13 år efter införandet av Rut-avdraget, har en ny debatt om reformens vara eller icke vara väckts till liv. Anledningen är en granskning från Riksrevisionen, som visar på att effekterna av avdraget är mindre än förväntat.

Ledarredaktionen på Barometern lyfter att målen med Rut, så som ökade skatteintäkter och fler jobb till utlandsfödda har uppfyllts, men inte i den utsträckning som förväntades. Reformen var dock fortfarande nödvändig.

”Att ge förutsättningar för att få ihop livspusslet under de år när det är som svårast, och ge möjlighet för de äldre att bo kvar i sina hus även när orken att städa minskar är värden som kanske är svåra att sätta siffror på” skriver Barometern.

Jacob Sidenvall på Smålandsposten instämmer med att RUT har haft positiva, men inte revolutionerande effekter. ”Är det rimligt att även personer som inte utnyttjar Rut-avdraget är med och betalar för det via skatten?” frågar han sig och lyfter att politiker ofta utgår från idealbilder om sina reformer.

”Det är viktigt att granskningar som denna leder till eftertanke och uppföljning, men framför allt anpassning av kommunikationen så att den stämmer med verkligheten” skriver Jacob Sidenvall.

Ledarredaktionen på Eskilstuna-Kuriren menar att kritikernas argument inte är hållbara.

”Sedan avdraget infördes 2007 har svartarbetet minskat och i de barnfamiljer som köper städning har inkomsterna ökat mer än i liknande hushåll (inte minst bland kvinnor). Vidare har de utrikes födda som verkar i rutbranschen fått bättre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden än jämförelsegruppen” skriver Eskilstuna-Kuriren.

Riksrevisionens rapport visar att en tredjedel av rutarbetarna ofta kommer från länder i Europa. Det är en effekt som ingen tänkt på, säger Sveriges finansminister Magdalena Andersson till TT.

– Många har trott att det skulle vara ett bra sätt att få nyanlända kvinnor i arbete men det verkar ju inte alls ha haft den effekten, säger hon.

Andersson påpekar att de flesta är arbetskraftsinvandrare från Östeuropa. Trots kritiken tänker finansministern utöka rutavdraget tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna som en del av januariöverenskommelsen.

I en intervju med SvD Näringsliv utvecklar hon kritiken:

– Det här visar att när både ekonomer och politiker hävdar att skattesänkningar är självfinansierade då ska man dra öronen åt sig och verkligen studera siffrorna mycket, mycket noggrant.

RUT-avdragen kostar mer än de smakar menar Riksrevisionen i en ny granskning. Men det stämmer inte enligt professor Sven-Olov Daunfeldt. ”De har gjort många konstiga antaganden. Konsekvenserna av deras beräkningar blir absurda”, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Förra C-ledaren och näringsministern Maud Olofsson tycker att Riksrevisionen missar målet i den nya rapporten om rutavdraget. Till SVT Nyheter säger hon att hon inte ångrar reformen, och att huvudargumentet för den aldrig var att den skulle bekosta sig själv.

– Det fanns många bra argument för avdraget, säger hon.

Enligt Olofsson har avdraget lett till att fler kvinnor fått en bättre balans mellan karriär och hemarbete, och svarta jobb har blivit vita – något som hon menar att Riksrevisionen missat i sin rapport. Hon säger också att det bara är den ”yttersta vänsterkanten” som vill förändra rutavdraget.

Enligt Riksrevisionen innebär Rut-avdraget en kostnad för staten på flera miljarder per år.

Men arbetsgivarorganisationen Almega delar inte den bilden.

– Rut-avdraget är självfinansierat till 90 procent, säger Patrick Joy, chefsekonom på Almega, till Sveriges Radio Ekot.

Han hänvisar bland annat till skatteintäkter från arbetstagare i rutbranschen och att många tjänster som tidigare utförts svart blev vita i och med att reformen trädde i kraft 2007.

Det är den rikaste tiondelen i Sverige som gynnas av rutavdraget, enligt Riksrevisionens rapport. Ett hushåll som köper städning behöver bara betala halva arbetskostnaden – resten betalar av staten och skattebetalarna.

Nu konstaterar Riksrevisionen i en granskning att avdraget, som kostade staten 5,4 miljarder under 2019, inte är självfinansierat som den borgerliga regeringen hävdade.

När avdraget infördes var tanken att barnfamiljer skulle gynnas av det, men nu visar det sig att endast tre av tio av de som använder rut har barn hemma.

Rutavdraget påverkar statens finanser negativt, enligt en granskning från Riksrevisionen. Förra året kostade avdraget staten 5,4 miljarder.

– Det är en offentligfinansiell kostnad för staten och det här belastar andra skattebetalare som inte köper tjänsten, säger Anna Brink, som lett granskningen av rutavdraget, till SVT Nyheter.

När reformen infördes hävdade den borgerliga regeringen att den skulle betala sig själv. En positiv aspekt av rutavdraget är att utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen tjänar mer och fått en starkare ställning på arbetsmarknaden.

Maktskiftet i Vänsterpartiet, de ökade kraven på specialkost i skolan och Riksrevisionens rapport som sågar regeringens miljöbilspolitik är några av de ämnen som tas upp på dagens ledarsidor.

Aftonbladets Ingvar Persson liknar partiledarvalet i Vänsterpartiet vid en pusseldeckare av Agatha Christie och skriver: ”En efter en försvinner kandidaterna ut ur historien”. Han menar att partiets framgångar gör att Nooshi Dadgostar har ett bra utgångsläge.

Det är farligt att omedvetet lätta på reglerna kring specialkost i skolan, skriver Expressen i en osignerad ledare. Tidningen ser det som klokt med tidsbegränsade intyg eftersom allergier kan feldiagnostiseras och växa bort.

Dagens Industris ledarskribent Ellen Gustafsson menar att Riksrevisionens kritik mot regeringens miljöbilssatsning är svidande. ”Det gröna skatteslöseriet vet inga gränser”, konstaterar hon.

Även Ivar Arpi tar upp Riksrevisionens rapport i en ledare i Svenska Dagbladet. Han menar att S och MP inte ens lyckas med vad de ser som sina paradgrenar. ”Tuta och kör, verkar inställningen vara medan skattemiljarderna försvinner ut i atmosfären”, skriver han.

Riksrevisionen kritiserar regeringens miljöbilspolitik och dömer i en ny rapport ut den som dyr och ineffektiv, rapporterar TV4 Nyheterna.

Under de senaste 14 åren har staten satsat drygt 13 miljarder i stöd eller skatteutgifter för att öka antalet miljöbilar i Sverige. Enligt Riksrevisionen har detta varit för dyrt sett till resultatet.

– Det saknas samhällsekonomiska analyser helt och hållet men de miljömässiga effekterna är även knapphändigt beskrivna, säger Cecilia Kellberg, projektledare för Riksrevisionens granskning till TV4.

Regeringens miljardsubventioner för byggande av hyresrätter är anmärkningsvärda och slösaktiga, skriver Moderaternas bostadspolitiska talesperson Carl-Oscar Bohlin i Dagens Samhälle.

Satsningarna är ineffektiva och Riksrevisionen har underkänt tre av sex stödformer, fortsätter Bohlin, som menar att stödet går till bostäder som ändå skulle ha byggts och att det bara ger marginellt lägre hyror. Pengarna borde i stället gå till rättsväsendet och i generella statsbidrag till kommunerna.

”På så sätt får kommunerna mer resurser att använda för riktade stöd till de som är hemlösa, en grupp som investeringsstödet missar helt”, skriver han.