170 000 ålderspensionärer men även sjuka och funktionsvarierade missar att de har rätt till bostadstillägg, i genomsnitt 1 300 kronor i månaden. Det visar en ny granskningsrapport.

Nästan dubbelt så många kvinnor som män är berörda.

– Det är uppenbart att många som har rätt till bostadstillägg inte ansöker. Det kan bero på att de inte känner till eller förstår att de har rätt till förmånen. Det kan också bero på att ansökningsförfarandet är för komplicerat, säger Tina Malmberg vid Riksrevisionen, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

En av Sveriges främsta experter på korruption, förvaltningsprofessorn Olle Lundin, säger att Sverige är uruselt på att hantera korruption. Detta trots att skandalerna har avlöst varande, i bland annat Nya Karolinska, Riksrevisionen och Svenska Kraftnät.

Folk i allmänhet tror inte att korruption förekommer och det finns personer inom svenska myndigheter som inte tror att reglerna gäller för dem, säger han i en längre intervju med DN.

Just skandalen kring Nya Karolinska menar Olle Lundin är den största.

– NKS – den skandalen är så stor att den är oöverblickbar. Vi pratar om miljarders miljarder. Den är ju också så komplex och det är det ”fiffiga” i upplägget, säger han.

Riksrevisionen ska granska undantag från skolplikten, rapporterar Sydsvenskan. Granskningen görs efter att myndigheten blivit uppmärksammad på fallet i Ystad där en familj isolerade sina barn och lyckades undvika skolplikten.

– Vi hoppas också att det som hände i Ystad inte inträffar igen, säger Sofia Sandgren Massih revisionsdirektör på Riksrevisionen till tidningen.

Riksrevisionen inleder nu en granskning av Finansinspektionen (FI) i kölvattnet av penningtvättshärvorna, skriver DI. Anledningen är att man vill se om det finns kopplingar till bankerna som innebär intressekonflikter, skriver tidningen.

”För att upprätthålla allmänhetens förtroende är det viktigt att statliga myndigheter identifierar och motverkar potentiella intressekonflikter så att beslutsfattandet inte påverkas negativt”, skriver Riksrevisionen i sitt beslut enligt tidningen.

Frågan blev aktuell i samband med att penningtvättsskandalen på Swedbank avslöjades och FI:s efterföljande granskning, skriver TT.

Kvinnor och män sjukskrivs i olika stor utsträckning, trots samma arbetsförmåga, visar en granskning från Riksrevisionen.

Kvinnor som har en lindrig eller medelsvår psykisk diagnos sjukskrivs 30 procent oftare än män, även om de bedömts ha samma funktionsnedsättning, rapporterar flera medier.

Granskningen baseras på 60 000 sjukskrivningar i Skåne mellan åren 2010 och 2016. Rikrevisionen föreslår nu att Försäkringskassan får i uppdrag att återkommande följa upp kvinnors och mäns läkarintyg från olika vårdgivare.

Riksrevisionen kritiserar Arbetsförmedlingen för brister i matchningsarbetet mellan arbetssökande och arbetsgivare. Revisionen pekar på att verksamheten aldrig har blivit utvärderad på ett systematiskt sätt. Dessutom uppges verksamheten vila på en svag kunskapsgrund. Det skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Något vi påpekat länge, säger Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton till Arbetsmarknadsnytt.

Den bristande uppföljningen innebär även att bristande likvärdighet för service till arbetssökande i olika delar av landet, enligt riksrevisorn Stefan Lundgren.

Kritiken ligger i linje med den kritik som Svenskt Näringsliv har framfört om bristande likvärdighet.

– Kritiker till reformeringen av Arbetsförmedlingen menar att likvärdigheten riskerar att gå förlorad. Men vilket likvärdighet då? Nu visar Riksrevisionen att matchningen och bedömningen är allt annat än likvärdig, säger Edward Hamilton.

