EU-länderna har tagit fram en gemensam definition på vad som klassas som gröna investeringar och hållbarhet, rapporterar Ekot. Tanken är att privata investerare – till exempel banker och pensionsfonder – ska lockas till att göra gröna investeringar och bidra till klimatarbetet.

Frågan om kärnkraft blev svårknäckt. Öst- och centraleuropeiska länder tillsammans med Frankrike och Storbritannien ville att kärnkraften ska vara en övergångslösning mot vägen att nå målen i Parisavtalet – men det sa bland annat Tyskland och Österrike nej till.

Till slut nådde parterna en kompromiss, som i går godkändes av EU:s regeringar och EU-parlamentet.

EU-länderna och EU-kommissionen är besvikna över det nyss avslutade klimatmötet i Madrid, enligt ett gemensamt skriftligt uttalande. Det rapporterar Ekot.

I uttalandet uttrycker man ”djup oro” över att de mål som är överenskomna i Parisavtalet inte kommer att uppnås med dagens miljöåtgärder.

”Samtidigt som utvecklade länder måste ta täten är det avgörande att alla parter åtar sig och kommunicerar ambitiösa insatser som en del av en globalt respons, med beaktning till den bästa tillgängliga forskningen”, skriver parterna.

Vid mötets avslut i går hade parterna inte kommit överens om konkreta åtgärder för att uppfylla Parisavtalet.

Resultatet av klimatmötet i Madrid blev urvattnat då länderna inte kunde enas om synen på utsläppshandel. Däremot uteblev det totala fiaskot eftersom man kom överens om att klimatlöften ska skärpas löpande i stället för att bara förnyas.

BBC har sammanställt reaktioner från några av det utdragna mötets nyckelaktörer. En av dem som uttrycker besvikelse är FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.

– Det internationella samfundet gick miste om en viktig möjlighet att visa höjda ambitioner kring begränsning, omställning och finansiering när det gäller klimatkrisen, säger han i ett uttalande.

Chiles miljöminister och klimatmötets ordförande Carolina Schmidt säger att nya generationer förväntar sig mer. Laurence Tubiana, en av arkitekterna bakom Parisavtalet, anser att tunga aktörer inte levt upp till förväntningarna vid mötet. Hon tillskriver de framgångar som ändå skett till ”en progressiv allians” bestående av små önationer och europeiska, afrikanska och latinamerikanska länder.

Frågan om insyn i hur mycket olika länder släpper ut har skjutits framåt vid klimattoppmötet COP25 i Madrid, rapporterar Sveriges Radio.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) kallar misslyckandet att komma överens för ett stort bakslag.

– Parisavtalet blir försvagat nu, säger hon.

Klimatpolitiken bör bidra till ökad export av svenska varor, skriver Louise Meijer, miljö- och klimatpolitisk talesperson för M på SvD Debatt.

Louise Meijer hänvisar bland annat till forskning av Astrid Kander, professor vid Lunds universitet, som kommer fram till att svenska varor med ett lägre klimatavtryck ersätter varor tillverkade i andra länder med ett större klimatavtryck och minskar därmed de totala utsläppen.

Detta beror i huvudsak på att Sverige exporterar varor som tillverkas med fossilfri el. I motsats till den nationella debatten om koldioxidutsläpp är det järn- och stålindustrins export som sparar in mest koldioxidutsläpp globalt.

”Sverige exporterar alltså utsläppsminskningar. En viktig del av svensk klimatpolitik är därför att behålla hög tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri så att vi kan exportera ännu mer klimatsmarta produkter”, skriver Louise Meijer i SvD.

Klimattoppmötet COP25 i Madrid riskerar att bli en stor besvikelse för alla som hoppas på konkreta och verkningsfulla åtgärder mot klimatkrisen, skriver SVT Nyheters Erika Bjerström i en analys.

På mötet ska länderna diskutera hur Parisavtalet, som Bjerström kallar världens mest komplicerade globala juridiska ramverk, ska implementeras. Men det är först nästa år som man ska lägga fram sina skärpta klimatplaner.

”Madridmötets dagordning är inte i närheten av att ta upp det som borde stå i centrum, politikernas alltför svaga löften att snabbt avveckla kol- och oljeanvändningen”, skriver Bjerström.

The Guardians klimatkorrespondent Fiona Harvey är inte heller särskilt optimistisk, varken kring årets möte eller nästa års.

”Man kan argumentera för att tre årtionden av förhandlingar har resulterat i endast ett otillräckligt avtal, som vi inte ens är i närheten av att följa. Alla svåra beslut i Parisavtalet har skjutits fram till ett möte nästa år som riskerar att bli en katastrof”, skriver hon.

Att Donald Trump sagt att USA ska lämna Parisavtalet spelar inte någon roll – världen kan fortfarande lita på USA i kampen mot klimatförändringarna. Det säger demokraten Nancy Pelosi, talman i det amerikanska representanthuset, enligt AFP.

Pelosi är en av 15 ledamöter som just nu befinner sig på klimatmötet i Madrid. Hon menar att frågan i allra högsta grad lever i kongressen.

– Vi ser det som ett existentiellt hot. Vi har inte levt upp till utmaningarna, säger hon.

Klimatkrisen hotar den mänskliga civilisationen, och nu är det upp till oss att välja mellan att våga hoppas eller att ge upp. Det budskapet gav FN:s generalsekreterare Antonio Guterres när klimatmötet i Madrid invigdes alldeles nyligen, enligt AFP.

Guterres menar att det inte längre finns någon återvändo och att de globala svaren för att lösa klimatförändringarna än så länge har varit ”helt otillräckliga”.

Nu riktas världens blickar mot FN:s klimattoppmöte, COP25, som i dag invigs i Madrid. Totalt kommer omkring 29 000 deltagare från regeringar och miljöorganisationer från nära 200 länder att delta i det två veckor långa mötet, rapporterar BBC.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnar för att en akut klimatkris snabbt rycker närmare.

– Vi måste helt enkelt sluta att gräva och borra för att i stället utnyttja de stora möjligheterna inom förnybar energi, sa generalsekreteraren på en presskonferens inför mötet.

Den formella mötesagendan handlar mycket om hur Parisavtalet ska implementeras. Bland annat ska man fatta beslut i frågan om hur utsläppsrätter ska kunna fördelas mellan länder samtidigt som koldioxidutsläppen måste minska.

Vårt löfte är klimatneutrala utsläpp i Sverige senast 2045, skriver nio företrädare för den svenska drivmedelsbranschen på Di Debatt.

I samband med FN:s klimatmöte i Madrid tar den svenska petroleum- och biodrivmedelsbranschen fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft.

”Detta är en av de största omställningarna i branschens historia. Vårt löfte är att våra utsläpp i Sverige kommer att vara klimatneutrala senast 2045. Drivkraften är naturligtvis klimatet men också bibehållen konkurrenskraft, mobilitet och välfärd för Sverige”, skriver företrädarna på Di Debatt.