Miljöpartiet vill att Sverige tar fram en nationell strategi för satsningar på vätgas och andra typer av energilager. Strategin ska enligt partiet bygga på hur vätgasen ska kunna produceras helt fossilfritt.

– Vätgasen är en avgörande pusselbit för det framtida energisystemet, för att Sverige, och världen, ska få en hållbar energipolitik, säger språkröret Per Bolund vid en pressträff i riksdagen.

Enligt MP har vätgasen potential att revolutionera både industrin, elsystemet och till viss del transportsystemet till följd av sjunkande priser.

Energi från sol- och vindkraft stod för tio procent av världens energiförbrukning under första halvan av året, enligt en rapport från tankesmedjan Ember.

Det svenska vågkraftsbolaget Corpower får kapitalbackning av oljejätten Preems grundare Mohammed al-Amoudi, rapporterar DI Digital.

Corpower har som mål att genomföra sin kommersiella lansering omkring 2024 och då krävs en halv miljard i kapital. Genom en kapitalrunda har bolaget nyligen tagit in 93 miljoner kronor.

Bland investerarna finns förutom al-Amoudi också Almi Invest och EIT Innoenergy.

– Pengarna ska delvis finansiera demonstration och certifiering av vår första fullskaliga boj, säger vd Patrik Möller till DI Digital.

Priset på elcertifikat har sjunkit med 77 procent på ett år, visar en genomgång av sajten Ekonomifakta. Det slår hårt mot gamla vindkraftverk som är helt beroende av den ersättning man får via elcertifikaten.

Elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 med syftet att öka elproduktion från förnyelsebara energikällor och torv i Sverige. Sedan 2012 är marknaden gemensam för Sverige och Norge.

Systemet innebär att producenterna av förnyelsebar el får elcertifikat av staten, som de sedan säljer vidare till kvotpliktiga. En megawattimme el från förnyelsebara energikällor motsvarar ett elcertifikat.

Så kallade förnybar energi kommer från källor som återbildas genom naturliga processer i naturen. I Sverige är de överlägset viktigaste förnybara energikällorna bioenergi och vattenkraft.

År 2018 var andelen förnybar energi i Sverige 54,6 procent av den totala energianvändningen. 1990 var siffran 33,3 procent, skriver sajten Ekonomifakta.

I Casper, Wyoming, begravs 870 rotorblad. Bilderna på hur de söndersågade bladen – som kan vara stora som vingen på en 747:a – övertäcks av jord illustrerar ett problem för vindenergin, skriver Bloomberg. För materialet kan ännu inte återvinnas.

I USA måste 8 000 rotorblad bytas ut de kommande fyra åren. I Europa kommer 3 800 blad att behöva skrotas om året fram till minst 2022. Och i takt med att fler kraftverk byggs kommer problemet att växa.

Veolia utforskar olika sätt att hantera problemet.

– Det sista vi vill göra är att skapa ännu fler klimatutmaningar, säger bolagets Nordamerika-chef Bob Cappadona till Bloomberg.

Mälarenergi håller som bäst på att trimma in sin nya kraftvärmepanna – block 7. Den kan ta emot och elda 100 procent återvunnet träd. Ett viktigt steg för den cirkulära ekonomin men konkurrensen om det återvunna träet hårdnar. ”Det kan bli ett branschproblem”, säger Lina Enskog Broman på Energiföretagen.

Sverige har fått en solelboom men en energiskatt stoppar utvidgningen av solel på de stora taken. Det behöver det ändras på, skriver Solelkommissionen, ett nätverk som består av Vasakronan, HSB, Telge Energi, IKEA och Solkompaniet i en insändare på Allehandas debattsida.

Komissionens målsättning är att minst tio procent av Sveriges elbehov ska komma från solen år 2030, men då krävs en lagstiftning som tillåter solelanläggningar som övertiger 255 kilowatt, vilket omfattar logistikbyggnader, idrottshallar och andra större byggnader.

Nu uppmanar de energiminister Anders Ygeman att öppna upp solelsutbyggnaden så Sverige kan få maximal nytta av solelsboomen.

USA måste ta itu med resterna efter den första generationens vindkraftverk inom de närmaste 20 åren, skriver Ny Teknik. Bara materialet från de avlagda turbinbladen beräknas utgöra cirka 630 000 ton skrot – utan värde.

”Om USA inte hittar nya lösningar är risken överhängande att materialet sprids på soptippar och därmed bidrar till miljöförstöringen”, skriver tekniksajten som även pekar på att även om Europas utbyggnad av vindkraft har minskat så satsar övriga världen, under 2018 ökade den globala kapaciteten med 50,1 GW – till totalt 597 GW.

Forskare inom kemi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg har skapat en genomskinlig fönsterfilm som fördelar solenergi över dagen, rapporterar P4 Göteborg. Med plastfilmen kan man få ett bättre inomhusklimat samtidigt som man sparar energi, som sedan fördelas på kvällen när solen inte längre lyser.

Sedan plastfilmen presenterades för en tid sedan har den väckt internationellt intresse. I höst ska den monteras på ett riktigt fönster för att ge forskarna svar på hur man kan effektivisera plastfilmen ytterligare.