Bevaka
Peter Englund

Sara Danius när hon meddelade att hon lämnar uppdraget som ständig sekreterare och sin stol i Svenska Akademien. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Svenska Akademiens kris

Detta har hänt: Krisen i Svenska Akademien

Krisen i Svenska Akademien börjar hösten 2017 då kulturprofilen Jean-Claude Arnault anklagas för sexuellt ofredande och våldtäkt. Han nekar till brott och delar av förundersökningen har lagts ner.

En advokatutredning som utrett ledamöternas koppling till kulturprofilen presenteras den 6 april vilket leder till att man röstar om en uteslutning av kulturprofilens fru Katarina Frostenson. Sprickan är ett faktum och Peter Englund, Kjell Espmark och Klas Östergren lämnar Akademien.

Ledamoten Horace Engdahl kallar den 10 april ständige sekreteraren Sara Danius för den sämsta sekreteraren någonsin. Två dagar senare lämnar hon. Det gör även Frostenson vilket är resultatet av en kompromiss.

Den 20 april meddelar Akademien att man lämnat utredningen till rättsvårdande myndigheter och den 28 april lämnar Sara Stridsberg.

Den 4 maj står det klart att Nobelpriset i litteratur inte kommer att delas ut 2018. Den 30 augusti meddelar Sara Danius, Kjell Espmark och Peter Englund att de återvänder ”för att hjälpa Svenska Akademien”, vilket de senare dementerar dagen efter.

Den 1 oktober döms Arnault till två års fängelse för våldtäkt, han fälls för ett fall och frias för ett annat. Svea hovrätt skärper Arnaults straff till två år och sex månaders fängelse för två våldtäkter. Den 27 december överklagar kulturprofilen hovrättsdomen.

Den 26 februari meddelar Svenska Akademien att man har nått en uppgörelse med Sara Danius och avslutar hennes sekreterarskap i förtid. Därmed lämnar hon även sin stol.

10 jan 2019
Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den digitala utvecklingen

Riksbankens e-krona risas: ”Ett riskfyllt experiment”

När Riksbanken vice riksbankschef Cecilia Skingsley redogjorde för sitt nyligen aviserade e-kronaprojekt på torsdagen, möttes initiativet med stor skepsis av bankföreträdare och forskare, skriver IDG.

Johanna Lybeck Lilja, strategisk rådgivare på Nordea, ifrågasatte bland annat om e-kronan har vad som krävs för att förenkla digitala betalningar. Hon varnar också att systemen skulle bli mer instabila när människor snabbare kan flytta sina pengar vid ett läge av finansiell stress.

– Intressant att bankerna lyfter fram den finansiella stabiliteten och effekterna av e-kronan – det är som om de vore gjorda av glas. Det finns ingen hejd för vad som skulle hända om vi inför denna lilla e-krona, svarade då Skingsley, enligt tidningen.

Samtidigt såg Peter Englund, professor emeritus i finansiell ekonomi, e-kronan som en lösning i jakt på ett problem, alltså att statligt utgivna kontanter håller på att fasas ut till förmån för banköverföringar. Även om det är naturligt om man som utgivare frågar sig hur man ska anpassa sig så är det oklart vilket problem man försöker undanröja, menar han.

– Att sedlar trängs undan för vardagsärenden är mer ett socialt problem för dem som inte kan eller vill anpassa sig till digitala betalningar, säger han.

Totalt sett ser han e-kronan som ”ett riskfyllt socialt experiment” med svårbedömbara effekter på finansiell struktur och stabilitet.

23 nov 2018