”Den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor”. Bensinupprorets ordförande kritiserar den nya klimatplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Även forskaren Jonas Grafström på Ratio menar att många punkter handlar om statlig detaljreglering.

Det finns AI-stöd för att maximera möjligheterna för nyanlända att få jobb, men i Sverige används inte de möjligheterna, skriver Företagarna på sin hemsida.

Forskare i Lund, Oxford och Massachusetts har utvecklat ett datorprogram, Annie MOORE, som använder en avancerad matchningsalgoritm och maskininlärning för att kunna placera nyanlända där de har störst möjligheter att få jobb.

Ungefär 20 procent fler personer får jobb inom tre månader om de placeras geografiskt där Annie MOORE föreslår, jämfört med traditionella metoder. Trots att samtal sker med Migrationsverket används inte dataprogrammet i Sverige.

− Ur etableringssynpunkt är det katastrofalt att ingen hänsyn tas till vilken kompetens de nyanlända har i skedet när kommunplaceringar görs. Kartläggningen av kompetens görs i dag först av Arbetsförmedlingen efter beviljat uppehållstillstånd, vilket förlänger etableringsprocessen, säger Anna Libietis, Företagarnas expert på integration och arbetsmarknad.

Risken för global recession 2020 har stigit till en på tre, enligt brittiska Oxford Economics. Di listar de fem stora riskfaktorer som kan kasta den globala tillväxten över ända.

Först har vi det senaste oljeprisrallyt där fatpriset för första gången sedan 2011 har passerat 110 dollar. De andra och tredje faktorerna är den ohållbara rusningen till tillväxtländernas skuldräntor och den lågt värderade USA-börsen.

Därtill riskerar handelskriget, däribland USA-tullar mot Kina, Mexiko och bilar, plus motåtgärder och inklusive spridningseffekter på framtidstron, halvera den globala tillväxten nästa år.

Slutligen har vi amerikanska banker som historiskt har agerat procykliskt med åtstramade kreditvillkor i upptakten till tidigare recessioner tidigt 90-tal, 00-tal och 2008.

Ett scenario kan på egen hand inte kan välta världsekonomin, men en kombination av dessa kan göra stor skada, visar analysen. Men en olycka kommer sällan ensam, skriver Di.

Många anställda upplever kontorslandskap som stressande, visar en undersökning från högskolan i Gävle. Men cheferna håller inte med.

Enligt en ny studie från Oxford Economics och headsettillverkaren Poly anser 54 procent av cheferna att de har verktygen som behövs för att minska buller och störande moment på kontoret. Endast 29 procent av de anställda tycker detsamma.

– Trots att chefer i större utsträckning har börjat erkänna problemet, visar resultaten tydligt att företag behöver arbeta mer med att utrusta kontoren för en bättre arbetsmiljö, säger Ole Mygind, nordisk försäljningsdirektör på Poly.

Studien visar även att en tredjedel av cheferna anser att företaget vidtagit lyckade åtgärder för att ta itu med problemen, medan så lite som 13 procent av medarbetarna håller med.

Trots att att USA:s president Donald Trump nyligen har infört handelstullar mot Kina motsvarande över 2 000 miljarder kronor, uttrycker Kina ”försiktig optimism” om att ett avtal kommer att nås.

– Förhandlingarna har inte brutit samman. Små bakslag är normala och oundvikliga, säger Kinas vice premiärminister Liu He i kinesisk tv, skriver DN.

Men om handelsbråket mellan USA och Kina eskalerar kan det få stora konsekvenser för landets respektive ekonomier men även för omvärlden. Det visar Oxford Economics i en färsk analys som DI har tagit del av.

Om Kina svar på Trumps tullar uppskattas BNP-tillväxten bromsa såväl i USA som globalt med 0,3 procentenheter 2020. För USA:s del motsvarar det en utebliven BNP på 280 miljarder kronor. Samtidigt skulle 200 000 amerikanska jobb skulle gå förlorade om landets tillväxt pressas under 2 procent i årstakt, visar analyshusets beräkningar.

Även Kina skulle skadas, med ett tillväxttapp på 0,8 procentenheter. Men det skulle fortfarande betyda en tillväxt över 6,5 procent i årstakt.

Stockholmsregionen kallas för ”Europas dolda Silicon Valley” och är trea i Europa när det gäller kunskapsintensiva jobb, visar en ny rapport. Det uppger DN.

