Bevaka
Riksdagens utredningstjänst

Photographer: Andrey Popov
Det svenska skattetrycket

Klart: Så mycket höjs skatten på ISK-kontot

Statslåneräntan har nu fastställts till 0,51 procent, enligt besked från Riksgälden. Det betyder att skatten på ISK-kontona höjs marginellt. Men det röriga politiska läget kan kasta om förutsättningarna eftersom C och L är på kollisionskurs med Socialdemokraterna om ISK-skatten, skriver DI.

Skatten på Investeringssparkontot, ISK, räknas ut efter en modell där statslåneräntan i slutet av november året innan avgör nivån. Räntan har nu av Riksgälden bestämts till 0,51 procent, vilket innebär att skatten höjs marginellt jämfört med detta års 0,49 procent.

Spararen som i början av 2019 har 500 000 kronor på kontot och sätter in 2 000 kronor i månaden, kommer om avkastningen är noll att få betala cirka 2 330 kronor i skatt för 2019. Det är omkring 30 kronor mer än i år.

S-regeringen har höjt ISK-skatten två gånger eftersom partiet anser att skatterabatten varit för stor. Allianspartierna har varit mycket kritiska mot höjningarna. Både Centerpartiet och Liberalerna, som just nu överväger om de ska släppa fram Stefan Löfven som statsminister, vill att skatten återställs till nivån som gällde före höjningarna. Det är därför högst osäkert vad som händer med ISK när Sveriges nästa regering tar över, skriver DI.

I och med att statslåneräntan är så låg är ISK den mest förmånliga sparformen för aktiesparande. Men DI påpekar att sparandet är dåligt för räntefonder. Det krävs en avkastning på minst 1,51 procent 2019 för att ISK ska vara bästa valet. Det lönar sig därför mer att ta ut pengarna och sätta in dem på vanliga räntebärande konton.

Statslåneräntan styra fler skatteberäkningar som rör företagare. Bland annat gäller det utdelningsutrymmet för aktier i fåmansföretag, ränta för ingående periodiseringsfonder hos juridiska personer och bilförmån, skriver Redovisningshuset.

29 nov 2018