KPI-inflationen i Sverige väntas vara 1,1 procent om ett år, 1,4 procent om två år och 1,8 procent om fem år. Det framgår av Kantar Sifos undersökning av penningmarknadens inflationsförväntningar.

Oktoberutfallet visar på i princip helt oförändrade förväntningar jämfört med undersökningen månaden före, med undantag för tidshorisonten fem års sikt. Där väntade sig penningmarknaden i september en inflation på 1,7 procent om fem år, mot 1,8 procent i oktober.

Reporäntan spås samtidigt förbli noll i fem år framåt.

Inflationstakten var 0,3 procent i september, enligt KPIF, konsumentprisindex med fast ränta. Det är en nedgång från augusti då inflationstakten var 0,7 procent, skriver SCB i ett pressmeddelande.

Väntat enligt Infronts prognosenkät var en uppgång med 0,4 procent mot månaden före.

Det har varit ”en ovanligt stor prisnedgång” på livsmedel förra månaden. Dessutom har prisfall på flygcharter och den uteblivna konsumtionen dragit ned på takten.

Trots att vi ser en återhämtning på marknaderna efter den skakiga coronavåren, går Riksbanken nu vidare med att köpa av företagsobligationer för att stimulera ekonomin.

Ett dåligt beslut menar flera ekonomer som SvD Näringsliv har pratat med.

De menar att de stora volymer av företagslån som Riksbanken köper kommer att pressa ner avkastningen på företagsobligationer, precis som Riksbanken tidigare har gjort med statsobligationer och bostadsobligationer.

– Det blir svårare och svårare för förvaltare att få den avkastning på pensionspengar som det svenska folket förväntar sig. Vi tvingas köpa sämre och sämre papper och ta mer och mer risk, säger Daniel Karlgren, förvaltningschef på kapitalförvaltaren Captor.

– Det bidrar till att öka klyftorna då de som redan äger tillgångar gynnas av den expansiva politiken på bekostnad av dem som inte gör det, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Riksbankens expansiva åtgärd kan i längden också bidra till tillgångsbubblor, inte minst inom fastighetsmarknaden, som upptar en stor andel av företagsobligationerna.

Någon räntehöjning går inte att skönja på flera år framöver, enligt ekonomer som Nyhetsbyrån Direkt talat med. Styrräntan kommer dock inte parkera på noll för evigt, enligt Anders Nordberg, makroekonom på Länsförsäkringar.

– Någon gång i framtiden kommer det att krävas en högre styrränta av penningpolitiska skäl, säger han till nyhetsbyrån.

Stigande inflation kommer så småningom pressa Riksbanken till att agera, lyder Nordbergs resonemang.

Inflationen uppgick till 0,5 procent i juli. Det är en nedgång jämfört med juni, men en bit över analytikernas snittförväntningar enligt Infront. Det framgår av färsk SCB-statistik.

Bland de varor och tjänster som har störst bidrag till månadsförändringen i juli finns biluthyrning på +39,6 procent och grönsaker på +3,4 procent.

Prisuppgångarna motverkades mest av tandläkararvoden, −18,7 procent. Även kläder och el hade en negativ månatlig förändring på 4,4 respektive 6,5 procent.

Enligt SCB förklaras prisindextappet för tandläkararvode med att det årliga tandvårdsbidraget som brukligt förnyades i juli.

Inflationen i Sverige lyfte till 0 procent i maj från minus 0,4 procent i april, enligt SCB. Analytiker trodde på en nedgång på minus 0,3 procent.

KPIF steg 0,6 procent i maj jämfört med månaden före, och blev oförändrad jämfört med samma period i fjol. SCB skriver att 0,6 procent är den största månadsförändringen i maj sedan 2001.

Världens riksbanker har tvingats till massiva räddningsköp för att hålla nere räntor och stoppa en finanskrasch. Men nu larmar ekonomer för att priset blir för högt. ”Det skapas skevheter när man manipulerar marknadskrafterna. Det blir lite som att kasta upp all skit på vinden. Det fungerar ett tag men till slut går det inte att öppna vindsdörren”, säger bankekonomen Olof Manner.

Närmare hälften av hushållen förväntar sig fortsatt låga räntor. Få förbereder sig därmed för en framtid med högre boräntor, visar SEB:s Demoskop.

Detta trots att coronapandemins effekter har lett till att fler länder tvingats öka sin upplåning för att finansiera sig ur sina respektive kriser.

SEB:s privatekonom Jens Magnusson tycker dock att hushållen bör gardera sig för ett scenario med högre räntor.

Han hänvisar till att Riksbanken innan pandemin pratade om en normal styrräntenivå på cirka 2 – 3 procent, vilket skulle innebära boräntor runt 4–5 procents ränta.

Som läget är nu skulle drygt hälften få allvarliga problem om boendekostnaderna ökar med 50 procent inom 3 år, enligt undersökningen.

– Om man åtar sig ett stort ekonomiskt åtagande som ett bostadslån behöver man också göra sitt bästa för att klara av det, säger Magnusson till tidningen.

De makroekonomiska förändringarna efter finanskrisen 2008 har gjort att många centralbankers styrräntor är nära sin nedre gräns. Men det går fortfarande att göra penningpolitiken mer expansiv, skriver Björn Andersson, Magnus Jonsson och Henrik Lundvall vid Riksbankens avdelning för penningpolitik i senaste numret av tidskriften Penning- och valutapolitik.

Artikelförfattarna nämner bland annat ytterligare sänkningar av styrräntorna, ökade köp av statsobligationer och guidning.

”Men i en djup lågkonjunktur är det möjligt att penningpolitiken inte kan göras tillräckligt expansiv. I ett sådant läge kan finanspolitiken behöva ta ett större ansvar för stabiliseringspolitiken”, skriver de.

Sannolikheten för att Sverige ska få en återgång till minusränta minskade med tisdagens besked från Riksbanken – det kan tolkas som att noll nu i praktiken är golvet för räntan, skriver DI:s Viktor Munkhammar i en analys.

Även DN:s Carl-Johan von Seth menar att dagens besked kan tolkas som att Riksbanken har satt en mental gräns vid nollstrecket. Men egentligen är inte dörren stängd och blir inflationen en besvikelse framöver är det troligt att flera ledamöter i Riksbankens direktion kommer att förespråka en sänkning, skriver von Seth.

Munkhammar noterar att både Per Jansson och Anna Breman reserverade sig mot höjningen till noll i december och anser det intressant att senare få läsa hur de resonerade vid det senaste mötet.

”En möjlighet är att en enad front utåt vägde tyngst”, skriver Munkhammar.