Försäljningen av begagnade elbilar ökade med 167 procent på Blocket under årets första kvartal jämfört med i fjol, rapporterar SvD Näringsliv.

– I takt med att folk också vill ställa om från fossildrivna bilar har utbudet på andrahandsmarknaden ökat rejält, vilket resulterat i att priserna också generellt gått ned, säger Blocket Fordons pressansvarige Tero Marjamäki till tidningen.

Han kan dock inte uppge någon exakt siffra, men säger att försäljningen ökat med tusentals bilar.

Snabbast säljs Volkswagens e-UP, följt av Teslas Model 3 och Model X, enligt sajtens statistik.

Fler än 50 procent av svenskarna planerar att spara skatteåterbäringen, enligt en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Svea Ekonomi.

När de tillfrågade fick frågan om hur de skulle använda pengarna om de fick tillbaka 5 000 kronor eller mer på skatten, svarade 51 procent att de skulle lägga pengarna på sparande. 23 procent svarade resor medan upplevelser fick 15 procent.

– Det är intressant att så många svenskar faktiskt planerar att spara sin skatteåterbäring, i synnerhet då det pratas mycket om att vi konsumerar och spenderar i allt större utsträckning, säger Helena Klein, affärsområdeschef för Privatlån och Spar på Svea Ekonomi.

De tuffare amorteringskraven påverkar inte ungas möjligheter att köpa en bostad. Det säger Claes Bäckman, som är forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet, till SVT.

Han konstaterar att unga visserligen får låna mindre pengar i och med amorteringskravet – men det försämrar ändå inte deras köpkraft.

– Jag skulle säga att amorteringskraven i praktiken påverkar alla unga och alla hushåll på ungefär likadant sätt, säger Claes Bäckman.

Bäckman har studerat amorteringskravens effekter på vilka som faktiskt köper bostäder. Varken rika, fattiga, unga eller gamla ökade eller minskade sin andel bland bostadsköparna.

Att kunder är sena med betalningar är tyvärr något som företagare får räkna med idag. Men som tur är finns det tydliga regler för hur du kan driva in pengarna. Företagande.se guidar dig genom stegen.

Påminnelseavgift och dröjsmålsränta

Som första steg bör du skicka ut en påminnelse innehållande en avgift och dröjsmålsränta. Företagande.se ger mer svar på vad som anses som skälig påminnelseavgift och dröjsmålsränta. Om betalningen uteblir kan du du skicka en andra påminnelse.

Dialog

De kommande stegen kan leda till indrivningar som riskerar att bli kostsamma och långdragna. Så det kan vara bra att i första hand kontakta företaget om det uppkommer betalningssvårigheter. Då kanske du har möjlighet att erbjuda en avbetalningsplan eller skjuta på förfallodatum ytterligare.

Inkasso

Om betalningen fortsätter att utebli är nästa steg att sända fakturan till inkasso. Det är den sista anhalten innan fakturan överlämnas till Kronofogden, vilket gör att inkassokravet kan väga tyngre än endast en vanlig betalningspåminnelse.

Kronofogden

Det sista steget i indrivningsprocessen är att överlämna fakturan till Kronofogden och där det finns risk för att en betalningsanmärkning kan uppstå. Då fastställer Kronofogden om det föreligger en skuld eller ej och utför därefter nödvändiga åtgärder för att summan blir betald.

Strunta i pengarna

I slutändan kan ett sista alternativ vara att faktiskt strunta i pengarna, avslutar Företagarna.se

”Din tid är värdefull och kostnaden för att driva in några hundralappar kan i slutändan kosta tusentals kronor. Rätt ska vara rätt… Men är det värt det?”

Män betalar nästan dubbelt så mycket i kapitalskatt jämfört med kvinnor, skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.

Försäkringsbolaget har med statistik från Skatteverket ur jämställdhetssynpunkt kartlagt hur mycket kapitalskatt som män respektive kvinnor betalar i Sveriges samtliga län. Resultatet är att män betalar i snitt 48 477 kronor i kapitalskatt mot 25 996 kronor för kvinnor.

