Inflationen uppgick till 0,5 procent i juli. Det är en nedgång jämfört med juni, men en bit över analytikernas snittförväntningar enligt Infront. Det framgår av färsk SCB-statistik.

Bland de varor och tjänster som har störst bidrag till månadsförändringen i juli finns biluthyrning på +39,6 procent och grönsaker på +3,4 procent.

Prisuppgångarna motverkades mest av tandläkararvoden, −18,7 procent. Även kläder och el hade en negativ månatlig förändring på 4,4 respektive 6,5 procent.

Enligt SCB förklaras prisindextappet för tandläkararvode med att det årliga tandvårdsbidraget som brukligt förnyades i juli.

Inflationen i Sverige lyfte till 0 procent i maj från minus 0,4 procent i april, enligt SCB. Analytiker trodde på en nedgång på minus 0,3 procent.

KPIF steg 0,6 procent i maj jämfört med månaden före, och blev oförändrad jämfört med samma period i fjol. SCB skriver att 0,6 procent är den största månadsförändringen i maj sedan 2001.

Världens riksbanker har tvingats till massiva räddningsköp för att hålla nere räntor och stoppa en finanskrasch. Men nu larmar ekonomer för att priset blir för högt. ”Det skapas skevheter när man manipulerar marknadskrafterna. Det blir lite som att kasta upp all skit på vinden. Det fungerar ett tag men till slut går det inte att öppna vindsdörren”, säger bankekonomen Olof Manner.

Närmare hälften av hushållen förväntar sig fortsatt låga räntor. Få förbereder sig därmed för en framtid med högre boräntor, visar SEB:s Demoskop.

Detta trots att coronapandemins effekter har lett till att fler länder tvingats öka sin upplåning för att finansiera sig ur sina respektive kriser.

SEB:s privatekonom Jens Magnusson tycker dock att hushållen bör gardera sig för ett scenario med högre räntor.

Han hänvisar till att Riksbanken innan pandemin pratade om en normal styrräntenivå på cirka 2 – 3 procent, vilket skulle innebära boräntor runt 4–5 procents ränta.

Som läget är nu skulle drygt hälften få allvarliga problem om boendekostnaderna ökar med 50 procent inom 3 år, enligt undersökningen.

– Om man åtar sig ett stort ekonomiskt åtagande som ett bostadslån behöver man också göra sitt bästa för att klara av det, säger Magnusson till tidningen.

De makroekonomiska förändringarna efter finanskrisen 2008 har gjort att många centralbankers styrräntor är nära sin nedre gräns. Men det går fortfarande att göra penningpolitiken mer expansiv, skriver Björn Andersson, Magnus Jonsson och Henrik Lundvall vid Riksbankens avdelning för penningpolitik i senaste numret av tidskriften Penning- och valutapolitik.

Artikelförfattarna nämner bland annat ytterligare sänkningar av styrräntorna, ökade köp av statsobligationer och guidning.

”Men i en djup lågkonjunktur är det möjligt att penningpolitiken inte kan göras tillräckligt expansiv. I ett sådant läge kan finanspolitiken behöva ta ett större ansvar för stabiliseringspolitiken”, skriver de.

Sannolikheten för att Sverige ska få en återgång till minusränta minskade med tisdagens besked från Riksbanken – det kan tolkas som att noll nu i praktiken är golvet för räntan, skriver DI:s Viktor Munkhammar i en analys.

Även DN:s Carl-Johan von Seth menar att dagens besked kan tolkas som att Riksbanken har satt en mental gräns vid nollstrecket. Men egentligen är inte dörren stängd och blir inflationen en besvikelse framöver är det troligt att flera ledamöter i Riksbankens direktion kommer att förespråka en sänkning, skriver von Seth.

Munkhammar noterar att både Per Jansson och Anna Breman reserverade sig mot höjningen till noll i december och anser det intressant att senare få läsa hur de resonerade vid det senaste mötet.

”En möjlighet är att en enad front utåt vägde tyngst”, skriver Munkhammar.

Marknaden är splittrad kring vad som blir nästa åtgärd från Riksbanken vad gäller reporäntan. Det visar SEB:s enkät bland aktörer på ränte- och valutamarknaden, enligt Direkt.

Nära 60 procent av aktörerna tror att nästa åtgärd blir en ränehöjning. En del tror att den kommer att ske under fjärde kvartalet 2021, resterande spår senare datum.

Vad gäller Riksbankens planer på kvantitativa lättnader är bilden mer splittrad mellan ränte- och valutaaktörer.

Endast 40 procent av ränteaktörerna tror att nuvarande programmet på 300 miljarder kronor utvidgas. Bland valutaaktörerna ligger andelen på 80 procent. De tror även på andra typer av åtgärder från Riksbanken framöver.

Riksbanken står redo att hjälpa banker men tonar ner förväntningar om sänkt reporänta. Det framgick vid Riksbankschef Stefan Ingves utfrågning i riksdagens finansutskott på tisdagen.

– En lägre ränta ser vi i dagsläget inte som den viktigaste åtgärden, sa Ingves enligt myndighetens referat.

Bedömningen just nu är att upprätthållandet av likviditetsförsörjning är det mest centrala för Riksbanken. Det kan handla om mer generösa villkor för lån till banker och/eller direkta köp av värdepapper, uppgav Inges.

– För att livskraftiga företag inte ska slås ut under den här perioden kan den samlade ekonomiska politiken behöva bidra med stöd till drabbade sektorer samt tillgång till krediter och likviditet.

Fed:s räntesänkning med 50 punkter till 1,00-1,25 procent förra veckan var ingen engångsföreteelse, visar en sammanställning av storbankernas morgonbrev, enligt Realtid. Redan om två månader väntas Fed sänka räntan med ytterligare 100 punkter till 0,00-0,25, spår Danske Bank.

Liknande tongångar hörs från SEB.

"Marknaden fortsätter att öka förväntningarna på centralbankerna och marknaden prisar nu in nästan 75 pkt sänkning i mars", skriver SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren i bankens morgonbrev.

Vidare tror Holmgren att Fed:s sänkning stärker spekulationerna om att Riksbanken kommer att följa exempel.

På tisdag, då Riksbanken utfrågas i riksdagens finansutskott, har riksbankschef Stefan Ingves ett ypperligt tilllfälle att ge sin syn på läget och skicka eventuella signaler om åtgärder, skriver Nordeas analytiker Torbjörn Isaksson och Rasmus Fäldt i bankens morgonbrev.

Flera banker har höjt sina rörliga bolåneräntor. Är det därför läge att binda bolånet? Det anser inte Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Hon bedömer att räntorna kommer förbli låga en längre tid, skriver SvD Näringsliv.

– Låg inflation sätter press på Riksbanken och talar för lägre räntor snarare än högre i närtiden, säger hon.