Företagsobligationer har blivit allt populärare bland investerare mot bakgrund av de låga räntemiljön, skriver Ekot.

Förra året gav företag ut obligationer för 200 miljarder kronor vilket är en rekordökning på 27 procent jämfört med året innan.

Även i år väntas riskaptiten vara lika hög, tror Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Bank.

– Dock några orosmoln på himlen är det här geopolitiska riskerna. Men vår bedömning idag är att vi är inne i en form av försiktig återhämtning, säger hon.

Särskilt populärt är gröna obligationer, alltså då företagen lånar till sånt som har en positiv inverkan på miljön.

Investeringsbehoven syns i såväl den privata som den offentliga sektorn, förklarar Landeman.

– Största utgivare av gröna obligationer på hela den svenska marknaden förra året var Kommuninvest som lånade mer än tio miljarder kronor, säger hon.

Riksbanken kommer att tvingas sänka styrräntan till minus igen, tror professor Nouriel Roubini, även känd i finansvärlden som Dr Doom.

Han ser en stor risk för en ny och ihållande global recession och börsras. Det kan även bli fullskaligt krig i Mellanöstern och en hård brexit, varnar han.

Världsekonomins nya ordning av låga räntor, låg arbetslöshet och lågt resursutnyttjande kullkastar ekonomiteorins klassiska modeller, säger förre finansministern Anders Borg i en intervju med Affärsvärlden.

Därför måste inte minst Riksbanken omvärdera sina traditionella tillvägagångssätt i penningpolitiken för att få igång ekonomin.

Dessvärre går riksbanksledningen åt fel håll i och med de senaste räntesänkningarna, menar Borg.

– Det är ett misstag att höja räntan i detta läge. Världsekonomin bromsar in och inflationen är på väg nedåt i nästan alla länder. Det betyder att aktiviteten i svensk ekonomi kommer avta och att inflationen bromsar in ännu mer, säger han.

Enligt Borg finns bara ett sätt att hantera den nya verkligheten: sänkta räntor.

På samma sätt vore det klokt att omvärdera tillvägagångsätten i det nationella såväl som det individuella pensionssparandet.

Förr i tiden köpte man aktier på spekulation och obligationer för avkastning. Nu är det tvärtom.

– Europa skulle behöva en aktieägarkultur, som gör att man får en mycket tryggare ekonomi. Antingen via fonder eller direkt aktieägande, det är ju det bästa pensionssparandet för människor, avslutar han.

Det är dags att plocka bort de finanspolitiska farthindren och gasa för att få fart på den svenska ekonomin, skriver Realtids krönikör Per Lindvall.

Per Lindvall vill se en omprövning av de finanspolitiska farthinder som kom till på 1990-talet när Sveriges skulle minska statsskulden. Han menar att statens skuldsättning inte längre är ett problem och att Sverige istället borde satsa offensivt.

”När inflation och räntor stiger så finns det anledning för det offentliga att lägga i bromsen. Men när inflation och räntor sjunker, som fallet varit under de senaste tio åren, så bör man i stället gasa”, skriver han.

Per Lindvall menar att den svenska staten har ett mycket stort utrymme för att låna till eftersatta investeringar och att det har mycket låga risker. Han pekar även ut den höga skuldsättningen hos hushållen som det största problemet för svenska ekonomi.

”Så här i efterskott kan man se att staten istället borde ha investerat i infrastruktur, utbildning och även ha tagit på sig en större del av den finansiella risken för att hålla bostadsbyggandet på en nivå som motsvarar befolkningstillväxten”, skriver Per Lindvall i Realtid.

Lösningen på bristerna i Sveriges infrastruktur är ett oberoende statligt bolag som finansierar investeringar, skriver industriledaren Carl Bennet och Västsvenska Handelskammarens vd Johan Trouvé på Di Debatt.

Duon föreslår också att bolaget genom att ge ut obligationer kan vända sig till pensionsfonder som vill investera i svensk infrastruktur och samtidigt få en trygg placering.

”Investeringarna i svensk infrastruktur måste öka för att möta transportbehoven och långsiktigt trygga vårt välstånd. En eftersatt och ineffektiv infrastruktur innebär försämrad konkurrenskraft för svenska företag med lägre tillväxt och mindre pengar till välfärd som följd”, skriver Carl Bennet och Johan Trouvé på Di Debatt.

