SAS klimatmål uppfyller inte Parisavtalet, trots skärpta åtgärder i samband med miljardstödet, enligt Naturskyddsföreningen. Det rapporterar ETC.

För att uppfylla FN:s krav måste SAS halvera sina utsläpp till 2025 istället för planerade 2030, enligt Jens Forsmark som är transportexpert på organisationen.

– Det SAS presenterar är inte i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det behövs betydligt kraftfullare insatser, säger han till ETC.

SAS plan att öka andelen biobränsle och bränslesnåla flyg är enligt Jens Forsmark inte tillräcklig. Han menar att biobränsle är en för begränsad resurs för att vara en stabil lösning och föreslår fokus på hårdare beskattning av flygets klimatpåverkan.

Coronakrisen gav initialt Socialdemokraterna ett ökat stöd i opinionen men regeringspartnern Miljöpartiet har inte fått samma lyft. Att partierna drar åt olika håll började dock inte med corona. Tidigare i år undrade förra språkröret Gustav Fridolin över vilket ”sossemonster” han hade skapat. Nu berättar experter för fPlus om de många olikheterna – och konflikterna – mellan partierna.

I dag har Europaparlamentet godkänt ett frihandelsavtal med Vietnam, skriver Ekot.

– Det är ett ekonomiskt viktigt steg men också ett viktigt steg mot en mer hållbar handel, säger Karin Karlsbro (L).

Även  EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M) är positiv till avtalet.

Men vänsterpartisten Malin Björk är av en annan åsikt. Hon menar att de kapitel som handlar om hållbarhet och klimat är inte bindande. Dessutom saknas verkliga kontrollmekanismer som försäkrar att Vietnam kommer att åta sig att följa Parisavtalet och ILO-konventioner om arbetstagares rättigheter.

– Det håller inte, säger hon.

Kostnaderna för att inte agera mot klimatförändringarna överstiger kostnaderna för att ersätta fossil energi med förnybar. Det slår forskare vid Potsdamuniversitet i Tyskland fast, enligt SR Vetenskapsradion.

Att begränsa den globala uppvärmningen till två grader i linje med Parisavtalet är alltså att föredra rent ekonomiskt, enligt studien som publiceras i Nature.

Forskarna uppmanar till större globala ansträngningar för att nå målet och varnar för att det krävs ”snabba och omfattande åtgärder”.

EU-länderna har tagit fram en gemensam definition på vad som klassas som gröna investeringar och hållbarhet, rapporterar Ekot. Tanken är att privata investerare – till exempel banker och pensionsfonder – ska lockas till att göra gröna investeringar och bidra till klimatarbetet.

Frågan om kärnkraft blev svårknäckt. Öst- och centraleuropeiska länder tillsammans med Frankrike och Storbritannien ville att kärnkraften ska vara en övergångslösning mot vägen att nå målen i Parisavtalet – men det sa bland annat Tyskland och Österrike nej till.

Till slut nådde parterna en kompromiss, som i går godkändes av EU:s regeringar och EU-parlamentet.

EU-länderna och EU-kommissionen är besvikna över det nyss avslutade klimatmötet i Madrid, enligt ett gemensamt skriftligt uttalande. Det rapporterar Ekot.

I uttalandet uttrycker man ”djup oro” över att de mål som är överenskomna i Parisavtalet inte kommer att uppnås med dagens miljöåtgärder.

”Samtidigt som utvecklade länder måste ta täten är det avgörande att alla parter åtar sig och kommunicerar ambitiösa insatser som en del av en globalt respons, med beaktning till den bästa tillgängliga forskningen”, skriver parterna.

Vid mötets avslut i går hade parterna inte kommit överens om konkreta åtgärder för att uppfylla Parisavtalet.

Resultatet av klimatmötet i Madrid blev urvattnat då länderna inte kunde enas om synen på utsläppshandel. Däremot uteblev det totala fiaskot eftersom man kom överens om att klimatlöften ska skärpas löpande i stället för att bara förnyas.

BBC har sammanställt reaktioner från några av det utdragna mötets nyckelaktörer. En av dem som uttrycker besvikelse är FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.

– Det internationella samfundet gick miste om en viktig möjlighet att visa höjda ambitioner kring begränsning, omställning och finansiering när det gäller klimatkrisen, säger han i ett uttalande.

Chiles miljöminister och klimatmötets ordförande Carolina Schmidt säger att nya generationer förväntar sig mer. Laurence Tubiana, en av arkitekterna bakom Parisavtalet, anser att tunga aktörer inte levt upp till förväntningarna vid mötet. Hon tillskriver de framgångar som ändå skett till ”en progressiv allians” bestående av små önationer och europeiska, afrikanska och latinamerikanska länder.

Frågan om insyn i hur mycket olika länder släpper ut har skjutits framåt vid klimattoppmötet COP25 i Madrid, rapporterar Sveriges Radio.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) kallar misslyckandet att komma överens för ett stort bakslag.

– Parisavtalet blir försvagat nu, säger hon.

Klimatpolitiken bör bidra till ökad export av svenska varor, skriver Louise Meijer, miljö- och klimatpolitisk talesperson för M på SvD Debatt.

Louise Meijer hänvisar bland annat till forskning av Astrid Kander, professor vid Lunds universitet, som kommer fram till att svenska varor med ett lägre klimatavtryck ersätter varor tillverkade i andra länder med ett större klimatavtryck och minskar därmed de totala utsläppen.

Detta beror i huvudsak på att Sverige exporterar varor som tillverkas med fossilfri el. I motsats till den nationella debatten om koldioxidutsläpp är det järn- och stålindustrins export som sparar in mest koldioxidutsläpp globalt.

”Sverige exporterar alltså utsläppsminskningar. En viktig del av svensk klimatpolitik är därför att behålla hög tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri så att vi kan exportera ännu mer klimatsmarta produkter”, skriver Louise Meijer i SvD.

Klimattoppmötet COP25 i Madrid riskerar att bli en stor besvikelse för alla som hoppas på konkreta och verkningsfulla åtgärder mot klimatkrisen, skriver SVT Nyheters Erika Bjerström i en analys.

På mötet ska länderna diskutera hur Parisavtalet, som Bjerström kallar världens mest komplicerade globala juridiska ramverk, ska implementeras. Men det är först nästa år som man ska lägga fram sina skärpta klimatplaner.

”Madridmötets dagordning är inte i närheten av att ta upp det som borde stå i centrum, politikernas alltför svaga löften att snabbt avveckla kol- och oljeanvändningen”, skriver Bjerström.

The Guardians klimatkorrespondent Fiona Harvey är inte heller särskilt optimistisk, varken kring årets möte eller nästa års.

”Man kan argumentera för att tre årtionden av förhandlingar har resulterat i endast ett otillräckligt avtal, som vi inte ens är i närheten av att följa. Alla svåra beslut i Parisavtalet har skjutits fram till ett möte nästa år som riskerar att bli en katastrof”, skriver hon.