Länsförsäkringar skriver att det är allmänt känt att män tjänar mer men att det är mindre känt att män står för 73 procent av alla investeraravdrag eller att drygt 80 procent fler män än kvinnor redovisar överskott vid uthyrning av privatbostad. Liknande skillnader syns i hur mycket kapitalskatt könen betalar.

Försäkringsbolaget menar att det betyder att män i högre grad hyr ut privata bostäder, har högre utdelning på aktier, större ränteinkomster och gör större vinster vid försäljning av tillgångar som fastigheter och aktier.

– Utöver att män generellt har högre inkomst än kvinnor, spär kapitalinkomster på den här skillnaden ytterligare, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, i pressmeddelandet.

Länsförsäkringar ger också tips på hur hushållen kan göra en jämställdhetsgenomgång av ekonomin.

De flesta vet att skatterna i Sverige är bland de högsta i världen, men betydligt färre vet varför det är så, när det hände och hur det kunde ske.

I debattboken Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år beskrivs varför Sverige blev ett högskatteland, och stegen på vägen dit.

Författare är nationalekonomen Anders Bergeskog och boken kan köpas av Skattebetalarnas förening.

Utrikesflygen och charterresorna har blivit billigare, men priserna på grönsaker, fisk och kyckling drar i väg. Det visar SCB:s senaste inflationssiffror, skriver TT.

På ett år har varugruppen fjäderfän blivit 12 procent dyrare, medan priserna på fisk och grönsaker ökat med 9 respektive 10 procent. Morotspriserna har skenat 58 procent.

Charterresorna har i sin tur blivit 8 procent billigare och utrikesflygen ligger på minus 11 procent. Däremot har det blivit 15 procent dyrare att flyga inrikes.

SBAB skruvar upp sin prognos för bostadspriserna – med hänvisning till att Riksbanken räntehöjningar bedöms bli färre än banken tidigare förutspått, skriver TT.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije tror att Riksbanken måste sänka sin räntebana till följd av svagare inflation och en avmattning i ekonomin.

Efter att tidigare ha bedömt att bostadspriserna kommer att falla svagt de närmaste åren, spår SBAB nu i stället mer eller mindre stillastående priser de kommande tre åren.

Alla talar om risken för en bolånekrasch i fall räntorna skulle stiga och med all rätt.

De svenska hushållens skuldsättning har stigit till farliga nivåer i takt med räntans bottennivåer och fastighetspriserna race uppåt.

Men Dagens Industris Magnus Dagel varnar för en annan snabbt växande skuldfälla – konsumtionslånen – eller blancolån som det också kallas.

Dessa har vuxit med 81 miljarder kronor, eller 56 procent, de senaste tio åren och de senaste två åren har ökningen varit extremt snabb, skriver Dagel.

De flesta som tar ett konsumtionslån har en bra ekonomi, men andelen med lägre inkomster som tar konsumtionslån ökar.

Det betyder att en stor andel av deras inkomster går till olika räntor vilket är riskfyllt om räntan stiger eller om konjunkturen svalnar och arbetstillfällen drabbas.

Enligt en rapport från FI betalade hushåll med stora konsumtionslån i genomsnitt en fjärdedel av sin inkomst i ränta och amorteringar.

Och de som även hade bolån betalade ännu mer.

Det finns en uppenbar risk att flera hushåll kommer att hamna i en svår situation där ränta-på-ränta effekten kan ge en biljett rakt in i en svårhanterlig skuldfälla, konstaterar Dagel.

Billigare böcker och tidningar, men något dyrare kylskåp och datorer – det är några effekter av regeringens vårbudget, rapporterar SVT Nyheter.

Men flera privatekonomer menar att effekterna på plånboken generellt blir mycket små. Oberoende experten Ylva Yngvesson nämner att bidraget till den som installerar solceller minskar från 30 till 20 procent, men att summan som avsätts ökar.

SBAB:s chefekonom Robert Boije säger till Placera.nu att budget är ”i det närmaste kliniskt ren” från skatte- eller bidragsförslag som direkt påverkar hushållens plånböcker.

– Det är sannolikt ett resultat av att finansminister Magdalena Andersson varit tydlig med att utrymmet för ofinansierade reformer är obefintligt och att man i det här läget har velat prioritera andra åtgärder, säger han.