Tidigare finansminister Anders Borg larmar för att Europa står inför en oundviklig skuldkris som liknar den vid såg 2009. Det säger han till Di TV.

Han kan inte säga när det kommer att ske men pekar på grundproblemet med en vikande konkurrenskraft som stjälper den ekonomiska utvecklingen i unionen.

– Det är så stora strukturproblem i Europa och bankunionen är så illa konstruerad, så det är nästan oundvikligt att vi går mot en eurokris, säger Borg.

Vidare dömer Borg ut den europeiska bankunionen som hindrar staten från att köpa upp krisande banker och främjar en lågräntepolitik. Det öppnar upp för att EU går samma öde till mötes som Japan med låg tillväxt, hög inflation och hög statsskuld.

Sverige är inget undantag, menar Borg och lyfter bland annat hushållens skuldsättning, inte minst på bostadsmarknaden, som ett växande problem.

För att få bukt med detta föreslår han att hyresregleringen slopas eftersom den bidrar till att driva upp bopriserna och därmed skulderna.

Ett annat sätt är att minska skuldberget är att främja en kultur där hushåll går från banksparande och obligationer till aktier.

Borg oroar sig också över att lågräntepolitiken bidrar till att blåsa upp små bubblor i ekonomin.

Därmed inte sagt att Sverige, som i år uppvisar en tillväxt på 3 procent, står inför någon allvarlig kris i närtid.

Men om krediterna fortsätter att vara billiga kommer det oundvikligen att leda till en allvarlig felinvestering.

Riksgälden, som sköter landets upplåning, vill undersöka möjligheten att ge ut obligationer med löptider på upp till 100 år, uppger SVT.

– Vi planerar att titta på ett så kallat ultralångt lån, att man binder lånet på så lång tid som 100 år. Andra länder har fått exceptionellt låga räntor, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad, till SVT Nyheter.

Sveriges höga kreditbetyg, stabila demokrati och fallande statsskuld gör att landet utifrån sett ses som eftertraktat att låna pengar till, menar Lindblad.

– Att kunna binda till vad som förefaller vara exceptionellt låga räntor under lång tid är intressant och värt att undersöka. Dock måste Riksgälden som statens skuldförvaltare först analysera frågan utifrån flera aspekter, bland annat hur en statsobligation med historiskt lång löptid skulle påverka den löpande upplåningen och vår låneberedskap, säger Lindblad enligt ett pressmeddelande.

Federal Reserves räntebesked under onsdagskvällen kommer att tvinga Ingves att skrota planerna på att höja räntan i höst, spår flera tunga ekonomer som fPlus har intervjuat. ”Jag börjar fundera på om jag kommer att få uppleva någon ytterligare räntehöjning innan jag går i pension”, säger Nordeas prognoschef Torbjörn Isaksson, 52 år.

”Den bästa avkastningen på aktier, obligationer och statsskuldväxlar sedan år 1900.”

Omdömet gäller Sverige och kommer från storbanken Credit Suisse färska rapport Global Investment Returns Yearbook.

Fanns det ett Nobelpris för avkastningar på investeringar, så borde Sverige få det, anser banken, skriver Veckans Affärer.

Toppnoteringen för svenska aktier var 1999 med en uppgång på 67,5 procent. Bottennoteringen ägde rum 1918, första världskrigets sista år, då nedgången skrevs till 42,5 procent.

Rapporten pekar också ut 1980-talet som det gyllene årtiondet, då svenska aktier i snitt presterade som allra bäst.

Rankingen från Credit Suisse omfattar 23 länder.

EU-kommissionen har enats med Italiens regering om ett budgetunderskott på 2,04 procent nästa år i stället för 2,4 procent. Det säger EU-kommissionären Valdis Dombrovskis vid en presskonferens på onsdagen enligt Direkt.

Det betyder att EU i nuläget inte inleder en bötesprocedur mot Italien. Budgeten uppges nu förstärkas med strax över 10 miljarder euro. En stor del av de pengarna kommer från senareläggningar av inkomststödet och upprivningen av pensionsreformen. När dessa åtgärder väl kommer igång väntas de de italienska statsfinanserna försämras igen.

– Budgetlösningen är inte idealisk. Den väcker fortfarande oro, säger Dombrovskis.

Enligt Dombrovskis kan EU inleda åtgärder mot Italien redan i januari om landet inte genomför de överenskomna åtgärderna.