Nya siffror från SCB visar att hushållens konsumtion varit betydligt högre än man räknat med. Det betyder att Riksbanken med minusräntan bränt av ammunition som kan behövas i den förväntade konjunkturnedgången ”Riksbanken begick ett misstag. De här siffrorna förstärker den bedömningen”, säger en tung ekonom.

Flera tunga ekonomer går till attack mot Magdalena Anderssons argument för höjda kapitalskatter, som de menar bygger på felaktiga grunder. Nu varnar de för att det kan leda till en skadlig skattepolitik.

Just nu är det extra prutläge för den som vill sänka räntan på sitt bostadslån. Framförallt för en speciell målgrupp, skriver Dagens Industri.

Anledningen är storbankernas pressade marginaler på bostadslån och att dessa nu vill återfå dominansen gentemot uppstickarna.

– Under en ganska lång tid har vi sett fler aktörer som tagit större del av nyutlåningen utan att storbankerna direkt har reagerat. Sedan har man fått insikt om att man är på väg att förlora marknadsandelar i den nya konkurrensen och den insikten har verkligen fått genomslagskraft nu, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till Di.

En målgrupp har större möjligheter än andra att få ner räntan, menar Frida Bratt: De med stora lån och god ekonomi.

– Har man en bra ekonomi och en hög belåning, något som de traditionella bankerna gillar, då bör man kunna få rejält under snitträntan på 1,5 procent, säger Frida Bratt men uppmanar alla bolåneinnehavare att ringa sin bank och ta ett snack.

De senaste årens kraftiga skulduppbyggnad - i form av bolån, konsumtionslån och även dolda lån hos bostadsrättsföreningar - i Sverige bäddar för en veritabel bomb mot för samhällsekonomin. Skulle vi gå mot en normalisering av räntorna skulle både hushållens plånböcker och statskassan ta stryk, skriver Magnus Dagel i en DI-analys.

Med utgångspunkt från Riksbankschefens Stefan Ingves beräkningar på en normal styrränta på 2,5-4 procent plus räntemarginal på lång sikt, skulle en större del av hushållens disponibla inkomst gå till att betala av lånen, vilket skulle bli en en smärre katastrof för konsumtionen.

Samtidigt skulle staten, med sin generösa avdragsrätt på 30 procent för utgiftsräntor, få det svettigt vid ett sånt scenario, hävdar Dagel.

"Utgiftsräntor på 170 miljarder kronor bara för bolån skulle ge totala ränteavdrag på 51 miljarder kronor, vilket motsvarar hela försvarsbudgeten”, skriver han.

Det kan jämföras med statens kostnad för skattereduktion på 18,3 miljarder kronor netto för 2017.

Ett sätt att skydda sig mot framtida ränteuppgångar skulle vara att börja minska ränteavdragen för bolån och ta bort dem helt för konsumtionslån, menar Dagel. Men han har inga förhoppningar om en handlingskraftig politik och hoppas i stället att räntorna aldrig går upp igen.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman, som tidigare jobbat nära Stefan Ingves på Riksbanken, menar i en intervju med DI att Sverige är i början av en lågkonjunktur.

– Har vi en tillfällig svacka i den globala konjunkturen eller är detta början på en lågkonjunktur? Jag lutar åt det senare, även om jag inte ser en djup kris framför mig, säger hon till DI.

Hon anser att den största utmaningen för penningpolitiken är den osäkerhet som råder och pekar på hushållens ökande räntekänslighet. Hon tror att det finns en oro både för högre räntor och sämre konjunktur.

– Om konjunkturen försämras kraftigt är utmaningen för penningpolitiken att Riksbanken inte har speciellt mycket åtgärder att ta till. Det ställer högre krav på finanspolitiken men det är inget som Riksbanken kan påverka, säger hon till DI.

Män betalar nästan dubbelt så mycket i kapitalskatt jämfört med kvinnor, skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.

Försäkringsbolaget har med statistik från Skatteverket ur jämställdhetssynpunkt kartlagt hur mycket kapitalskatt som män respektive kvinnor betalar i Sveriges samtliga län. Resultatet är att män betalar i snitt 48 477 kronor i kapitalskatt mot 25 996 kronor för kvinnor.

Länsförsäkringar skriver att det är allmänt känt att män tjänar mer men att det är mindre känt att män står för 73 procent av alla investeraravdrag eller att drygt 80 procent fler män än kvinnor redovisar överskott vid uthyrning av privatbostad. Liknande skillnader syns i hur mycket kapitalskatt könen betalar.

Försäkringsbolaget menar att det betyder att män i högre grad hyr ut privata bostäder, har högre utdelning på aktier, större ränteinkomster och gör större vinster vid försäljning av tillgångar som fastigheter och aktier.

– Utöver att män generellt har högre inkomst än kvinnor, spär kapitalinkomster på den här skillnaden ytterligare, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, i pressmeddelandet.

Länsförsäkringar ger också tips på hur hushållen kan göra en jämställdhetsgenomgång av ekonomin.

I januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna och Centerpartiet och Liberalerna finns det ett löfte om att slopa skatten på uppskov av kapitalvinster vid bostadsförsäljningar.

Det är idag en schablonskatt som innebär att för varje miljon i vinst från en försäljning betalar man 5 000 kronor per år i skatt för att kunna skjuta upp skatten.

Men det stora frågetecknet nu är om den slopade uppskovsskatten bara ska gälla vid nya köp, skriver privatekonomen Annika Creutzer i Svenska Dagbladet.

Det kan nämligen bli så att slopandet av schablonskatten också kommer att gälla för skatt som betalats in för äldre uppskov.

Om så är fallet finns det alltså möjlighet att retroaktivt få en gratis skattekredit även för dem som under tidigare år betalat in vinstskatten på 5 000 kronor.

Det går nämligen att när som helst begära omprövning av tidigare deklarationer och få dem anpassade efter nuvarande lagstiftning, skriver Annika Creutzer.

Den 19 mars öppnar deklarationen och senast den 2 maj ska den skickas in. Den som deklarerar digitalt senast den 2 april kan få sin skatteåterbäring den 12 april, skriver Breakit.

Här delar Breakit med sig av fyra deklarationstips till den som driver eget företag:

Skjut upp skatten

Den som har tjänat så mycket under året att den kommer över brytpunkten för statlig skatt, och inte kommer att tjäna lika mycket i framtiden, kan skjuta upp vinsten och ta ut den under kommande år. Då kan det bli mindre skatt totalt sett – så länge man under de åren hamnar under brytpunkten för statlig skatt.

Den som har en enskild firma eller handelsbolag kan också låta beskattat kapital kvarstå i företaget eftersom man då får göra ett slags ränteavdrag.

Deklarera utdelning i bolag

Den person som har ett aktiebolag som omfattas av 3:12-reglerna ska lämna in blankett K10 med sin deklaration. Där beräknas hur mycket utdelning man kan ta ut ur företaget.

Utnyttja förluster

Om ens enskilda firma inte är äldre än fem år, har gått med förlust och man har haft inkomster – från arbete eller pension – kan man göra ett allmänt avdrag för förluster. Detta kan man göra upp till 100 000 kronor.

Avdrag och skattefria förmåner

Den som är företagare med eget aktiebolag betraktas som anställd och kan då låta bolaget ge en samma skattefria förmåner som utomstående anställda. Den som driver enskild firma kan dra av vissa saker vid deklarationen, som inventarier, lokalkostnader, vissa resor och representation.

Källa: Breakit

I deklarationstider kan det vara lätt att missa flera viktiga avdrag som du får göra. Bland annat kan du spara in pengar genom avdrag för arbetsrum i hemmet, försäljning av bostad och kostnader för att söka jobb. Advisa har listat 18 avdrag som kan ge dig mer pengar tillbaka på skatten.

1. Ränteavdrag
2. Räntekompensation
3. ROT- och RUT-avdrag
4. Värdepapper - kvitta kapitalförluster mot kapitalvinster
5. Dator, mobil och surfplatta
6. Cykel till och från arbetet
7. Andra resor till och från jobbet
8. Pensionssparande
9. Dubbel bosättning vid arbete på annan ort
10. Kostnader för att söka jobb
11. Skyddskläder eller annan skyddsutrustning
12. Försäljning av bostad
13. Arbetsrum i hemmet
14. Resor till och från arbetet vid funktionshinder
15. Resor till och från arbetet med moped
16. Parkeringsavgifter vid arbetet
17. Representation i samband med verksamhet
18. Uthyrning av privatbostad

När förhandlingarna om skattereformen nu inleds finns sänkta ränteavdrag med i kortleken. Men experter varnar för att tajmingen kan bli helt fel och riskerar att leda in den svenska ekonomin i större problem, skriver DI.

– Jag tillhör dem som länge sagt att man borde ha minskat eller trappat ner ränteavdragen. Men jag säger också att det börjar bli väl sent. Risken är att man knuffar in oss i större problem än vi vill ha, säger Annika Winsth, Nordeas chefsekonom, som menar att bästa tillfället för att trappa ner ränteavdragen redan har passerat.

Swedbanks chefsekonom Anna Breman menar att om avdragen ska upp på bordet måste det ske som en del i en större skattereform. Annars kommer det att slå hårt mot redan utsatta grupper på bostadsmarknaden.

– Jag är mycket oroad över att man inte mäktar med den bostadspolitiska reform som behövs under den här mandatperioden, och att man småduttar i stället, säger hon till DI.

Men Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, håller inte med om att tajmingen är en orsak till att avvakta. Han vill se en nedtrappning av ränteavdraget från 30 till 20 procent under en femårsperiod.

– Nedtrappade ränteavdrag och lite högre fastighetsavgift för riktigt dyra hus är vettigt på lång sikt. Sedan får vi hantera konjunkturfrågor på annat sätt, säger han till DI.