Närmare hälften av hushållen förväntar sig fortsatt låga räntor. Få förbereder sig därmed för en framtid med högre boräntor, visar SEB:s Demoskop.

Detta trots att coronapandemins effekter har lett till att fler länder tvingats öka sin upplåning för att finansiera sig ur sina respektive kriser.

SEB:s privatekonom Jens Magnusson tycker dock att hushållen bör gardera sig för ett scenario med högre räntor.

Han hänvisar till att Riksbanken innan pandemin pratade om en normal styrräntenivå på cirka 2 – 3 procent, vilket skulle innebära boräntor runt 4–5 procents ränta.

Som läget är nu skulle drygt hälften få allvarliga problem om boendekostnaderna ökar med 50 procent inom 3 år, enligt undersökningen.

– Om man åtar sig ett stort ekonomiskt åtagande som ett bostadslån behöver man också göra sitt bästa för att klara av det, säger Magnusson till tidningen.

De makroekonomiska förändringarna efter finanskrisen 2008 har gjort att många centralbankers styrräntor är nära sin nedre gräns. Men det går fortfarande att göra penningpolitiken mer expansiv, skriver Björn Andersson, Magnus Jonsson och Henrik Lundvall vid Riksbankens avdelning för penningpolitik i senaste numret av tidskriften Penning- och valutapolitik.

Artikelförfattarna nämner bland annat ytterligare sänkningar av styrräntorna, ökade köp av statsobligationer och guidning.

”Men i en djup lågkonjunktur är det möjligt att penningpolitiken inte kan göras tillräckligt expansiv. I ett sådant läge kan finanspolitiken behöva ta ett större ansvar för stabiliseringspolitiken”, skriver de.

Sannolikheten för att Sverige ska få en återgång till minusränta minskade med tisdagens besked från Riksbanken – det kan tolkas som att noll nu i praktiken är golvet för räntan, skriver DI:s Viktor Munkhammar i en analys.

Även DN:s Carl-Johan von Seth menar att dagens besked kan tolkas som att Riksbanken har satt en mental gräns vid nollstrecket. Men egentligen är inte dörren stängd och blir inflationen en besvikelse framöver är det troligt att flera ledamöter i Riksbankens direktion kommer att förespråka en sänkning, skriver von Seth.

Munkhammar noterar att både Per Jansson och Anna Breman reserverade sig mot höjningen till noll i december och anser det intressant att senare få läsa hur de resonerade vid det senaste mötet.

”En möjlighet är att en enad front utåt vägde tyngst”, skriver Munkhammar.

Marknaden är splittrad kring vad som blir nästa åtgärd från Riksbanken vad gäller reporäntan. Det visar SEB:s enkät bland aktörer på ränte- och valutamarknaden, enligt Direkt.

Nära 60 procent av aktörerna tror att nästa åtgärd blir en ränehöjning. En del tror att den kommer att ske under fjärde kvartalet 2021, resterande spår senare datum.

Vad gäller Riksbankens planer på kvantitativa lättnader är bilden mer splittrad mellan ränte- och valutaaktörer.

Endast 40 procent av ränteaktörerna tror att nuvarande programmet på 300 miljarder kronor utvidgas. Bland valutaaktörerna ligger andelen på 80 procent. De tror även på andra typer av åtgärder från Riksbanken framöver.

Riksbanken står redo att hjälpa banker men tonar ner förväntningar om sänkt reporänta. Det framgick vid Riksbankschef Stefan Ingves utfrågning i riksdagens finansutskott på tisdagen.

– En lägre ränta ser vi i dagsläget inte som den viktigaste åtgärden, sa Ingves enligt myndighetens referat.

Bedömningen just nu är att upprätthållandet av likviditetsförsörjning är det mest centrala för Riksbanken. Det kan handla om mer generösa villkor för lån till banker och/eller direkta köp av värdepapper, uppgav Inges.

– För att livskraftiga företag inte ska slås ut under den här perioden kan den samlade ekonomiska politiken behöva bidra med stöd till drabbade sektorer samt tillgång till krediter och likviditet.

Fed:s räntesänkning med 50 punkter till 1,00-1,25 procent förra veckan var ingen engångsföreteelse, visar en sammanställning av storbankernas morgonbrev, enligt Realtid. Redan om två månader väntas Fed sänka räntan med ytterligare 100 punkter till 0,00-0,25, spår Danske Bank.

Liknande tongångar hörs från SEB.

"Marknaden fortsätter att öka förväntningarna på centralbankerna och marknaden prisar nu in nästan 75 pkt sänkning i mars", skriver SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren i bankens morgonbrev.

