Riksbanken kommer i framtiden att behöva riksdagens godkännande både när det gäller inflationsmåttet och nivån på inflationsmålet. Det föreslår riksbankskommittén som i över två år utrett ändringar av centralbankens arbete, skriver SvD Näringsliv.

Kommittén föreslår även att antalet ledamöter ska minska till fem från dagens sex och att ledamöterna endast kunna väljas om en gång.

Förslaget ska officiellt lämnas över till regeringen i slutet av oktober.

Inflationen i september var exakt så hög som Riksbanken hade räknat med. Den var något högre än vad många andra bedömare hade spått. Kronan stärktes efter beskedet om inflationen.

Om två veckor väntas Riksbanken lämna nytt räntebesked. Även om direktionen själv har varslat om en höjning före årsskiftet kommer en sådan att utebli – både i år och nästa år. Det tror Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, enligt SvD Näringsliv.

Inte nog med det. Nästa år kommer Riksbanken att göra en kovändning och sänka räntan, spår Stråberg.

– Vi tror att Riksbanken kommer att svänga om för att nästa år sänka styrräntan till minus 0,5 procent, säger hon till tidningen.

En sådan sänkning skulle innebära att den rörliga boräntan, kan bli mellan 5 till 10 räntepunkter lägre.

Hushållen får däremot räkna med en fortsatt svag krona framöver, menar hon.

– Vi ser inga krafter som bör stärka kronan under kommande tid. Både en svag global konjunktur och ett lågt svenskt inflationstryck talar för en svag krona framöver, säger Stråberg.

Torsdagen kl 09.30, när SCB publicerar inflationssiffror för september, blir ett sanningens ögonblick för riksbankschefen Stefan Ingves. Det skriver DI:s Felicia Åkterman i en analys.

Antingen händer det osannolika: Att inflationen hamnar i linje med Ingves och direktionens prognos, och håller liv i den nuvarande räntebanan, vilket indikerar en höjning runt årsskiftet.

Eller så kommer siffrorna, likt många andra makrosiffror tidigare, att spegla en fortsatt avmattning i ekonomin.

Om det blir det sistnämnda kan Stefan Ingves behöva medge att Riksbankens prognoser dansar i otakt med marknaden och skjuta upp planer på en snar räntehöjning.

Förutom inflationssiffrorna levererar bland annat Konjunkturinstitutet nya prognoser.

Banktoppen Berit Behring på Danske Bank har haft fullt upp med att städa efter penningtvättsskandalen. När hon nu lämnar vd-posten pekar hon ut nya utmaningar för banken, som att hantera ett extremt lågränteklimat som ser ut att bli permanent. ”Det är en stor utmaning att bedöma kreditrisk när alla kan betala”, säger hon i en intervju med fPlus.

När alla förväntar sig en framtid med låg inflation gör Kevin Muir, marknadsstrateg, en helt annan bedömning. Han tror att en galopperande inflation kommer att trigga nästa kris.

Norges Bank höjer styrräntan till 1,50 procent från tidigare 1,25 procent. Analytikerkåren var splittrad inför beskedet och fyra av nio analytiker i TDN:s enkät spådde en höjning med 25 punkter medan övriga trodde på oförändrad ränta.

Norges Bank växlar samtidigt in på ett liknande spår som Riksbanken. Samtidigt som räntan höjs sänks den så kallade räntebanan längre ut på kurvan och några ytterligare räntehöjningar de närmaste tre åren ska inte ske enligt prognosen. Riksbanken spådde i sitt senaste räntebesked att reporäntan ska upp runt årsskiftet för att sedan ligga kvar på låga nivåer längre.

Den svenska reporäntan är i dagsläget minus 0,25 procent.

När ECB-chefen Mario Draghi sänkte räntan förra veckan till minus 0,5 procent och samtidigt rullade ut nya bankkrediter, sände han ett märkligt budskap till bankvärlden: Att misskötta företag ska få hjälp medan välskötta ska straffas, skriver Di:s Andreas Cervenka i en kommentar.

Sedan eurokrisen 2010 har Draghi använt skattebetalarnas pengar för att subventionera extremt billiga krediter till skakiga banker. På det innebär minusräntan att ECB också betalar bankerna för att ens ta lånen.

På andra sidan leder minusränan till att de välskötta bankerna måste betala avgifter för överskott på likviditet.

Resultatet blir att banker som i normal marknadsekonomi skulle ha slagits ut fortsätter att leva vidare. Ett upplägg som enligt Cervenka ”utsöndrar en doft av sovjetisk planekonomi.”

KPIF-inflationen i augusti kom in på 1,3 procent, klart under analytikernas förväntningar.

Infront Datas prognosenkät pekade mot en KPIF-inflation på 1,5 procent i augusti, samma som enligt Riksbankens senaste prognosbana, som den 5 september pekade mot en KPIF-inflation på 1,5 procent i augusti.

När facit publicerades på tisdagsförmiddagen kan det ses som ett bakslag för Ingves vars räntepolitik bygger på att inflationen ska höjas. Kronan backar 8 respektive 9 öre mot euron och dollarn på nyheten

I juli sjönk KPIF-inflationen till 1,5 procent, från 1,7 procent i juni, vilket var i 0,1 procentenhet över Infront Datas konsensusprognos och 0,2 procentenheter över Riksbankens prognosbana från i juli.

Trots att reporäntan ligger kvar på -0,25 procent finns det ingen anledning att binda sina bolån – ännu.

Det menar experter som Aftonbladet pratat med.

– Det är bättre att istället hålla bolåneräntan rörlig, och då ha möjlighet att utnyttja den ökade konkurrens vi ser på bolånemarknaden, säger Nordnets Frida Bratt till Aftonbladet.

Johanna Kull, sparekonom på Avanza, konstaterar att det riksbanken signalerar är att räntan kommer att förändras i en långsam takt.

Om Riksbanken håller fast vid sin plan kan det bli höjda bolåneräntor vid årsskiftet, skriver Dagens Industri.

Men ekonomer som tidningen pratat med ifrågasätter prognosen och ser att en höjning av räntan inte blir av.

– Jag har sagt till våra medlemmar att ha is i magen om de vill binda, säger Håkan Larsson, boendeekonom på Villaägarna till DI.