Sveriges klimatpolitik måste fokusera mer på att verkligen minska utsläppen av växthusgaser än på att städa den egna bakgården. Det hävdar en grupp nationalekonomer och klimatforskare i en ny rapport från Konjunkturrådet.

En ny forskningsrapport visar att det är stor skillnad mellan olika åldersgrupper när det gäller vad man tror om framtida bostadspriser.

Yngre personer har ofta en mer positiv syn på bostadspriserna än äldre.

Pär Österholm, en av rapportförfattarna och professor i nationalekonomi vid Örebro universitet, menar att en förklaring kan vara olika erfarenheter av bostadsmarknaden.

– Ja, den förklaring som vi tycker verkar rimligast är att de unga under sin vuxentid inte sett så mycket annat kraftigt stigande bostadspriser, säger han till Sveriges Radio.

De äldre personerna som tillfrågades har å andra sidan varit med om den stora krisen på 1990-talet och den medföljande bostadskraschen.

Andra skillnader som framkom i rapporten är att olika grupper som till exempel kvinnor tror på högre framtida prisökningar än män.

Diskussionen om höghastighetståg har blivit dynamit på regeringsnivå, visar fPlus genomgång av en av de mest laddade politiska frågorna. Flera partier har också svängt i frågan och expert säger till fPlus att ”det finns inte på kartan att den här investeringen passerar finansen”. Tågoperatörerna oroas av utvecklingen: ”Vad Sverige behöver är en ny stambana söderut från Stockholm.”

”Skattesystemet med bonus malus gör att fordonskombinationen bil och husvagn kan premieras framför en husbil – trots att den senare har lägre utsläpp”.

Det skriver Runar Brännlund, professor i nationalekonomi, på SvD:s debattsida.

Han visar med ett exempel att för den som står i valet och kvalet mellan att köpa en husbil eller husvagn att valet faller på en husvagn, men att det kan leda till ökade koldioxidutsläpp.

”Om det är utsläppen från bilar man vill komma åt, skrota då bonus malus och beskatta de faktiska utsläppen när vi använder bilen, det vill säga det fossila bränslet”, avslutar han.

Redan kring 40-strecken kan ålder bli det som hindrar dig från att få jobbet. Det visar en ny rapport från Delegationen för senior arbetskraft som TT skriver om.

– Det är ett problem, både för samhället och för individen, säger Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Magnus Carlsson och nationalekonomen Stefan Eriksson har författat rapporten.

2014 skedde fem mord med koppling till handel med svartkontrakt på bostadsmarknaden, säger Jacob Lundberg på Timbro till Arbetsmarknadsnytt, AMN. Och en ny rapport visar att ingen gynnas av reglerade hyror. Ingen – utom en enda privilegierad grupp.

Frågan är inte om, utan när en finanskrasch kommer. När krisen väl briserar står Sverige utan skydd, menar experter. Bostadsmarknaden pekas ut som den stora risken. ”Alla som köpt en bostad de senaste åren med höga lån ligger väldigt risigt till”, säger nationalekonomen Fredrik N G Andersson till fPlus.

Står människan inför en mer eller mindre förestående utrotning på grund av klimatkrisen? Det kan man i alla fall tro om man läser argumenten från en del klimatdebattörer.

Då väcks frågan vad som ska göras för att förhindra detta, resonerar Johanna Möllerström, Professor i nationalekonomi vid George Mason University och krönikör i tidningen Svenska Dagbladet.

Hon har svårt att ta alarmisterna på allvar för att de föreslår så lama lösningar. Sluta flyga, fimpa sugröret, bli vegan, säger man.

”Tamheten och det nästintill meningslösa i de här förslagen står i bjärt kontrast till hur problemet målas upp”, skriver Möllerström.

Om så alla människor i USA och Europa skulle göra just detta så skulle det inte spela någon som helst roll med tanke på utsläppsmängderna från Kina och Indien.

Däremot saknas de extrema förslagen som krav på att bygga ut kärnkraften kraftigt eller att stänga alla kolkraftverk. Eller för den delen, att förespråka militära ingrepp mot de länderna.

Orsaken, resonerar Möllerström, till att de extrema förslagen inte läggs kanske beror på att dessa personer egentligen inte tror att det handlar om några existentiella hot.

Flera konsumentgrupper som Elskatteupproret och och Skattebetalarna rasar mot elskattens effekter på hushållens ekonomier. Sedan elmarknaden avreglerades 1996 har skatten fyrdubblats och står nu för omkring 45 procent av elpriset, skriver Dina Pengar.

Dessutom väntas nya höjningar av skattepriset redan nästa år i samband med att regeringen inför en årlig indexering av elskatten.

Vidare kan den gröna skatteväxlingen bidra till ytterligare höjningar längre fram.

Enligt Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå Universitet, är det missledande att hävda att skatten finns av miljöskäl då regeringen på andra sidan subventionerar elcyklar, säger elcyklar, elbilar med mera.

Socialdemokraterna vill slopa överskottsmålet. Det säger finansminister Magdalena Andersson (S). ”Det är oansvarigt att förändra finanspolitiska regler som bara har varit i kraft i elva månader”, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.