Den kinesiske ledaren Xi Jinping lovar att Kina ska vara koldioxidneutralt till år 2060, skriver TT.

Det ambitiösa målet, som inbegriper ett löfte om att nå en utsläppstopp senast 2030, är det mest konkreta hittills från kommunistregimen i Peking.

Kina är världens största utsläppare och står för en fjärdedel av världens samlade utsläpp av växthusgaser.

I sitt tal inför FN:s generalförsamling i tisdags uttryckte Xi Jinping på nytt sitt stöd för Parisavtalet, som övergetts av världens andra största utsläppare, USA. Han uppmanade också till ett grönt fokus under återhämtningen efter pandemin.

Kinas tillkännagivande välkomnas av bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som dock konstaterar att "mycket jobb återstår".

I höstbudgeten görs klimatsatsningar på hela 16 miljarder kronor, och mycket ska främja produktionen av gröna drivmedel. Detta gör det nästan omöjligt för regeringen att säga nej till Preems utbyggnad, skriver Ellen Gustafsson på Di:s ledarsida.

Inom regeringen förs en kamp om frågan om Preems utbyggnad, och frågan om MP kommer kunna sitta kvar ställs nu på sin spets i och med den framlagda budgeten.

”Med budgeten framstår frågan som avgjord. Det torde nu vara omöjligt att säga nej till Preems utbyggnad. Miljöpartiet har fått en gigantisk klimatbudget som plåster på såren”, skriver Ellen Gustafsson.

Under onsdagen höll Ursula Von Der Leyen sitt första tal till unionen. Uppgiften att ena ett splittrat Europa är inte lätt, men kommissionsordföranden har en klar vision, skriver flera ledarskribenter.

Trots att situationen inom EU ser mörk ut på flera sätt, väckte Von Der Leyens tal en optimism. Bland annat gällande gröna satsningar och en mer human debatt kring flyktingsituationen.

”Utmaningen för kommissionsordförande Ursula von der Leyen under onsdagen var att få EU:s medborgare att blicka framåt, utan att uppfattas som döv och okänslig inför det lidande så många befinner sig i just nu”, skriver Sydsvenskan.

Mikael Hermansson på Borås Tidnings ledarsida hoppas att skrotandet av Dublinförordningen ska leda till att alla medlemsländer bidrar med att ta ansvar för flyktingar.

”Oavsett vad som Johansson och kommissionen kommer att gå fram med så måste det till något bättre än exempelvis det skändliga avtalet som EU träffat med Turkiet om att hålla flyktingar borta”, skriver han.

Joakim Broman menar att EU, som världens största handelspartner, har all möjlighet att driva igenom tydlig politik för hur målen för klimat och migration ska nås.

”Möjligheten att driva på, inte bara för ett bättre Europa utan för en bättre värld, är enorm. Kommissionen tar steg i rätt riktning men det gäller också att medlemsländerna följer efter”, skriver han.

Trafikverket har i en ny beräkning höjt priset på koldioxidutsläpp med 700 procent, kan fPlus avslöja. Nu väntar rejäla smällar mot biltrafik, väginvesteringar, flyg och sjöfart. Flera experter misstänker att det ligger politik bakom. ”När vi står inför stora investeringar måste man kunna förklara varifrån den radikala ändringen kommer, men det kan man inte”, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.

Klimataktivisten Greta Thunberg kräver att regeringen stoppar utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. I annat fall ger regeringen upp möjligheten att leva upp till Parisavtalet, skriver hon i en text på sajten Medium.

”Inget kommer att stoppa regeringen från att godkänna utbyggnaden. Medvetenheten och krisinsikten existerar inte. […] Men. Beslutet kommer de ansvariga att få leva med. För alltid”, skriver hon.

Thunberg skriver avslutningsvis att hon hoppas att regeringen tar sitt förnuft till fånga och fattar det enda moraliskt rätta beslutet: ”Om inte för sig själva, så åtminstone för sina barn och barnbarns skull”.

Energi från sol- och vindkraft stod för tio procent av världens energiförbrukning under första halvan av året, enligt en rapport från tankesmedjan Ember.

Utbyggnaden av Preemraff i Lysekil riskerar att Sverige inte håller sig till Parisavtalet. Det skriver klimataktivisten Simon Boerenbeker Klang i en replik på SvD Debatt.

Han vänder sig emot att den moderata riksdagsledamoten Johan Hultberg anklagar regeringen för ”klimatnationalism” och hans uppmaning om att se frågan om utsläpp ur ett globalt perspektiv.

Boerenbeker Klang tycker att en ökning av den fossila produktionen i Sverige är ett farligt projekt.

”Hultbergs argument om att ge Preem godkänt eftersom oljan tillverkas sämre i andra länder håller därför inte, eftersom all fossil utbyggnad är förkastlig var den än sker”, skriver klimataktivisten.

Stora investeringar i hållbar teknik krävs för återhämtning efter pandemin, annars riskerar Sverige att missa klimatmålen i Parisavtalet. Det enligt en ny rapport från svenska forskare, rapporterar SVT Nyheter.

Rapporten föreslår bland annat utbyggnad av järnvägssystemet, investeringar i förnybar energi och energirenoveringar av miljonprogramsområden.

SAS klimatmål uppfyller inte Parisavtalet, trots skärpta åtgärder i samband med miljardstödet, enligt Naturskyddsföreningen. Det rapporterar ETC.

För att uppfylla FN:s krav måste SAS halvera sina utsläpp till 2025 istället för planerade 2030, enligt Jens Forsmark som är transportexpert på organisationen.

– Det SAS presenterar är inte i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det behövs betydligt kraftfullare insatser, säger han till ETC.

SAS plan att öka andelen biobränsle och bränslesnåla flyg är enligt Jens Forsmark inte tillräcklig. Han menar att biobränsle är en för begränsad resurs för att vara en stabil lösning och föreslår fokus på hårdare beskattning av flygets klimatpåverkan.

Coronakrisen gav initialt Socialdemokraterna ett ökat stöd i opinionen men regeringspartnern Miljöpartiet har inte fått samma lyft. Att partierna drar åt olika håll började dock inte med corona. Tidigare i år undrade förra språkröret Gustav Fridolin över vilket ”sossemonster” han hade skapat. Nu berättar experter för fPlus om de många olikheterna – och konflikterna – mellan partierna.