Risken för börsen är långtifrån över, menar börs- och investerarproffset Peder Beck-Friis. Snart kan vi se nya ras, säger han i en fPlus-intervju. Dessutom spår han att det kommer att ta år för ekonomin att återhämta sig.

Coronakrisen gör att allt fler av fastighetsbolagens kommersiella hyresgäster vill ha sänkt hyra. Det kommer också att slå mot fastighetsbolagen, skriver DN.

Först var det besöksnäring och butiker och nu är tjänsteföretag på fallrepet.

– Antalet dialoger med hyresgäster som vill ha sänkt hyra har minst tiodubblats mot normalt, säger Johanna Skogestig, vd för fastighetsbolaget Vasakronan.

På bara drygt tio dagar, från 23 april till 4 maj, rapporterar branschorganisationen Fastighetsägarna om 3 000 avtal om statliga stöd med hyresnedsättning. Sänkta hyresintäkter kommer att påverka fastighetsbolagen negativt och kan också sänka värdet på fastigheterna, skriver DN.

– Jag tror inte vi i Sverige har sett hur allvarlig Coronakrisen är. Vi lever lite i en bubbla. Andra länders nedstängning av ekonomin kommer få långtgående konsekvenser för oss, säger Max Barclay, Nordenchef vid fastighetskonsultbolaget Newsec.

SEB räknar i en konjunkturrapport med att Sveriges BNP faller med 6,5 procent i år och att arbetslösheten når nivåer liknande den på 1930-talet.

Den svenska arbetslösheten väntas bli 14 procent som högst under hösten, menar SEB i sin senaste konjunkturrapport Nordic Outlook.

”Världsekonomin tvärnitar på ett unikt sätt i coronapandemins spår. Rekordstora stimulanser från regeringar och centralbanker får effekt främst på lite längre sikt och arbetslösheten stiger under hösten till nivåer vi inte sett sedan 1930-talet", skriver SEB.

Banken tror också att den mjukare nedstängningsstrategin i Sverige dämpar fallet för svensk ekonomi jämfört med andra länder. Men ändå blir BNP-raset på 6,5 procent det största i modern tid.

Nu när allt rasar finns ingen återvändo. Riksbanken tvingas köpa skräpobligationer för att stoppa en finanskrasch. Samtidigt larmar ekonomer för att Riksbanken är på väg att slå ut marknadens krafter och att riskerna kan sprida sig in i banksystemet.

Riksbanken lämnar räntan oförändrad samtidigt som ekonomer varnar för deflation. ”På en skala 1-10 där 10 är depression under många år och 5 är ett normalläge är vi nu på en 8. Det blir sannolikt en mycket djup lågkonjunktur”, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar till fPlus i samband med beskedet.

Räntan kan sänkas till under noll igen. Det utspelet gjort vice riksbankschef Anna Breman på tisdagen, skriver SvD.

– Vi kan sänka räntan till negativt igen. Det är viktigt att inte noll ses som en nedre gräns för reporäntan, sa hon vid ett tal i Stockholm.

Riksbanken beslutade nyligen att räntan ska vara oförändrad på noll procent efter att ha höjt den i december. Sedan dess har coronaviruset spridits över världen.

Anna Breman påpekade i sitt tal att banken har ammunition att stötta svensk ekonomi vid en kris som att bredda sina obligationsköp till kommun-, företags-, och bostadsobligationer, skriver SvD.

Företagsobligationer har blivit allt populärare bland investerare mot bakgrund av de låga räntemiljön, skriver Ekot.

Förra året gav företag ut obligationer för 200 miljarder kronor vilket är en rekordökning på 27 procent jämfört med året innan.

Även i år väntas riskaptiten vara lika hög, tror Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Bank.

– Dock några orosmoln på himlen är det här geopolitiska riskerna. Men vår bedömning idag är att vi är inne i en form av försiktig återhämtning, säger hon.

Särskilt populärt är gröna obligationer, alltså då företagen lånar till sånt som har en positiv inverkan på miljön.

Investeringsbehoven syns i såväl den privata som den offentliga sektorn, förklarar Landeman.

– Största utgivare av gröna obligationer på hela den svenska marknaden förra året var Kommuninvest som lånade mer än tio miljarder kronor, säger hon.

Riksbanken kommer att tvingas sänka styrräntan till minus igen, tror professor Nouriel Roubini, även känd i finansvärlden som Dr Doom.

Han ser en stor risk för en ny och ihållande global recession och börsras. Det kan även bli fullskaligt krig i Mellanöstern och en hård brexit, varnar han.

Världsekonomins nya ordning av låga räntor, låg arbetslöshet och lågt resursutnyttjande kullkastar ekonomiteorins klassiska modeller, säger förre finansministern Anders Borg i en intervju med Affärsvärlden.

Därför måste inte minst Riksbanken omvärdera sina traditionella tillvägagångssätt i penningpolitiken för att få igång ekonomin.

Dessvärre går riksbanksledningen åt fel håll i och med de senaste räntesänkningarna, menar Borg.

– Det är ett misstag att höja räntan i detta läge. Världsekonomin bromsar in och inflationen är på väg nedåt i nästan alla länder. Det betyder att aktiviteten i svensk ekonomi kommer avta och att inflationen bromsar in ännu mer, säger han.

Enligt Borg finns bara ett sätt att hantera den nya verkligheten: sänkta räntor.

På samma sätt vore det klokt att omvärdera tillvägagångsätten i det nationella såväl som det individuella pensionssparandet.

Förr i tiden köpte man aktier på spekulation och obligationer för avkastning. Nu är det tvärtom.

– Europa skulle behöva en aktieägarkultur, som gör att man får en mycket tryggare ekonomi. Antingen via fonder eller direkt aktieägande, det är ju det bästa pensionssparandet för människor, avslutar han.

Det är dags att plocka bort de finanspolitiska farthindren och gasa för att få fart på den svenska ekonomin, skriver Realtids krönikör Per Lindvall.

Per Lindvall vill se en omprövning av de finanspolitiska farthinder som kom till på 1990-talet när Sveriges skulle minska statsskulden. Han menar att statens skuldsättning inte längre är ett problem och att Sverige istället borde satsa offensivt.

”När inflation och räntor stiger så finns det anledning för det offentliga att lägga i bromsen. Men när inflation och räntor sjunker, som fallet varit under de senaste tio åren, så bör man i stället gasa”, skriver han.

Per Lindvall menar att den svenska staten har ett mycket stort utrymme för att låna till eftersatta investeringar och att det har mycket låga risker. Han pekar även ut den höga skuldsättningen hos hushållen som det största problemet för svenska ekonomi.

”Så här i efterskott kan man se att staten istället borde ha investerat i infrastruktur, utbildning och även ha tagit på sig en större del av den finansiella risken för att hålla bostadsbyggandet på en nivå som motsvarar befolkningstillväxten”, skriver Per Lindvall i Realtid.