Forskare och representanter för livsmedelshandeln ifrågasätter vilken nytta skatten på bärkassar av plast egentligen gör, skriver TT. Skatten, som funnits sedan 1 maj, har inneburit att priset ökat till ungefär sju kronor per påse vilket har gjort att försäljningen minskat rejält.

– Det har lanserats som en miljöskatt. Men jag tycker att det är en dålig miljöskatt, för det är oklart vilket miljöproblem man vill komma åt och det finns ingen uppskattning av miljöeffekterna, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi.

Han menar att skatten snarare lett till att fler köper papperskassar och avfallspåse på rulle och därför blir det otydligt vad miljön egentligen vunnit.

– Om man väljer att införa en skatt och åberopar miljön som skäl utan att ha på fötterna att det verkligen blir en miljönytta, då riskerar man att gröpa ur förtroendet för miljöpolitiken, säger han.

Plastpåsar har blivit ett omdiskuterat ämne sedan plastpåseskatten infördes. En effekt av skatten är att papperspåsar säljs som aldrig förr. ”En stor fördel med papperspåsarna är att de baseras på förnybar, fossilfri råvara”, säger Kai-Yee Thim, produktdirektör på Skogsindustrierna.

Punktskatten på plastpåsar har inte bara genererat högre priser för konsumenten. Skatten visar sig nu ha flera oväntade effekter, bland annat för idrottsföreningar. ”På sikt handlar det om miljonbelopp”, säger Anders Sundberg, vice ordförande för Bollnäs friidrottsklubb, till fPlus.

Systembolaget vill minska användandet av plastpåsar, skriver Nyheter24. I ett test på 40 av Systembolagets butiker har plastpåsar nu placerats bakom kassadisken, vilket innebär att kunden själv måste be om en plastpåse.

– Syftet är att se om vi kan ändra kunders köpvanor och minska försäljningen av plastpåsar, säger Sofia Brännborn, pressekreterare på Systembolaget till Nyheter24.

”Plastpåseskatten skapar inte bara irritation i vardagen - den har dessutom visat sig dålig för miljön”, skriver Håkan Boström i en ledare i Göteborgs-Posten.

Han menar bland annat att skatten inte gör skillnad på om påsarna är tillverkade av miljövänlig plast eller inte samt att det ur ett miljöperspektiv hade varit mer rimligt att beskatta all icke-förnybar plast i handeln.

”Plastpåseskatten är ett typexempel på korkad symbolpolitik som skadar förtroendet för miljöarbetet”, skriver han vidare.

Håkan Boström tar även upp det faktum att det var Liberalerna som tog initiativ för att få med förslaget i Januariavtalet.

Miljöpåverkan har ökat, skatteintäkterna uteblivit och nu råder dessutom brist på påsar. Fyra månader efter platspåseskatten konstaterar flera experter att den är ett praktfiasko.

Regeringen fortsätter att krama pengar ur medborgarna genom nya och onödiga skatter såsom plastpåseskatten, klädskatt och skatt på engångsprodukter. Det skriver SD-politikerna Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson, och Eric Westroth, gruppledare i skatteutskottet, på Aftonbladet debatt.

I ställer behövs en regering som prioriterar kärnverksamheten som vård, skola och omsorg, en upprustning av rättsväsendet samt pengar till ett starkt försvar, skriver de.

”En regering där varje förslösad krona räknas som en stöld från svenska folket. Flum och slöseri ska bort och bereda väg för ansvarstagande.”

Försäljningen av plastkassar har minskat kraftigt sedan plastpåseskatten infördes 1 maj, skriver SVT Nyheter.

På Ica och Coop ska försäljningen av plastkassar halverats och hos Axfood-kedjorna Willys, Willys Hemma och Hemköp ska försäljningen ha minskat med 70 procent.

Livsmedelskedjorna ser samtidigt en ökad försäljning av papperskassar och olika typer av flergångskassar.

Grunden till lagstiftningen handlar om att den nya skatten ska bidra till att Sverige uppnår EU:s mål om att förbruka max 40 plastbärkassar per person och år till 2025. Sedan 2017 har branschen haft lagstiftning kring att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och åtgärder för att minska förbrukningen.

Enligt Naturvårdsverket var årsförbrukningen av tunna plastbärkassar 74 per person i Sverige 2019.

Regeringen har beräknat att plastskatten ska ge 2,1 miljarder kronor i ökade intäkter 2020.

Under maj genererade skatten 22,3 miljoner, enligt SVT.

Skatten har kritiserats redan innan den infördes då kritiker menar att skatten bara är ett nytt sätt för staten att dra in pengar till statskassan och att skatten i själva verket är sämre för miljön.

– Den här typen av skatter visar på avsaknaden av trovärdighet i svenska miljöpolitiken. Vi hoppas att man kommer att göra en ordentlig konsekvensanalys för att se vilken effekt den här skatten kommer att ha, har Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, tidigare sagt till fPlus.

”Plastskatten var en dålig idé från början, och har bara blivit sämre sedan dess”, skriver Ester Hedin på Barometerns ledarsida.

Hon tar bland annat upp att Naturvårdsverkets presenterade statistik som låg till grund för lagstiftningen var felaktig samt att det innan skatten infördes inte fanns någon statistik som kunde visa att bärkassar utslängda i naturen av svenska konsumenter var ett stort bekymmer.

”Plastpåseskatten är inte en åtgärd av enorma proportioner, men den gör att miljöpolitiken i stort får ett välförtjänt dåligt rykte. Det framstår som att det har blivit viktigare att göra signalåtgärder än att fokusera på politik som gör skillnad”, skriver hon vidare.

”Det är sorgligt att se hur detta nu drabbar ett värmländskt företag som långt innan skatten var påtänkt gick i bräschen för att vara miljövänlig”.

Det skriver NWT:s ledarredaktion med anledning av Skatterättsnämndens besked att företaget Bengt Lundins nya plastbärkasse, som är godkänd av RISE som gjort tester som visar att bärkassen klarar att bära upp till 13 kilo minst 50 gånger hem från affären, ska omfattas av plastpåseskatten.

Det faktum att Naturvårdsverkets presenterade statistik som låg till grund för lagstiftningen var felaktig ”är faktiskt häpnadsväckande och snudd på bedrägligt”, skriver man vidare.