I Sverige kan jättelika medieföretag, utan risk för påföljd, ge sig på mindre företag genom att publicera lögnaktiga uppgifter. Det måste få ett slut, skriver Mats Olin och Pamina Falck från Näringslivets Medieinstitut i en debattartikel i Dagens Juridik.

Näringslivets medieinstitut, NMI, har i en rapport samlat elva fall när företag blivit osakligt uthängda i media. Gemensamt är att de uthängda företagen tar kostnaden, även när det är journalister som brustit i sitt arbete och orsakat skada.

NMI menar att Sverige sticker ut i en internationell jämförelse där företagen inte kan skydda sig mot förtal. Det måste gå att finna en bättre balans mellan yttrandefriheten och skyddet mot lögnspridning och förtal, skriver debattörerna i Dagens Juridik.

Näringslivets Medieinstitut (NMI) skriver att Helsa Vårdcentral i Vallentuna blivit felaktigt behandlat av tidningen Vallentuna Nyheter.

Bakgrunden är att tidningen i en artikel skriver att en äldre man nekades vård efter ett fall på gatan.

Rubriken till artikeln var ”Äldre blödande man nekades vård” och på löpsedeln stod det ”Ingen frågade hur han mådde”.

Enligt NMI refererade även Vallentuna Nyheter endast till uppgifter från en 20 -årig man som hjälpt den äldre mannen till vårdcentralen.

Tidningen frågade inte vårdpersonalen och gav inte verksamhetschefen Ulf Eldefors en rimlig chans att kolla upp vad som hänt.

–Jag bad om att få återkomma vid 14.00 samma dag för att hinna kontakta berörd vårdpersonal och få en bild av situationen, svaret jag fick var att 13.00 var deadline. Jag hann därför inte göra det förarbete jag hade önskat och fick istället ge ett mycket generellt svar på den för mig okända kritiken, säger Ulf Eldefors till NMI.

Månaden efter publiceringen noterade vårdcentralen en dubblering i avlistningar, skriver NMI. Fortfarande, flera månader efter publiceringen, sprids rykten om Helsa i en lokal Facebook-grupp. Artikeln är även sökbar på nätet och har haft en påverkan på nyrekryteringen där många anställningsintervjuer enligt Helsa nu inleds med frågor kring det som publicerats i Vallentuna Nyheter. Att företaget led, och fortfarande lider skada av den felaktiga publiceringen är uppenbart.

Helsa anmälde artikeln till Pressombudsmannen (PO) som inte ansåg att det fans fog för rättelse.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att man som journalist väljer att tro mer på X än på legitimerad sjukvårdspersonal i frågan om hur akut situationen var och vilka åtgärder som då var befogade. Det finns inget i vårt bemötande av mannen som var felaktigt eller anmärkningsvärt. Tvärtom gjorde personalen allt enligt regelboken, att då få en sådan artikel skriven om sig är såklart inte kul, säger Ulf Eldefors till NMI.

Möjligheten för ett företag att få en felaktig publicering prövad av Pressens opinionsnämnd (PON) verkar endast vara en chimär. Det anser Pamina Falck på Näringslivets medieinstitut, som arbetar för kvalitetshöjning i svenska nyhetsmedier i relation till näringslivet.

Under förra året fick Pressombudsmannen (PO) och Pressens opinionsnämnd (PON) in 620 anmälningar mot olika medier – fler än någonsin tidigare, rapporterar tidningen Journalisten. Även antalet fällningar slår rekord, 86 stycken, vilket kan jämföras med 33 året före.

Enligt pressombudsman Ola Sigvardsson är metoo-rörelsen den främsta orsaken till de kraftiga ökningarna.

– Jag menar att det finns ett starkt etiskt förhållningssätt från den svenska pressen. Men nästa gång något liknande som metoo inträffar kommer stresstestet. Det är då man får se hur tidningarna väljer att agera, säger han till TT.

I ett blogginlägg svarar Expressens chefredaktör Thomas Mattsson på kritiken efter att flera av tidningens publiceringar klandrats av Pressens opinionsnämnd. Han lyfter att tidningen inte haft några faktafel, utan att man främst klandras för att man valt att namnge Martin Timell, Lotta Bromé och Fredrik Virtanen.

Personerna tillhörde inte den grad offentlighet som krävs för att namngivning är acceptabelt, anser PON i sitt beslut. Det får Mattsson att dra paralleller till New York Times och New Yorkers publiceringar om filmmogulen Harvey Weinstein som namngavs trots att han varken är ”politiker, hög tjänsteman, domare eller militär”.

Om de amerikanska tidningarna följt svenska PON:s tolkning av pressetik, ”då hade vi aldrig hört talas om metoo”, skriver Mattsson.

En lång text om Aftonbladet som skrevs av Expressens chefsredaktör Thomas Mattsson, ”Kärleksförklaring till Aftonbladet”, tillhör en av de tio publiceringar som klandras av Allmänhetens pressombudsman, skriver Medievärlden. Bland annat skriver PO att Expressen har passerat gränsen för vad som är ”pressetiskt acceptabelt” när tidningen antyder att namngivna anställda på Aftonbladet ”kanske begått ’rena övergrepp’”.

Den allvarligaste kritiken från PO riktas mot en publicering i tidningen Arbetaren som anses ha ”brutit grovt” mot god publicistisk sed. Anklagelserna som förts fram i tidningen saknar belägg, enligt PO. Samma publicering har tidningen tidigare försvarat med att man ville föregå anklagelser om mörkning från alternativa medier, skriver Resumé.

Mediernas hantering av #metoo-uppropen där bara vissa människor hängs ut med namn kan i allmänhetens ögon uppfattas som ett lotteri med enskilda människors liv som insats. Det skriver Ola Sigvardsson, allmänhetens Pressombudsman, på DN Debatt.

Därför har mediehusen nu ett ansvar att skärpa sin förmåga att förklara sina etiska beslut för läsare, lyssnare och tittare, skriver han.

”Om man kan visa att namngivning inte är ett lotteri, utan bygger på genomtänkta resonemang, ökar såväl förståelse som acceptans.”

Medieveteranen Jan Scherman skriver i en debattartikel i Resumé att mediernas trovärdighet i samband med #metoo-uppropen havererat. Nu är pengarna viktigare än en stark och överordnad publicistisk princip, skriver han och tar upp hur så gott som alla medier namnpublicerat utan att kunna motivera det, och att de sedan undvikit att svara på frågor.

Scherman kommer inte längre bli upprörd när makthavare undviker att svara på frågor när de granskas av media – eftersom mediecheferna gör samma sak, skriver han.