Regeringens, och näringslivsminister Ibrahim Baylans, näringspolitik utvärderas inte korrekt, slår Riksrevisionen fast i en granskning som släpptes på tisdagen. Utvärderingarna är ofta undermåliga.

Endast 2 av 37 granskade utvärderingar når upp till den nivå som krävs för att utvärderingen ska kunna anses vara tillförlitlig, visar granskningen, skriver myndigheten.

– Effektutvärderingar utgör en förhållandevis liten andel av den mängd utvärderingar, utredningar och analyser som produceras inom det näringspolitiska området. De har dock en viktig roll och ett utvecklingsarbete behövs för att öka tillförlitligheten, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Ett exempel är de pengar som Almi får tilldelade. i höstas motiverade regeringen sin näringslivsinsats till Almi, skriver DI med stöd från Almis egen utvärdering som Riksrevisionen inte anser hålls tillräcklig kvalitet.

Arbetskraftsinvandring, vaccinkapplöpning och porrfilter i ny kostym – det är några av de ämnen som behandlas på onsdagens ledarsidor.

GP:s Håkan Boström skriver om bristerna i svenska statens insatser mot exploatering av arbetskraftsinvandrare, som lyfts fram i en ny rapport från Riksrevisionen.

”Det är svårt att komma undan intrycket att detta helt enkelt är något man inte velat ta tag i från regeringens sida”, skriver Boström, men lägger även skuld på de borgerliga partierna och MP.

”EU har inte råd att dröja med vaccin”, konstaterar DI:s Ellen Gustafsson. Hon menar att det är farligt när EU hamnar efter Storbritannien och USA, och bilden i många länder blir att det skulle ha gått snabbare om godkännandet inte skett via den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

DN:s Lisa Magnusson kritiserar att ett porrfilterförslag åter är på tapeten i Sverige, denna gång i form av att alla som besöker porrsajter ska behöva legitimera sig med bank-id.

Magnusson beskriver idén som ”genuint dålig”, och menar att varken staten eller privata företag ska kunna tvinga svenskar att lämna ifrån sig uppgifter om sina sexuella preferenser.

Riksrevisionen riktar allvarlig kritik mot regeringen i en ny rapport om hur människor exploateras som arbetskraft i Sverige. Det rapporterar Ekot.

Statens insatser har stora brister enligt rapporten. ”Bristerna finns i alla delar av systemet, och beror framför allt på att regeringen inte har gett myndigheterna mandat och tydliga uppdrag att motverka problemet”, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.

Enligt granskningen är det främst utländsk arbetskraft som drabbas och det innebär arbete till oskäligt låg lön, väldigt långa arbetsdagar och farlig arbetsmiljö eller dåliga boendeförhållanden.

Regeringen överskattar framtida intäkter från energi- och miljöskatter, visar en rapport från Riksrevisionen.

Granskningen visar att regeringens beräkningar på lång sikt inte tar hänsyn till att intäkterna från energi- och koldioxidskatterna successivt minskar när människor väljer energieffektivare och klimatanpassade alternativ för resor, transporter och uppvärmning. Det gör att skatteintäkterna överskattas. 2050 överskattas skatteintäkterna med ungefär en halv procent av BNP.

– Tidsperspektivet är långt och både skattesatser och skattebaser kan ändras över tiden. Den alltför optimistiska synen på framtida intäkter från energi- och miljöskatter riskerar dock att ge en missvisande bild av de offentliga finanserna och utrymmet för framtida reformer, säger riksrevisor i en kommentar.

Enligt Riksrevisionen har sänkt skatt på senior arbetskraft haft en obefintlig effekt, rapporterar TT.

Riksrevisionens studie visar att fler äldre jobbar än tidigare, men inte på grund av den lägre löneskatten.

Under perioden 2007–2019 kostade skattesänkningen cirka 30 miljarder kronor. Enligt riksrevisor Helena Lindberg kunde resurserna haft större nytta på annat håll och från 2020 kan de uteblivna skatteintäkterna växa till runt sju miljarder kronor per år.

Riksrevisionen ska granska urvalet i den svenska Pisa-studien, rapporterar Expressen.

