”Trafikverket har chockhöjt koldioxidpriset i de samhällsekonomiska analyserna. Men om politikerna verkligen värderade utsläppens kostnader så högt borde bensinskatten ha höjts med 16 kronor per liter”, skriver Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi i en essä i Smedjan.

Hon konstaterar bland annat att ökningar av utsläpp inom landtransportsektorn värderas 17 gånger än utsläpp inom EU:s utsläppshandel.

Finansminister Magdalena Andersson har återigen flaggat för att höja kapitalskatterna. Men det kan bli svårt om hon ska fortsätta samarbeta med Centern och Liberalerna, skriver Nyhetsbyrån Direkt.

Både samarbetspartierna och skatteexperter ser problem med att höja kapitalskatterna och förespråkar i stället andra sätt att minska klyftorna. Om kapitalskatterna höjs på fel sätt riskerar resultatet dessutom att bli kontraproduktivt och leda till minskade skatteintäkter, skriver Direkt.

Det är så att av de intäkter staten får in från kapitalskatterna står bolagsskatten för hälften. Kapitalinkomstskatten i Sverige är 30 procent, vilket är relativt högt internationellt sett. Direkt uppger att när det gäller utdelningen för företagare som omfattas av de 3:12-reglerna är den högsta skatten 57 procent och den lägsta 20 procent.

De två borgerliga partierna i januarisamarbetet, Centerpartiet och Liberalerna, har ett flertal gånger gjort klart att de inte kommer att acceptera några försämringar för "företag och företagande" när det gäller skatterna, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

De så kallade 3:12-reglerna reglerar vilken skatt småföretagare betalar på utdelning. Magdalena Andersson (S) menar att dessa i nuläget möjliggör för lågbeskattad utdelning och pekar ut detta som ett huvudskäl till de ökade inkomstskillnaderna.

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och skatteexpert, håller med finansministern. Hon säger till Direkt att 3:12-reglerna sannolikt är orsaken till att de som tjänar allra mest betalar mindre i skatt än de som ligger lägre i inkomstfördelningen.

I frågan om den stora skattereformen som utlovas i januaripartiernas 73-punktsprogram avråder Hansson dock från en justering av 3:12-reglerna.

– 3:12-reglerna är i grunden bra, men missbrukas av folk som inte tar risk, säger hon syftandes på bland annat advokater och konsulter.

Flera forskare varnar för att de statliga ingreppen kan bli fler. Det görs försök att kringskära privata aktörer på olika sätt i spåren av pandemin, menar forskaren Henrik Malm Lindberg. ”Utvecklingen går inte från 0 till 100, det sker snarare ett gradvis borttynande av företagsamheten”, säger han till fPlus.

Magdalena Andersson pratade i veckan om behovet av höjda skatter i en intervju i Svenska Dagbladet. Bättre vore det att återinföra fastighetsskatt, menar flera nationalekonomer som DI har pratat med.

”Jag tror att vi skulle kunna förbättra morötterna i systemet och minska arbetsbeskattningen”, säger han vidare.

Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, tror att

det skulle ge 10 till 20 miljarder mer att omfördela. I 3:12-regelverket tror han däremot inte att det finns så mycket pengar att hämta.

”Här får vi vara varsamma. Sverige beskattar redan företagare ganska mycket. Vad vi vill är ju att de ska växa och anställa", säger han.

Han får medhåll av Katarina Nordblom, som är professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet som anser att fastighetsskatt har önskvärda omfördelningseffekter.

En ny kartläggning visar vilka gymnasieutbildningar som lönar sig bäst och snabbast ger en biljett till arbetsmarknaden. Efter coronakrisen är valet viktigare än någonsin, menar experter, företagare och forskare. ”Det är stor skillnad, både mellan de olika programmen och mellan skolor”, säger utbildningsexperten Johan Olsson.

Nedstängningar gör mer skada än nytta, skriver forskarna Lars Jonung, Ulf Persson och Roger Svensson i en debattartikel i SvD. De anser att tvingande nedstängningar har svagt eller obefintligt vetenskapligt stöd och att det gäller att kostnader jämförs med påstådda positiva effekter.

”Mest uppenbart är de höga samhälls­ekonomiska kostnaderna i form av ökad arbetslöshet, konkurser, minskad produktion och handel. Fördelningsprofilen är också negativ. Nedstängningspolitiken träffar låginkomsttagare, småföretag, kvinnor och barn förhållandevis hårt”, skriver debattörerna.

I takt med att nyheter om covidvaccinens tillförlitlighet och tillgänglighet sprids så minskar människors vilja att följa rekommendationerna om social distansering, enligt en ny studie från ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Enligt studien minskar vaksamheten och benägenheten att följa myndigheternas rekommendationer hos de som fått ta del av positiva nyheter om vaccinen.

– Resultaten indikerar att när vaccinationerna startar och slutet på pandemin känns närmare så kan existerande åtgärder riktade mot social distansering bli mindre effektiva, vilket kan innebära att striktare regler krävs, säger Erik Wengström, professor i nationalekonomi, i ett pressmeddelande.

Som tänkbar förklaring anges att folk kan bli mer optimistiska och slappna av till följd av de positiva nyheterna.

Är det självklart att kollektivavtal är att föredra för gig-arbetare? Inte nödvändigtvis, menar Arbetsmarknadsnytts krönikör Andreas Bergh.

”När en forskargrupp vid Ratio och Örebro universitet nyligen (anonymt) intervjuade 34 matkurirer hos Foodora, Uber Eats och Wolt visade det sig att människors motiv för att jobba i gig-ekonomin varierar kraftigt, liksom deras åsikter om arbetsmiljön”, skriver han.

Han menar att pressen är stor på större aktörer att lämna gig-modellen för att istället inordna sig i den svenska modellen med fasta anställningar och kollektivavtal.

”Den som har en reguljär anställning förväntas använda arbetstiden åt att jobba för sin arbetsgivare, och arbetsgivaren kan förväntas vilja kontrollera att så också sker. Om gig-ekonomin tvingas använda sig av reguljära anställningar försvinner därför mycket av vad giggarna själva enligt forskningen uppfattar som gig-ekonomins fördelar: den höga graden av autonomi och möjlighet att styra över var, när och hur mycket man arbetar”, skriver han.

Lars Jonung, professor i nationalekonomi, varnar för att en nedstängning av Sverige skulle slunga landet in i en ännu värre ekonomisk kris. Det säger han till SVT.

Andra debattörer – till exempel virologen Fredrik Elgh – har argumenterat för att en total lockdown skulle vara det bästa sättet att stoppa den kraftiga smittspridningen. Jonung menar att det skapar problem för ekonomin utan att bevisligen minska dödstalen.

– Hittills ger forskningen föga stöd för lockdowns (...) Går alla ned i källaren har vi inte mycket att komma tillbaka till. Det blir ekonomisk harakiri, säger han till SVT.