Staten säkerhetsarbete kring kärnteknisk verksamhet brister på flera punkter, enligt Riksrevisionen. Det är både inom det förebyggande arbetet och i krisberedskapen som problemen finns, skriver TT.

– Vi bedömer att det riskerar att försämra överblicken över verksamheten, och i värsta fall kan det äventyra säkerheten vid anläggningarna, säger Sascha Sohlman, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Bland annat har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, granskats. Utredningen konstaterar att tillsynen av fysiskt skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet på kärnkraftsanläggningarna utförs för sällan.

245 av Sveriges 290 kommuner underkompenseras i det nuvarande kommunala utjämningssystemet, konstaterar Riksrevisionen i en granskning. Det är främst kommuner med stor yta och få invånare som får för lite pengar.

Regeringen har föreslagit att utjämningssystemet ska förändras och att omfördelningen till glesbygdskommunerna ska öka med 9,3 miljarder kronor år 2020. Men det räcker inte, enligt granskningen. Glesbygdskommuner underskattas fortfarande systematiskt, menar Riksrevisionen.

– För att systemet ska kunna fungera i enlighet med riksdagens intentioner behöver omfördelningen öka mer än vad regeringen föreslår. För att göra detta behöver det tas fram ett bättre underlag över kostnader för kommunal service i områden med glesare bebyggelse, säger Ulf Andersson, projektledare för granskningen.

Under 2017 utjämnades kostnadsskillnader för 7,2 miljarder kronor. ”Om systemet hade fungerat som riksdagen avsåg” borde summan ha varit 10,8 miljarder kronor enligt granskningen.

Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) förstår kritiken som riktas mot regeringen från Riksrevisionen, säger han till Ekot.

Riksrevisionen kritiserar regeringen för att ha för lite kunskap som it-system som används på många myndigheter.

– I grunden pekar de på ett reellt problem, nämligen att myndigheternas it-infrastruktur är för gammal, säger Ygeman till radion.

S-ministern lyfter problem som att det är svårt att utveckla nya digitala tjänster och att kostnaderna är för höga.

Ygeman anser även att regeringen framöver måste ha en ännu mer detaljerad lägesbild över myndigheters arbete med it-systemen.

Regeringen kritiseras för att ha för lite kunskap om gamla it-system som används i offentlig sektor. Det visar en ny granskningsrapport från Riksrevisionen, rapporterar Ekot.

Granskningen visar att 31 av 49 statliga myndigheter som man har studerat har problem med föråldrade it-system och enligt Riksrevisionen har myndigheterna inte arbetat långsiktigt och effektivt med frågan.

Enligt rapporten känner regeringen bara till hälften av de fall där systemen används. Riksrevisionen uppmanar nu politikerna att agera för att hjälpa myndigheterna med problematiken.

– Regeringen har inte riktigt den kunskapsbild som man behöver ha för att kunna genomföra sin styrning på området. Ingen verkar ju ha haft riktigt koll på den här problembilden, säger Marcus Pettersson.

De ekonomiska riskerna med Arbetsförmedlingens starta eget-bidrag underskattas, varnar Riksrevisionen i en ny granskning. Deltagande i programmet medför att risken för att hamna hos Kronofogden ökar med 60 procent, enligt myndigheten.

– Vår bedömning är att arbetsförmedlarna behöver informera deltagarna bättre om att egenföretagande ofta innebär långa perioder av låga inkomster och ökad risk för en ohållbar skuldsituation, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Sysselsättningseffekterna av programmet uppges vara tvetydiga men för statsfinanserna har det varit en framgång till följd av minskade utgifter för sjukskrivningar och arbetslöshetsersättning.

Regeringens satsning på att rusta upp de så kallade miljonprogrammen blev ett misslyckande. Av de 800 miljoner kronor som avsattes årligen har endast 228 betalats ut. Det visar en kritisk rapport från Riksrevisionen.

Enligt myndigheten kan misslyckandet förklaras av att regeringen inte hade tagit fram tillräckliga beslutsunderlag, och att de problem som uppmärksammades inte beaktades.

”När regeringen utformar ett stöd är det viktigt att det vilar på ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas. Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar”, skriver riksrevisor Helena Lindberg.

170 000 ålderspensionärer men även sjuka och funktionsvarierade missar att de har rätt till bostadstillägg, i genomsnitt 1 300 kronor i månaden. Det visar en ny granskningsrapport.

Nästan dubbelt så många kvinnor som män är berörda.

– Det är uppenbart att många som har rätt till bostadstillägg inte ansöker. Det kan bero på att de inte känner till eller förstår att de har rätt till förmånen. Det kan också bero på att ansökningsförfarandet är för komplicerat, säger Tina Malmberg vid Riksrevisionen, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

En av Sveriges främsta experter på korruption, förvaltningsprofessorn Olle Lundin, säger att Sverige är uruselt på att hantera korruption. Detta trots att skandalerna har avlöst varande, i bland annat Nya Karolinska, Riksrevisionen och Svenska Kraftnät.

Folk i allmänhet tror inte att korruption förekommer och det finns personer inom svenska myndigheter som inte tror att reglerna gäller för dem, säger han i en längre intervju med DN.

Just skandalen kring Nya Karolinska menar Olle Lundin är den största.

– NKS – den skandalen är så stor att den är oöverblickbar. Vi pratar om miljarders miljarder. Den är ju också så komplex och det är det ”fiffiga” i upplägget, säger han.

Riksrevisionen ska granska undantag från skolplikten, rapporterar Sydsvenskan. Granskningen görs efter att myndigheten blivit uppmärksammad på fallet i Ystad där en familj isolerade sina barn och lyckades undvika skolplikten.

– Vi hoppas också att det som hände i Ystad inte inträffar igen, säger Sofia Sandgren Massih revisionsdirektör på Riksrevisionen till tidningen.

Riksrevisionen inleder nu en granskning av Finansinspektionen (FI) i kölvattnet av penningtvättshärvorna, skriver DI. Anledningen är att man vill se om det finns kopplingar till bankerna som innebär intressekonflikter, skriver tidningen.

”För att upprätthålla allmänhetens förtroende är det viktigt att statliga myndigheter identifierar och motverkar potentiella intressekonflikter så att beslutsfattandet inte påverkas negativt”, skriver Riksrevisionen i sitt beslut enligt tidningen.

Frågan blev aktuell i samband med att penningtvättsskandalen på Swedbank avslöjades och FI:s efterföljande granskning, skriver TT.