Försäljningen av plastkassar har minskat kraftigt sedan plastpåseskatten infördes 1 maj, skriver SVT Nyheter.

På Ica och Coop ska försäljningen av plastkassar halverats och hos Axfood-kedjorna Willys, Willys Hemma och Hemköp ska försäljningen ha minskat med 70 procent.

Livsmedelskedjorna ser samtidigt en ökad försäljning av papperskassar och olika typer av flergångskassar.

Grunden till lagstiftningen handlar om att den nya skatten ska bidra till att Sverige uppnår EU:s mål om att förbruka max 40 plastbärkassar per person och år till 2025. Sedan 2017 har branschen haft lagstiftning kring att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och åtgärder för att minska förbrukningen.

Enligt Naturvårdsverket var årsförbrukningen av tunna plastbärkassar 74 per person i Sverige 2019.

Regeringen har beräknat att plastskatten ska ge 2,1 miljarder kronor i ökade intäkter 2020.

Under maj genererade skatten 22,3 miljoner, enligt SVT.

Skatten har kritiserats redan innan den infördes då kritiker menar att skatten bara är ett nytt sätt för staten att dra in pengar till statskassan och att skatten i själva verket är sämre för miljön.

– Den här typen av skatter visar på avsaknaden av trovärdighet i svenska miljöpolitiken. Vi hoppas att man kommer att göra en ordentlig konsekvensanalys för att se vilken effekt den här skatten kommer att ha, har Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, tidigare sagt till fPlus.

”Plastskatten var en dålig idé från början, och har bara blivit sämre sedan dess”, skriver Ester Hedin på Barometerns ledarsida.

Hon tar bland annat upp att Naturvårdsverkets presenterade statistik som låg till grund för lagstiftningen var felaktig samt att det innan skatten infördes inte fanns någon statistik som kunde visa att bärkassar utslängda i naturen av svenska konsumenter var ett stort bekymmer.

”Plastpåseskatten är inte en åtgärd av enorma proportioner, men den gör att miljöpolitiken i stort får ett välförtjänt dåligt rykte. Det framstår som att det har blivit viktigare att göra signalåtgärder än att fokusera på politik som gör skillnad”, skriver hon vidare.

”Det är sorgligt att se hur detta nu drabbar ett värmländskt företag som långt innan skatten var påtänkt gick i bräschen för att vara miljövänlig”.

Det skriver NWT:s ledarredaktion med anledning av Skatterättsnämndens besked att företaget Bengt Lundins nya plastbärkasse, som är godkänd av RISE som gjort tester som visar att bärkassen klarar att bära upp till 13 kilo minst 50 gånger hem från affären, ska omfattas av plastpåseskatten.

Det faktum att Naturvårdsverkets presenterade statistik som låg till grund för lagstiftningen var felaktig ”är faktiskt häpnadsväckande och snudd på bedrägligt”, skriver man vidare.

Plastpåsetillverkaren Bengt Lundin AB i Arvika har drabbats hårt av den nya skatten på plastbärkassar. Enligt ett besked från Skatterättsnämnden kommer nu även deras flergångsbärkasse att beskattas. ”Luften gick fullständigt ur”, säger tillverkaren till fPlus.

Skatten på plastbärkassar har kritiserats hårt sedan den lanserades. Och nu har en strid blossat upp mot Skatteverket. ”Plastpåsen har blivit en slagpåse i miljödebatten för att kunna säga att man gör någonting bra för miljön, även om det inte stämmer”, säger tillverkare till fPlus.

Nya siffror visar att svenskarna använder färre plastkassar än vad som tidigare påståtts. Nu kräver handeln att regeringen river upp plastpåseskatten. ”Det är väldigt allvarligt att en straffskatt införts på helt felaktig grund”, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef vid Svensk Handel, till fPlus.

I morgon avgörs det om en tjock flergångskasse ska slippa den omdiskuterade plastpåseskatten, skriver DN.

Det handlar om en extra hållbar plastkasse tillverkad av Bengt Lundin AB i Jössefors, som klarat testet för flergångsbärkassar hos forskningsinstitutet Rise.

Utvecklaren Lars Lundin menar därför att påsen inte bör anses vara en skattepliktig engångskasse med en avgift på tre kronor.

Den tjockare bärkassen, som är gjord av återvunnen plast och klarar att bära hem 13 kilo varor minst 50 gånger utan att gå sönder, bör i stället klassas som en skattefri flergångskasse och bör bli hälften så dyr som engångskassen, enligt Lundin.

Den 26 maj ska Skatterättsnämden avgöra flergångskassens framtid. Beslutet tar några veckor att expediera. Både Skatteverket och företaget kan överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.

– Om den blir godkänd är ambitionen att ta tillvara återvunnen plast från de balar som bönderna använt på åkrarna, säger Lars Lundin till DN.

”Plastbeskattningen är såklart en eftergift för Miljöpartiets förtjusning i symbolpolitik som låter bra, men framförallt ger den rejält klirr i statskassan”, skriver Karin Bergkvist i en ledare i Gefle Dagblad där hon kritiserar både skatten på plastbärkassar och den kommande kemikalieskatten på kläder och skor.

Hon kritiserar bland annat nedskräpningsargumenten från bland annat finansmarknadsminister Per Bolund och menar att ”det är ohederligt att låtsas att skatten kommer att få stor betydelse för att minska nedskräpningen av världshaven”.

”Vi använder dessutom betydligt färre plastkassar än i andra länder och vi använder dem väl. Svenska plastkassar från butikerna används till allt från att stoppa gympakläderna i till att slänga sopor i och när de tjänat en livslängd blir de till fjärrvärme”, skriver hon vidare.

Livsmedelsjättarna säljer betydligt färre plastkassar sedan den nya skatten infördes 1 maj, rapporterar TT.

Coop har minskat sin försäljning med 40 procent. Hos Willys, Hemköp och Tempo, som alla ägs av Axfood, var 75 procent av de sålda kassarna före stoppet av plast. Men nu säljs lika många papp- som plastkassar.

Även ICA meddelar att försäljningen har sjunkit brant.

Den 1 maj infördes den hårt kritiserade skatten på plastbärkassar. Enligt kritiker kommer den att öka utsläppen och är egentligen bara ett sätt att få in pengar till statskassan. ”Det här är bara ren symbolpolitik som inte har någon faktisk miljönytta”, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel till fPlus.