De senaste årens kraftiga skulduppbyggnad - i form av bolån, konsumtionslån och även dolda lån hos bostadsrättsföreningar - i Sverige bäddar för en veritabel bomb mot för samhällsekonomin. Skulle vi gå mot en normalisering av räntorna skulle både hushållens plånböcker och statskassan ta stryk, skriver Magnus Dagel i en DI-analys.

Med utgångspunkt från Riksbankschefens Stefan Ingves beräkningar på en normal styrränta på 2,5-4 procent plus räntemarginal på lång sikt, skulle en större del av hushållens disponibla inkomst gå till att betala av lånen, vilket skulle bli en en smärre katastrof för konsumtionen.

Samtidigt skulle staten, med sin generösa avdragsrätt på 30 procent för utgiftsräntor, få det svettigt vid ett sånt scenario, hävdar Dagel.

"Utgiftsräntor på 170 miljarder kronor bara för bolån skulle ge totala ränteavdrag på 51 miljarder kronor, vilket motsvarar hela försvarsbudgeten”, skriver han.

Det kan jämföras med statens kostnad för skattereduktion på 18,3 miljarder kronor netto för 2017.

Ett sätt att skydda sig mot framtida ränteuppgångar skulle vara att börja minska ränteavdragen för bolån och ta bort dem helt för konsumtionslån, menar Dagel. Men han har inga förhoppningar om en handlingskraftig politik och hoppas i stället att räntorna aldrig går upp igen.

Inflationstakten, enligt måttet KPIF, var i mars 1,8 procent, jämfört med 1,9 procent i februari. Månadsförändringen var 0,2 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

I KPIF, som är det mått som används för Riksbankens inflationsmål, är effekterna av ändrade bolåneräntor borträknade.

Den totala inflationstakten, enligt måttet KPI, uppgick i mars till 1,9 procent, oförändrat jämfört med månaden före. Månadsförändringen var 0,2 procent.

Inflationstakten är förändringen av konsumentpriserna i årstakt, det vill säga jämfört med motsvarande månad året före. Med månadsförändring menas just prisförändringen mellan två månader.

Europeiska centralbanken (ECB), med chefen Mario Draghi, lämnar styrräntan oförändrad på noll procent. Inga andra ECB-räntor justeras heller.

Det rapporterar TT.

ECB upprepar prognosen att dagens styrräntor kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone till slutet av 2019, alternativt längre om det krävs för att hålla inflationen nära, men strax under målnivån på 2 procent på medellång sikt.

Inflationsförväntningarna på ett och två års sikt ligger i stort sett stilla. Det visar analysföretaget TNS Sifo Prosperas senaste enkät bland aktörer på penningmarknaden. Det skriver TT.

De tillfrågade räknar med en inflation, enligt måttet KPI, på 1,9 procent både på ett och två års sikt. På fem år räknar de tillfrågade med att inflationen ligger på 2,0 procent. När enkäten gjordes i mars låg förväntningen på 1,9 procent även på fem års sikt.

Inflationen enligt måttet KPIF väntas ligga på 1,8 procent (1,8) på ett års sikt, 1,7 procent (1,8) på två års sikt och 1,8 procent (1,8) på fem år.

Förväntningarna på Riksbankens höjningar av reporäntan har skruvats ner något på kort sikt.

Riksbankens reporänta väntas i genomsnitt ligga på -0,3 procent (-0,2) om tre månader, 0,0 procent (0,0) om tolv månader, 0,3 procent (0,3) om 24 månader och 1,3 procent (1,2) om 60 månader.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve meddelade på onsdagen att räntan lämnas oförändrad på 2,25-2,5 procent. Samtidigt indikerar centralbanken att det inte blir några räntehöjningar i år, och att bara en höjning är att vänta under de kommande två åren, rapporterar Dagens Industri.

Fed-chefen Jerome Powell förklarade under en presskonferens att centralbankens mål är att säkerställa att den ekonomiska expansionen är uthållig, och att utsikterna är positiva.