Vidare tror Holmgren att Fed:s sänkning stärker spekulationerna om att Riksbanken kommer att följa exempel.

På tisdag, då Riksbanken utfrågas i riksdagens finansutskott, har riksbankschef Stefan Ingves ett ypperligt tilllfälle att ge sin syn på läget och skicka eventuella signaler om åtgärder, skriver Nordeas analytiker Torbjörn Isaksson och Rasmus Fäldt i bankens morgonbrev.

Flera banker har höjt sina rörliga bolåneräntor. Är det därför läge att binda bolånet? Det anser inte Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Hon bedömer att räntorna kommer förbli låga en längre tid, skriver SvD Näringsliv.

– Låg inflation sätter press på Riksbanken och talar för lägre räntor snarare än högre i närtiden, säger hon.

”Några käcka ekonomer ropar redan på återgång till minusränta”, skriver ekonomen Klas Eklund på Di:s Debatt angående de nya inflationssiffrorna som ligger nästan en hel procent under inflationsmålet.

En kalldusch för Riksbanken skrev Di när beskedet kom. Och enligt Klas Eklund är nu tvåprocentsmålet definitivt överspelat.

”En politik som strikt riktar in sig på att nå två procent för med sig obehagliga bieffekter”, skriver han.

Han hävdar att de krafter som pressar tillbaka inflationen är globala och mycket starka.

Han pekar bland annat på att par miljarder nya arbetare kommit in i den globala ekonomin, vilket pressar lönekostnaderna i industriländer, digitaliseringen bidrar till sänkta kostnader samt att tillfälliga anställningar och gig-ekonomi växer i omfång.

”Det är bättre att erkänna sin osäkerhet och ofullkomlighet än att låtsas som att man har kontroll och att även otidsenliga mål ska gälla ograverade. Det ger mer sympati, mer legitimitet – och i längden bättre politik”, skriver Klas Eklund angående Riksbankens arbete med inflationsmålet.

Den svenska minusränteperioden blev ett misslyckat experiment för Riksbanken och nu är det dags att lämna den bakom sig. Det är många ekonomers motivering till varför Riksbanken kommer att lämna räntan oförändrad på onsdagen.

Men det finns fortfarande faktorer som talar för att en räntesänkning inte går att utesluta det närmsta året.

En av dessa är att inflationen. Enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea ser prisnivån betydligt lägre ut än vad Riksbanken hade räknat med. Dessutom kan den förvärras om arbetsgivarna och fackförbunden sänker sina förväntningar om den framtida inflationen.

Bortsett från inflationen och inflationsförväntningarna skulle även en starkare krona och en svagare arbetsmarknad kunna motivera Riksbanken att sänka, förklarar Andreas Wallström chefsekonom på Swedbank. Men då krävs det att alla dessa variabler går åt fel håll samtidigt.

Vidare skulle utvecklingen i Kina med tanke på Corona-virusets utbredning kunna leda till en högre osäkerhet.

Med det sagt så är det mer sannolikt att Riksbanken kommer att stå fast vid sin nollräntepolitik. Det beror dels på att Riksbanken själv har kommunicerat en önskan om att lämna minusräntan bakom sig, enligt Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Vidare kan motviljan öka mot bakgrund av ett kommande lagförslag om en proportionalitetsprincip, som kräver att en viss åtgärd som Riksbanken tar måste stå i rimligt förhållande till de kostnader och risker som åtgärden medför.

Slutligen kan Riksbankens mål att pumpa i gång ekonomin avlastas på finanspolitiskt håll, inte minst då riksdagen tvingar fram ökade kommunbidrag, menar Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Kenneth Rogoff, Harvardekonom och tidigare chefsekonom på Internationella Valutafonden hyllar de låga räntorna och menar att de har gjort underverk för ekonomin, skriver Ekot.

Det berättar han i samband med ECB:s besked i torsdags att lämna styrräntan på noll procent och inlåningsräntan på minus 0,5.

De närmsta tio åren tror han att så länge inflationen förblir låg kommer minusräntor att bli det nya normala.

Bankekonomer har länge riktat hård kritik mot centralbankernas expansiva penningpolitik bland annat för att det leder till uppblåsta priser på aktier och fastigheter.

På senare tid verkar bankerna rikta om kritiken mot politikerna. De anser ha ha varit slapphänta med att införa finanspolitiska åtgärder, som skattesänkningar, för att stärka konjunkturen och driva upp inflationen.

Rogoff tycker dock att kritiken är överdriven eftersom finanspolitiken inte kan kompensera för centralbankens åtgärder. Centralbankens effekter är så mycket kraftfullare, menar han.