I dag inleds förhandlingarna om Preemraffs utbyggnad och frågan splittrar lokalbefolkningen i Lysekil. Fler arbetstillfällen vägs mot den stora ökningen av utsläpp, rapporterar TT.

– Så ska vi tänka Lysekil eller ska vi tänka hela världen? Det är självklart att alla måste bry sig om klimatet, men det är ju inte en lokal fråga, säger Lysekilsbon Mikael Magnusson.

Klimataktivister har demonstrerat i Lysekil under tisdagsmorgonen inför att förhandlingarna i Mark- och miljööverdomstolen ska börja, rapporterar P4 Väst.

500 bensinmackar kan gå omkull på grund av hårdare miljökrav, krångliga regler och svårflörtade banker. ”Många av mina kollegor ute i landet kommer att tvingas stänga sina stationer”, säger Ronald Johansson, ägare till Gulf Harads, till fPlus.

Att regeringen godtyckligt ingriper i miljöprövningen av Preems planer på ett nytt raffinaderi i Lysekil är ett typexempel på hur det inte bör gå till i en rättstat. Det skriver Malin Siwe på Expressens ledarsida.

I en normal situation ska laglighetsprövningen ske på juridisk väg via Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Men i det här fallet kommer de bara avge ett yttrande. Sista ordet har regeringen.

"När regeringarna i Polen och Ungern ägnar sig åt sådant protesterar Sverige, och EU, högljutt. Men när den svenska regeringen gör det samma är det ädelt och fint, det är för klimatet", skriver Siwe.

Det är inte bara en urholkning av rättstaten funktioner. En regering som behandlar företag på detta vis kan också verka avskräckande på investeringsviljan, menar hon.

Det kokar av klimatidéer i Företagarsverige. fPlus har tagit fram listan med projekt som redan idag har påverkan på utsläppen, men framför allt projekten, innovationerna och företagen som kan få stor effekt.

Skyddet för äganderätten och rättssäkerheten i Sverige håller på att vittra sönder, varnar flera tunga experter. Och nu börjar bilden sprida sig till andra länder, visar fPlus djupdykning. Svallvågorna efter regeringens hantering av Preem är bara ett av många exempel. ”Det är illa ute med Sverige som rättsstat”, säger juristen Claes Sjölin till fPlus.

Regeringens ambition är att klimatfrågan ska integreras i alla politikområden. För att det ska vara möjligt måste all relevant lagstiftning ses över och anpassas om de inte uppfyller de klimatpolitiska målen, skriver Dagens Industri.

Regeringen har nu utsett Anders Danielsson, tidigare generaldirektör för Säpo och Migrationsverket, i dag landshövding i Västra Götaland, till utredare.

–Det är en väldigt viktig utredning. Om vi ska nå de klimatmål som riksdagen beslutat om måste det göras mer. Det inser vem som helst som är insatt i frågan, säger han till DI.

På frågan om klimatmålen ska vara överordnade samhällsmålen passar han.

–Det får jag titta på. Men det är väldigt tydligt att målsättningen är noll nettoutsläpp 2045. Och är det sagt av riksdagen måste någon kunna beskriva vad det får för konsekvenser i lagstiftningshänseende.”

Som landshövding i Västra Götaland har Anders Danielsson gett drivmedelsföretaget Preem tillstånd att utöka sin verksamhet trots att det innebär kraftigt ökande koldioxidutsläpp.

–Hade jag bara tagit in miljöaspekterna och ingenting annat, då hade det blivit ett annat yttrande. Men mitt uppdrag är inte detta. Mitt uppdrag är att göra samhällsavvägningar.

Moderaterna tycker att regeringens beslut att överpröva mark- och miljödomstolens beslut om Preemraffs expansion i Lysekil hotar domstolarnas oberoende. Därför anmäler partiet statsminister Stefan Löfven och miljöminister Isabella Lövin till konstitutionsutskottet.

– Regeringen har valt att överpröva domstolens beslut på politiska grunder, vilket är förkastligt, säger gruppledaren Tobias Billström (M) till GP.

”Vi gör bensin och diesel med rester från skogen” lyder textbudskapet i Preems reklam där den tidigare skidåkaren Gunde Svan går omkring i grönskan.

GP har granskat budskapet och menar att bolaget väljer att inte berätta att hälften av det aktuella drivmedlet består av lika mycket holländskt slakteriavfall. Dessutom utgör 90 procent av bolagets försäljning i Sverige av fossila drivmedel.

Tidningen frågar Preems presschef Dani Backsteg om det handlar om så kallad ”greenwashing”. Han säger att bolaget lyfter fram den verksamhet som man vill investera mer i.

–Ingen normalt funtad människa tror att olja är framtiden, säger han.

Allt fler miljöaktivistiska tjänstemän har lett till en myndighetskultur med liten eller ingen förståelse för grundläggande spelregler i en rättsstatlig marknadsekonomi, skriver Claes Sjölin, jurist, i en debattext i Realtid.

Långa handläggningstider och komplicerade tillståndsprocesser är bara en del av vad som gör Sverige till en allt mindre attraktiv marknad för utländska företag, menar debattören. Processen kring Preem i Lysekil är ett exempel på Sveriges varför det krävs betydande lagändringar, så att alla har en effektiv möjlighet att överklaga myndighetsbeslut till domstol så fort staten kränker en konventionsrättighet och att man i den domstolen tillförsäkras en rättvis rättegång.

”Hela rättsordningen bygger på förtroendet för den offentliga förvaltningen. Det är det enda vi har. Det kan rakt inte betraktas som en harmlös socialism att under lång tid urholka Europakonventionenens äganderättsskydd. De regler vi vuxit upp med och som fortfarande lärs ut på högskolor och universitet måste få gälla”, skriver Claes Sjölin.

Klimatpolitiken bör bidra till ökad export av svenska varor, skriver Louise Meijer, miljö- och klimatpolitisk talesperson för M på SvD Debatt.

Louise Meijer hänvisar bland annat till forskning av Astrid Kander, professor vid Lunds universitet, som kommer fram till att svenska varor med ett lägre klimatavtryck ersätter varor tillverkade i andra länder med ett större klimatavtryck och minskar därmed de totala utsläppen.

Detta beror i huvudsak på att Sverige exporterar varor som tillverkas med fossilfri el. I motsats till den nationella debatten om koldioxidutsläpp är det järn- och stålindustrins export som sparar in mest koldioxidutsläpp globalt.

”Sverige exporterar alltså utsläppsminskningar. En viktig del av svensk klimatpolitik är därför att behålla hög tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri så att vi kan exportera ännu mer klimatsmarta produkter”, skriver Louise Meijer i SvD.