I ljuset av den senaste omvärldsutvecklingen – där allt fler centralbanker tror på en annalkande lågkonjunktur – har SBAB beslutat att rejält justera sin prognos för Riksbankens reporänta, skriver Dagens Industri.

Förut trodde banken på en höjning i mitten av 2020. Men nu tror man att det lär dröja ända till april 2022.

"Ränteutvecklingen världen om och införandet av negativa räntor pekar tydligt på att räntor markant över dagens nivåer ter sig väldigt avlägset", säger Robert Boije, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije till Nyhetsbyrån Direkt.

Men en räntesänkning är fortfarande inte tal om, spår Boije.

"Riksbanken har kommunicerat att de fortfarande har en betydligt mer positiv bild av omvärlden än vad marknaden har. Sett i ljuset av det ligger en sänkning inte i korten, som det ser ut nu", säger han.

Som första bank i Norden inför danska Jyske Bank minusränta för privatkunder.

– Negativ ränta rycker allt närmare även i Sverige, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Dagens lågräntelandskap kan tvinga banker att ta ut högre kostnader på privatpersoners sparkonton i form av minusränta, rapporterar Sveriges Radio.

Men det vore ingen bra idé, varnar Peter Malmqvist, chefsanalytiker hos Aktiespararna tillika börskrönikör på fPlus.

– Ganska många människor skulle säkert bli förbannade, protestera, byta bank. Låt oss säga, om vi skulle få ett par 100 000 människor som helt plötsligt skulle plocka ut kontanter från sina bankkonton så är bankerna inte rustade för det, säger han till SR.

Psykologiskt sett skulle den bank som inför minusränta få rida en ”ganska frenetisk” media- och opinionsstorm, tror han.

Vi ska heller inte glömma att vi faktiskt redan ser en form av ”minusränta” på sparkontot i form av kort- och transaktionsavgifter. Så om banker ska ta betalt på något sätt vore det genom fler avgifter på tjänster och tekniska lösningar, spekulerar Malmqvist.

Sedan år 2016 har den förväntade inflationen på fem års sikt legat nära 2 procent. Med ett mål inställt på inflation har förväntningarna därför ansetts vara förankrade.

Med anledning av det senaste årets dalande inflationsförväntningar ställer sig Dagens Industri dock frågan hur länge till den bedömningen kan hållas vid liv.

En ny mätning från Kantar Prospera visar att penningmarknadens aktörer nu räknar med en inflation mätt i KPIF på 1,75 procent på fem års sikt. Det är bara 10 procentenheter över vad som år 2015 bidrog till att Riksbanken införde minusränta och inledde köp av räntepapper, skriver Dagens Industri. Riksbankens besked väntar den 5 september.

Inflationstakten har sjunkit stadigt två månader i rad, och nu ser utsikterna för en räntehöjning väldigt bleka ut. Riksbanken kan till och med tvingas sänka räntan, skriver SvD.

Riksbanken släpper sitt räntebesked i september och trots att deras tidigare prognos lytt att räntan ska höjas vid årsskiftet ser det nu ut att bli svårt att genomföra. Detta av flera anledningar, bland annat att flera prognosmakare tror på en krona som inte kommer hjälpa riksbanken att få upp inflationen.

I kombination med det faktum att den svenska arbetslösheten för första gången sedan 2017 stiger kan en räntesänkning vara mer trolig. Särskild när arbetsmarknadens parter snart kommer påbörja förhandlingarna om nya löneavtal, och därmed anpassa löneökningarna till den låga inflationen.

För tio år sedan, i juli 2009 var Riksbanken först med att införa negativ ränta för kommersiella banker. Det var bara ett kortvarigt experiment, skriver Financial Times, men noterar att den svenska Riksbanken alltid haft rykte om sig att vara innovativ och att den nu har lång erfarenhet av minusränta.

2015 sattes den svenska styrräntan under noll och har sedan dess blivit kvar där. Sverige kan därmed tjäna som exempel när allt fler förbereder sig på at gå samma väg, skriver FT. Den brittiska tidningen konstaterar att det inte lett till den kollaps av banksektorn som många befarade, men att det heller inte är någon given succé.

