Bevaka
Nordea

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Privatekonomi

Skuldfälla när räkningar blir digitala

Ekonomi (TT). I brevlådan, via e-posten, på nätbanken och i den digitala brevlådan — nu för tiden kan räkningarna dimpa ned lite var som helst. Frågan är hur vi ska kunna få kontroll på vår ekonomi när kanalerna är så många.

En gång i tiden kom räkningarna som pappersbrev i brevlådan. Inte var det särskilt kul post att öppna, men man visste vad man hade att betala och kunde samla allt på ett ställe.

Nu är det annorlunda. Räkningar kan hamna både i den verkliga och i den virtuella världen, exempelvis via e-post, som e-faktura hos din nätbank eller i din digitala brevlåda. Det finns till och med fordringsägare som kräver betalt per sms.

Gå överstyr

En del kanske du betalar via appar hos betaltjänstföretag, annat går via autogiro.

- Det här är jätteobehagligt. Det kan lätt gå överstyr. Det är säkert en av orsakerna till att man kommer efter med räkningar. Det har blivit väldigt svårt, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Räkningarna kommer också med olika förfallodagar under månaden, och med olika långa betalningstider. Det gör att vi måste hålla mycket mer koll, i många fler kanaler, än förr.

Trassligt blir det också för dem som har gemensam ekonomi, eller som sköter ekonomin åt andra. Om räkningar hamnar i en persons privata e-post eller digitala brevlåda så kommer inte någon annan åt dem.

- Det blir svåröverskådligt, Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter.

Kan bli dyrt

- En del räkningar hamnar i spamkorgen, och många har också flera e-postadresser för att ta emot reklam. Då vet man inte riktigt var de hamnar. Många fakturor har kort betalningstid, så det kan bli dyrt för konsumenter om de missar räkningen och får betala påminnelseavgifter, säger Jan Bertoft.

För att inte hamna på efterkälken med räkningarna gäller det att skaffa sig kontroll själv, konstaterar Sharon Lavie, privatekonom på Ikano bank.

- Jag tror på en checklista över sådant som man vet kommer varje månad, som hyra och förskoleavgift. Om räkningar kommer i mejlen försöker jag själv att flagga dem och flytta över dem i en särskild mapp för fakturor.

Johanna Cederblad/TT

8 jul
Riksbankens räntepolitik

Attacken: ”Riksbanken har lekt med elden”

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, framför nu hård kritik mot Riksbanken och en inflationspolitik som resulterat i att den svenska kronan sjunkit med 30 procent de senaste åren, skriver Finansliv.

Den förda politiken har inte bara sänkt den svenska kronan utan också drivit upp hushållens skuldsättning till ohälsosamma nivåer vilket sammantaget ökat riskerna i den svenska ekonomin.

–Riksbanken har vid flera tillfällen då kronan varit svag sagt att kronan inte får stärkas för snabbt och att det inte är Riksbankens jobb att stärka kronan. När kronan ligger över 10 euro är det anmärkningsvärt. Jag tror inte Riksbanken fullt ut har reflekterat över vilka risker en svag krona bygger upp i svensk ekonomi, säger Annika Winsth till Finansliv

För att kronan ska kunna stärkas menar Annika Winsth att Riksbanken tydligt måste visa att den är bekymrad över växelkursen.

Problemet är att Riksbanken målat in sig i ett hörn. Den måste dels ta hänsyn till hushållens stora skulder men också till den svaga kronan. Om krisen kommer betyder det att Riksbankens handlingsutrymme är begränsat, menar Annika Winsth.

För om Riksbanken bestämmer sig för att försvara kronan genom att höja räntan så riskerar man att knäcka hushållen och om Riksbanken accepterar en svagare krona ställer det till det för importbolagen.

Men även exportbolagen är bekymrade eftersom kronans oförutsägbarhet leder till en osäkerhet kring investeringar, samt att den dopade kronan slår mot företagens vilja att hålla sig konkurrenskraftiga.

– Riksbanken har lekt med elden när den använt kronan för att till varje pris nå inflationsmålet, säger Annika Winsth.

18 jun