Regeringens symbolpolitik får politikernas anseende att sjunka som en sten, skriver Olof Ehrenkrona på SvD:s ledarsida med hänvisning till fPlus artikel om att plastskatten också drabbar nedbrytbara påsar av förnyelsebara råvaror.

Inför förarbetet till skatten fanns det många rimliga orosmoment, som att skatten skulle driva konsumenterna till att köpa mer miljöbelastande, produkter som bomullspåsar och papperspåsar. Det fanns också en oro att plastpåseskatten skulle drabba nedbrytbara påsar som inte var gjorda av plast lät ju så absurt att kritiken viftades bort.

"Nu har emellertid just detta inträffat, enligt nyhetsbyrån F-plus, att en nedbrytbar påse som inte är gjord av plast ska beskattas. Den betraktas inte som en bärkasse för varaktigt bruk, trots att den tydligen tål att användas 50 gånger", skriver Ehrenkrona och fortsätter:

"Politiker förväntas kunna svara på frågorna vad, hur och varför, när de föreslår saker. Men därtill kommer frågan som också kräver sitt svar: Vad händer vid implementeringen?"

Moderaterna reagerar starkt på att Gaia BioMaterials nedbrytningsbara påsar ska beskattas enligt lagen om skatt på plastbärkassar. ”Skatten motarbetar uppenbarligen företag”, säger Jessica Rosencrantz, miljö-och klimatpolitisk talesperson, till fPlus.

Helsingborgsföretaget Gaia BioMaterials har utvecklat påsar som är nedbrytningsbara och kan användas upp till 50 gånger – men ändå ska de beskattas. Anledningen: De ser ut som plastpåsar. ”Vi känner oss totalt lurade”, säger Åke Rosén, grundare av Gaia BioMaterials, till fPlus.

Näringslivet rasar mot förslaget om en plastskatt på snabbmatsförpackningar. ”Under pandemin är det förstås inte lämpligt att gå fram med en skatt”, säger miljöminister Isabella Lövin (MP)

Företagaren Tor Espen Steinvik vill revolutionera snabbmatsbranschen med ett pantsystem för engångsartiklar – och är en bra bit på väg. Men regeringen väljer nu en annan väg där de beskattar i stort sett alla behållare av plast – även de miljövänliga alternativen. ”Vi behöver hitta en lösning på hela problemet”, säger han till fPlus.

”Löjeväckande feltajmat”. Restaurangnäringen rasar mot den nya skatten på engångsartiklar som slår mot den enda livlinan branschen har kvar – take away-maten. Nu kommer också larm från handeln och livsmedelsindustrin. Ett slag mot hela hemleveranstrenden, varnar företagen.

Försäljningen av papperskassar har skjutit i höjden efter att skatt infördes på plastpåsar, rapporterar Ekot.

En av de stora tillverkarna av papperspåsar, företaget Norbag i Töcksfors, uppger att man dubblerat antalet anställda det senaste ett och ett halvt året och att produktionsytan och antalet maskiner nu också utökas.

– Utmaningen är kompetensen, det är alltid utmaningar när du har en personalstyrka där hälften är relativt nyanställda, säger platschefen Jerry Andersson.

Forskare och representanter för livsmedelshandeln ifrågasätter vilken nytta skatten på bärkassar av plast egentligen gör, skriver TT. Skatten, som funnits sedan 1 maj, har inneburit att priset ökat till ungefär sju kronor per påse vilket har gjort att försäljningen minskat rejält.

– Det har lanserats som en miljöskatt. Men jag tycker att det är en dålig miljöskatt, för det är oklart vilket miljöproblem man vill komma åt och det finns ingen uppskattning av miljöeffekterna, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi.

Han menar att skatten snarare lett till att fler köper papperskassar och avfallspåse på rulle och därför blir det otydligt vad miljön egentligen vunnit.

– Om man väljer att införa en skatt och åberopar miljön som skäl utan att ha på fötterna att det verkligen blir en miljönytta, då riskerar man att gröpa ur förtroendet för miljöpolitiken, säger han.

Plastpåsar har blivit ett omdiskuterat ämne sedan plastpåseskatten infördes. En effekt av skatten är att papperspåsar säljs som aldrig förr. ”En stor fördel med papperspåsarna är att de baseras på förnybar, fossilfri råvara”, säger Kai-Yee Thim, produktdirektör på Skogsindustrierna.

Punktskatten på plastpåsar har inte bara genererat högre priser för konsumenten. Skatten visar sig nu ha flera oväntade effekter, bland annat för idrottsföreningar. ”På sikt handlar det om miljonbelopp”, säger Anders Sundberg, vice ordförande för Bollnäs friidrottsklubb, till fPlus.