Inflationen i oktober var något lägre än vad Riksbanken räknat med. Men analytiker spår ändå en räntehöjning i december. ”Det här är inte en tillräckligt stor avvikelse för att man ska backa från det”, säger Olle Holmgren, ränteexpert på SEB.

Riksbanken höjer räntan i december. Det är de flesta bedömare överens om. Men sedan kommer den att ligga kvar på noll under flera år. Därför sänker nu flera banker de s k kalkylräntorna, en åtgärd som kan underlätta för unga att få bolån. Det rapporterar SvD.

Kalkylräntan ingår i de beräkningar som bankerna gör när en låntagares förmåga att betala på lånen analyseras. Den kallas ibland även för ”kvar att leva på-kalkylen”.

Nu sänker SBAB kalkylräntan från 7 till 6,5 procent. Det är en åtgärd som den statliga banken räknar med ska ge fler unga möjlighet att låna till en bostad. Det är inte otroligt att även andra banker följer efter.

Boräntorna kommer att vara fortsatt låga de kommande åren. Det spår professorn och före detta vice riksbankschef Lars E O Svensson i en intervju med SvD Näringsliv.

– De kan komma att ligga mellan 1 och 2 procent under de närmaste fem till tio åren, men säker kan man inte vara, säger han.

Vidare varnar han för Riksbankens mål att höja räntan i december. Han befarar att det kommer att sänka inflationen och inflationsförväntningarna under målet på 2 procent.

På frågan hur Sverige kunde ha en styrränta på 4,75 procent före finanskrisen 2008 och nu, efter en lång tid av högkonjunktur, krälar på minusnivåer, pekar han på strukturella förändringar i ekonomin. Runtom i världen ser vi en trend av ökat sparande och minskade investeringar.

Detta sparöverskott kan förklaras av att vi har allt fler personer i arbetsför ålder. Trenden kommer dock att brytas när demografin ändras och fler och fler blir gamla i världen och sluta jobba. Men det är flera decennier bort. Dessutom förskjuts den tiden i spåren av den ökade medellivslängden.

Efter sommaren drog både SBAB och SEB igång kampanjer med erbjudande om sänkta boräntorna. De avbryts nu. Allt i väntan på Riksbankens besked om en eventuell räntehöjning. Det rapporterar Expressen.

SBAB har redan annonserat att de bundna lånen höjs med mellan 0,15 och 0, 25 procent. Nu gör även SEB samma sak med de långa räntorna. Den rörliga räntan påverkas dock inte. Just nu.

– Bankerna följer ofta varandra, men samtidigt finns en hård konkurrens och som bolånetagare behöver man inte ha bråttom att binda sina räntor, säger Ylva Yngveson, oberoende privatekonomisk analytiker.

– Jag tror konkurrensen om kunderna kommer att vara rätt tydlig, då man kan vilja pressa till sig större marknadsandel. Samtidigt följer man varandra och om någon höjer kan det ses som att det finns en acceptans för högre räntor, fortsätter Ylva Yngveson.

Klas Danielsson, vd på SBAB, räknar med att även andra banker kommer att följa efter och höja även de.

– Vi är alla i samma situation, säger han till DI.

En eventuell höjning från Riksbanken kan placera räntan på noll men knappast högre.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth skriver i en boränteprognos efter Riksbankens senaste räntebesked att hon tror att räntorna på bolån med lång löptid kommer att sjunka framöver.

”Räntor med längre löptider styrs mer av utvecklingen i omvärlden. Den globala konjunkturavmattningen är tydlig, vilket även det talar för låga räntor och faktiskt ännu lägre räntor framöver”, skriver hon och fortsätter:

”Hushåll som önskar binda sina lån kan sannolikt göra det förmånligt ett bra tag till”.

Europeiska centralbanken (ECB) lämnar styrräntan oförändrad på noll procent, där den legat sedan 2016.

ECB räknar med att räntan kommer att ligga kvar på noll procent eller lägre tills prognosen för inflationen stadigt nått en nivå nära men strax under målet på två procent.

