Lars Jonung, professor i nationalekonomi, varnar för att en nedstängning av Sverige skulle slunga landet in i en ännu värre ekonomisk kris. Det säger han till SVT.

Andra debattörer – till exempel virologen Fredrik Elgh – har argumenterat för att en total lockdown skulle vara det bästa sättet att stoppa den kraftiga smittspridningen. Jonung menar att det skapar problem för ekonomin utan att bevisligen minska dödstalen.

– Hittills ger forskningen föga stöd för lockdowns (...) Går alla ned i källaren har vi inte mycket att komma tillbaka till. Det blir ekonomisk harakiri, säger han till SVT.

Regeringar som vågar skapa stor ekonomisk frihet för sina medborgare och företag klarar kriser bättre. Det konstaterar forskaren Christian Bjørnskov, professor i nationalekonomi vid Aarhus universitet och IFN, och Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på Timbro.

I en Timbro-rapport visar de att risken för kris är mindre vid ekonomisk frihet och att inkomstförlusterna blir lägre.

”Friare marknader ger inte bara tillväxt i goda tider, utan också motståndskraft i kris. I stället för kontraproduktiva åtgärder som hårdare statligt tag om ekonomin bör vi lägga grunden för att minska risken för framtida kriser, genom högre grad av ekonomisk frihet och lägre grad av reglerad ekonomi”, skriver de på DI debatt.

I en handvändning förbyttes prognoser om återhämtning till en ny krisvåg. fPlus har pratat med tunga ekonomer om vad som väntar. ”Ett W-scenario innebär ett två procent större tapp i BNP. Det är en rätt stor skillnad”, säger chefsekonomen Bettina Kashefi.

Den svenska modellen där fack och arbetsgivare genom kollektivavtal reglerar löner och villkor på arbetsmarknaden har fungerat väl genom åren, skriver Arbetsmarknadsnytt. Men EU:s intresse för reformer inom arbetsmarknadsområdet har ökat och flera förslag som hotar den svenska modellen är på gång.

Det handlar bland annat om att införa gemensamma minimilöner för EU:s medlemsstater. Att lönerna ska höjas för de som har alldeles för låg lön är de flesta eniga om, men i Sverige upprätthålls generellt bra nivåer och få ligger på avtalens lägstalöner.

– Vi vill vinna kriget, säger LO:s vice ordförande Therese Guovelin till sajten.

Hon får med håll från både arbetsgivare och svenska EU-parlamentariker.

– Det skulle vara väldigt olyckligt. Den svenska modellen har fungerat väl under lång tid och lagstiftning på EU-nivå skulle innebära ett hot mot den, säger EU-parlamentarikern Jessica Polfärd (M) till Arbetsmarknadsnytt.

Hon fortsätter:

– I Sverige har vi redan en fungerande lönemodell som vi inte är intresserade att göra avkall på. Ur svenskt perspektiv ser vi förslaget som ett försök att fixa något som inte är trasigt.

Krisen i sig motiverar inte skattehöjningar, enligt Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi och tidigare vice riksbankschef. ”Att strama åt finanspolitiken skulle förvärra en redan skör ekonomi”, säger hon till fPlus. Hon har även varit statssekreterare under Magdalena Andersson.

Riksdagen har som mål att minska utsläppen från transporter med 70 procent. Samtidigt kör svenskarna bil som aldrig förr. ”Klimatmålet kommer inte att nås. Det vet alla”, säger trafikprofessorn Maria Bratt Börjesson till fPlus.

Svensk politik är som bäst under akut kris när det brinner, precis som under våren. Därför är reformtorkan i svensk ekonomi över, helt enkelt därför att situationen kräver det, skriver krönikören Robert Gidehag.

”Dagens skola erbjuder inte de avgörande kunskaperna till alla. Sedan den relativistiska kunskapssynen tog över lämnas de med sämst förutsättningar åt sitt öde - och de blir lätta offer för kriminella”, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, på GP:s debattsida.

För att Sverige ska förbli ett humant, inkluderande och välfungerande samhälle behöver vi vända utvecklingen i skolan.

”Många av de barn som inte kan förlita sig på att föräldrarna har de språkkunskaper och den utbildningsnivå som krävs för att kompensera för bristerna i den svenska skolan hamnar i ett permanent utanförskap”, skriver han vidare.

”Man bör inte räkna med att hushållen kan få betydelse för att lösa problemen på elmarknaden. Hushållen är inte tillräckligt priskänsliga och elavtal med varierade timpriser har inte varit särskilt populära. Analyser om hushållens roll bör bygga på rimliga antaganden.”, skriver nationalekonomen Mattias Vesterberg, på DI debatt.

Undanhållandet av information om hur skolor presterar underminerar kvalitetskonkurrensen, skriver nationalekonomen Mårten Blix i en gästledare i SvD.

Han menar att snäva juridiska tolkningar ibland kan få långtgående konsekvenser. Högsta Förvaltningsdomstolen har fastställt lägre instansers tolkning kring friskolor. Ett resultat är att information om elever vid friskolor kan likställas med en affärshemlighet.

”För barn, föräldrar och den svenska skolan kan konsekvenserna likväl bli förödande inom en ganska snar framtid. Utan relevant information om skolor och dess elever kommer det fria skolvalet knappast att fungera. Om information som krävs för fria skolval försvinner kan det mycket väl bli dödsstöten för en i huvudsak väl fungerande modell”, skriver han i SvD.