– Den amerikanska ekonomin är i ett bra läge och vi kommer att fortsätta att våra penningpolitiska verktyg för att behålla den där”, säger Jerome Powell.

Den tyska tillväxten har bromsat in kraftigt till följd av problem i den inhemska kemi- och bilindustrin. Den hotas nu av en ond spiral av handelshinder, enligt en panel av ekonomer som är rådgivare åt Tysklands regering.

Det rapporterar TT.

Panelen sänker sin tillväxtprognos för 2019 till 0,8 procent, från en tidigare prognos på 1,5 procent.

Någon tysk recession, med flera kvartal i rad med sjunkande BNP, är det dock inte frågan om enligt Christoph Schmidt, en av rådgivarna i panelen.

– Den tyska ekonomiska boomen är slut, men någon recession väntas inte till följd av den robusta inhemska ekonomin, säger han.

Panelen räknar med att Tysklands ekonomiska tillväxt återhämtar sig något 2020 och då ökar till 1,7 procent.

Samtidigt visar ett index över affärsklimatet i Tyskland från forskningsinstitutet ZEW att stämningsläget bland tyska investerare förbättras i mars.

ZEW-index i mars steg till minus 3,6 från minus 13,4 i februari. Analytiker hade i snitt räknat med minus 11.

Flera viktiga räntebesked kommer i veckan. Några räntehöjningar ligger inte i korten för vare sig amerikanska Federal Reserve eller Bank of England. Och beskeden kan rucka på Riksbankens planer på en till räntehöjning i år.

Med inflation långt under prognos och en europeisk centralbank som lagt i bromsen för räntehöjningar har sannolikheten för en andra höjning från Riksbanken i år blivit lägre. Nordnets sparekonom Frida Bratt anser att hushållen ska ta fasta på de senaste nyheterna och ”absolut inte” binda sina bolåneräntor.

– Jag tror att bolåneräntorna kommer att ligga på de här nivåerna under en lång tid, säger hon till SvD Näringsliv.

Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson är mer försiktig i sina rekommendationer och säger till SvD att hushåll med hög räntekänslighet ändå ska binda delar av lånen.

Europeiska centralbanken (ECB), med chefen Mario Draghi, lämnar styrräntan oförändrad på noll procent. Inga andra ECB-räntor justeras heller, skriver TT.

Enligt ECB-direktionen kommer dagens styrräntor att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone till slutet av 2019, alternativt längre om det krävs för att hålla inflationen nära, men strax under, målnivån på 2 procent på medellång sikt.

Tidigare har ECB sagt att räntan kommer att vara oförändrad till och med slutet av sommaren.

Centralbanken meddelar också att man kommer att kommer att lansera nya stödlån till banker i september 2019.

Prognoserna för tillväxten och inflationen justeras ned för 2019 och 2020.

I år räknar ECB med en tillväxt på 1,1 procent, en rejäl sänkning från decemberprognosen på 1,7 procent. Under 2020 väntas ekonomin i Europa växa med 1,6 procent, jämfört med tidigare 1,7 procent.

Inflationen bedöms landa på 1,2 procent under 2019, mot tidigare prognosen 1,6 procent. Nästa år väntas inflationen ligga på 1,5 procent, från 1,7 procent i decemberprognosen.

Allmänheten får det bättre om priserna sjunker i stället för stiger. Det är ett av skälen som anförs när Koichi Hamada, ekonomisk rådgivare till premiärminister Shinzo Abe, i fredags uttalade sig för ett lättat inflationsmål.

Hamadas uttalande speglar ett ”skifte i det allmänna sentimentet” till det radikala penningpolitiska experiment som startades 2013 som en av tre pelare i ”Abenomics”, skriver Reuters.

Nu när läget på den japanska arbetsmarknaden är bättre kan det vara läge för Bank of Japan att lätta på inflationsmålet, menar Hamada.