Trenden med färre kontanter har eskalerat under coronapandemin då allt fler banker och butiker nobbar sedlar och mynt av smittoriskskäl. Det är problematiskt av flera anledningar, skriver riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Cecilia Skingsley på Aftonbladet Debatt.

Debattörerna tar bland annat upp det faktum att inte alla har tillgång till elektroniska betaltjänster. Ett kontantlöst samhälle är också ett problem för Sveriges krisberedskap, skriver de.

Ingves och Skingsley kräver att riksdagen stärker skyddet för kontanter – bland annat genom att tvinga butiker inom samhällsviktiga sektorer att ta emot kontanta betalningar.

Coronapandemin får nu tydliga effekter även för kontantanvändandet i samhället. Under våren minskade kontantuttagen med en fjärdedel, enligt nya siffror. Att säga att coronapandemin nu gör att svenskar kommer närmare ett kontantlöst samhälle vill dock inte riksbankschef Stefan Ingves påstå.

Antalet sålda bostadsrätter har under det första halvåret ökat med tre procent samtidigt som ökningen för villor ligger på två procent.

– I botten finns ett flyttbehov hos människor oavsett coronapandemi. Sedan har vi haft åtgärder, som bankernas vilja till amorteringsfrihet vilket har gjort att bostadsmarknaden ändå fungerat, säger Hans Flink, försäljnings- och affärsutvecklingschef vid Svensk mäklarstatistik till TT.

Han får medhåll av Johan Engström, vd för Fastighetsbyrån.

– Nu efter fyra månader med corona kan vi konstatera att bostadsmarknaden inte påverkats så dramatiskt som många befarade, säger Engström.

Antalet sålda bostadsrätter i juni var det högsta som bostadssajten Hemnet hittills uppmätt under en junimånad. Det rapporterar Direkt. Det var också det högsta antalet sålda sedan oktober.

Jämfört med juni förra året såldes det 19 procent fler bostadsrätter i hela Sverige i år, och 24 procent fler i Stockholm.

– Det är en effekt både av att vi hade en avvaktande vår, som gjorde att det funnits ett uppdämt behov både av att köpa och sälja, och av den speciella sommar vi har där många är hemma, säger Erik Holmberg, analytiker vid Hemnet, till Direkt.

Allt fler sparare planerar att öka sitt innehav på börsen då man ser positivt på framtiden, visar en ny undersökning. Det skriver Avanza i ett blogginlägg.

37 procent av de tillfrågade privatspararna tror att Stockholmsbörsen kommer stiga under de närmsta 12 månaderna. Därmed är det även fler som planerar att öka andelen börssparande, 15 procent jämfört med 8 procent av de tillfrågade som planerar att minska börssparandet.

Dessutom syns en ökning med 10 procentenheter jämfört med tidigare kvartal av de tillfrågade som tror sig kunna spara mer de kommande 12 månaderna jämfört med det senaste året.

Det lägsta genomsnittspriset på el som hittills noterats uppmättes för juni – snittpriset på den nordiska elbörsen Nordpool under månaden var 3,3 öre per kWh, enligt elbolaget Bixias rapport.

Den tidigare rekordnoteringen låg på 5,7 öre som noterades i april i år.

Lägstarekordet kan tyckas något konstigt eftersom det under juni också uppmättes ett extremt högt elpris i södra Sverige.

"Det har varit kraftiga svängningar på elbörsen den senaste månaden. Under delar av förra veckan, i samband med värmeböljan, var elpriset i de södra delarna av landet uppe i 84 öre per kWh", skriver Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson i rapporten.

Det höga priset då berodde på en väldigt låg vindkraftsproduktion, samtidigt som överföringskapaciteten från norra landet, där vattenkraften finns, var begränsad. De låga priserna som ändå dominerat beror på snön i norr som nu smält och fyllt på vattenmagasinen i kombination med mindre förbrukning och att kärnkraftsproduktionen är tillbaka i nästan full drift.

Personer som bor i mindre städer runt om i Sverige har ofta 3 000–4 000 kronor mer kvar i plånboken vid månadsslutet än de som bor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det visar en studie som Swedbank gjort på beställning av TT.

Den viktigaste orsaken till de privatekonomiska skillnaderna är att bostadspriserna är mycket högre i storstäderna än i mindre städer, skriver nyhetsbyrån.

Virtuella visningar av bostäder har ökat kraftigt under coronapandemin och enligt Mäklarhuset är säljarna de stora vinnarna, skriver DI Digital.

Bland annat lägger en besökare i snitt fem och en halv minut på att utforska en VR-annons medan motsvarande tid för en vanlig bostadsannons är en och en halv minut, enligt Mäklarhusets siffror.

Dessutom lockar VR-objekten till sig 20 procent fler fysiska visningsbokningar.

Mäklarhusets vd Erik Wikander säger att företagets egna tester indikerar så mycket som 12 procent högre pris på lägenheter som säljs efter VR-visning.

Träningsappar och nättjänster för exempelvis yoga, viktminskning och rökavvänjning omfattas nu av friskvårdsbidraget, meddelar Skatteverket enligt TT.

– Tiderna har förändrats. Många vill inte gå till gymmet i dag på grund av coronapandemin, säger myndighetens rättsliga expert Pia Blank Thörnroos till nyhetsbyrån.

Tidigare har endast enklare appar för exempelvis stegräkning omfattats.

Många har avvaktat med sina bostadsköp sedan krisen inleddes, men i sommar kommer den uppdämda marknaden att blomstra. Det spår Svensk Fastighetsförmedlings vd Liza Nyberg i en intervju med DI.

Trots larm om stora prisfall på bostadsmarknaden, till följd av coronakrisen, har marknaden varit oväntat stabil. Några av anledningarna är det pausade amorteringskravet, permitteringstödet och att många avvaktat med sina affärer tills den mest akuta osäkerheten gått över, enligt Liza Nyberg.

– Jag tror att det kan bli ovanligt mycket fastighetsaffärer under just den här sommaren. [...] för att många har avvaktat med sina bostadsaffärer de senaste månaderna och nu behöver komma till skott, säger hon till DI.