Hårt sätts mot hårt när EU driver vidare förslaget om en stor räddningsfond för medlemsländerna, något som kan tvingas Sverige inför ett svårt val: Lämna EU eller gå med i euron. Det skriver Henrik Mittelman i en analys i Di.

EU:s förslagna räddningsfond innebär att hela 8 000 miljarder svenska kronor ska lånas upp för att sedan distribueras till behövande länder, antingen i form av lån eller rena bidrag. Men risken med räddningsaktionen är att den skapar en ny beskattningsnivå, en EU-skatt.

För de länderna hårt pressade länderna kommer läget bli bättre, men för skötsamma länder som Sverige ser framtiden mörkare ut. Räddningspaketet, skriver Mittelman, är början på något nytt och Sverige kommer tvingas välja väg.

Sverige borde tidigare ha testat återvändande Österrike-resenärer, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till Expressen.

Enligt tidningen fick Folkhälsomyndighetens långsamma reaktion på larmrapporter om fall från skidorten Ischgl konsekvenser för coronavirusets tidiga spridning i Sverige.

Det långa reportaget beskriver hur en svensk sjuksköterska, anställd vid intensivvårdsavdelningen på Varbergs sjukhus, tidigt i mars kom hem från alpbyn och ville testa sig för symptom. Hon fick nej eftersom österrikiska Alperna inte fanns på listan över riskområden.

Först när flera kollegor insjuknat fick hon klartecken att testa sig – ett test som visade positivt för covid-19.

Sveriges inställning till EU:s nya coronakrispaket är ”orimlig” och ”ohållbar”. Det säger förra EU-kommissionären Cecilia Malmström (L) i en intervju med DN.

Både regeringen och oppositionen är kritiska till att det mesta av pengarna i EU-kommissionens förslag till återhämtningsfond ska betalas ut som bidrag. Tillsammans med Danmark, Österrike och Nederländerna har Sverige velat att EU för en så restriktiv budgetlinje som möjligt.

Malmström säger att de andra tre länderna i ”sparsamma fyran” nu börjat öppna för kompromisser. Hon menar att Sverige måste göra detsamma.

-  Sverige kommer att bli fullständigt isolerat om man vidhåller principen att vara snålast i Europa, säger Malmström.

Sverige kan slippa finansiera EU:s gigantiska återhämtningsfond med en höjd EU-avgift.

I stället ska EU börja ta in egna skatter på till exempel utsläpp och den digitala ekonomin, föreslår EU-kommissionen enligt Direkt.

Summan på fonden är motsvarande totalt nästan 8 000 miljarder kronor varav 5 300 miljarder i bidrag och resten i lån. Enligt Danske Banks svenska chefsekonom Michael Grahn skulle den svenska notan bli hela 150 miljarder kronor vilket gör honom ”förbaskad”.

Samtidigt föreslås Sverige få tillbaka motsvarande runt 50 miljarder kronor från fonden.

Som jämförelse föreslås Italien få motsvarande 860 miljarder kronor i bidrag och Spanien föreslås få 815, skriver Direkt.

EU-kommissionen vill att nästan 8 000 miljarder svenska kronor – 750 miljarder euro – läggs i EU:s stora återhämtningsfond. Två tredjedelar av summan ska gå till de länder som coronakrisen slagit hårdast mot, skriver TT.

För att kunna betala tillbaka lånen vill kommissionen kunna ta in nya avgifter och skatter, skriver DN.

”Återhämtningsplanen förvandlar den enorma utmaningen vi står inför till en möjlighet, inte bara genom att stödja återhämtningen utan också genom att investera i framtiden”, säger ordförande Ursula von der Leyen i ett pressmeddelande.

Av pengarna föreslås 500 miljarder euro som rena bidrag och 250 miljarder som lån, uppger läckor för nyhetsbyrån Reuters.

EU-kommissionens återhämtningspaket kommer att uppgå till 750 miljarder euro, motsvarande nästan 8 000 miljarder kronor. Det skriver EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni på Twitter.

500 miljarder kommer att ges till medlemsländerna som bidrag och 250 miljarder som lån, uppger källor för den tyska nyhetsbyrån DPA och tv-kanalen N-tv. Därmed blir Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike överkörda – de fyra länderna ville att hela paketet skulle ges som lån.

Förre stats- och finansminister Göran Perssons gamla devis ”den som är satt i skuld är icke fri”, verkar eka som ett mantra hos finansminister Magdalena Andersson i takt med att regeringen skjuter till flera krismiljarder i ekonomin.

Men det ska till många smärttrösklar innan Sveriges statsskuld utgör ett problem för ekonomins stabilitet, hävdar flera ekonomer som DI har pratat med.

– Det här är inte rätt tillfälle att snåla, det är det här vi sparat för, säger Pär Österholm, professor i finansiell ekonomi vid Örebro universitet och ledamot i Finanspolitiska rådet.

Harry Flam, ordförande för Finanspolitiska rådet tycker att man måste väga kostnaderna för framtida skattebetalare av en högre statsskuld mot kostnaderna av långtidsarbetslöshet, konkursvågor, och förlorat humankapital.

Sett ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige bra till. Om vi utgår från EU skuldkriterium som innebär att den så kallade Maastrichtskulden inte får överstiga 60 procent av BNP, är det ingen ko på isen, menar ekonomer.

Sveriges Maastrichtskuld uppskattas landa 46 procent av BNP i år. Det kan jämföras med andra stabila ekonomier i EU som Österrike och Tyskland vars skulder landar på 70 respektive 60 procent.

Frågorna är många inför dagens besked från EU-kommission, där man väntas presentera ett åtgärdspaket för att hantera de ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Frankrike och Tyskland har föreslagit en återhämtningsfond på 500 miljarder euro som ska ges som bidrag till länderna. Detta har fått kritik från Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike – kallade ”de sparsamma fyra” – som vill att pengarna ska ges ut som lån.

EU-parlamentets talman David Sassoli uppmanade så sent som i går de fyra länderna att ge med sig.

– Jag vädjar till deras ansvarskänsla. Alla tjänar på EU:s inre marknad och de länder som gör invändningar är några av dem som har tjänat mest, sa han enligt TT.

Den österrikiska skidorten Ischgl som pekats ut som ett centrum för den europeiska spridningen av coronaviruset dras inför rätta av totalt 5 380 personer, bland dem 82 danskar skriver TV2.dk.

Anmälarna vill ha ersättning för att de smittades eftersom de anser att orten inte vidtog tillräckliga åtgärder för att stoppa spridningen.

– Man var väl medveten om att man hade corona men gjorde inget. Man lät det vara och festade vidare, säger Anne Jorsø, en av danskarna.

Utöver danskarna står bland annat 3 400 tyskar och 400 nederländare bakom grupptalan.

Den österrikiska skidorten Ischgl, som pekats ut som ett centrum för smittspridningen i Europa, är nu åter virusfritt, rapporterar nyhetsbyrån DPA.

Även flera andra orter i närheten är mer eller mindre fria från smittan enligt den senaste statistiken.

Ischgl och förbundsstaten Tyrolen där orten ligger har fått hård kritik för att ha agerat för passivt i smittans inledande skede och bland annat låtit bli att stoppa skidåkning och after ski-arrangemang där många från andra länder, bland annat Sverige, tros ha smittats.