Rusande elpriser i södra Sverige mitt i sommaren, panikupphandlingar av kärnkraft och ett chockat näringsliv som bara kan se på när politiken stänger av strömmen. ”Detta är bara en föraning av vad som komma skall”, säger en expert till fPlus om läget i det svenska elsystemet.

Småföretag vågar nyanställa mer om de slipper stora kostnader för att säga upp någon som missköter sig, menar professor Oskar Nordström Skans. ”LAS-förslaget är utformat så att anställda inte kan sägas upp godtyckligt”, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Redan innan coronakrisen hade svensk industriproduktion det tufft på grund av den svenska klimatstrategin. Ett klokare Sverige måste vända på ordningen efter krisen, skriver Stefan Fölster, docent i nationalekonomi, på SvD debatt.

Strypkopplet som sitter kring den svenska industriproduktionen kan inte bara leda till en tuff tid efter corona, det kan även förvärra resten av världens utsläpp av växthusgaser i onödan, menar debattören. Framförallt är det snårskogen av mål och regleringar som stoppar industriinvesteringar och miljövinster.

”Få svenskar är medvetna om hur systematiskt svensk industris framtidsutsikter har sänkts genom en svårgenomtränglig skog av mål och regleringar”, skriver Stefan Fölster.

”Tillfälliga” regleringar riskerar att bli kvar och skada bland annat arbetsmarknaden och spelmarknaden framöver, skriver Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi, på SvD:s debattsida.

Han menar bland annat att ”en kraftigt höjd a-kassa leder till höjd arbetslöshet eftersom det lönar sig sämre att arbeta”.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabis förslag om kraftiga begränsningar av de licenserade spelföretagen är dock det tydligaste exemplet på en missriktad krisåtgärd.

”Arbetsmarknaden och spelmarknaden behöver – liksom andra marknader – långsiktigt hållbara spelregler som utgår från människors beteenden och drivkrafter. Tillfälliga problem har inte alltid en politisk lösning”.

EU-parlamentets klimatgeneral Jytte Guteland (S) förslag om att minska utsläppen med 65 procent fram till 2030 är orealistiskt. Upptrappningar i klimatarbetet bör även vänta till efter coronakrisen. ”Någon slags chockterapi nu skulle inte vara lyckat”, säger nationalekonomen John Hassler till fPlus.

Den största oron kopplad till coronapandemin rör inte den egna risken att smittas. Det som oroar svenskarna mest är hur det skall gå för landets ekonomi. Det visar en enkätstudie som genomförts av flera forskare i nationalekonomi från bland andra Uppsalas, Göteborgs Lunds och Zürichs universitet, enligt ekonomibloggen Economistas.

Frågan är om den samhällsekonomiska bördan hade varit värre om Sverige hade gjort som andra länder och infört tuffare regler, karantäner och utegångsförbud.

Enligt studierna verkar det vara fallet.

"Drakoniska åtgärder påverkar inte bara ekonomin. Att vara instängd i sitt hem under längre tid är troligen ohälsosamt och leder också till kostnader. Detta bör vägas in när smittskyddsåtgärder ska utvärderas", skriver forskarna.

Det går rykten om att större svenska företag som riskerar att gå under i krisen kan hamna i statlig ägande.

Men det finns andra vägar att gå innan den här typen av åtgärder ska anses nödvändiga, menar SvD:s ledarskribent Tove Lifvendahl.

Har regeringen exempelvis arbetat fram åtgärdspaket som syftar till att inge hopp och vilja att investera i den svenska ekonomin? Inte enligt Stefan Fölster, chef för Better Future Economics och docent i nationalekonomi.

I en tidigare ledarsida förespråkar han bättre förutsättningar i ekonomin, till exempel genom att tidigarelägga januariavtalets tio punkter för bättre entreprenörskap och att införa lättnader för bostadsbyggande. Men framför allt bör statens ägande minska, även utifrån det nuvarande innehavet sett.

Även om statligt övertagande i näringslivet är kantad med utsagda goda intentioner bör den därför vaktas med rejäla betongsuggor.

Annars riskerar Sverige att komma ut på andra sidan krisen med en ekonomi som fått stark slagsida till vänster, skriver Lifvendahl.

För att hantera 90-talskrisen valde politiken att expandera utbildningssystemet. Det tycker professor Nils Karlson var problematiskt, skriver Arbetsmarknadsnytt. Han vill se andra lösningar för att de unga som nu kommer ut i på en arbetsmarknad i kris ska få en rimlig framtid.

Frankrikes ekonomi minskade preliminärt med sex procent under det första kvartalet jämfört med de tre föregående månaderna som en följd av coronakrisen. Det meddelar landets centralbank, som är en del av Europeiska centralbanken (ECB).

Det skulle i så fall vara den största nedgången sedan andra världskriget, rapporterar Reuters.

Det är motiverat att snabbt och aggressivt införa karantänsregler och ge företagsstöd även om viruset inte skulle vara särskilt dödligt. Det skriver Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, på bloggen Ekonomistas.

Han illustrerar sin poäng med några enkla räkneexempel från options- och beslutssteori där ett maximerande av utfallet inte alltid är det bästa. Ett karantänbeslut och företagsstöd köper staten tid för att sedan kunna luckra upp besluten under händelseförloppets gång om det visar sig vara mindre skadligt – tvärtom är dock inte lika lätt.

”Den strategiska beslutssituationen verkar alltså såväl ur en epidemiologisk som ur en nationalekonomisk synpunkt vara av den typen att det lönar sig att snabbt ta stora kostnader för att vinna tid och för att utnyttja det optionsvärde som finns i att inte fastna i ett oåterkalleligt händelseförlopp”, skriver Bergman.