Kenneth Rogoff, Harvardekonom och tidigare chefsekonom på Internationella Valutafonden hyllar de låga räntorna och menar att de har gjort underverk för ekonomin, skriver Ekot.

Det berättar han i samband med ECB:s besked i torsdags att lämna styrräntan på noll procent och inlåningsräntan på minus 0,5.

De närmsta tio åren tror han att så länge inflationen förblir låg kommer minusräntor att bli det nya normala.

Bankekonomer har länge riktat hård kritik mot centralbankernas expansiva penningpolitik bland annat för att det leder till uppblåsta priser på aktier och fastigheter.

På senare tid verkar bankerna rikta om kritiken mot politikerna. De anser ha ha varit slapphänta med att införa finanspolitiska åtgärder, som skattesänkningar, för att stärka konjunkturen och driva upp inflationen.

Rogoff tycker dock att kritiken är överdriven eftersom finanspolitiken inte kan kompensera för centralbankens åtgärder. Centralbankens effekter är så mycket kraftfullare, menar han.

Företagsobligationer har blivit allt populärare bland investerare mot bakgrund av de låga räntemiljön, skriver Ekot.

Förra året gav företag ut obligationer för 200 miljarder kronor vilket är en rekordökning på 27 procent jämfört med året innan.

Även i år väntas riskaptiten vara lika hög, tror Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Bank.

– Dock några orosmoln på himlen är det här geopolitiska riskerna. Men vår bedömning idag är att vi är inne i en form av försiktig återhämtning, säger hon.

Särskilt populärt är gröna obligationer, alltså då företagen lånar till sånt som har en positiv inverkan på miljön.

Investeringsbehoven syns i såväl den privata som den offentliga sektorn, förklarar Landeman.

– Största utgivare av gröna obligationer på hela den svenska marknaden förra året var Kommuninvest som lånade mer än tio miljarder kronor, säger hon.

Världsekonomins nya ordning av låga räntor, låg arbetslöshet och lågt resursutnyttjande kullkastar ekonomiteorins klassiska modeller, säger förre finansministern Anders Borg i en intervju med Affärsvärlden.

Därför måste inte minst Riksbanken omvärdera sina traditionella tillvägagångssätt i penningpolitiken för att få igång ekonomin.

Dessvärre går riksbanksledningen åt fel håll i och med de senaste räntesänkningarna, menar Borg.

– Det är ett misstag att höja räntan i detta läge. Världsekonomin bromsar in och inflationen är på väg nedåt i nästan alla länder. Det betyder att aktiviteten i svensk ekonomi kommer avta och att inflationen bromsar in ännu mer, säger han.

Enligt Borg finns bara ett sätt att hantera den nya verkligheten: sänkta räntor.

På samma sätt vore det klokt att omvärdera tillvägagångsätten i det nationella såväl som det individuella pensionssparandet.

Förr i tiden köpte man aktier på spekulation och obligationer för avkastning. Nu är det tvärtom.

– Europa skulle behöva en aktieägarkultur, som gör att man får en mycket tryggare ekonomi. Antingen via fonder eller direkt aktieägande, det är ju det bästa pensionssparandet för människor, avslutar han.

Storbankerna tar fortfarande betalt med negativ ränta på insättningar från större företagskunder. Detta trots att andra räntor lyft markant sedan Riksbanken i december höjde styrräntan till noll.

Den europeiska centralbanken (ECB) har beslutat att lämna räntan oförändrad i det första räntebeskedet med Christine Lagarde vid rodret.

ECB upprepar att räntorna kommer att ligga stilla, alternativt på lägre nivåer, tills dess att inflationsutsikterna på ett robust sätt närmar sig inflationsmålet.

Beskedet speglar Feds oförändrade räntebesked från onsdagskvällen, skriver Financial Times.

Den svenska inflationen enligt Riksbankens favoritmått KPIF steg till 1,7 procent i årstakt i november, enligt färsk statistik från SCB.

Riksbankens egna prognos var en årstakt på just 1,7 procent. Makroanalytikerna i Infronts enkät trodde i snitt i stället att årstakten skulle bli 1,6 procent.

Riksbankens mål är att hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år. Beskedet var det sista inför Riksbankens decembermöte, där direktionen har signalerat en höjning av reporäntan upp till 0,0 procent.

Kronan stärks något efter beskedet, vilket indikerar att marknaden nu blivit än säkrare på att Riksbanken faktiskt höjer räntan i nästa vecka.

Inflationen i oktober var något lägre än vad Riksbanken räknat med. Men analytiker spår ändå en räntehöjning i december. ”Det här är inte en tillräckligt stor avvikelse för att man ska backa från det”, säger Olle Holmgren, ränteexpert på SEB.

Riksbanken höjer räntan i december. Det är de flesta bedömare överens om. Men sedan kommer den att ligga kvar på noll under flera år. Därför sänker nu flera banker de s k kalkylräntorna, en åtgärd som kan underlätta för unga att få bolån. Det rapporterar SvD.

Kalkylräntan ingår i de beräkningar som bankerna gör när en låntagares förmåga att betala på lånen analyseras. Den kallas ibland även för ”kvar att leva på-kalkylen”.

Nu sänker SBAB kalkylräntan från 7 till 6,5 procent. Det är en åtgärd som den statliga banken räknar med ska ge fler unga möjlighet att låna till en bostad. Det är inte otroligt att även andra banker följer efter.

Boräntorna kommer att vara fortsatt låga de kommande åren. Det spår professorn och före detta vice riksbankschef Lars E O Svensson i en intervju med SvD Näringsliv.

– De kan komma att ligga mellan 1 och 2 procent under de närmaste fem till tio åren, men säker kan man inte vara, säger han.

Vidare varnar han för Riksbankens mål att höja räntan i december. Han befarar att det kommer att sänka inflationen och inflationsförväntningarna under målet på 2 procent.

På frågan hur Sverige kunde ha en styrränta på 4,75 procent före finanskrisen 2008 och nu, efter en lång tid av högkonjunktur, krälar på minusnivåer, pekar han på strukturella förändringar i ekonomin. Runtom i världen ser vi en trend av ökat sparande och minskade investeringar.

Detta sparöverskott kan förklaras av att vi har allt fler personer i arbetsför ålder. Trenden kommer dock att brytas när demografin ändras och fler och fler blir gamla i världen och sluta jobba. Men det är flera decennier bort. Dessutom förskjuts den tiden i spåren av den ökade medellivslängden.

Efter sommaren drog både SBAB och SEB igång kampanjer med erbjudande om sänkta boräntorna. De avbryts nu. Allt i väntan på Riksbankens besked om en eventuell räntehöjning. Det rapporterar Expressen.

SBAB har redan annonserat att de bundna lånen höjs med mellan 0,15 och 0, 25 procent. Nu gör även SEB samma sak med de långa räntorna. Den rörliga räntan påverkas dock inte. Just nu.

– Bankerna följer ofta varandra, men samtidigt finns en hård konkurrens och som bolånetagare behöver man inte ha bråttom att binda sina räntor, säger Ylva Yngveson, oberoende privatekonomisk analytiker.

– Jag tror konkurrensen om kunderna kommer att vara rätt tydlig, då man kan vilja pressa till sig större marknadsandel. Samtidigt följer man varandra och om någon höjer kan det ses som att det finns en acceptans för högre räntor, fortsätter Ylva Yngveson.

Klas Danielsson, vd på SBAB, räknar med att även andra banker kommer att följa efter och höja även de.

– Vi är alla i samma situation, säger han till DI.

En eventuell höjning från Riksbanken kan placera räntan på noll men knappast högre.