Preem återinviger sin produktion av förnybar diesel, denna gång efter ombyggnad med 40 procent ökad produktion.

Och nu kan anläggningen i Göteborg även tillverka 100 procent förnybart, enligt bolaget.

Anläggningen invigdes första gången 2010. Då med en tillverkningskapacitet på 160 000 kubikmeter per år. Den senaste ombyggnationen tar produktionen från 230 000 kubikmeter till 320 000. Målet är fem miljoner kubikmeter till 2030.

Tillverkningen bygger på en variation av flera förnybara råvaror, bland annat råtalldiesel, restprodukter från livsmedelsindustrin och återvunnen frityrolja.

Sverige rasar i ett internationellt frihetsindex samtidigt som regeringen går på offensiven mot marknadsekonomin under pandemin. När finansministern hotar med nya begränsningar, skatter och pålagor hotas återhämtningen, varnar experter. ”Det här är grymt allvarligt”, säger juristen Claes Sjölin till fPlus.

Politikåret 2020 går mot sitt slut – och regeringen kan se tillbaka på ett svettigt år. Förutom att tackla en pandemi har Stefan Löfven också behövt avvärja flera regeringskriser.

Dessutom har själva sakpolitiken fått kämpa om medieuppmärksamheten med avgångar och snackisar.

Läs Omnis sammanfattning nedan.

Samtidigt som svenska staten stänger Ringhals investerar de i estländsk kärnkraft. Det är nästan som att regeringens politik bygger på helt andra principer inom landets gränser än den som bedrivs utomlands, skriver Susanna Silfverskiöld på SvD:s ledarsida.

Regeringens politik präglas av en grön paradox, menar skribenten. Sm ett exempel lyfter hon fram att den kontroversiella Preem-utbyggnaden i Lysekil tvärt skulle stoppas, trots att den hade minskat världens totala utsläpp. De nationella målen vägde, enligt regeringen, tyngre än de globala effekterna.

”Kanske bör vi andra framförallt fråga oss: kan vi tillåta att klimat- och miljöpolitiken reduceras till ett medel för att bygga Socialdemokraternas och Miljöpartiets egon?”, skriver Susanna Silfverskiöld.

När statsminister Stefan Löfven (S) under fredagen frågades ut i Konstitutionsutskottet ville han inte svara på om regeringen fattade beslutet om sina satsningar på gröna kreditgarantier före eller efter mötet med Preem i augusti. Det skriver Expressen.

Frågan ställdes två gånger, men något tydligt svar gavs aldrig.

– Regeringens hantering och beslut om det har inte med Preem att göra, sa Löfven.

Tidningen har tidigare rapporterat om en mejlväxling mellan miljöminister Isabella Lövins (MP) statssekreterare och Preems vd, där statssekreteraren ska ha informerat om att budgetsatsningarna var på gång innan de hade tillkännagivits.

Oljekoncernen Preem har sökt ett nytt tillstånd för sitt raffinaderi i Lysekil, rapporterar flera medier. Bolaget vill bygga om en del av anläggningen för att kunna använda raps-, frityr- och tallolja i framställningen av diesel.

Den ombyggda anläggningen skulle kunna använda upp till 40 procent förnybara råvaror, uppger företaget för DN. Man tror också att satsningen kan ge upp till 1 000 jobb under byggtiden.

– Det är ett steg i den riktning som vi inom företaget vill gå, det vill säga att öka andelen förnybar produktion vid våra raffinaderier, säger koncernchefen Magnus Heimburg till SR Ekot.

Klimatminister Isabella Lövin (MP) kallas till konstitutionsutskottet, KU, skriver Expressen. Bakgrunden är den mejlväxling som skett mellan Lövins pressekreterare Eva Svedling och Preems vd.

I mejlväxlingen ska statssekreteraren ha informerat Preem om en budgetsatsning på gröna krediter som då ännu inte hade tillkännagivits, något som avslöjades av Expressen strax innan Preem meddelade att man drar tillbaka sin ansökan om att bygga ut raffinaderiet i Lysekil.

Jessica Rosencrantz, klimatpolitisk talesperson för Moderaterna, säger till tidningen att det är ”viktigt att veta hur beslut fattas” och på vilka grunder man utformar politiken.

Energijätten Preem får straffskatt på 5,3 miljoner kronor efter att ha gett oriktiga uppgifter om andelen avdragsgill biomassa, rapporterar DN med hänvisning till en dom i Förvaltningsrätten från 2017.

Enligt domen hade Preem betalat 66 miljoner för lite i skatt. Tillsammans med straffskatten och räntan ålades bolaget att betala 74 miljoner kronor.

Preem har överklagat domen och menar att de själva upptäckt felaktigheterna och därefter uppmärksammat Skatteverket.

”Att beräkna biomassa är skatterättsligt komplicerat. Av den anledningen gör vi löpande analyser och efterkalkyler för att säkerställa att korrekta belopp inkommer till Skatteverket”, skriver Maria Langwall, ekonomichef på Preem, i en kommentar till tidningen.

PM Nilsson skriver på DI:s ledarsida om att många svenska företag nu går mot en ny riktning. Som exempel nämner han att Preem drog tillbaka sin omtalade ansökan om att utöka raffinaderiet av olja i Lysekil för att istället storsatsa på biobränslen och Vattenfall som har aviserat att de vill lägga ned det stora nybyggda stenkolskraftverket utanför Hamburg.

”Krafterna och trenderna bakom besluten skiftar något men kan sammanfattas av två ord: klimat och miljö. De är nu de mest styrande faktorerna på marknaderna. De pressar branscher mot avveckling och lyfter nya och andra till skyarna”, skriver PM Nilsson.

PM Nilsson menar att Miljöpartiets gärning har varit viktig för att påskynda näringslivets omställning till mer hållbara lösningar.

”Eftersom de globala trenderna är så tydliga finns det en fördel att den svenska politiska miljön är extra tydlig då den skapar försprång”, skriver han.

Preems planer på att bygga ut sin fossila verksamhet i Lysekil rev upp en intern strid, uppger källor inom bolaget för SvD.

Flera medarbetare ansåg att planerna var en bromskloss för energiomställningen och hotade lönsamheten – och att de drevs på av prestigeskäl. Internt jämförde man sig med tidigare näringslivsjättar som inte hängt med i utvecklingen och förlagts till historien, säger medarbetare till tidningen.

– Risken har varit att bli ett nytt Facit eller Kodak om man hållit fast vid planerna att bygga ut den fossila produktionen, säger Sören Eriksson, tidigare utvecklingsingenjör vid Preem, till tidningen.