På onsdag levererar Riksbanken sitt räntebesked. I vågskålen ligger en vikande konjunktur och rekordhögt skuldsatta hushåll. Hur ser vägen framåt ut? Måste Riksbanken välja mellan pest eller kolera? fPlus har talat med flera ekonomer och bedömare om Riksbankens dilemman.

Centralbankerna lär sitta kvar med fingret nära höjningsknappen ett tag till – trots konjunkturoron. Det spår Johanna Jeansson i en analys i Dagens Industri.

”Under 2018 kröp en rad prisindikatorer uppåt och det fick framför allt amerikanska marknadsräntor att stiga ordentligt. I spåren av den senaste konjunkturoron har ränteuppgången kommit av sig, men anas ett stigande inflationstryck lär räntorna stiga igen”, skriver hon.

Faktorer som avgör konjunktur och inflationsutsikterna 2019 är USA:s konfrontativa handelspolitik, den övermogna konjunkturen med arbetskraftsbrist på många håll och fallande priser i cykliska tillgångar som olja.

”Handelshinder kan till exempel ge stigande inflation både genom att importkostnaderna stiger och genom att konkurrensen på hemmamarknaden avtar” skriver Johanna Jeansson.

Riksbankschefen Stefan Ingves säger att förstagångsköpare bör räkna med ”betydligt högre boräntor” i framtiden, skriver SvD Näringsliv.

– Man kan ju inte räkna med att bo i tält med jämna mellanrum utan man kommer behöva bo livet ut, säger Ingves till tidningen.

Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen, säger att det är rimligt att bostadsköpare ”tar höjd för väsentligt högre räntor än vad vi har i dag”.

Inflationstakten, enligt det EU-harmoniserade måttet HIKP för länderna inom eurozonen, sjönk till 1,4 procent i årstakt i januari. Det visar preliminära siffror från Eurostat, rapporterar TT.

Det innebär en nedgång jämfört med december då inflationstakten låg på 1,6 procent.

Nedgången innebär att inflationen nu ligger långt under ECB:s inflationsmål som ligger på 2 procent eller strax därunder. Nedgången förväntades dock av analytiker.

Kärninflationen ökade emellertid till 1,2 procent i december, jämfört med 1,1 procent i december.

Riksbanken står fast vid beslutet att höja räntan de närmsta åren. För dagens högt belånade hushåll blir det en rejäl kostnadssmäll när ränteutgifterna nästan fördubblas.

SEB räknar med att Sveriges BNP ligger på 1,6 procent 2019 och 1,9 procent 2020. Det framkommer av storbankens prognos i Nordic Outlook.

Tillväxten skrivs därmed ner från tidigare prognoser, ett resultat av att en ”åldrande konjunkturcykel” som möter volatila marknader och politiska osäkerheter på bland annat handelsområdet.

“Tillväxtutsikterna i Sverige har mörknat de senaste månaderna med oroande signaler från såväl inhemsk ekonomi som exportindustrin”, skriver banken.

Enligt SEB kommer Sverige ha nollränta 2019, vilket förutsätter en höjning i år med 0,25 punkter. Nästa år spår banken reporänta på plus 0,25 procent.

Vidare ser SEB en arbetsmarknad som går in i en lugnare fas och en arbetslöshet som planar ut runt 6 procent.

Statliga SBAB spår att räntan på bolån med tre månaders bindningstid stiger med 0,8 procentenheter till 2022, enligt den senaste upplagan av SBAB:s Boräntenytt.

Den genomsnittliga marknadsräntan på bolån med tre månaders bindningstid låg enligt SBAB på 1,6 procent i januari. Framåt spår SBAB att den stiger till 1,7 procent i januari 2020, 2,1 procent i januari 2021 och 2,4 procent i januari 2022.

– Med anledning av Riksbankens nedjustering av reporäntebanan med efterföljande marknadsreaktioner har vi nu justerat ned prognosen för bolåneräntorna något framöver. Vi bedömer att 3-månadersräntan stiger från 1,6 procent nu i januari till 2,4 procent i januari 2022. Det är med andra ord en mycket långsam uppgång i bolåneräntorna vi ser framför oss, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i ett pressmeddelande.

Efter Riksbankens räntehöjning strax innan jul har bank efter bank meddelat att de höjer boräntan, och snart är det slut på banker som sitter stilla i båten. Nu riktar ekonomer kritik mot bankernas agerande. En bank går dock mot strömmen.

SBAB sänker sina listräntor med 0,12–0,26 procentenheter för långa bolån, enligt ett pressmeddelande.

SBAB motiverar beslutet utifrån att marknadsräntorna med längre löptider sjunkit, vilket sänkt bankens upplåningskostnader.

– Vår ambition är att vara transparenta och i vår räntesättning för bolån visa följsamhet mot marknadsräntornas utveckling, säger SBAB:s vd Klas Danielsson i ett pressmeddelande.

Flera ekonomer har de senaste veckorna kritiserat banksektorn för att ha höjt sina korta bolån överdrivet mycket i spåren av Riksbankens räntehöjning.

Den svenska KPIF-inflationen landade på 2,2 procent i december jämfört med samma månad 2017, enligt siffror från SCB. Jämfört med föregående månad steg KPIF med 0,4 procent, vilket var i linje med Riksbankens prognos.

KPI-inflationen var i sin tur 2,0 procent, vilket var något under Riksbankens prognos på 2,1 procent.

Till månadsförändringen bidrog främst prishöjningar på transporttjänster som utrikes flyg.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist skriver på Twitter att inflationsstatistiken bör stärka den svenska kronan.