Krisen i sig motiverar inte skattehöjningar, enligt Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi och tidigare vice riksbankschef. ”Att strama åt finanspolitiken skulle förvärra en redan skör ekonomi”, säger hon till fPlus. Hon har även varit statssekreterare under Magdalena Andersson.

Riksdagen har som mål att minska utsläppen från transporter med 70 procent. Samtidigt kör svenskarna bil som aldrig förr. ”Klimatmålet kommer inte att nås. Det vet alla”, säger trafikprofessorn Maria Bratt Börjesson till fPlus.

Svensk politik är som bäst under akut kris när det brinner, precis som under våren. Därför är reformtorkan i svensk ekonomi över, helt enkelt därför att situationen kräver det, skriver krönikören Robert Gidehag.

”Dagens skola erbjuder inte de avgörande kunskaperna till alla. Sedan den relativistiska kunskapssynen tog över lämnas de med sämst förutsättningar åt sitt öde - och de blir lätta offer för kriminella”, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, på GP:s debattsida.

För att Sverige ska förbli ett humant, inkluderande och välfungerande samhälle behöver vi vända utvecklingen i skolan.

”Många av de barn som inte kan förlita sig på att föräldrarna har de språkkunskaper och den utbildningsnivå som krävs för att kompensera för bristerna i den svenska skolan hamnar i ett permanent utanförskap”, skriver han vidare.

”Man bör inte räkna med att hushållen kan få betydelse för att lösa problemen på elmarknaden. Hushållen är inte tillräckligt priskänsliga och elavtal med varierade timpriser har inte varit särskilt populära. Analyser om hushållens roll bör bygga på rimliga antaganden.”, skriver nationalekonomen Mattias Vesterberg, på DI debatt.

Undanhållandet av information om hur skolor presterar underminerar kvalitetskonkurrensen, skriver nationalekonomen Mårten Blix i en gästledare i SvD.

Han menar att snäva juridiska tolkningar ibland kan få långtgående konsekvenser. Högsta Förvaltningsdomstolen har fastställt lägre instansers tolkning kring friskolor. Ett resultat är att information om elever vid friskolor kan likställas med en affärshemlighet.

”För barn, föräldrar och den svenska skolan kan konsekvenserna likväl bli förödande inom en ganska snar framtid. Utan relevant information om skolor och dess elever kommer det fria skolvalet knappast att fungera. Om information som krävs för fria skolval försvinner kan det mycket väl bli dödsstöten för en i huvudsak väl fungerande modell”, skriver han i SvD.

Moderaterna John Norell och Johannes Nathell oroas för att arvsskatten kan vara på väg tillbaka.

”Att frågan om skattens införande nu är uppe på tapeten igen är olyckligt då det finns en rad problem med den”, skriver de.

De två debattörerna anser att en arvsskatt är principiellt fel eftersom arv redan är beskattade pengar. ”Den som tjänat ihop en förmögenhet att ge vidare till sina arvtagare har redan betalat inkomst- och/eller kapitalinkomstskatt på inkomsterna.”

De skriver att arvsskatt slår främst mot medelklassen som sällan har stora arv att fördela.

Det finns en risk att Sverige och Danmark blir bromsklossar i Europasamarbetet i och med ländernas inställning till EU:s nya långtidsbudget. I stället måste länderna vara konstruktiva, skriver fem nationalekonomer på SvD Debatt.

Länderna utgör, tillsammans med Nederländerna och Österrike, EU:s mest sparsamma kvartett i samtalen. De förespråkar lån framför bidrag.

”Denna historiskt djupa ekonomiska kris är inte rätt tillfälle att vara snål. Frågan om lån eller bidrag är dessutom av liten ekonomisk betydelse för skattebetalarna i Sverige och Danmark”, skriver de.

Efter krisen och inte just nu, fortsätter de, är det läge att ställa krav på medlemsländerna om ordning och reda i statsfinanserna.

Rusande elpriser i södra Sverige mitt i sommaren, panikupphandlingar av kärnkraft och ett chockat näringsliv som bara kan se på när politiken stänger av strömmen. ”Detta är bara en föraning av vad som komma skall”, säger en expert till fPlus om läget i det svenska elsystemet.

Småföretag vågar nyanställa mer om de slipper stora kostnader för att säga upp någon som missköter sig, menar professor Oskar Nordström Skans. ”LAS-förslaget är utformat så att anställda inte kan sägas upp godtyckligt”, säger han till Arbetsmarknadsnytt.