2014 skedde fem mord med koppling till handel med svartkontrakt på bostadsmarknaden, säger Jacob Lundberg på Timbro till Arbetsmarknadsnytt, AMN. Och en ny rapport visar att ingen gynnas av reglerade hyror. Ingen – utom en enda privilegierad grupp.

Frågan är inte om, utan när en finanskrasch kommer. När krisen väl briserar står Sverige utan skydd, menar experter. Bostadsmarknaden pekas ut som den stora risken. ”Alla som köpt en bostad de senaste åren med höga lån ligger väldigt risigt till”, säger nationalekonomen Fredrik N G Andersson till fPlus.

Står människan inför en mer eller mindre förestående utrotning på grund av klimatkrisen? Det kan man i alla fall tro om man läser argumenten från en del klimatdebattörer.

Då väcks frågan vad som ska göras för att förhindra detta, resonerar Johanna Möllerström, Professor i nationalekonomi vid George Mason University och krönikör i tidningen Svenska Dagbladet.

Hon har svårt att ta alarmisterna på allvar för att de föreslår så lama lösningar. Sluta flyga, fimpa sugröret, bli vegan, säger man.

”Tamheten och det nästintill meningslösa i de här förslagen står i bjärt kontrast till hur problemet målas upp”, skriver Möllerström.

Om så alla människor i USA och Europa skulle göra just detta så skulle det inte spela någon som helst roll med tanke på utsläppsmängderna från Kina och Indien.

Däremot saknas de extrema förslagen som krav på att bygga ut kärnkraften kraftigt eller att stänga alla kolkraftverk. Eller för den delen, att förespråka militära ingrepp mot de länderna.

Orsaken, resonerar Möllerström, till att de extrema förslagen inte läggs kanske beror på att dessa personer egentligen inte tror att det handlar om några existentiella hot.

Flera konsumentgrupper som Elskatteupproret och och Skattebetalarna rasar mot elskattens effekter på hushållens ekonomier. Sedan elmarknaden avreglerades 1996 har skatten fyrdubblats och står nu för omkring 45 procent av elpriset, skriver Dina Pengar.

Dessutom väntas nya höjningar av skattepriset redan nästa år i samband med att regeringen inför en årlig indexering av elskatten.

Vidare kan den gröna skatteväxlingen bidra till ytterligare höjningar längre fram.

Enligt Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå Universitet, är det missledande att hävda att skatten finns av miljöskäl då regeringen på andra sidan subventionerar elcyklar, säger elcyklar, elbilar med mera.

Socialdemokraterna vill slopa överskottsmålet. Det säger finansminister Magdalena Andersson (S). ”Det är oansvarigt att förändra finanspolitiska regler som bara har varit i kraft i elva månader”, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Hälften av alla företagare har problem att hitta balansen mellan privatlivet och jobbet, visar en undersökning från Novus, skriver DN.

– Många anställda kan vittna om att jobbet följer med hem, men det går inte att jämföra med hur det är för en företagare, eftersom du dessutom har den ekonomiska pressen på dig. Du kan inte ha en dålig dag, eftersom det direkt syns i faktureringen, säger Günther Mårder, vd för Företagarna.

Det handlar om att lära sig att sätta gränser när ingen annan gör det åt en. Åsa Kruse, legitimerad psykolog som skrivit boken ”Sätta gränser för sig själv och andra”, menar att företagare inte ska låta kunden sätta dagordningen.

– Prova att själv ställa villkoren i stället för att fråga efter dem. Säg ”Jag kan ha det klart till torsdag nästa vecka och det kommer att kosta si och så – blir det bra?”. Annars kan man lätt hamna i en situation där man har dumpat sina egna villkor och tvingas fortsätta slava under dem framöver, eftersom kunden förväntar sig det, säger Åsa Kruse till DN.

Årets tre vinnare av Riksbankens pris till Nobels minne får utmärkelsen för deras ”experimentella ansats mot att minska den globala fattigdomen”.

Esther Duflo och Abhijit Banerjee är ett gift par som bland annat tillsammans med den tredje pristagaren Michael Kremer studerat så kallad mikroekonomi i utvecklingsländer, till exempel hur hushåll beter sig och effekten av utbildning. Metoden har ofta varit fältexperiment där målet har varit att fastslå kausala samband inom ekonomin.

– Vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför, säger Duflo i Vetenskapsakademins intervju direkt efter tillkännagivandet.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, varnar på DI debatt för riskerna med ett för vidlyftigt statligt lånande för att klara framtida investeringar. Visserligen är statsskulden låg, men framöver ser inte det offentlig-finansiella läget bra ut, menar han.

”Det handlar bland annat om en kraftigt ökad efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster i kombination med en ur statsfinansiell synpunkt ogynnsam demografisk utveckling och relativt näringslivet svag produktivitetstillväxt i offentlig sektor”, skriver han.

Han anser också att det är fel att skilja mellan löpande offentlig konsumtion och offentliga investeringar. Röster har höjts för att till exempel lånefinansiera statliga klimatinvesteringar som höghastighetståg, vilket han anser är fel väg att gå.

”En låg statsskuld och låga räntor är inga skäl för att släppa på den finanspolitiska disciplin som tjänat Sverige väl ända sedan den statsfinansiella krisen i mitten av 1990-talet”, skriver han.

Politikerna borde vara tydligare med varifrån pengarna som går till olika satsningar i budgeten egentligen kommer. Det säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, till SVT Nyheter.

Han är kritisk till att politikerna talar om ”reformutrymme” och menar att detta kan få människor att tro att pengarna har uppstått utan att någon betalat. Men i stället skapas reformutrymmet på grund av att årliga bidrag till kommuner och hushåll inte skrivs upp i samma takt som ekonomin i övrigt växer, enligt Calmfors.

– Med jämna mellanrum kan man återställa olika bidrag i förhållande till lönerna men då är man tillbaka till ruta ett, och så kallar man det för en satsning, och kan inkassera politiska poäng på det, säger han.

Det är radikala förslag som den franska nationalekonomen Thomas Piketty lägger fram i sin nya bok ”Kapital och ideologi”.

– Tiden har kommit för att lämna den här fasen där egendom är helig, att gå vidare från kapitalismen, säger han till franska L’Obs.

Piketty föreslår bland annat inkomstskatter och arvsskatter på upp till 90 procent och en förmögenhetsskatt som progressivt blir mer aggressiv ju mer någon äger. Kapitalet ska delas ut till medborgarna. Under parollen ”arv till alla” ska varje fransman få en klumpsumma på motsvarande runt 1,3 miljoner kronor när de fyller 25.

I bolagssektorn föreslår han bland annat att de anställda ska ha hälften av styrelseplatserna och att ingen enskild ägare ska kunna kontrollera mer än 10 procent av rösterna oavsett hur mycket av ett bolag de äger.

Grundtanken är att att rikedom ska vara tillfällig och att kapitalets makt ska brytas.