Det kommer att gå bra för vår verksamhet. Det menar tre av fyra av cheferna i Sverige. Var femte tror till och med att det kan bli aktuellt med nyanställningar. Det visar en undersökning från Ledarna som nu också ser ett par trender för ledarskapet post-corona.
Mörker. Det har präglat rapporteringen om tillståndet i näringslivet i takt med att effekterna av coronapandemin slår allt hårdare mot både det privata och offentliga arbetslivet.
Men nu visar en undersökning som fackförbundet Ledarna gjort i samarbete med Novus att det är en pessimism som trots allt inte har fäste bland landets chefer: 76 procent av de tillfrågade tror att det kommer att gå bra eller mycket bra för den egna verksamheten under det kommande året. Och det är främst cheferna i byggindustrin som tror på framtiden medan de i tjänste- och tillverkningssektorn är mer pessimistiska.
– Det är överraskande siffror, en positiv överraskningen och inte den bild som vi sett hittills i rapporteringen. Svaren visar också att bara en tredjedel menar att produktiviteten har minskat. Istället tycker närmare hälften att de blivit mer kreativa och innovativa nu än innan pandemin, säger Andreas Miller, ordförande i Ledarna till fPlus.
Vad tror du att det beror på?
– Det finns ett talesätt som säger att det är viktigt att ta vara på möjligheterna i en kris. Ställda inför det faktum att nu gäller distansarbete och användning av de digitala verktyg som finns, så ser många att det faktiskt fungerar, det går att hålla igång verksamheten också i de här tuffa omständigheterna. För många är det en tydlig aha-upplevelse.
Den pågående pandemin sätter också andra avtryck bland landets chefer. Det är framför allt behovet av att kunna hantera de helt nya förutsättningarna som sätter avtryck.
- Förfrågningarna till vår chefrådgivning har ökat med 300 procent. Trycket är enormt.
Det är främst stöd och råd för att kunna genomföra svåra samtal, hantera stress hos både sig själva och medarbetarna och över huvud taget krishantering som efterfrågas.
Hur mår egentligen chefer och ledare idag?
- De har det naturligtvis tufft, tar ett otroligt stort ansvar med åtföljande högt stresspåslag. I längden går det inte att ha det här tempot. Samtidigt finns känslan av att ”vi har klarat våren, nu gäller det att se framåt” och det tror jag avspeglar sig i undersökningen.
- En annan aspekt är att många av våra medlemmar är vana vid att arbeta i en högkonjunktur. Nu ställs de inför helt andra utmaningar, som de faktiskt inte varit med om tidigare.
Dagens närmast extrema situation på många av landets arbetsplatser kommer att fortsätta ytterligare en tid. Men på sikt sker också en allt stabilare återgång till någon slags normalitet, om än inte helt lik den som rådde innan Covid-19. Vilken verklighet som då råder är ännu oklart men Andreas Miller ser ett par trender som han räknar med kommer att växa sig starkare post-corona. Framför allt gäller det övertygelsen att en del diskussioner och beslut behöver det fysiska mötet och den interaktion som uppstår i rummet.
- Därför kommer vi att värdesätta och planera den typen av möten bättre än tidigare. Vilket i sin tur innebär att korta resorna för korta möten kommer att minska, de har vi lärt oss att ersätta med digitala verktyg.
– Vidare tror jag att arbetsmiljön och en grön omställning hamnar mer i fokus. En ökad digitalisering kan minska behovet av stora kontorsytor samtidigt som vi alltså reser mindre. Å andra sidan ställer det nya krav på den personliga arbetsmiljön och förmågan för våra chefer att prioritera den på en allt mer digitaliserad arbetsplats.
- Vilket i sin tur ökar efterfrågan på kompetensutveckling, hos medarbetare och chefer. Och det är något som vi redan märker att det finns en växande efterfrågan på.
Undersökningen visar på en mer positiv inställning till digitalisering bland landets chefer. Innebär det att det tidigare varit en tröghet i viljan till omställning?
- Till del. Verktygen har funnits på plats men inte använts i den utsträckning som pandemin skyndat på. Nu ser vi att det fungerar och det har frigjort en kraft som inspirerat användningen och kreativiteten och viljan att vara mer innovativ i framtiden, något som 40 procent av de tillfrågade tror på.
