Framtidstron bland butikerna ökar i april och det är sällanköpsvaruhandeln som väntar sig en ökad försäljning, skriver Svensk Handel i ett pressmeddelande.

I organisationens Handelsbarometern för april ökar butikernas tro på framtida försäljning, anställningsvilja och lönsamhet. Det innebär samtidigt att indikatorn ökar för tredje månaden i rad. Enligt Svensk Handel är en viktig förklaring att sällanköpsvaruhandeln (vitvaror, mode, inredning, hemelektronik etc) återhämtar sig från låga nivåer.

– Det är glädjande att optimismen bland landets handlare ljusnar. Många konsumenter har fått in skatteåterbäringen på kontot och ser fram emot påsken. Butikerna står redo och hyllorna är fyllda med vår- och sommarsortimentet, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i pressmeddelandet.

Däremot går framtidstron hos e-handlarna i motsatt riktning.

– Utmaningen är att få lönsamheten att hänga med. E-handeln är global och många svenska kunder handlar lika gärna från utländska aktörer, det gör att konkurrensen på nätet är intensiv, säger Karin Johansson.

Regeringens mångmiljardsatsning är dömd att misslyckas innan den ens har börjat, varnar ekonomiprofessorn Maria Börjesson. ”Visst kommer det att ge avkastning, men kostnaderna kommer alltid att vara gigantiskt mycket större”, säger hon till fPlus.

Tunga nationalekonomer har dömt ut mångmiljardsatsningen på höghastighetståg i fPlus. Men frågan splittrar Sverige. I Västsverige hyllas projektet medan stockholmarna är avvaktande. fPlus reder ut varför.

De senaste tio åren har 270 av Sveriges 290 kommuner fått höjd skatt, enligt en genomgång som SVT Nyheter gjort.

I år har kommun- och landstingsskatten höjts i 58 kommuner och bara sänkts i 7. Höjningarna har främst berott på höjd landstingsskatt.

Den kommun som har landets högst skatt är Dorotea. SVT skriver att en invånare med 30 000 kronor i månadslön betalar in nästan 21 500 kronor mer i om året än en invånare i Österåker, som har lägst skatt.

De kommuner som fått höjd skatt har en rad gemensamma drag.

– Oftast är det de mindre kommunerna, och som är lite längre bort från en stor stad. Ju färre invånare man har desto färre ska dela på kostnaden för den offentliga servicen, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, till SVT.

Skatteklyftan, skillnaden mellan dem med högst och lägst skatt, har vuxit över tid.

– Det har inte följts av att invånare i kommuner med hög skatt märkt någon förbättring, tvärtom, säger Arne Müller, frilansjournalist som i över 20 år bevakat regionala klyftor.

Ytterligare en sänkning av ersättningen riskerar att slå ut nätläkarföretagen, skriver nationalekonomen Mårten Blix, Institutet för Näringslivsforskning, i en debattartikel i SvD.

Den 14–15 mars väntas Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) diskutera en sänkning av den så kallade utomlänsersättningen, som reglerar avgifter för nätläkartjänster. SKL har tidigare sänkt ersättningen i flera steg.

Enligt Mårten Blix är nätläkarbolagen inte de vinstmaskiner de utmålas att vara, utan går med förlust. Ytterligare en sänkning av ersättningen kan på sikt slå ut dessa tjänster. Nu efterlyser han ett helhetsgrepp där den digitala vården integreras i vårdkedjan.

Hela Sverige skulle tjäna på att stockholmarna får lägre skatt. fPlus reder ut varför. Men det måste kombineras med ett paket av åtgärder, menar nationalekonomen Johan Eklund.

Nu varnar flera ekonomer för att en ny 3:12-skatt från Löfven-regeringen kan bli en mardröm för företagare.

Människans hjärna är inte gjort för att pensionsspara. Det säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica Banken, till EFN i ett tv-inslag. Det är anledningen till att många slänger det orangea kuvertet, där den intjänade pensionen redovisas. Men man har mycket att vinna på att öppna kuvertet och göra en prognos.

– Den som inte har gjort något fondval alls har hamnat i sjunde AP-fonden. Men det är inte något man ska skämmas för. Den har haft en mycket gynnsam utveckling, säger Magnus Hjelmér.

Men den som tidigare har valt fonder bör ta en extra titt för att se hur det har gått och fundera på om man bör omplacera. Han slår även ett slag för att pensionsspara tillsammans i en parrelation, vilket endast 29 procent gör i dag.

– Det är sunt att spara tillsammans om man tänker leva tillsammans länge. Skulle det hända något i parrelationen kan man dela upp pensionen, säger han.

Men det viktigaste tipset är att logga in via uppgifterna du får i det orangea kuvertet och göra en egen prognos.

– I prognosen kan man även ta hänsyn till tjänstepension och privat sparande. Kom i håg att varje månad man går tidigare kostar en halv procent i pension, säger Magnus Hjelmér till EFN.

Torun NIlsson på DI:s ledarredaktion, menar att det allt för lättvindigt talas om höjda kapitalskatter och återinförd arvsskatt.

”Hur ska man annars förklara att högre kapitalskatt brukar diskuteras utan att någon nämner vad kapital är till för, och att kapitalinkomst är något annat och osäkrare än lön? Eller att arvsskatt diskuteras som alternativ till skatt på lön? Trots att arv är en tillgång och lön en intäkt”, skriver hon.

Hon menar att det är viktigt att politikerna är tydliga med vad som är vad. Först då kan väljarna göra informerade beslut.

”För politikerna gäller det att balansera mellan hänsyn till vanliga löntagares och väljares känslor och behovet av fortsatt riskvillighet och affärsaptit”, avslutar hon.

Chefsekonomer och börsanalytiker verkar rörande överens om att kommande räntehöjningar kommer att bli blygsamma. Men kan vi lita på det? Det undrar Lars Oxelheim, professor vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

”Det finns idag ett samförstånd kring att räntehöjningar framöver kommer att förbli blygsamma. I Sverige råder stor tilltro till att Riksbanken har läget under kontroll. Men Sverige är del av en global finansiell marknad och Riksbankens kontroll kan komma att sättas ur spel”, skriver han.

I sin debattartikel drar han paralleller till tidigare finansiella kriser och han ser likheter med dagens händelseutveckling. Han menar vidare att Riksbankens prisade transparens ”bidrar till ett flockbeteende kring en syn på ränteutvecklingen som bäddar för en ny ekonomisk kris som utlöpare till krisen 2008 och de problem som aldrig löstes den gången”.