– Vi bedömer att det är viktigt att reda ut om det brustit någonstans vad gäller exkludering och bortfall av elever, säger Sofia Sandgren, projektledare för granskningen på Riksrevisionen.

Bakgrunden är att en hög andel elever i Sveriges exkluderades från att göra Pisamätningen. Då förklarade Skolverket beskedet med att Sverige tagit emot många flyktingungdomar som inte hunnit lära sig svenska och slog fast att OECD accepterat den exkluderande andelen.

De senaste veckornas uppmärksammade upplopp och gängvåld har återigen placerat brott och straff högt upp på den politiska agendan. Nu krävs en handlingskraftig politik som slutar blunda för problemen, skriver flera ledarskribenter.

En ny rapport från Riksrevisionen visar att de svenska anstalterna drivs ineffektivt. Om straffen ska höjas, behöver kriminalvården få nya medel, skriver Fredrik Hultman i en ledare på Smålandsposten. Han efterfrågar en gedigen fängelsereform.

”Det är bättre att anpassa fängelsesystemet efter de förväntat ökade volymerna i tid, så att fängelserna kan fungera kostnadseffektivt med fullgod säkerhet. En rationalisering av anstalterna kan göra det möjligt att driva dem effektivt på längre sikt”, skriver Fredrik Hultman.

Sydsvenskans ledarredaktion belyser samma utmaningar. De menar även att situationen på landets ungdomshem är ett misslyckande från statens sida.

”Resurserna måste användas rätt och säkerheten behöver vara hög, både på fängelser och i ungdomshem”, skriver Sydsvenskans ledarredaktion.

Pontus Almquist menar att den ökade brottsligheten inte ska vara ett tillfälle för politiker att komma med irrationella förslag. Han åsyftar exempelvis att Moderaternas förslag om en ny lagstiftning som ska göra det straffbart att ha samröre med kriminella organisationer.

”Vill politikerna på allvar komma tillrätta med den organiserade brottsligheten och dess samhälleliga skadeverkningar måste man upphöra med lägga ned tid, energi och resurser på verklighetsfrånvänt och utsiktslöst lagstiftningsarbete”, skriver Pontus Almquist på Bohuslänningens ledarsida.

Kriminalvårdens anstalter är i många fall små och använder inte sina resurser tillräckligt effektivt. Det är några av slutsatserna efter en granskning från Riksrevisionen, rapporterar TT.

I Sverige finns det totalt 45 anstalter. Enligt granskningen hade det varit mer effektivt om anstalterna var färre och större. Riksrevisionen bedömer att det finns en besparingspotential på totalt omkring en halv miljard kronor.

– Det är stora skillnader mellan de olika anstalterna. Nio anstalter har ett maximalt resursutnyttjande, medan lika många kan bli minst 40 procent effektivare. Övriga ligger någonstans mittemellan, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.

Antalet samtal har ökat till Självmordslinjen sedan årsskiftet – och trots fler volontärer hinner bara sju procent av samtalen besvaras, skriver SVT Nyheter.

– Detta är något vi kämpar med. Vi ser att många behöver stöd och vi behöver mer resurser för att kunna skala upp, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind, till SVT.

Före årsskiftet ringde omkring 16 000 personer per månad, men efter årsskiftet har det handlat om drygt 23 000. Det ökade trycket kan bero på att Nationella hjälplinjen lagt ner och dessutom handlade ungefär tolv procent av samtalen i april och maj om coronapandemin.

Allt fler unga kvinnor tar livet av sig, skriver SVT Nyheter. Störst ökning är det bland kvinnor i åldrarna 25–44 då 102 kvinnor i den åldern dog i suicid 2018 och 137 kvinnor året därpå, visar Socialstyrelsens statistik.

– Självmord är inte bara ett psykiatriskt problem. Att unga kvinnor drabbas i högre utsträckning av suicid kan ha att göra med att man blir mer jämlik även när det gäller att vända aggressivitet inombords, säger Margda Waern, professor i psykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till SVT.

Riksrevisionen inleder nu en granskning av hur suicidpreventiva arbetet mellan regering och myndighet har fungerat.