Bevaka
Peter Malmqvists analys

Peter Malmqvists analys

Så fick vi det starkaste vinstrallyt i modern tid

De senaste tjugo åren är nog den längsta period av hög avkastning, som svensk industri någonsin upplevt. Även årets vinstutveckling är mycket stark.

Summerar vi börsbolagens vinster för det tredje kvartalet 2018, kan konstateras att vinsterna ligger 12 procent över motsvarande kvartal för ett år sedan. Det är tredje kvartalet i rad med tvåsiffrig tillväxt och det är det 22:a kvartalet i rad, som fler än hälften av börsbolagen visar vinstökningar.   

Vinster är dock ett trubbigt begrepp, särskilt på Stockholmsbörsen. Det beror på att enstaka storbolag ofta har stor inverkan på utvecklingen. Denna gång är det Ericsson, som för ett år sedan redovisade blodröda förluster, men detta kvartal faktiskt en vinst. Ericsson svarar därför ensamt för en stor del av börsbolagens vinstökning. Å andra sidan, finns det alltid en del storbolag som redovisar stora omstruktureringskostnader eller andra engångskostnader.    

För att få ett grepp om den underliggande vinstutvecklingen, mäter jag därför mediantillväxten (mittföretaget i populationen) för de rapporterande bolagen. Då blev det senaste kvartalets tillväxt 10 procent och det var 19:e kvartalet i rad med tillväxt. Det råder därför ingen tvekan om att börsbolagen har haft högkonjunktur under flera år och just nu är den brännhet.

Två sektorer sticker ut. Det är banker och verkstadsföretag. De senaste åren tar de ungefär en tredjedel vardera av börsens samlade vinst. Sektorerna utvecklas dock väldigt olika. Verkstadsföretagen är börsens starkaste sektor de senaste kvartalen, tack vare en stark internationell konjunktur, samtidigt som den svenska kronan varit svag. Därför går exportföretagen som tåget.

Sedan vi släppte kronan fri 1993, har vi aldrig tidigare kombinerat en stark internationell konjunktur med en svag krona. Eftersom samtidigt löneökningstakten ligger kring 2 procent, liksom inflationstakten, forsar pengarna in i exportbolagen. I bankerna är tillväxten inte lika hög, utan handlar mer om enstaka procent. Å andra sidan är bankerna mycket stabila och har lyckats leverera höga vinster ända sedan mitten av 1990-talet. Enda undantaget var 2008, då banker med stor verksamhet i Baltikum och Ukraina drabbades av kraftiga förluster. På hemmaplan har däremot svenska banker varit stabilt lönsamma i över tjugo år.

En sektor har däremot fått det tuffare. Det är byggindustrin. De senaste tre kvartalen har vinsterna faktiskt fallit i börsens byggrelaterade företag. De flesta byggbolag har dock fortfarande goda vinstnivåer, eftersom byggprojekten är långa och avmattningen i bostadsbyggandet fortfarande är färsk. Lägger vi däremot in även andra bolag som är beroende av efterfrågan inom byggsektorn, ser det tuffare ut. Nedgången i bostadsbyggandet, som kommit väldigt snabbt, ökar osäkerheten och får svenskarna att skjuta även på ombyggnadsprojekten. Dämpningen är oroande med tanke på att räntorna fortfarande är rekordlåga.

Så vad blir slutsatsen för vinstutvecklingen? Att vinsterna är starka och har varit det under många år. Därtill kan läggas att börsbolagens avkastning varit spektakulär även de senaste 20 åren. Visst finns det dippar, som efter IT-kraschen 2001-2002, eller finanskraschen 2007-2008, men totalt sett har avkastningen på eget kapital legat häpnadsväckande högt. Genomsnittet för de senaste 20 åren är hela 13 procent, samtidigt som inflationstakten varit i genomsnitt 1,2 procent och löneökningstakten i den privata sektorn stannat på 2,8 procent. De senaste tjugo åren är därför troligen den starkaste period som svenska företag upplevt, i alla fall i modern tid.

14 nov 2018
Peter Malmqvists analys

Därför ska du våga ligga kvar på Stockholmsbörsen

Stockholmsbörsen är världens långsiktigt mest lönsamma börs, mätt enligt MSCI aktieindex. Avkastningen, inklusive utdelningar sedan 1971 är hela 14 procent per år. Drar vi bort inflationen faller siffran till 10 procent, vilket dock fortfarande är lysande. Likadant om mäter vi i dollar. Då blir avkastningen 13 procent, vilket vi kan jämföra med världens finansiella centrum – USA. Där har avkastningen under samma tid varit bra, ungefär 10 procent, men ändå klart sämre än i Stockholm.  

Vidgar vi analysen och tar med de största marknaderna i Europa blir avkastningen 10 procent i Storbritannien, Tyskland och Frankrike, medan Spanien stannar på 8 och Italien på 6. Lägger vi även till Japan, mätt i dollar, blir avkastningen 9 procent per år, men indelat i två väldigt olika faser. Fram till 1990 var Japan överlägset bäst i världen, men därefter har de varit klart sämst. Från 1990 har Japan nämligen avvecklat världshistoriens största bubbla. Därför har kurserna stått stilla.

En annan intressant jämförelse är att börser i små länder nästan regelmässigt skapat bättre avkastning än i stora länder. Förutom Sverige, finns det i MSCI sex mindre länder med aktieindex från 1971. Tre av dem, Danmark, Hong Kong och Nederländerna ligger ganska lika, med en avkastning i dollar på 13 procent. Schweiz ligger något lägre på 11 procent, medan Singapore och Norge ligger på 10 procent. Genomsnittet för dessa små länder, inklusive Sverige, blir drygt 12 procent per år, medan genomsnittet för de stora stannar på 10 procent.

Enligt finansiell teori skall en marknad med höga svängningar kompensera placerarna med en högre avkastning. Det stämmer också om vi jämför Sverige med USA. Analyserar vi perioden 2000-2002, som innefattar IT-kraschen, terrordåden i USA och Irakkriget, gick Stockholmsbörsen ner 59 procent, medan USA stannade på 41. Likadant under finanskraschen 2007-2008. Då gick Stockholm ner 41 procent, medan USA stannade på 34.

Det är här jag kan bjuda på gratislunchen. Räknat som en grupp svänger nämligen de små länderna ungefär som USA. Granskar vi deras genomsnitt kan konstateras att det gick ner 37 procent under 2000-2002, vilket var ungefär som USA:s 41 procent. Under finanskraschen blev nedgången minus 37 procent, mot 33 procent för USA. Eftersom avkastningen i småländerna långsiktigt varit ungefär 2 procent bättre än den amerikanska per år, skulle vi därmed nå en överavkastning i de små länderna, men med ungefär samma svängningar som i USA. Det är den finansiella gratislunchen.

Men vem bryr sig om du förlorar 33 eller 37 procent i en börskrasch? Det är ju katastrof i båda fallen. Så om du inte graderar katastrofutfall, kan du lika gärna ligga kvar på Stockholmsbörsen. Visst, du får lite mer stryk när det går åt pipan, men när det går bra, blir du rikligt belönad. Fyra procent bättre avkastning per år är nämligen väldigt bra kompensation för att må lite sämre än amerikanarna, när kurserna rutschar utför.

24 okt 2018