Bevaka
Nordnet

Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Experter efter ECB-beskedet: Sabbar Ingves räntehöjning

Kronan har nått sin lägsta kurs mot dollarn på 17 år. Det senaste tappet kom efter att Europeiska centralbanken, ECB, på torsdagen meddelade att den låter räntorna vara oförändrade resten av året.

Beskedet kan påverka svensk ekonomi påtagligt.

– Riksbanken är beroende av ECB så det här gör det svårare för Stefan Ingves att genomföra räntehöjningen. Det betyder fortsatt låga bolåneräntor men också en svag krona. Det gör att vi blir relativt sett fattigare och att vår köpkraft försvagas, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, till Expressen.

Europeiska centralbankens besked innebär att styrräntan ligger kvar på 0 procent medan depositräntan är oförändrad på minus 0,4 procent. Euron föll direkt mot dollarn och den svenska kronan drogs med i fallet. En dollar kostade 9,40 kronor på torsdagseftermiddagen, vilket är den lägsta kursen för kronan sedan 2002.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank i Sverige, menar att ECB verkar orolig för att riskerna börjar luta på nedsidan.

– Med tanke på hur den europeiska ekonomin har utvecklats under de senaste kvartalen finns det all anledning för ECB att justera ner sina prognoser. De är oroliga för att ekonomin inte tuffar på som den gjorde tidigare. Ränteåtgärderna stödjer konjunkturbilden nu när vi har haft ett antal svaga kvartal, säger han till DI.

Michael Grahn tror också att det är tveksamt om det verkligen blir en svensk räntehöjning under andra halvåret.

– Det ska bli intressant att se hur Riksbanken tar intryck av ECB:s beslut. Jag tror att de kommer att vara försiktiga med att höja igen. Det som Riksbanken riskerar om de ändå ser ett läge att höja räntan, är att kronan kan gå så pass starkt att det bromsar importpriserna vilket kan leda till problem med inflationen, säger han.

7 mar
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet. Nordnet
Kritiken mot ränteavdraget

Så slår slopat ränteavdrag mot hushållen

Det finns utrymme i plånböckerna för ett sänkt ränteavdrag med dagens låga räntor.

– Det kommer att vara betydligt svårare om räntorna stiger, säger sparekonomen Frida Bratt , som har räknat på hur nertrappade ränteavdrag slår mot hushållen, till TT.

Räntebidragen är återigen uppe på den politiska dagordningen. Och förutsättningarna för att det blir en sänkning är större än tidigare, tror Frida Bratt, sparekonom på banken Nordnet.

Trots att flera partier länge har förespråkat nedtrappade ränteavdrag har inget parti hittills ensamt velat ta ansvar för ett så stort ingrepp i väljarnas plånböcker. Men uppgörelsen mellan S, MP, C och L ändrar spelplanen.

- Nu är det fyra partier som kan stå bakom. Jag tror att det här har helt andra förutsättningar nu än tidigare, säger Frida Bratt.

Läge att trappa ner

Om ränteavdraget ska sänkas så är det läge att passa på medan räntorna fortfarande är låga, anser hon.

- Man ser i uträkningarna att det finns ett utrymme i våra plånböcker att klara av det här nu, så lågt som räntorna ändå ligger. Det kommer att vara betydligt svårare om räntorna stiger.

Hon har räknat på hur sänkta eller slopade ränteavdrag skulle slå. För ett hushåll med lån på 3,3 miljoner kronor skulle en sänkning till 20 procent betyda drygt 400 kronor mer i månaden med dagens ränteläge. Om räntan stiger till fem procent blir lånet i stället 1 375 kronor dyrare i månaden. Med ett helt slopat ränteavdrag skulle samma lån med fem procent ränta bli 11 000 kronor dyrare i månaden.

Morot behövs

Frida Bratt tror också att politikerna gör klokt i att kombinera ett sänkt ränteavdrag med någon form av morot, för hushållen.

- Det kan vara ett subventionerat sparande eller att man, för att luckra upp inlåsningen på bostadsmarknaden, gör något åt själva flyttskatten i sig, inte bara uppskovsräntan.

24 feb