– Stockholm har en intressant profil: vi är ganska bra på allting och staden har på senare år gjort sig känd som innovativ och spännande. Men attraktionskraften måste förnyas, säger Fredrik Torehammar, näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare.

Slovakiens huvudstad Bratislava har den högsta regionala koncentrationen av mycket kunskapsintensiva jobb – så kallade brain jobs, enligt rapporten ”The geography of Europe's brain business jobs”, framtagen på uppdrag av fondbolaget Nordic Capital.

Oxfordregionen hamnar på andra plats och Stockholm på tredje, med 16,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder anställda inom it, telekom och marknadsföring, skriver DN.

När det gäller nationsnivå ligger Sverige strax efter Schweiz och Sverige kan snart gå om.

– Anledningen är att Sverige växer inom digitalisering och avancerade tjänster som marknadsföring, marknadsanalys och specialiserade tjänster till huvudkontor, säger rapportens författare Nima Sanandaji till DN.

Hur ska den globala ekonomin mota en annalkande lågkonjunktur efter nära ett årtionde av låga räntor och frikostigt lånande? Den frågan kommer att vara i fokus när världens stats- och regeringschefer möts på det årliga G20-mötet i Argentina nästa vecka, skriver Bloomberg.

Framöver kommer lånemöjlighterna att bli mer begränsade och nu överväger flera regioner däribland Kina, Europa och Storbritannien att, liksom USA, införa skattereformer för att få liv i tillväxten. Det skulle bidra till ett tillskott i den globala BNP-tillväxten med 0,3 procent, enligt investmentbanken JPMorgan Chase.

Enligt Oxford-ekonomen Adrian Cooper har USA:s expansiva skattepolitik varit en bidragande faktor till att utsikterna för den globala tillväxten har fortfarande är goda. I landet har väntas de lägre skatterna addera till BNP-tillväxten nästa år och fortsätta skapa jobbtillväxt, konsumentförtroende och ökade företagsinvesteringar.

Kontrollen av medicinska implantat är så dålig att det kostat 83 000 människor livet världen över, skriver SvD. Det är en unik världsomspännande granskning av det globala journalistnätverket ICIJ som visar undermåliga implantat skördar människoliv.

Implantaten kan sarga organ, skicka elchocker till hjärtat, få ben att ruttna, blod att förgiftas och en rad andra skador som borde ha kunnat undvikas.

Granskningen visar att kraven på säkerhetstester är lägre för de mest komplexa implantaten än för vardagliga receptfria mediciner.

– Det är oacceptabelt att upprätthålla det här systemet. När patienter så småningom räcker upp handen och säger att de lider katastrofalt, sker det ofta efter flera år då påfallande många människor redan har skadats, säger Carl Heneghan, klinisk epidemiolog vid universitetet i Oxford till SvD.

Forskare på Oxfords universitet uppmanar världens regeringar att införa skatter på rött och processat kött, skriver CNBC.

Enligt studien skulle en 20-procentig ökning av priserna på rött kött och en fördubbling av priserna på processat kött förebygga 220 000 globala dödsfall per år och kraftigt minska sjukvårdskostnaderna.

Forskarna uppskattar att 2,4 miljoner dödsfall år 2020 kommer att kunna härledas till konsumtionen av rött och processat kött, och att sjukvårdsnotan kommer att uppgå till 285 miljarder dollar.

Det råder stor oro och fortfarande stora oklarheter kring brexit. Kopparbergs bryggeri är en stor leverantör av cider till Storbritannien och startat tillverkning på de brittiska öarna, skriver Lars Ströman i en ledare i Nerikes Allenda.

– Det är ingen som vet vad brexit är, säger Peter Bronsman, Kopparbergs vd, i en kommentar.

Lars Ströman skriver att den brittiska biltillverkaren Mini ökat antalet medarbetare i bilfabriken i Nederländerna och BMW-chefen menar att Oxford är i fara som huvudleverantör av Mini till Europa. Övriga fabriker är i behov av snabba leveranser men de är hotade när den inre marknaden lämnas. Det är den verklighet som väntar.

Då hjälper inte slagord om att Storbritannien ska ta tillbaka makt från Bryssel. Storbritannien lämnar EU, men till vad?