Bevaka
Nordnet

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens pensioner

Så påverkar börsraset din pension

Hur påverkas pensionen och sparandet efter måndagens börsras? Det svarar sparekonomerna Frida Bratt och Johanna Kull på i en DN-artikel.

Vad gäller tjänstepensionen finns det två potentiella scenarion, enligt Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

Antingen har man som de flesta tjänstepensionen i en fondförsäkring, där en stor del av placeringarna är viktade mot aktiefonder. Men är man ung och har långt till pensionen är det värt att sitta kvar i båten, oavsett vad som händer på börserna nu.

Det andra alternatviet är att placeringarna ligger i en mer räntefondsorienterad traditionell livförsäkring. Där har pengarna tagit mindre skada, men samtidigt har du inte fått särskilt mycket för ränteplaceringarna på lång sikt heller.

På frågan om premiepensionen behöver du inte ens titta på sina placeringar såvida du inte har en väldigt nischad pensionsportfölj och har gjort väldigt tydliga aktiva val, menar Kull.

I slutändan står premiepensionen för en liten del av pensionen, förklarar Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Då gäller det att ha hög toleransnivå för risk. Har man dock nära till pensionsåldern kan det vara bra att vikta om från aktie- till räntefonder.

Slutligen, vad gäller privat sparande är det återigen åldern som spelar in, menar sparekonomerna. Är du nära pensionen är det bra att vikta om till räntefonder. Är du 35 år och sparar till pensionen är det klokt att hålla huvudet kallt och rida ut stormen.

– Månadssparande är det bästa vaccinet mot ont i magen på grund av börsoro, säger Johanna Kull.

10 mar
TT NEWS AGENCY / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Trycket på räntesänkning ökar

Den svenska minusränteperioden blev ett misslyckat experiment för Riksbanken och nu är det dags att lämna den bakom sig. Det är många ekonomers motivering till varför Riksbanken kommer att lämna räntan oförändrad på onsdagen.

Men det finns fortfarande faktorer som talar för att en räntesänkning inte går att utesluta det närmsta året.

En av dessa är att inflationen. Enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea ser prisnivån betydligt lägre ut än vad Riksbanken hade räknat med. Dessutom kan den förvärras om arbetsgivarna och fackförbunden sänker sina förväntningar om den framtida inflationen.

Bortsett från inflationen och inflationsförväntningarna skulle även en starkare krona och en svagare arbetsmarknad kunna motivera Riksbanken att sänka, förklarar Andreas Wallström chefsekonom på Swedbank. Men då krävs det att alla dessa variabler går åt fel håll samtidigt.

Vidare skulle utvecklingen i Kina med tanke på Corona-virusets utbredning kunna leda till en högre osäkerhet.

Med det sagt så är det mer sannolikt att Riksbanken kommer att stå fast vid sin nollräntepolitik. Det beror dels på att Riksbanken själv har kommunicerat en önskan om att lämna minusräntan bakom sig, enligt Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Vidare kan motviljan öka mot bakgrund av ett kommande lagförslag om en proportionalitetsprincip, som kräver att en viss åtgärd som Riksbanken tar måste stå i rimligt förhållande till de kostnader och risker som åtgärden medför.

Slutligen kan Riksbankens mål att pumpa i gång ekonomin avlastas på finanspolitiskt håll, inte minst då riksdagen tvingar fram ökade kommunbidrag, menar Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

10 feb