613 kronor per månad. Så mycket sparar föräldrar i snitt till sina barn, visar statistik som Novus tagit fram på uppdrag av Länsförsäkringar.

För tio år sedan var motsvarande summa 498 kronor.

Andelen föräldrar som inte sparar till barnen har sjunkit från 21 till 15 procent under tioårsperioden.

Hälften av de 2 477 intervjuade föräldrarna har alla eller delar av barnens sparpengar på konton utan någon ränta.

– Väljer du [...] att spara på sparkonto så urholkas värdet också i takt med inflationen, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

28 procent av svenskarna känner oro, ångest eller frustration när de tänker på sin egen privatekonomi, enligt en färsk Sifo-undersökning som beställts av Sparbanken Syd.

Samtidigt svarar nästan varannan i enkäten att de inte har någon känsla för hur deras sparkapital kommer att se ut om 10 år.

Det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor i undersökningen. Kvinnor oroas mest över sin framtida ekonomiska situationen medan den vanligaste oron bland män är oförutsedda kostnader.

Svenska fondsparare har tjänat 11 miljarder kronor de senaste tio åren till följd av sjunkande fondavgifter, rapporterar SVT och hänvisar till statistik från AMF.

Den genomsnittliga avgiften för en aktiefond föll från 1,83 procent till 1,58 procent mellan 2008 och 2018.

– Över tid kan avgifterna bli mycket kostsamma. Det är en ränta på ränta-effekt: Ju längre sparande man har desto mer tar avgifterna bort från sparandet, säger Per Wiklund, vice vd på AMF.

AMF:s beräkningar vilar på flera antaganden, bland annat tar exemplet inte hänsyn till rabatter på fondavgifter i exempelvis premiepensionssystemet eller upphandlad tjänstepension.

Konsumenternas Försäkringsbyrå har gjort en stor jämförelse av bilförsäkringar. Byrån sätter poäng på innehållet i vanliga försäkringar som bil- hem-, villa- och barnförsäkringar.

Enligt byrån bygger bedömningen på en djupanalys av i stort sett alla försäkringar på marknaden.

— Vi jämför både bolagens basförsäkringar och deras mest omfattande försäkringar, förklarar Gustav Jonsson, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Enligt listan på helförsäkringar är If Stor bästa alternativet tillsammans med Sveland Stor och Trygg-Hansa Stor. Sämst är Watercircles.

Mors dag borde tas till nästa nivå och bli en början på en tid där mammor tänker mer på sig själva ekonomiskt, skriver Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson i ett blogginlägg.

Hon skriver att det bästa sättet att spara, är att införa ett automatiskt månadssparande som dras direkt när lönen kommer in på kontot.

De kvinnor som inte har något över att spara kanske betalar för stor andel av hushållskostnaderna. Den i hushållet som har högst lön bör ta en större del av de gemensamma kostnaderna, enligt Gabrielsson.

”Ju fler ekonomismarta mammor det finns desto bättre!”, skriver Gabrielsson.

När någon dör får de efterkommande ta hand om den avlidnas privatekonomi, skriver TT.

SEB:s privatekonom Jens Magnusson säger till nyhetsbyrån att det ”är snällt mot de efterlevande att tänka på dem även när det gäller detta”.

Magnusson och Nordeas Ingela Gabrielsson tipsar privatpersoner om att göra en lista över bland annat sina tillgångar och skulder.

– Man vet ju inte när man ska dö, och ska förstås inte avsluta saker i förtid, men det är bra att göra en förteckning även över sådant som autogiron, kontokort och prenumerationer, säger Jens Magnusson.

Börsen har varit skakig sedan handelsbråket mellan USA och Kina trappades upp. Nu varna Nordnets sparekonom Frida Bratt för att sparare med investeringssparkonto, ISK, kan drabbas av en dubbelsmäll om börsen fortsätter att falla, skriver Dagens Industri.

Problemet som Frida Bratt ser med ISK och skatten på kontona är att de alltid beskattas, oavsett avkastning. Det innebär att fördelarna som ISK har under goda börsår, går förlorade under sämre på grund av skatte- och räntehöjningar.

– Spararen bär hela risken och det här är en långsiktig sparform för många, säger Frida Bratt till DI.

Den som äter matlåda på jobbet kan spara upp emot 1 300 kronor i månaden, skriver Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson i ett blogginlägg.

Räknat på ett helt år blir det 15 600 kronor. De pengar som sparas in kan gå till sparande eller en resa, skriver Gabrielsson.

”Det är summor som kan verka svåra att få ihop, men det är fullt möjligt!”, skriver Nordeas privatekonom.

Det svenska fondsparandet slår nya rekord. Aldrig förr har det svenska folket haft så mycket pengar i fonder som nu. I april ökade den samlade fondförmögenheten med 219 miljarder kronor och uppgick vid månaden slut till rekordhöga 4 643 miljarder kronor, enligt ett pressmeddelande från Fondbolagens förening.

Enligt sparekonom Gustav Sjöholm så är det dels den bästa aprilbörsen sedan 2009 och ett redan urstarkt första kvartal som bidrog till att fondförmögenheten nådde en ny all-time-high.

– Bidragande till den nya rekordnivån var också ett högt nysparande, där spararna hittade tillbaka till aktiefonder och fortsatte köpa långa räntefonder, säger han.

Sedan årsskiftet uppgår förmögenhetsökningen till 664 miljarder kronor och av de samlade fondtillgångarna är 2 771 miljarder, motsvarande 60 procent, placerat i aktiefonder, enligt pressmeddelandet.

Alla talar om risken för en bolånekrasch i fall räntorna skulle stiga och med all rätt.

De svenska hushållens skuldsättning har stigit till farliga nivåer i takt med räntans bottennivåer och fastighetspriserna race uppåt.

Men Dagens Industris Magnus Dagel varnar för en annan snabbt växande skuldfälla – konsumtionslånen – eller blancolån som det också kallas.

Dessa har vuxit med 81 miljarder kronor, eller 56 procent, de senaste tio åren och de senaste två åren har ökningen varit extremt snabb, skriver Dagel.

De flesta som tar ett konsumtionslån har en bra ekonomi, men andelen med lägre inkomster som tar konsumtionslån ökar.

Det betyder att en stor andel av deras inkomster går till olika räntor vilket är riskfyllt om räntan stiger eller om konjunkturen svalnar och arbetstillfällen drabbas.

Enligt en rapport från FI betalade hushåll med stora konsumtionslån i genomsnitt en fjärdedel av sin inkomst i ränta och amorteringar.

Och de som även hade bolån betalade ännu mer.

Det finns en uppenbar risk att flera hushåll kommer att hamna i en svår situation där ränta-på-ränta effekten kan ge en biljett rakt in i en svårhanterlig skuldfälla, konstaterar Dagel.