Ett nytt decennium närmar sig med stormsteg och det gäller att man förbereder ekonomin för årsskiftet. Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, delar med sig av sina sju bästa privatekonomiska tips inför 2020 till EFN.

1. Har du sålt dina aktier med vinst under året måste du betala vinstskatt. Men du kan också kvitta skatten mot eventuella förluster.
2. Fördela rut & rot mellan dig och din partner. Har en av er inte betalat nog med skatt för att utnyttja avdraget på max 50 000 kronor kan du föra över det på din partner.
3. Se till så att båda du och din partner har betalat nog med skatt och kan göra maximalt ränteavdrag för er gemensamma bostad.
4. Ansök om att göra eventuellt uppskov på vinsten från en bostadsförsäljning under året.
5. Betala restskatten så fort som möjligt så du undviker att behöva betala mer än nödvändigt.
6. Har du fått löneutbetalning från mer än en arbetsgivare? Anmäl detta för jämkning snarast, så att rätt mängd skatt betalas in.
7. Vill du föra över den premiepension på din partner ska detta göras senast 31 januari nästa år. Anmäl redan nu så det säkert gäller för 2020.

Frågan är inte om, utan när en finanskrasch kommer. När krisen väl briserar står Sverige utan skydd, menar experter. Bostadsmarknaden pekas ut som den stora risken. ”Alla som köpt en bostad de senaste åren med höga lån ligger väldigt risigt till”, säger nationalekonomen Fredrik N G Andersson till fPlus.

”Det är svårt att genomföra en skattereform på det sätt som är långsiktigt bäst, eftersom det på kort sikt finns grupper som får det sämre. Men om överskottsmålet byts mot underskott samtidigt så finns tiotals miljarder mer att fördela”, skriver Andreas Bergström från tankesmedjan Fores i en debattartikel i SvD.

Finansminister Magdalena Andersson vill slopa överskottsmålet och istället införa ett balansmål, vilket innebär att budgeten behöver vara i balans, i stället för att som idag ha en viss summa pengar över. Andreas Bergström menar att Sverige dag har en mycket trygg ekonomisk situation och att staten inte behöver spara mer.

”När skulden nu är på väg att bli för låg och tillgångarna är mycket stora, finns ett utrymme för underskott under överskådlig tid. Underskottet kunde i dagsläget ligga mellan 50 och 100 miljarder kronor per år. Ett balansmål, som Magdalena Andersson föreslår, är inte en tillräcklig reform”, skriver Andreas Bergström i SvD.

Finansminister Magdalena Andersson ser mycket stora behov av att ändra 3:12-reglerna. Det berättade hon vid en tillställning anordnad av SNS på torsdagen, rapporterar Dagens Nyheter.

Med det sagt vill Andersson förtydliga vikten av att människor förstår vad skatterna används till, mot bakgrund av den den kommande skattereformen. Hon noterade att kapitalskatterna i Sverige är låga internationellt sett, och att det är svårt med uppskov - det är lättare att ta ut skatt när transaktionen sker.

– Vi ska absolut inte leda sänkningar av bolagsskatten, men däremot ser jag mycket stora behov av att ändra 3:12-reglerna, sade hon.

Vidare öppnade Andersson för sänkta ränteavdrag, men för att undvika en räntechock för alla bostadsköpare måste det ske i väldigt försiktig takt och i en bred och långsiktig överenskommelse.

Nya siffror från SCB visar att hushållens konsumtion varit betydligt högre än man räknat med. Det betyder att Riksbanken med minusräntan bränt av ammunition som kan behövas i den förväntade konjunkturnedgången ”Riksbanken begick ett misstag. De här siffrorna förstärker den bedömningen”, säger en tung ekonom.

Flera tunga ekonomer går till attack mot Magdalena Anderssons argument för höjda kapitalskatter, som de menar bygger på felaktiga grunder. Nu varnar de för att det kan leda till en skadlig skattepolitik.

Just nu är det extra prutläge för den som vill sänka räntan på sitt bostadslån. Framförallt för en speciell målgrupp, skriver Dagens Industri.

Anledningen är storbankernas pressade marginaler på bostadslån och att dessa nu vill återfå dominansen gentemot uppstickarna.

