Det finns frågetecken kring hur effektivt statens arbete för att förhindra självmord är, menar Riksrevisionen som ska inleda en granskning i frågan.

Trots att riksdagen har beslutat om en nollvision för självmord ligger antalet självmord kvar på ungefär samma nivåer, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen riktar kritik mot regeringens arbete med att utvisa personer som inte får vistas i Sverige, rapporterar Ekot. Det handlar om personer som fått avslag på sin ansökan och personer som aldrig ansökt om ett uppehållstillstånd.

De tre myndigheter som ansvarar för att utvisa människor – Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården – kritiseras för stora svagheter i samordning och styrning.

– Det finns skäl för regeringen att fundera över myndighetsorganisationen och ansvarsfördelningen, säger Riksrevisionens projektledare Tommi Teljosuo.

Aldrig tidigare har en svensk regering lagt så mycket pengar på åtgärder som ska främja klimatet. Trots det har utsläppen inte minskat. Nu pekar experter ut de absolut sämsta klimatsatsningarna och vad regeringen skulle ha satsat på istället.

Enligt en granskning som Riksrevisionen gjort av Arbetsförmedlingen så påverkar handläggares personliga attityder jobbsökarnas chans till jobb, skriver DN.

– Jag tycker det här är rätt stora problem, säger utredaren Anton Ringström.

Riksrevisionen har undersökt hur attityder och arbetssätt hos Arbetsförmedlingens personal påverkar resultatet för den jobbsökanden. Granskningen visar att vilken handläggare man får påverkar den sökandes chanser att få arbete.

Den arbetsförmedlare som är positivt inställd till arbetssätt som går ut på att få den inskrivne att söka fler jobb skickar i regel också fler jobbförslag till sina sökande, och lyckas även få fler av dem i arbete, skriver DN.

13 år efter införandet av Rut-avdraget, har en ny debatt om reformens vara eller icke vara väckts till liv. Anledningen är en granskning från Riksrevisionen, som visar på att effekterna av avdraget är mindre än förväntat.

Ledarredaktionen på Barometern lyfter att målen med Rut, så som ökade skatteintäkter och fler jobb till utlandsfödda har uppfyllts, men inte i den utsträckning som förväntades. Reformen var dock fortfarande nödvändig.

”Att ge förutsättningar för att få ihop livspusslet under de år när det är som svårast, och ge möjlighet för de äldre att bo kvar i sina hus även när orken att städa minskar är värden som kanske är svåra att sätta siffror på” skriver Barometern.

Jacob Sidenvall på Smålandsposten instämmer med att RUT har haft positiva, men inte revolutionerande effekter. ”Är det rimligt att även personer som inte utnyttjar Rut-avdraget är med och betalar för det via skatten?” frågar han sig och lyfter att politiker ofta utgår från idealbilder om sina reformer.

”Det är viktigt att granskningar som denna leder till eftertanke och uppföljning, men framför allt anpassning av kommunikationen så att den stämmer med verkligheten” skriver Jacob Sidenvall.

Ledarredaktionen på Eskilstuna-Kuriren menar att kritikernas argument inte är hållbara.

”Sedan avdraget infördes 2007 har svartarbetet minskat och i de barnfamiljer som köper städning har inkomsterna ökat mer än i liknande hushåll (inte minst bland kvinnor). Vidare har de utrikes födda som verkar i rutbranschen fått bättre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden än jämförelsegruppen” skriver Eskilstuna-Kuriren.

Riksrevisionens rapport visar att en tredjedel av rutarbetarna ofta kommer från länder i Europa. Det är en effekt som ingen tänkt på, säger Sveriges finansminister Magdalena Andersson till TT.

– Många har trott att det skulle vara ett bra sätt att få nyanlända kvinnor i arbete men det verkar ju inte alls ha haft den effekten, säger hon.

Andersson påpekar att de flesta är arbetskraftsinvandrare från Östeuropa. Trots kritiken tänker finansministern utöka rutavdraget tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna som en del av januariöverenskommelsen.

I en intervju med SvD Näringsliv utvecklar hon kritiken:

– Det här visar att när både ekonomer och politiker hävdar att skattesänkningar är självfinansierade då ska man dra öronen åt sig och verkligen studera siffrorna mycket, mycket noggrant.

RUT-avdragen kostar mer än de smakar menar Riksrevisionen i en ny granskning. Men det stämmer inte enligt professor Sven-Olov Daunfeldt. ”De har gjort många konstiga antaganden. Konsekvenserna av deras beräkningar blir absurda”, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Förra C-ledaren och näringsministern Maud Olofsson tycker att Riksrevisionen missar målet i den nya rapporten om rutavdraget. Till SVT Nyheter säger hon att hon inte ångrar reformen, och att huvudargumentet för den aldrig var att den skulle bekosta sig själv.

– Det fanns många bra argument för avdraget, säger hon.

Enligt Olofsson har avdraget lett till att fler kvinnor fått en bättre balans mellan karriär och hemarbete, och svarta jobb har blivit vita – något som hon menar att Riksrevisionen missat i sin rapport. Hon säger också att det bara är den ”yttersta vänsterkanten” som vill förändra rutavdraget.

Enligt Riksrevisionen innebär Rut-avdraget en kostnad för staten på flera miljarder per år.

Men arbetsgivarorganisationen Almega delar inte den bilden.

– Rut-avdraget är självfinansierat till 90 procent, säger Patrick Joy, chefsekonom på Almega, till Sveriges Radio Ekot.

Han hänvisar bland annat till skatteintäkter från arbetstagare i rutbranschen och att många tjänster som tidigare utförts svart blev vita i och med att reformen trädde i kraft 2007.

Det är den rikaste tiondelen i Sverige som gynnas av rutavdraget, enligt Riksrevisionens rapport. Ett hushåll som köper städning behöver bara betala halva arbetskostnaden – resten betalar av staten och skattebetalarna.

Nu konstaterar Riksrevisionen i en granskning att avdraget, som kostade staten 5,4 miljarder under 2019, inte är självfinansierat som den borgerliga regeringen hävdade.

När avdraget infördes var tanken att barnfamiljer skulle gynnas av det, men nu visar det sig att endast tre av tio av de som använder rut har barn hemma.