Att förlänga arbetslivet ett år kan öka pensionen med flera tusenlappar varje månad, skriver TT. En tumregel är att pensionen ökar mellan sex och elva procentenheter i månatlig utbetalning för varje extra år i arbete efter 65, enligt en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

Många faktorer påverkar den slutliga pensionen och genom vissa livsval kan du påverka hur du kommer att leva som pensionär. Stor påverkan har exempelvis arbetslivets längd, om du arbetar heltid eller deltid och om du har en tjänstepension via en arbetsgivare.

För de flesta är en av de faktorer som har störst positiv påverkan på den slutliga pensionen att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Att förlänga arbetslivet med ett år kan öka bruttopensionen, det vill säga pensionen före skatt, med mellan 1 800 och 3 300 kronor varje månad, baserat på Pensionsmyndighetens beräkningar. Myndigheten har utgått från ett standardtypfall som är en person som började arbeta vid 23 års ålder, i dag är 44 år och har en månadslön på 30 000 kronor.

Att tidigarelägga pensionen får motsatt effekt, skriver TT. För varje år tidigare man går i pension, jämfört med att pensioneras vid 65, minskar bruttopensionen med mellan fem och sex procentenheter, enligt myndigheten. Det gäller dem som inte får utfyllnad av garantipension.

De svenska bankerna ser en allt hårdare konkurrens i jakten på bolånekunder. Mest utmärkande är Swedbank vars marknadsandelar växer långsammare i spåren av penningtvättskandalen i början av året. Samtidigt ökar marknadsandelarna hos mindre banker. Det visar det nordiska kreditvärderingsinstitutet Nordic Credit Rating (NCR) i en ny rapport som tar tempen på bostadsmarknaden.

Enligt rapporten har SBAB och Länsförsäkringar Banks marknadsandelar vuxit med 12,7 respektive 14,7 procent kontra Swedbanks 12,1 procent de senaste tre månaderna.

Swedbank förblir dock alltjämt den största aktören på bolånemarknaden, med en marknadsandel på 24,1 procent. Det kan jämföras med SBAB och Länsförsäkringar Bank som har 8,4 respektive 6,9 procent.

En annan trend är det vacklande bopriset under 2019. Under första halvan av året, i synnerhet det första kvartalet, steg priserna kraftigt och raderade således ut tidgare marknadsnedgångar. Men resterande månader väntas marknaden återigen kylas ner och leda till en ny period av stagnerade prisökningar.

Inflationen i juli rapporteras klart lägre än föregående månad. Sammantaget blev prisökningen 1,5 procent, enligt måttet KPIF, jämfört med den årliga prisökningstakten på 1,7 procent i juni, enligt Statistiska centralbyrån.

Men medan många konsumentvaror har blivit billigare har livsmedelspriserna stigit kraftigt, med 3,8 procent, rapporterar Statistiska centralbyrån. Speciellt grönsakerna har blivit rejält dyrare, över tolv procent totalt sett, och där vanliga varor som tomat och gurka har stigit med runt 30 procent. Potatispriset på lösvikt har i sin tur ökat med nästan 15 procent. Samtidigt har avokadon skenat i pris, med 40 procent.

Däremot har frukten allmänt blivit billigare, sammantaget fem procent, med betydligt billigare äpplen, päron och citroner i front.

Vidare visar Kantar Sifo Prosperas senaste enkät att inflationsförväntningarna har sjunkit den senaste månaden.

De tillfrågade räknar nu med en inflation, enligt måttet KPIF, på 1,6 procent på ett års sikt, 1,6 procent på två års sikt och 1,8 procent på fem års sikt.

Deutsche Bank varnar för att Tyskland är på väg mot recession efter att landets BNP sjunkit med 0,1 procent under andra kvartalet, rapporterar DI.

Deutsche Bank varnar för att det kommer gå fortsatt trögt för Europas största ekonomi efter nedgången. Vad som blir avgörande för hur det tredje kvartalet utvecklar sig är de tyska konsumenterna, då engångsbelopp lyfte lönerna med 9 procent i juli.

”Vi räknar med en nedgång på ungefär 0,25 procent under det tredje kvartalet, vilket trycker ekonomin mot en teknisk recession”, skriver bankens ekonomer om landets BNP i en snabbanalys, citerad av DI.

Ryktet om det svenska sparandet kan vara betydligt överdrivet – det kanske är så lågt som hälften av vad SCB uppgett. Det befarar Nordea, som nu varnar för att många hushåll kan vara sårbara vid en kommande kris, skriver SvD Näringsliv.

– Hushållen har inte någon buffert om det händer något oförutsett, säger storbankens chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till tidningen.