– Under en ganska lång tid har vi sett fler aktörer som tagit större del av nyutlåningen utan att storbankerna direkt har reagerat. Sedan har man fått insikt om att man är på väg att förlora marknadsandelar i den nya konkurrensen och den insikten har verkligen fått genomslagskraft nu, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till Di.

En målgrupp har större möjligheter än andra att få ner räntan, menar Frida Bratt: De med stora lån och god ekonomi.

– Har man en bra ekonomi och en hög belåning, något som de traditionella bankerna gillar, då bör man kunna få rejält under snitträntan på 1,5 procent, säger Frida Bratt men uppmanar alla bolåneinnehavare att ringa sin bank och ta ett snack.

De senaste årens kraftiga skulduppbyggnad - i form av bolån, konsumtionslån och även dolda lån hos bostadsrättsföreningar - i Sverige bäddar för en veritabel bomb mot för samhällsekonomin. Skulle vi gå mot en normalisering av räntorna skulle både hushållens plånböcker och statskassan ta stryk, skriver Magnus Dagel i en DI-analys.

Med utgångspunkt från Riksbankschefens Stefan Ingves beräkningar på en normal styrränta på 2,5-4 procent plus räntemarginal på lång sikt, skulle en större del av hushållens disponibla inkomst gå till att betala av lånen, vilket skulle bli en en smärre katastrof för konsumtionen.

Samtidigt skulle staten, med sin generösa avdragsrätt på 30 procent för utgiftsräntor, få det svettigt vid ett sånt scenario, hävdar Dagel.

"Utgiftsräntor på 170 miljarder kronor bara för bolån skulle ge totala ränteavdrag på 51 miljarder kronor, vilket motsvarar hela försvarsbudgeten”, skriver han.

Det kan jämföras med statens kostnad för skattereduktion på 18,3 miljarder kronor netto för 2017.

Ett sätt att skydda sig mot framtida ränteuppgångar skulle vara att börja minska ränteavdragen för bolån och ta bort dem helt för konsumtionslån, menar Dagel. Men han har inga förhoppningar om en handlingskraftig politik och hoppas i stället att räntorna aldrig går upp igen.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman, som tidigare jobbat nära Stefan Ingves på Riksbanken, menar i en intervju med DI att Sverige är i början av en lågkonjunktur.

– Har vi en tillfällig svacka i den globala konjunkturen eller är detta början på en lågkonjunktur? Jag lutar åt det senare, även om jag inte ser en djup kris framför mig, säger hon till DI.

Hon anser att den största utmaningen för penningpolitiken är den osäkerhet som råder och pekar på hushållens ökande räntekänslighet. Hon tror att det finns en oro både för högre räntor och sämre konjunktur.

– Om konjunkturen försämras kraftigt är utmaningen för penningpolitiken att Riksbanken inte har speciellt mycket åtgärder att ta till. Det ställer högre krav på finanspolitiken men det är inget som Riksbanken kan påverka, säger hon till DI.

Män betalar nästan dubbelt så mycket i kapitalskatt jämfört med kvinnor, skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.

Försäkringsbolaget har med statistik från Skatteverket ur jämställdhetssynpunkt kartlagt hur mycket kapitalskatt som män respektive kvinnor betalar i Sveriges samtliga län. Resultatet är att män betalar i snitt 48 477 kronor i kapitalskatt mot 25 996 kronor för kvinnor.

Länsförsäkringar skriver att det är allmänt känt att män tjänar mer men att det är mindre känt att män står för 73 procent av alla investeraravdrag eller att drygt 80 procent fler män än kvinnor redovisar överskott vid uthyrning av privatbostad. Liknande skillnader syns i hur mycket kapitalskatt könen betalar.

Försäkringsbolaget menar att det betyder att män i högre grad hyr ut privata bostäder, har högre utdelning på aktier, större ränteinkomster och gör större vinster vid försäljning av tillgångar som fastigheter och aktier.

– Utöver att män generellt har högre inkomst än kvinnor, spär kapitalinkomster på den här skillnaden ytterligare, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, i pressmeddelandet.

Länsförsäkringar ger också tips på hur hushållen kan göra en jämställdhetsgenomgång av ekonomin.