Bevaka
Norberg

Flygbranschen och miljön

Norberg: Flygskam räddar inte planetens framtid

Ett av de nya orden i 2018 års nyordslista från Språkrådet och Språktidningen är ”flygskam” – känslan att det är förkastligt att flyga.

Den ena kändisen efter den andra har börjat visa offentlig ånger över flygande och konsumtion.

I ett upprop i Expressen visade sig 87 influencers vara så uppgivna kring sin förmåga att influera ens sig själva så de bad statsministern: ”kör över oss och våra klimatkatastrofala vanor med en statlig hockeytackling”.

I Davos förklarade klimataktivisten Greta Thunberg att ”jag vill att ni ska ha panik”.

När löste vi senast ett omfattande samhällsproblem genom att vara panikslagna?

Jag vet att ett av 2016 års nyord var ”frågestrejka”, men jag måste ändå fråga: när löste vi senast ett omfattande samhällsproblem genom att vara panikslagna?

Det var inte bilskam som gjorde att en bil i full fart i dag släpper ut mindre än en parkerad bil gjorde 1970, på grund av läckor. Det var inte industriskam som gjorde att vi halverade luftföroreningarna i EU sedan 1990. Det var bättre teknik och smartare processer – pådrivna av ökad kunskap om miljöproblemen samt ökat välstånd som gav oss redskapen att göra något åt det.  

Nationalekonomi är läran om att hushålla med begränsade resurser, och det är också vad den vardagliga verksamheten i varje företag går ut på – att ständigt ompröva vilka resurser man använder så att man hela tiden kan göra mer med mindre.

Vänsterdebattörer som Naomi Klein och Göran Greider tror att planekonomi skulle rädda miljön, men socialismen var naturens värsta fiende. 1989 beräknade sovjetiska ekonomer att de behövde 50 procent mer material och mer än dubbelt så mycket energi som marknadsekonomierna för att producera samma mängd välstånd.

Det blir så när det inte finns marknadspriser och konkurrens som pressar bolagen att vara innovativa och hushålla med resurserna.

Diskussionen om skam och försakelse låter i mina öron alltid som den gamla debatten om avhållsamhet eller sexualundervisning

Vi hade förstås i stället kunnat få panik och krävt statliga hockeytacklingar mot bilar och fabriker.

Det finns bara tre problem med det:

1) vi hade gått miste om transporter och välstånd vi ville ha,

2) det hade inte gjort någon skillnad eftersom resten av världen ändå hade fortsatt, och

3) vi hade inte bidragit till att ta fram den grönare teknik som hade hjälpt dem att göra det på ett bättre sätt.  

Diskussionen om skam och försakelse låter i mina öron alltid som den gamla debatten om avhållsamhet eller sexualundervisning. Sex kan leda till problem, tonårsgraviditeter och könssjukdomar, och av det skälet föreslår vissa att vi ska skambelägga sexualiteten och stoppa sex före äktenskapet.

Andra medger att problemen finns, men tycker att det därför är bättre att lära ut hur man gör det på ett säkert sätt och tillhandahålla preventivmedel.

Visst kan man individuellt välja celibatet, men det kommer inte göra något för att främja säker sex för de miljarder som gör ett annat val.

De 14 500 svenskar som anmälde sig till Flygfritt 2019, och därmed lovade att stanna på marken under ett helt år, motsvaras av blotta ökningen av antalet asiatiska flygpassagerare den närmaste timmen.  

Det som avgör planetens framtid är inte dina flygvanor

Det som avgör planetens framtid är alltså inte dina flygvanor, utan om nästa miljard resenärer flyger i gamla plan, eller i nya plan av lättare kompositmaterial, med effektivare motorer, nya vingar som minskar luftmotståndet, biobränslen på alger och i vissa fall drivna av elektricitet.

Det vill säga det förutsätter processer som skapas av krävande konsumenter, nyfikna forskare och innovativa företag snarare än av skamsna influencers.

Av dem som klär sig i overall och laboratorierock snarare än i säck och aska.

Det händer redan. Sedan 1990-talet har ny teknik minskat bränsleförbrukningen per flygpassagerare med 2,6 procent per år. Sedan 1990 har den energi vi behöver för att producera en enhet välstånd minskat med 1,5 procent per år. Och den energi vi använder är allt grönare.

För den som vill rädda världen borde inte slagorden vara skam och panik, utan keep calm and carry on.

1 mar 2019