(Direkt) De privata inkomsterna i USA steg 10,0 procent i januari, jämfört med föregående månad. Samtidigt steg privatkonsumtionen 2,4 procent. Det visar statistik från det amerikanska handelsdepartementet.

Analytiker hade räknat med att inkomsterna skulle ha ökat 9,5 procent och att konsumtionen skulle ha ökat 2,5 procent under månaden, enligt Trading Economics konsensusprognos.

Index för kärninflationen, (core PCE), steg 0,3 procent i januari jämfört med föregående månad och steg 1,5 procent jämfört med samma månad året innan.

Analytiker hade räknat med en uppgång om 0,2 procent under månaden och 1,4 procents ökning mot samma månad året före. I december uppmättes kärninflationstakten till 1,5 procent.

Stigande marknadsräntor kan få effekt på de svenska boräntorna. Det varnar KTH-forskaren och tidigare chefsekonomen Cecilia Hermansson i en intervju med SvD.

Den amerikanska tioåringen har gått från 1 procent till nästan 1,5 procent på kort tid. Även den 10-åriga svenska statsobligationsräntan har dragits med i uppgången och gått från minus 0,1 procent till nära plus 0,5 procent.

– Det är väldigt viktigt att inte marknadsräntorna stiger för mycket. Det kan äventyra hur våra boräntor sätts, så småningom, säger hon.

Inflationstakten i januari minskade med 0,3 procent jämfört med december Det visar färsk statistik från SCB. KPIF ökade dock till 1,7 procent i årstakt i januari.

Månadsförändringen var något mindre än den nedgång på 0,4 procent som estimaten pekat mot, skriver Direkt.

Enligt SCB beror förändringen främst på prisnedgångar på kläder, utrikesresor, datorer och paketresor. Priser som brukar falla i januari.

Nedgången viktades dock upp något på grund av högre priser inom samtliga elområden.

Inflationen drog iväg ordentligt i januari. Rejält stigande elpriser i kylan bidrog, visar nya siffror.

Som vanligt sjönk priserna mellan december och januari, så brukar det se ut. Men, inflationstakten, prisförändringarna på årsbasis, steg i januari till 1,7 procent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). I december låg inflationen på 0,5 procent.

Bakom den stigande prisökningstakten ligger framför allt elpriserna. Hushållens kostnader för elräkningen har jämfört med januari i fjol stigit med närmare sex procent. Men även exklusive energiprodukter har inflationen stigit, till 1,8 procent, från inflationstakten på 1,2 procent i december.

Även kläder och skor samt livsmedel har blivit dyrare och bidrar till att lyfta inflationen, liksom boendekostnaderna.

Däremot fortsätter hemelektronik att bli billigare, enligt SCB:s sätt att mäta. Drivmedelskostnaderna har sjunkit jämfört med januari i fjol.

Inflationsmåttet som används är KPIF, vilket är det som Riksbanken använder där effekterna av ändrade bolåneräntor är borträknade.

Inflationsförväntningarna är stabila bland marknadens aktörer, enligt en färsk mätning gjord av Kantar Sifo Prospera på uppdrag av Riksbanken.

På ett års sikt väntas inflationen enligt måttet KPIF ligga på 1,1 procent, oförändrat jämfört med januarimätningen.

På två års sikt ökar inflationsförväntningarna marginellt till 1,4 procent, mot tidigare 1,3 procent. Men på fem års sikt är de stabila på 1,8 procent.

BNP-prognoserna bland marknadens aktörer skruvas samtidigt upp något. På ett års sikt ligger nu tillväxtprognosen på 3 procent, mot 2,9 i januari. Prognosen är stabil på 2,7 procent på två års sikt, men höjs till 2,4 procent på fem års sikt, upp från 2,2 procent.

Reporäntan väntas ligga kvar på noll på ett års sikt, för att höjas till 0,1 procent om två år och 0,8 procent om fem år.

ECB är obekväma med att marknaden inte tar höjd för fler räntesänkningar. Det uppger källor med insyn för Bloomberg.

Under centralbankens penningpolitiska möte förra veckan ska direktionen ha enats om att den behöver signalera att ytterligare räntesänkningar kan bli verklighet.

Enligt uppgiftslämnarna övervägs ingen räntesänkning på kort sikt men möjligheten bör inte uteslutas mot bakgrund av den osäkra ekonomiska återhämtningen.

En viss minusränta skulle vara möjlig, även om det är mycket tveksamt med en tydlig minusränta. Det sa Riksbankschefen Stefan Ingves till reportrar efter ett tal på tisdagseftermiddagen, rapporterar Direkt.

Investerarna tycktes tolka beskedet positivt och Stockholmsbörsens båda huvudindex lyfte från minus till runt 1 procent upp vid stängning.

Direktionen är också överens om att räntan förblir noll under kommande år.

KPI-inflationen i Sverige väntas vara 1,1 procent om ett år, 1,4 procent om två år och 1,8 procent om fem år. Det framgår av Kantar Sifos undersökning av penningmarknadens inflationsförväntningar.

Oktoberutfallet visar på i princip helt oförändrade förväntningar jämfört med undersökningen månaden före, med undantag för tidshorisonten fem års sikt. Där väntade sig penningmarknaden i september en inflation på 1,7 procent om fem år, mot 1,8 procent i oktober.

Reporäntan spås samtidigt förbli noll i fem år framåt.

Inflationstakten var 0,3 procent i september, enligt KPIF, konsumentprisindex med fast ränta. Det är en nedgång från augusti då inflationstakten var 0,7 procent, skriver SCB i ett pressmeddelande.

Väntat enligt Infronts prognosenkät var en uppgång med 0,4 procent mot månaden före.

Det har varit ”en ovanligt stor prisnedgång” på livsmedel förra månaden. Dessutom har prisfall på flygcharter och den uteblivna konsumtionen dragit ned på takten.

Trots att vi ser en återhämtning på marknaderna efter den skakiga coronavåren, går Riksbanken nu vidare med att köpa av företagsobligationer för att stimulera ekonomin.

Ett dåligt beslut menar flera ekonomer som SvD Näringsliv har pratat med.

De menar att de stora volymer av företagslån som Riksbanken köper kommer att pressa ner avkastningen på företagsobligationer, precis som Riksbanken tidigare har gjort med statsobligationer och bostadsobligationer.

– Det blir svårare och svårare för förvaltare att få den avkastning på pensionspengar som det svenska folket förväntar sig. Vi tvingas köpa sämre och sämre papper och ta mer och mer risk, säger Daniel Karlgren, förvaltningschef på kapitalförvaltaren Captor.

– Det bidrar till att öka klyftorna då de som redan äger tillgångar gynnas av den expansiva politiken på bekostnad av dem som inte gör det, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Riksbankens expansiva åtgärd kan i längden också bidra till tillgångsbubblor, inte minst inom fastighetsmarknaden, som upptar en stor andel av företagsobligationerna.