Anmälningarna mot bostadsmäklare till Fastighetsmäklarinspektionen har ökat drastiskt, rapporterar Ekot.

Under årets två första månader gjordes 269 anmälningar till FMI, vilket är en fördubbling jämfört med samma period förra året.

De flesta anmälningarna grundar sig i att köpare misstänker att mäklaren använt sig av lockpriser. Men få döms av FMI, av fjolårets 700 anmälningar ledde endast åtta stycken till fällningar.

– Det finns säkert mäklare som har det som en medveten strategi för att få igång budgivningen, men i de flesta fall gör nog de flesta mäklare så gott de kan för att sätta korrekta utgångspriser, säger Anders Astonsson, kommunikationsansvarig på FMI till Ekot.

För första gången får fler svenskar sin deklaration i digital än i fysisk brevlåda, skriver TT.

Totalt ska 8,1 miljoner svenskar deklarera i år. Den här veckan kommer 4,1 miljoner får sin deklaration digitalt, vilket är halv miljon fler än i fjol.

Sista dagen att deklarera för samtliga är den 3 maj.

Straffskatten för nya fossildrivna bilar höjs från och med den 1 april. Samtidigt skärps gränsen för när fordonen omfattas av skatten.

Bolånebanken SBAB höjer listräntan för lån med längre bindningstid. Det handlar om lån med bindningstid från 3 till 10 år och höjningen ligger på 0,05 till 0,15 procentenheter.

De aktuella räntorna ligger nu på 1,59 procent respektive 2,29 procent.

”De längre marknadsräntorna har den senaste tiden stigit bland annat på grund av ökade inflationsförväntningar. Som en konsekvens av detta ökar SBAB:s upplåningskostnader”, skriver SBAB i ett pressmeddelande.

Boprisförväntningarna ligger på en ny rekordnivå, enligt bostadssajten Hemnets köpbarometer.

– Det finns en generell optimism, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg till Direkt och drar paralleller till utvecklingen på börsen.

Bland besökarna som planerar att köpa en bostad tror nu 58 procent på stigande priser, en uppgång från 51 procent förra månaden.

Andelen som tror på sjunkande priser backar till 11 procent från tidigare 14 procent.

De stigande bostadspriserna i Stockholm är inte historiskt unika. En liknande utveckling skedde faktiskt under 1800-talets andra hälft och den slutade med en hundraårig real stagnation, säger Klas A.M. Eriksson. Han är doktorand i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och associerad forskare vid Ratio.

– Man kan se tydliga paralleller till uppgången nu från 1990-talet och den under andra halvan av 1800-talet, säger han till Direkt.

Både då som nu handlar det om en strukturell omvandling i ekonomin.

– Då drevs den fram av ångmaskinen, nu av digitaliseringen, och under båda epokerna skedde även en institutionell liberalisering av ekonomin, säger han.

Mellan 1855 och 1887 steg bostadspriserna med 315 procent i Stockholm.

Priserna på bostadsmarknaden fortsatte upp i februari – både för villor och bostadsrätter, skriver TT.

Räntenivåerna och hushållens inkomster i breda lager motiverar inte att priserna fortsätter upp, menar Robert Boije, chefsekonom på SBAB. Men fortfarande är det tillräckligt många som har råd att köpa dyrare bostäder.

– De som driver prisökningarna är de som inte drabbats så hårt av pandemin, säger han.

I Malmöområdet steg villapriserna med 5,5 procent under februari, vilket var största ökningen i landet. I Storstockholm var ökningen 4 procent.

När pandemin ebbar ut kommer även bostadsmarknaden att svalna, tror SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

Att priserna fortsatt rusa på Sveriges bostadsmarknad är en effekt av pandemin och de följande ekonomiska stödåtgärder. Så tar man bort dessa variabler kommer det ha effekt på priserna.

– Prisökningarna är någon form av coronaeffekt som borde gå tillbaka i viss utsträckning när pandemin är över, säger Robert Boije.

Priserna på lägenheter i Stockholms kommun steg med knappt 1,7 procent i februari, enligt Danske Banks boprisindikator. Rensat från säsongseffekter var prisuppgången 1 procent.

Under årets andra månad var aktiviteten på bostadsmarknaden fortsatt hög – allra hetast var mindre bostadsrätter under 30 kvadratmeter.

– Året har börjat med en rivstart för Stockholms bostadsrätter då priserna fortsatte att stiga med i det närmaste oförminskad takt även i februari, säger Danske Banks chefekonom Michael Grahn.

Lockpriser får ingen större effekt på slutpriserna, anser Anders Österling, forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning och Uppsala universitet, enligt SVT. Men han ser en annan baksida:

– Det tar väldigt mycket längre tid för köparna att köpa rätt bostad eftersom de blir lurade att lägga väldigt mycket tid på bostäder de inte har råd med, säger han.

Han uppskattar värdet på den bortslösade tiden till mer än en 1 miljard kronor om året.