Det tar fem månader för Alfakassans medlemmar att få ut sin ersättning, rapporterar SVT. Det är den a-kassa som har längst väntetid visar en rundringning som SVT har gjort.

– Väntetiden var i september 22 veckor och i oktober 21, så det går åt rätt håll även om det tyvärr går för sakta, säger Olle Åkerlund, tillförordnad kassaförestånadare på Alfakassan.

Väntetiden hos a-kassorna har ökat kraftigt på grund av pandemin. Vissa yrkesgrupper har drabbats särskilt hårt – Hotell- och restaurangs a-kassa har sett en ökning av sina ärenden med 265 procent.

Många butiker och restauranger krisar under pandemin. Om sådana rörelser går i konkurs kan det få konsekvenser – för bostadsrättsföreningar, skriver DI och hänvisar till en analys från Swedbank.

En konkurs kan göra att föreningarna tappar intäkter och sedan är det inte heller säkert att en eventuell ny hyresgäst vill betala samma hyra.

Hur stora intäkter en förening har från butiker och restauranger avgör också hur sårbara föreningarna är.

– Det här är ett exempel på varför det är så viktigt att som köpare läsa årsredovisningen, säger Swedbanks ekonom Arturo Arques.

Villapriserna har stigit starkt i år – och det beror delvis på en ”massiv underproduktion”, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till DN.

– Det har varit en otrolig liten produktion av villor i förhållande till efterfrågan under många år, säger Boije och konstaterar att detta i sin tur pressat upp priserna.

Han tror att en förklaring kan vara att kommuner inte varit så intresserade av att tillhandahålla mark där det kan byggas villor. Kommunerna har i stället prioriterat av bostadsrätter, menar chefsekonomen.

Löneklyftorna mellan män och kvinnor fortsätter att minska, men fortfarande får yrkesarbetande kvinnor bara 76 procent av vad männen får i sina lönekuvert. Det visar en bilaga till årets höstbudget, skriver DI.

Enligt Medlingsinstitutet har löneskillnaden minskat från drygt 16 procent 2007 till 9,9 procent förra året. Drygt hälften av det gapet förklaras av deltidsarbete och yrkesval.

Det leder också till stora skillnader i pension, skriver DI.

Trenden motverkas samtidigt av stora skillnader i kapitalinkomst, som i snitt var 30 000 kronor för kvinnor och 65 000 kronor för män under 2018. Så har förhållandet sett ut sedan 90-talet.

Samtidigt som svenskarnas intresse för fritidshus har ökat under coronapandemin passar norrmännen på att sälja, rapporterar SVT Jämtland.

Då norrmännen inte kan åka fritt över riksgränsen under pandemin väljer de i stället att köpa nya fritidshus i Norge, enligt flera mäklarfirmor som SVT pratat med.

– Av våra kunder är det fortfarande 50 procent norrmän och 50 procent svenskar som säljer, men anledningen till att de norska kunderna vill sälja är utan tvekan på grund av pandemin, säger Monica Norberg, fastighetsmäklare på Länsförsäkringar i Åre, till SVT.

Centerpartiet föreslår att preliminärskatten betalas i efterhand – inte i förskott på uppskattade intäkter, skriver Di.

Motivet är att stärka företagens likviditet. Principen att betala skatt i förväg, innan intäkterna är intjänade, är bakvänd, menar Per Åsling, skattepolitisk talesperson för Centerpartiet.

– Det är ett systemfel i skatteupplägget. Rent principiellt är det orimligt att företag ligger ute med pengar, säger han.

Per Åsling anger Storbritannien som exempel. Där betalar företagare in skatt retroaktivt två gånger per år, skriver Di.

Regeringen har beslutat att sänka räntan på studielån från CSN till 0,05 procent nästa år. I år var räntan 0,16 procent.

– En ännu lägre ränta är positivt för låntagarna och gör vårt generösa studiestödssystem mer attraktivt, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

En snittlånetagare med en skuld på 140 000 kronor kommer att få betala någonstans runt 7 kronor i ränta varje månad.

Året därefter kan de 1,5 miljoner svenskar som har statliga studielån slippa räntan helt. CSN har tidigare meddelat att de estimerat att räntan på studielånen kommer att sjunka till noll procent 2022.

Nu duggar förslagen om skatteförändringar och stimulanser tätt. Dagens Industri har sammanställt skatteförslagen som påverkar din ekonomi 2021.

Från 2021 ges en årlig skattereduktion till personer med en beskattningsbar inkomst på minst 40.000 kronor. Reduktionen gäller inkomster av arbete, socialförsäkringsförmåner och pension.

Nästa år sänks även skatten för förvärvsarbetande som fyllt 65 år med ett förhöjt grundavdrag vid inkomster mellan 213.000 kronor och 1.418.000 kronor.

Uppskovsräntan på obeskattade vinster efter bostadsförsäljningar tar bort efter årsskiftet. Denna förändring innebär att den som har betalat in skatten på bostadsvinster under de fem senaste åren kan ångra sig och därmed få en gratiskredit framöver.

Gränsen för Rutavdrag utökas nästa år från 50 0000 kronor till 75 000 kronor per person och år och tjänsterna som omfattas av avdraget utökas.

CSN räknar med att räntan på studielånet kommer sänkas till 0,06 procent nästa år, skriver TT. Till 2022 räknar CSN med att räntan pressas ned till 0,00 procent.

– Eftersom det är en prognos vet vi inte helt säkert att det blir så, och det är heller inte vi som fattar beslutet. Men blir det noll, då blir det väldigt fördelaktigt. Men det är det redan i dag, säger Ulrika Åsemar, jurist på CSN.

Räntan, som nu ligger på 0,16 procent, beslutas av regeringen.

Priserna på mängder av varor har höjts närmare 30 procent under hösten — för att prisskillnaden ska verka större på den stora readagen Black Friday. Det framgår av en mätning som jämförelsesajten Pricerunner gjort, enligt TT.

Under hösten har man följt prisutvecklingen på omkring 38 000 produkter från de 50 största nätbutikerna på den svenska marknaden. Undersökningen visar att på 13 procent av produkterna har priset ökat med 29 procent mellan den 11 september och 19 november.

– Att höja priserna är inte förbjudet. Men att smyghöja priserna för att sänka dem för ett särskilt tillfälle är olagligt, säger Nicklas Storåkers, vd på Pricerunner.