Själv säger Riksbanken att politiken fungerat. ”Svagt negativa räntor har framgångsrikt bidragit till en mer expansiv penningpolitik”, skriver man i en rapport som citeras av FT.

En kavalkad av räntesänkningar i USA, Nya Zeeland, Indien och Thailand och allra senast i Filippinerna, kan sätta press på riksbankschefen Stefan Ingves att sänka räntan tidigast i höst, skriver DI.

I Nya Zeeland, Indien och Thailand hänvisade man till en bromsande global konjunktur i spåren av handelskonflikten mellan USA och Kina.

I USA var tonläget mer optimistik. Då utgick amerikanska centralbankschefen Jerome Powell från att spänningarna mellan Kina och USA dämpats igen och att sänkningarna handlade snarare om en "justering i mitten av cykeln". Men dagen efter var handelskriget tillbaka i fokus efter att USA:s president Donald Trump hotat med nya tullar på kinesiska varor, vilket ändrar förutsättningarna.

Detta har ökat sannolikheten för att fler räntesänkningar är att vänta i USA och även i Europa där förväntningarna om en räntesänkning hos ECB har ökat från 50 till 86 procent sedan räntebeskedet i juli, enligt data från Bloomberg.

Samtidigt tror fler analytiker att Ingves också tvingas sänka räntan tidigast i oktober.

En teori som förstärks av att inflationen sannolikt kommer att komma in under Riksbankens prognos, skriver Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson i ett kundbrev.

”Räntesänkningar kan inte uteslutas”, skriver han.

Europeiska Centralbanken, ECB, lämnar styrräntan oförändrad på torsdagen. Styrräntan ligger därmed kvar på 0 procent.

I samband med räntebeskedet säger ECB också att räntorna kommer ligga kvar på nuvarande eller lägre nivå så länge som krävs. Banken öppnar i sin prognos för att räntan kan förbli oförändrad – eller sänkt – under hela första halvåret 2020.

Marknaden hade prisat in en sannolikhet på omkring 50 procent för en sänkning med 10 punkter, men bland analytikerna trodde en klar majoritet att räntan skulle förbli orörd.

ECB-chefen Mario Draghi håller presskonferens klockan 14.30.

En lång period av låg ränta riskerar leda till en ”zombie-ekonomi”, som domineras av svag produktivitet. Så lyder varningen från Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

– Visst kan det finnas vissa effekter av att kronan försvagats ihållande och att det kan sänka omvandlingstrycket och därmed produktivitetstillväxten, men jag tror den är relativt liten. Däremot finns det goda argument och empiri för att zombieföretag har den effekten och de har blivit fler i lågräntemiljön, säger han till Nyhetsbyrån Direkt.

Zombieföretag innebär företag som inte klarar av att betala sina skulder under längre tid. Sedan finanskrisen 2008 har den typen av företag ökat, enligt OECD och BIS. Även om statistiken inte är uppdaterad på sex år, tyder mycket på att utvecklingen sker även i Sverige.

– Eftersom Sverige har haft en extrem lågräntepolitik jämfört med andra länder är en kvalificerad gissning att andelen svenska zombieföretag fortsatt att öka, säger Mats Kinnwall till Nyhetsbyrån Direkt.

Minusräntans framtid diskuteras flitigt. SvD har pratat med 14 professorer, chefsekonomer och sparekonomer om när de tror att riksbankschefen Stefan Ingves höjer räntan. Bilden är spretig och flera av dem tror att det bara blir en höjning till, om det ens blir någon.

– Vi bedömer att det endast är 10 procents sannolikhet för en höjning av reporäntan redan i höst, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till SvD.

Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, tror inte att det blir någon höjning i år, nästa år eller året därefter.

– Vi räknar med att Riksbanken låter räntan ligga kvar på minus 0,25 procent då vi har en svagare konjunkturbild än Riksbanken har, säger han till SvD.