckas även få fler av dem i arbete, skriver DN.

13 år efter införandet av Rut-avdraget, har en ny debatt om reformens vara eller icke vara väckts till liv. Anledningen är en granskning från Riksrevisionen, som visar på att effekterna av avdraget är mindre än förväntat.

Ledarredaktionen på Barometern lyfter att målen med Rut, så som ökade skatteintäkter och fler jobb till utlandsfödda har uppfyllts, men inte i den utsträckning som förväntades. Reformen var dock fortfarande nödvändig.

”Att ge förutsättningar för att få ihop livspusslet under de år när det är som svårast, och ge möjlighet för de äldre att bo kvar i sina hus även när orken att städa minskar är värden som kanske är svåra att sätta siffror på” skriver Barometern.

Jacob Sidenvall på Smålandsposten instämmer med att RUT har haft positiva, men inte revolutionerande effekter. ”Är det rimligt att även personer som inte utnyttjar Rut-avdraget är med och betalar för det via skatten?” frågar han sig och lyfter att politiker ofta utgår från idealbilder om sina reformer.

”Det är viktigt att granskningar som denna leder till eftertanke och uppföljning, men framför allt anpassning av kommunikationen så att den stämmer med verkligheten” skriver Jacob Sidenvall.

Ledarredaktionen på Eskilstuna-Kuriren menar att kritikernas argument inte är hållbara.

”Sedan avdraget infördes 2007 har svartarbetet minskat och i de barnfamiljer som köper städning har inkomsterna ökat mer än i liknande hushåll (inte minst bland kvinnor). Vidare har de utrikes födda som verkar i rutbranschen fått bättre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden än jämförelsegruppen” skriver Eskilstuna-Kuriren.