Bevaka
Riksbankens räntepolitik

Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Experter efter ECB-beskedet: Sabbar Ingves räntehöjning

Kronan har nått sin lägsta kurs mot dollarn på 17 år. Det senaste tappet kom efter att Europeiska centralbanken, ECB, på torsdagen meddelade att den låter räntorna vara oförändrade resten av året.

Beskedet kan påverka svensk ekonomi påtagligt.

– Riksbanken är beroende av ECB så det här gör det svårare för Stefan Ingves att genomföra räntehöjningen. Det betyder fortsatt låga bolåneräntor men också en svag krona. Det gör att vi blir relativt sett fattigare och att vår köpkraft försvagas, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, till Expressen.

Europeiska centralbankens besked innebär att styrräntan ligger kvar på 0 procent medan depositräntan är oförändrad på minus 0,4 procent. Euron föll direkt mot dollarn och den svenska kronan drogs med i fallet. En dollar kostade 9,40 kronor på torsdagseftermiddagen, vilket är den lägsta kursen för kronan sedan 2002.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank i Sverige, menar att ECB verkar orolig för att riskerna börjar luta på nedsidan.

– Med tanke på hur den europeiska ekonomin har utvecklats under de senaste kvartalen finns det all anledning för ECB att justera ner sina prognoser. De är oroliga för att ekonomin inte tuffar på som den gjorde tidigare. Ränteåtgärderna stödjer konjunkturbilden nu när vi har haft ett antal svaga kvartal, säger han till DI.

Michael Grahn tror också att det är tveksamt om det verkligen blir en svensk räntehöjning under andra halvåret.

– Det ska bli intressant att se hur Riksbanken tar intryck av ECB:s beslut. Jag tror att de kommer att vara försiktiga med att höja igen. Det som Riksbanken riskerar om de ändå ser ett läge att höja räntan, är att kronan kan gå så pass starkt att det bromsar importpriserna vilket kan leda till problem med inflationen, säger han.

7 mar
Vice riksbankschef Cecilia Skingsley. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Analyser: Stor risk att Riksbanken tvingas backa

Vid nästa lågkonjunktur är räntevapnet satt ur spel, skriver DI:s Johanna Jeansson i en analys av onsdagens räntebesked. Hon menar att banken istället för att sänka räntan kan tvingas ta till mer eller mindre extrema åtgärder.

Då kan det behövas expansiv finanspolitik även om en sådan är svår att tajma och dessutom svår för folkvalda politiker att avsluta. En annan lösning kunde vara nya typer av utökat samarbete mellan finanspolitiken och Riksbanken, skriver Jeansson.

Ett exempel är så kallade helikopterpengar som finansieras direkt via centralbanken. Tanken är att det ska strö pengar över ekonomin och därmed stärka konjunkturen. 

”Budskapet är att Riksbanken sköter sitt och finansdepartementet sitt – i linje med den ordning som skapades för 25 år sedan. Men sådana ordningar kan ändras. Nya tider kräver nya tag”, skriver hon.

Även Per Lindvall talar om nya samarbeten

Om Riksbanken ska börja dansa i takt med verkligheten krävs extern hjälp – av en expansiv finanspolitik. Det skriver Per Lindvall i en analys för Realtid.se efter Stefan Ingves besked att räntan ligger kvar på minus 0,25 procent på onsdagen. ”Men den synkade tyska, holländska, finska och svenska budgetdisciplinen ihop med sparsamhetsdygden har låst in det instrumentet. Förhoppningsvis inte för gott”, fortsätter han.

Placeras Pekka Kääntä konstaterar att Riksbankens signal om ny räntehöjning i höst villkoras av att inflationen och konjunkturen håller i sig. Det är också här han ifrågasätter Ingves bedömning. ”För Riksbanken gäller det nu att hålla tummarna för att deras konjunkturbedömning håller. Det är långtifrån säkert”, skriver han.

Det är tydligt att flera i Riksbankens direktion gärna vill komma ifrån minusräntan, men det är långtifrån hugget i sten att de lyckas. Det skriver DN:s Carl Johan von Seth i en analys.

”Stefan Ingves kan få problem att motivera en höjning om konjunkturen fortsätter att dämpas. Allt beror förstås på hur ekonomin och särskilt inflationen utvecklas det kommande halvåret”, skriver von Seth.

Enligt SvD:s Johan Carlström är risken överhängande att Riksbanken tvingas ställa in sina planerade höjningar. Han skriver att boräntan med största sannolikhet inte kommer att öka speciellt mycket de närmaste åren.

13 feb