Bevaka
Regelkrånglet

HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN
Regelkrånglet

Nya tillsynsavgifter drabbar skärgårdsföretagare

En självdeklaration - för fartyg. Det är nya regler från den 1 april för alla yrkesfartyg och med dem kommer nya tillsynsavgifter, avgifter som ta ut även om ingen tillsyn gjorts. ”Det här blir ytterligare en börda för oss småföretagare”, säger en skärgårdsföretagare till Företagarna.

Det handlar om fiskebåtar, taxibåtar, bogserbåtar och andra typer av fartyg i storleken 5 - 15 meter som används yrkesmässigt. Sedan den 1 april i år gäller nya regler som säger att varje fartyg ska vara registrerad, ha en egen självdeklaration upprättad och vara beredd på tillsyn från Transportstyrelsen. Men det räcker inte med den nya administrativa bördan för ägarna, oftast småföretagare i skärgården som nu också måste räkna med upp till 6 000 kronor i nya avgifter.

Avgifterna tas dessutom ut oavsett om Transportstyrelsen varit på plats och utfört tillsynen. Det är alltså ett liknande upplägg som bland restaurangägare har i förhållande till Livsmedelsinspektionerna, de kostar pengar även om inga inspektioner är gjorda.

Skärgårdsföretagarna vänder sig också mot de både luddiga och krångliga reglerna.

– Vi har deklarerat två båtar, en arbetsbåt och en taxibåt. Det var otroligt krångligt och omfattande att fylla i alla uppgifter och förstå vad som faktiskt berörde ens egna verksamhet. Totalt tog det fyra timmar för oss men för ett par bekanta tog det två dagar att fixa deklarationen. Det här blir ytterligare en börda för oss småföretagare, säger Monica Pettersson som driver ett skärgårdsföretag på Möja.

2 maj
Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Regelkrånglet

Riksdagen flaggar för förändringar om ”gold-plating”

Det kallas ”gold-plating” och handlar om att en tredjedel av företagens administrativa kostnader för att följa EU-lagstiftning kommer från ineffektiv och överambitiös implementering, snarare än reglerna i sig. Det rapporterar Svenskt Näringsliv.

Och i Sverige är problemet extra stort. Förklaringen är att regeringen och svenska myndigheter inte sällan går betydligt längre än vad som är nödvändigt när nya EU-regler ska genomföras. Resultatet är mer byråkrati, stora kostnader och konkurrensnackdelar på den inre marknaden för svenska företag.

Men nu ska det bli ändring. I ett tillkännagivande uppmanas regeringen att arbeta för att EU-direktiv genomförs i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft. Utgångspunkten bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. Överskrids miniminivån bör effekterna för företag redovisas tydligt, anser riksdagen.

Ett mycket välkommet initiativ. Överimplementeringen av EU-rätten ställer till oerhört mycket problem för företagen, anser Göran Grén, näringspolitisk chef.

– Det märkliga i det hela är att det inte är något myndigheterna är skyldiga att göra, utan det sker helt på eget initiativ. Att man ska analysera och väga in effekterna för näringslivet borde vara en självklarhet vid all regelgivning, men särskilt då man går utöver det som EU-rätten föreskriver, säger han.  

5 apr