Han nämner som exempel en rejält försämrad arbetsmarknad, en betydligt sämre inkomstutveckling än väntat eller kraftigt stigande räntor.

Anledningen till bedömningen är dels att SCB signalerat att man kommer att revidera ner sparstatistiken i samband med att man uppdaterar mätmetoderna. Dels har Nordea själva pratat med statistiker som är tveksamma till SCB:s siffror.

Med en rad mindre förändringar i din privatekonomi kan du spara ihop flera hundra tusen kronor per år. Dagens Industri har listat områden där du med små justeringar i vardagen kan skapa stora besparingar på sikt. Det gäller allt från hur du sänker boräntan till hur du hittar små besparingstips i vardagen.

Bland annat går det att tjäna tusentals kronor per år bara genom att se över dina försäkringar. Där kan finnas många onödiga utgiftsposter där du i dag betalar dubbelt.

I artikeln redovisas också hur mycket man kan spara genom att ta med sig matlåda till jobbet eller hur du slipper administrationsavgifter på fakturor.

Är du kompis med din chef? Då är risken stor att du drar nitlotten när det är dags för bonusutdelningen. Låter det märkligt?

Faktum är att påståendet får stöd i forskningen, skriver Veckans Affärer som hänvisar till en artikel i Wall Street Journal.

– Folk vill vara rättvisa, och de vill även hjälpa sina vänner, säger forskaren Alex Shaw, till Wall Street Journal.

Han föreslår i studien att beslut om bonusar kanske borde lämpas över på någon annan. Ett annat sätt att minska jäv är att inkludera andras åsikter i besluten.

Det är rädslan hos chefen för att framstå som partisk som ställer till det för polaren, enligt studien. Man vill inte framstå som någon som gynnar någon på grund av vänskap. Däremot visar samma studie, inte helt oväntat, att chefen är mer frikostig med sina privata medel när det gäller vännen, skriver Veckans Affärer.

– Folk vill vara rättvisa, och de vill även hjälpa sina vänner, säger forskaren Alex Shaw, till Wall Street Journal.

Den som planerar att åka till USA nästa år kan ha tur, skriver Svenska Dagbladet. Kronan väntas nämligen stärkas mot dollarn nästa år – efter att den försvagats under hösten, spår Martin Enlund, chefsvalutastrateg på Nordea i en intervju med SvD.

Storbanken tror att kronan kan komma att försvagas till elva kronor mot euron och från 9,60 till tio kronor mot dollarn under hösten. Men nästa år spår Nordea att kronan återhämtar sig till 10,60 kronor mot euron och från tio till nio mot dollarn.

Banken spår att världsekonomin vänder upp när centralbanker sänker räntan för att stimulera efterfrågan från företag och hushåll samt att regeringar öppnar plånboken. Det i sin tur gynnar svensk ekonomi och minskar sannolikheten för att Riksbanken sänker räntan, skriver tidningen.

– Vi tror att det elände som spelar ut just nu kommer nå vägs ände framåt årsskiftet. Det talar för att kronan borde kunna stärkas nästa år, säger Martin Enlund till SvD.

I dagarna skickas det slutgiltiga skattebeskedet ut och det gäller att förbereda sig på att betala eventuell restskatt. Framförallt är pensionärer överrepresenterade bland de som fick restskatt i år, skriver SvD.

Anledningen till att många pensionärer ligger i riskzonen för att få restskatt är att de ofta får sin pension utbetalad från flera aktörer. Exempelvis den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten, privat sparande eller tjänstepension via arbetsgivaren.

Enligt Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, är knepet att räkna ihop den sammanlagda pensionssumman och se hur mycket som betalas ut varje månad och sen beräkna rätt preliminärskatt på Skatteverkets hemsida. Eller så kan man ansöka om jämkning hos Skatteverket. Så minskar man risken för skattesumman ska bli för låg i förhållande till pensionen.

Antalet anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har ökat med 25 procent under årets första sex månader, jämfört med samma period i fjol. På två år har anmälningarna ökat med 50 procent, skriver TT.

– Konsumenter vet vilka rättigheter de har och är bättre än någonsin på att ta till vara på sin rätt och stå på sig, både mot myndigheter och mot företag, säger ARN-chefen Marcus Isgren till nyhetsbyrån.

Banker och flygbolag tillhör de sektorer där anmälningarna ökar mest. Flygbolaget SAS har exempelvis enskilt fått in 300 anmälningar sedan bolagets omfattande flygstrejk under våren.

– Konsumenter vet på ett helt annat sätt att de kan få ganska mycket pengar när sådant inträffar, säger han.