Moderaterna tycker att regeringens beslut att överpröva mark- och miljödomstolens beslut om Preemraffs expansion i Lysekil hotar domstolarnas oberoende. Därför anmäler partiet statsminister Stefan Löfven och miljöminister Isabella Lövin till konstitutionsutskottet.

– Regeringen har valt att överpröva domstolens beslut på politiska grunder, vilket är förkastligt, säger gruppledaren Tobias Billström (M) till GP.

”Vi gör bensin och diesel med rester från skogen” lyder textbudskapet i Preems reklam där den tidigare skidåkaren Gunde Svan går omkring i grönskan.

GP har granskat budskapet och menar att bolaget väljer att inte berätta att hälften av det aktuella drivmedlet består av lika mycket holländskt slakteriavfall. Dessutom utgör 90 procent av bolagets försäljning i Sverige av fossila drivmedel.

Tidningen frågar Preems presschef Dani Backsteg om det handlar om så kallad ”greenwashing”. Han säger att bolaget lyfter fram den verksamhet som man vill investera mer i.

–Ingen normalt funtad människa tror att olja är framtiden, säger han.

Allt fler miljöaktivistiska tjänstemän har lett till en myndighetskultur med liten eller ingen förståelse för grundläggande spelregler i en rättsstatlig marknadsekonomi, skriver Claes Sjölin, jurist, i en debattext i Realtid.

Långa handläggningstider och komplicerade tillståndsprocesser är bara en del av vad som gör Sverige till en allt mindre attraktiv marknad för utländska företag, menar debattören. Processen kring Preem i Lysekil är ett exempel på Sveriges varför det krävs betydande lagändringar, så att alla har en effektiv möjlighet att överklaga myndighetsbeslut till domstol så fort staten kränker en konventionsrättighet och att man i den domstolen tillförsäkras en rättvis rättegång.

”Hela rättsordningen bygger på förtroendet för den offentliga förvaltningen. Det är det enda vi har. Det kan rakt inte betraktas som en harmlös socialism att under lång tid urholka Europakonventionenens äganderättsskydd. De regler vi vuxit upp med och som fortfarande lärs ut på högskolor och universitet måste få gälla”, skriver Claes Sjölin.

Klimatpolitiken bör bidra till ökad export av svenska varor, skriver Louise Meijer, miljö- och klimatpolitisk talesperson för M på SvD Debatt.

Louise Meijer hänvisar bland annat till forskning av Astrid Kander, professor vid Lunds universitet, som kommer fram till att svenska varor med ett lägre klimatavtryck ersätter varor tillverkade i andra länder med ett större klimatavtryck och minskar därmed de totala utsläppen.

Detta beror i huvudsak på att Sverige exporterar varor som tillverkas med fossilfri el. I motsats till den nationella debatten om koldioxidutsläpp är det järn- och stålindustrins export som sparar in mest koldioxidutsläpp globalt.

”Sverige exporterar alltså utsläppsminskningar. En viktig del av svensk klimatpolitik är därför att behålla hög tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri så att vi kan exportera ännu mer klimatsmarta produkter”, skriver Louise Meijer i SvD.

Vårt löfte är klimatneutrala utsläpp i Sverige senast 2045, skriver nio företrädare för den svenska drivmedelsbranschen på Di Debatt.

I samband med FN:s klimatmöte i Madrid tar den svenska petroleum- och biodrivmedelsbranschen fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft.

”Detta är en av de största omställningarna i branschens historia. Vårt löfte är att våra utsläpp i Sverige kommer att vara klimatneutrala senast 2045. Drivkraften är naturligtvis klimatet men också bibehållen konkurrenskraft, mobilitet och välfärd för Sverige”, skriver företrädarna på Di Debatt.

Oljekoncernen Preem lovar banta sina koldioxidutsläpp för att få igenom utbyggnaden av oljeraffinaderiet i Lysekil – men de nya kalkylerna sågas av Naturskyddsföreningen, enligt DN. Bland annat ställer sig organisationen frågande till Preems planer på koldioxidinfångning med så kallad CCS-teknik.

Naturskyddsföreningens klimatchef David Kihlberg medger att man hoppas mycket på CCS som metod, men hävdar att det inte är ”särskilt seriöst” att använda framtidens teknik för att motivera ”nya gigantiska utsläpp”.

Drivmedelsbolaget Preem utlovar minskade utsläpp för att få grönt ljus för den planerade utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil, skriver Dagens Industri.

Expansionsplanerna har kritiserats för att de skulle innebära en fördubbling av koldioxidutsläppen, från 1,7 miljoner ton per år till 3,4 miljoner ton. Bolagets nya prognos innebär i stället utsläpp på 2,7 miljoner ton årligen, mestadels på grund av en mindre utbyggnad än vad man tidigare planerat.

Bara tre företag i Sverige har konkreta planer på att fånga in koldioxid – trots att tekniken kan vara nödvändig för att vi ska kunna nå både det svenska klimatmålet och Parisavtalet, rapporterar Ekot.

– Vi behöver egentligen alla olika åtgärder för att nå det här. Det är en väldigt stor utmaning att nå det här 1,5 graders-målet. Även 2-graders målet är en stor utmaning, säger Filip Johnsson, professor på Chalmers tekniska högskola.

Företagen som planerar koldioxidinfångning är byggmaterialföretaget Cementa, oljebolaget Preem och energiföretaget Stockholm Exergi.

Det var i somras som regeringen meddelade att den tar över tillåtlighetsprövning av Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil från Mark- och miljööverdomstolen. Det betyder att det blir regeringen som bestämmer om företaget får bygga ut eller ej. Flera tunga miljöjurister varnar nu för konsekvenserna av regeringens agerande.

Oljekoncernen Preem meddelar nu att raffinaderiutbyggnaden i Lysekil kommer att ha koldioxidutsläpp på 2,2 miljoner ton per år istället för de 3,4 miljoner ton som bolaget uppgav tidigare, rapporterar Sveriges radio.

– Genom ny teknik inklusive koldioxidåterföring är vi ganska säkra på att hamna på den nivån, säger Peter Abrahamsson, raffinaderichef vid Preemraff.

Preems utbyggnadsplaner behandlas i dagsläget av Mark- och Miljööverdomstolen och senare även av regeringen. Orsaken är att koldioxidutsläppen ska minskas i EU och i Sverige. Preem uppger också i handlingarna som ska skickas in till domstolen att de ska använda sig av något som kommer att fånga koldioxidutsläppen.