Det är sista gången Mario Draghi levererar räntebesked i rollen som chef för ECB. Den 1 november ersätts han av Christine Lagarde, nuvarande chefen för Internationella valutafonden (IMF).

Många makroanalytiker har varit väldigt tveksamma till att Riksbanken faktiskt ska höja reporäntan vid årsskiftet. Men signalerna i förmiddagens besked var ”superstarka” – Riksbanken kommer att göra slut på minusräntan och ta upp den till noll, skriver Swedbanks prognoschef Andreas Wallström i en kommentar.

”Ingves har bestämt sig, vi ska bort från negativ ränta och ha noll procent för ’all oändlighet’”, skriver kollegan och seniorekonomen Cathrine Danin.

Swedbanks bedömning framåt är nu densamma som Riksbankens, att räntan förblir noll åtminstone fram till 2022. Chefsekonomen Anna Breman noterar att Riksbanken skriver i beskedet att ett permanent tillstånd av minusräntor kan förändra aktörers beteende och leda till negativa effekter. Hon ser det som en intressant förklaring till varför Riksbanken så gärna vill få upp räntan på noll.

”Efter decemberhöjningen är räntebanan ’död som en zombie’ i tre år på noll procent. Slutsats: Räkna inte med Riksbanken när konjunkturen viker”, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Den planerade reporäntehöjningen upp till noll vid årsskiftet ska bli av men därefter kommer inte mycket att hända, enligt Riksbanken.

I den så kallade räntebanan, där Riksbanken lämnar en prognos för den framtida reporäntan, spås nu nollränta under åtminstone två år. Men det finns också en stor sannolikhet för att räntan hålls på noll under tre eller fler år, enligt prognosbanan.

”Förbättrade utsikter skulle motivera en högre ränta. Om ekonomin i stället skulle utvecklas sämre kan direktionen komma att sänka reporäntan eller på annat sätt göra penningpolitiken mer expansiv”, skriver Riksbanken om prognosen.

Riksbanken står fast vid att reporäntan sannolikt ska höjas vid årsskiftet. Räntan kommer däremot att hållas oförändrad under en längre period därefter än vad som tidigare meddelats, uppger Riksbanken.

I den så kallade räntebanan går det att utläsa att den första räntehöjningen upp över noll prognosticeras till tidigast under 2022, men att det också är osäkert om så sker.

”Även om prognoserna är något nedreviderade ger de inte bilden av en lågkonjunktur, vare sig i omvärlden eller i Sverige”, skriver Riksbanken.

Samtidigt menar Riksbanken att osäkerheten kring konjunkturen i världen och Sverige är ”påtaglig”.

”Prognosen för reporäntan är därför nedreviderad och indikerar att räntan kommer att vara oförändrad under en längre tid efter den förväntade höjningen i december.

Direktionen var enig i beslutet. Kronan stärks påtagligt efter beskedet att Riksbanken står fast vid sin planerade höjning.

I Danmark har två banker infört negativ ränta för kunder med mer än 7,5 miljoner danska kronor på sina konton. Och i Schweiz och Italien planerar banker att börja med minusränta. Det skriver SvD.

Svenska banker har dock inte gått i samma riktning, men frågan diskuteras på sina håll.

– Vi diskuterar frågan om negativ ränta på sparkontot hela tiden. Det har vi gjort i flera år.

SEB:s vd Johan Torgeby säger till Svenska Dagbladet att banken just nu inte har några planer på att introducera minusränta.

Men det betyder inte att det kan bli ett annat beslut framöver, säger han.

– Nej, jag vågar inte säga det. Skulle vi få ett läge i Europa med minusränta som ett permanent fenomen kan det bli svårt för alla banker att på lång sikt undervika det. Syvende och sist måste bankerna kunna göra ett överskott, säger Johan Torgeby.

Swedbank och Handelsbanken, som tidningen också pratat med, svarar nekande på frågan om minusränta.

Swedbanks nya vd Jens Henriksson menar att det skickar fel signaler:

– Det här är en bank som kommer från sparbanksideal. Vi finns på börsen, men sparbanksidealet innebär att spara och att ge små hushåll negativ ränta skickar fel signaler. När det gäller institutionella investerare är det en annan sak.