Maria Mattson Mähl är vd för jobbförmedlingsföretaget AlphaCE. Även hon är kritiskt.

– Arbetsförmedlingen har haft ett svårt och ganska spretigt uppdrag och det är bra om det blir tydligare och mer avgränsat, säger Maria Mattsson Mähl.

Arbetsförmedlingens arbete för att matcha de som söker jobb med potentiella arbetsgivare kritiseras av Riksrevisionen i en ny rapport, skriver SVT Nyheter.

I rapporten slås det fast att matchningsarbetet aldrig utvärderats på ett systematiskt sätt och att det vilar på en svag kunskapsgrund.

– Arbetsförmedlingens analysavdelning har ansvar för att verksamhetens utveckling baseras på fakta och gedigen kunskap. Men den har inte varit inblandad i att ta fram eller utveckla myndighetens metoder, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen.

Biståndsarbetet inom myndigheten Sida innehåller flera brister enligt en granskning av Riksrevisionen, rapporterar TT.

Bland annat har nyckelpersoner ofta varken kompetens eller tid att utföra sina arbetsuppgifter. Enligt rapporten saknas gemensamma mål och övergripande styrning för det akuta och långsiktiga arbetet.

Riksrevisionen pekar på att planering, analyser och finansiering som skulle kunna göras gemensamt ofta görs separat.

– Konsekvenserna blir att man i längden måste lägga mer tid på att hantera kriser som hade kunnat förebyggas, säger Therese Brolin, projektledare bakom rapporten.

Lönekartläggning har begränsade möjligheter att minska oskäliga löneskillnader i mindre företag, enligt Riksrevisionen. Myndigheten anser därför att lagkravet på att göra kartläggningar bör ses över, skriver TT.

Alla arbetsgivare ska enligt lag göra lönekartläggningar. Syftet är att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Kravet, som finns i Diskrimineringslagen, har funnits i 25 år.

I en ny rapport från Riksrevisionen ifrågasätts effekten av just lönekartläggningar för att komma åt löneskillnaderna. Myndigheten kallar det ett trubbigt verktyg.

– Vi kan inte dra slutsatsen att det inte har någon effekt alls men vi anser att det har en begränsad verkan. När det gäller mindre arbetsgivare finns stora utmaningar för att leva upp till kraven, säger Christer Gerdes, projektledare för granskningen, till TT.

Riksrevisionen genomför en granskning av statens planering och underlag för en planerad höghastighetsjärnväg.

Riksrevisionen skriver i ett pressmeddelande att investeringar i höghastighetsjärnväg tillhör de dyraste infrastrukturprojekten i Sverige någonsin.

”Enligt Trafikverkets samlade effektbedömning är investeringen i en ny komplett höghastighetsjärnväg olönsam.”

fPlus har tidigare intervjuat ekonomer som varnar för kostnaderna förknippade med projektet.

– Det är konstigt att prata om klimatnyttan i tåg när hela transportsystemet är fossilfritt om 20–30 år. Tågen ska börja användas om 15-20 år och användas under de kommande 80 åren och då kommer kritiken mot fossildrivna transporter att vara passé. Då är det troligt att både flyg och bilar drivs av el, sade Maria Börjesson, professor i nationalekonomi med inriktning mot transporter, till fPlus.

Planeringen av höghastighetsjärnväg har skett i två parallella spår. Riksrevisionen kommer också att granska om dessa spår varit synkroniserade.

Riksrevisionen skriver att syftet med granskningen är att undersöka om Trafikverkets och Sverigeförhandlingens beslutsunderlag håller tillräckligt hög kvalitet, och om planering gått till på det sätt riksdag och regering avsett.

– Förutom att granska planeringsprocess och beslutsunderlag avser vi även att komma med rekommendationer om det fortsatta arbetet. Däremot kommer vi inte ta ställning till höghastighetsjärnvägens varande eller icke, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.