Konsumenter över hela världen har sparat 5 400 miljarder dollar extra sedan coronakrisen utbröt. Samtidigt blir de allt mer hoppfulla över utsikterna för återhämtning, skriver Financial Times.

Enligt beräkningar från Moodys utgör det extra sparandet upp emot 6 procent av globala BNP, något som kan ge en spenderarboom när affärer, restauranger och pubar öppnar igen.

– Kombinationen av att släppa lös en uppdämd efterfrågan och ett överflöde av extra sparande kommer att driva på en våg av konsumtion globalt, säger Mark Zandi, chefsekonom på Moodys till tidningen.

Skatteåterbäringen brukar ses som en bonus som läggs på bland annat resor och pengar som man kan unna sig prylar för. Men årets återbäring kan gå till ”sparande och investeringar”, föreslår SPP:s sparekonom Shoka Åhrman i en intervju med SvD Näringsliv.

Pengar som kan avvaras på lång sikt kan privatpersoner ta högre risk med och placera i fonder eller aktier, säger hon.

– En global indexnära fond med låga avgifter kan vara ett bra alternativ för nybörjare, säger Shoka Åhrman.

Egenföretagare, gig-jobbare eller anställd i ett småföretag utan tjänstepension – risken är att ålderdomen blir fattig. Men du kan själv spara ihop till en vettig pension. Se bara till att glömma insättningarna du gjort, och aldrig röra dem före pensionen, råder experten.

58 procent av svenskarna upplever att de har fått en bättre privatekonomi under coronapandemin. Det visar en undersökning som SBAB låtit Kantar Sifo göra.

Det finns flera olika förklaringar till varför svenskarna anser att deras ekonomi förbättras. SBAB nämner att uteluncher slopats och att man äter mat hemma, samt att kostnader för uteliv och fritidsaktiviteter minskat.

18 procent svarar att deras ekonomi försämrats. 24 procent har inte märkt något skillnad.

– Undersökningsresultatet visar något ganska unikt, nämligen att så många under en ekonomisk kris i svensk ekonomi upplever att de själva fått bättre ekonomi, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Mitt i pandemin har svenskarnas samlade förmögenheter stigit till rekordnivåer, både brutto och netto, det vill säga när skulderna räknats bort.

Svenskarnas förmögenheter ökade kraftigt det fjärde kvartalet i det gångna året. Finansmarknadens starka utveckling och fortsatt stigande bostadspriser är de bakomliggande orsakerna, enligt SEB:s Sparbarometer.

Även hushållens sparande ökade kraftigt med 124 miljarder kronor, den enskilt högsta summan under ett fjärde kvartal sedan mätningarna började.

– Samtidigt måste man komma ihåg att skillnaderna mellan olika hushåll är stor och att alla inte fått del av den starka utvecklingen, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

Även skulderna steg under 2020 års sista kvartal. Ökningstakten steg till 1,6 procent från 1,3 procent i tredje kvartalet. På årsbasis steg ökningstakten för sjätte kvartalet i rad.

Flera företag erbjuder skuldsatta människor att samla alla sina lån på ett ställe mot lägre ränta. Men trots att månadskostnaden kanske blir lägre, riskerar den totala kostnaden att öka, menar Anna Hult, jurist på Konsumentverket.

Erbjudandena innebär ofta att återbetalningstiden förlängs.

– Det finns risker med att man stirrar sig blind på månadskostnaden och missar att det blir en förlängd återbetalningstid, säger Anna Hult till TT.

Konsumtionslån står för ungefär en femtedel av hushållens totala lån, men på grund av högre räntor och amorteringar på dessa lån står de för en större andel av hushållens totala betalningar.

I slutet av februari försvagades konsumtionen igen, enligt Swedbanks kortstatistik.

– Vi såg en tydlig förbättring under större delen av februari när smittspridningen pekade åt rätt håll, men nu börjar vi se en tendens att varuhandeln minskar något senaste veckan. Det är dock ännu för tidigt att avgöra om nedgången beror på det förvärrade smittoläget, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i en kommentar.

Livsmedel föll tillbaka sista veckan i februari, medan omsättningen i tjänstesektorn återhämtat sig en aning.

Människor konsumerar generellt mindre i kriser och materiella ting värderas lägre. Det visar studier av köpbeteende efter naturkatastrofer och efter sars-epidemin 2003, rapporterar SR Ekot.

– Man håller tillbaka på spenderandet. Och man skiftar sitt fokus från materiella värden till emotionella värden när man blir påmind om att livet är ganska skört, säger Jonas Colliander, docent i konsumentbeteende vid Handelshögskolan i Stockholm.

Enligt Colliander är människor mer mottagliga för budskap från hjälporganisationer efter en kris.

Det kan gå fort att köpa sina första aktier – med hjälp av bank-ID och Swish kan en privatperson bli aktieägare för första gången på bara några minuter, skriver SvD Näringsliv. Tidningen har gått igenom vad som krävs för att få köpa aktier på Avanza och Nordnet.

I artikeln säger Unga aktiesparares vd Henrik Johansson att problemet dock är ett annat: Att unga inte får lära sig om börsen och sparande i skolan.

– Man får lära sig massor med saker, men inte riskerna kring aktiesparande, och vikten av att vara långsiktig, säger Henrik Johansson.

Han får medhåll av Företagarnas vd Günther Mårder – en känd sparprofil som tidigare jobbat på Nordnet.

”Privatekonomi behöver ta en rejäl plats i kursplanen både i grundskola och gymnasium. Oerhört effektivt för att bekämpa osunda klyftor i samhället!” skriver Mårder på Twitter.