Toppekonomer berättar för fPlus om hur de ser på riskerna för en finanskris. ”Corona är ett typexempel på sånt som triggar igång en finanskris”, säger krisforskaren Fredrik NG Andersson medan Anders Borg säger att det fortfarande finns krut kvar i finanspolitiken. ”Den styrkan bör användas nu”.

Samhällsnyttan vinner på RUT-avdraget. Och kostnaderna är mindre än vad regeringens analys visar. Det menar Lars Hultkrantz, seniorprofessor i nationalekonomi, Örebro universitet i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Debatten kring och utredningarna om RUT-avdraget är många och intensiva. Men ingen har försökt besvara frågan om nyttan av avdraget för hushållsnära tjänster är större än kostnaderna. Lars Hultkrantz tar upp ett par faktorer, bland annat nyttokostnaden för stressade småbarnsföräldrar och äldre men också ekonomiska beräkningar av det så kallade konsumentöverskottet och den samhällsekonomiska kostnaden och skatteeffekter.

– Självklart måste reformer finansieras. Men de flesta politiska åtgärder och investeringar är inte självfinansierade. Därför är alltid den första fråga som måste ställas om samhällsnyttan är större än kostnaden. Jag har visat här är att så verkar vara fallet för rutavdraget.

Coronaviruset får börserna att lysa rött och ännu finns ingen ljusning i sikte. Men någon finanskris är inte att tala om.

Däremot kan den ekonomiska politiken framöver bli avgörande för hårt drabbade företag, anser experter.

Flera experter varnar för att Sverige kan förlora 70 miljarder om OECD får igenom sin globala bolagsskattereform.

– Sverige har allt att förlora på det här. Nu är det fråga om skademinimering, säger Claes Hammarstedt, internationell skatteexpert vid Svenskt Näringsliv, till Di.

OECD har tagit fram ett förslag till en ny modell för bolagsbeskattning, som flyttar skatteintäkter till de länder där handeln sker. Frågan har ibland benämnts digitalskatt, efter Frankrikes bråk om beskattning av amerikanska nätjättar om Amazon och Google. Men reformen slår betydligt bredare.

– Det är vilseledande att kalla det här för digitalskatt. Det här kommer att beröra generella principer som gäller alla svenska exportföretag. Jag menar att Ericsson och AB Volvo kommer att drabbas, säger Krister Andersson, ordförande för skattearbetet på BusinessEurope, Svensk Näringslivs europeiska paraplyorgan, till Di.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, har tagit upp frågan på Ekonomistas. Han ser OECD-reformen som en tickande budgetbomb på mellan 15 och 70 miljarder för finansminister Magdalena Andersson.

OECD vill införa en en modell för bolagsskatten som kan innebära att den svenska statskassan förlorar upp till 70 miljarder kronor, skriver Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, i Ekonomistas.

Större länder har ondgjort sig över att handel med varor och tjänster sker i deras länder medan bolagsvinster hamnar i andra, ofta små, exporterande länder. OECD vill därför införa en reform av bolagsskatten som flyttar skatteintäkterna till de länder där handeln sker.

Sverige har protesterat, men det hjälper knappast, menar Waldenström. Om reformen genomförs kommer en stor del av Sveriges bolagsskatteintäkter försvinna utomlands. Bedömningar talar om tapp på mellan 15 och 70 miljarder kronor.

”Regeringen får gärna berätta hur de tänker agera ifall ett sådant statsfinansiellt bakslag inträffar”, skriver Daniel Waldenström i Ekonomistas.

Det pågår en diskussion i samhället om ökade klyftor. Men nationalekonomen Mikael Sandström oroas för förenklingarna. LO:s rapport om ökade inkomstskillnader ser han som värsta formen av avundsjukepopulism.

”De största utmaningarna med att integrera utrikes födda på arbetsmarknaden ligger i framtiden”, skriver professor Mats Hammarstedt vid Institutet för näringslivsforskning på SvD Debatt.

Han menar att det faktum att det går snabbare idag än för 10 år sedan att få in flyktingar på arbetsmarknaden bör inte skymma det faktum att de största utmaningarna med att integrera utrikes födda på arbetsmarknaden sannolikt ligger framför oss.

”Ett skäl till detta är att den utrikes födda befolkningen vuxit kraftigt i storlek under 2000-talet. I dag är närmare 2 miljoner, eller omkring 19 procent av befolkningen, födda utomlands. Vidare har den utrikes födda befolkningen i Sverige över tid förändrats med avseende på ursprung”, skriver Mats Hammarstedt på SvD Debatt.

Sveriges klimatpolitik måste fokusera mer på att verkligen minska utsläppen av växthusgaser än på att städa den egna bakgården. Det hävdar en grupp nationalekonomer och klimatforskare i en ny rapport från Konjunkturrådet.

En ny forskningsrapport visar att det är stor skillnad mellan olika åldersgrupper när det gäller vad man tror om framtida bostadspriser.

Yngre personer har ofta en mer positiv syn på bostadspriserna än äldre.

Pär Österholm, en av rapportförfattarna och professor i nationalekonomi vid Örebro universitet, menar att en förklaring kan vara olika erfarenheter av bostadsmarknaden.

– Ja, den förklaring som vi tycker verkar rimligast är att de unga under sin vuxentid inte sett så mycket annat kraftigt stigande bostadspriser, säger han till Sveriges Radio.

De äldre personerna som tillfrågades har å andra sidan varit med om den stora krisen på 1990-talet och den medföljande bostadskraschen.

Andra skillnader som framkom i rapporten är att olika grupper som till exempel kvinnor tror på högre framtida prisökningar än män.

Diskussionen om höghastighetståg har blivit dynamit på regeringsnivå, visar fPlus genomgång av en av de mest laddade politiska frågorna. Flera partier har också svängt i frågan och expert säger till fPlus att ”det finns inte på kartan att den här investeringen passerar finansen”. Tågoperatörerna oroas av utvecklingen: ”Vad Sverige behöver är en ny stambana söderut från Stockholm.”