Räntan på den amerikanska 30-åriga statsobligationen föll under 2 procent under natten för första gången någonsin, skriver CNBC. Som lägst var den 1,97 procent under natten.

Samtidigt har den amerikanska 30-åriga obligationen fortfarande högre avkastning än flera av sina motsvarigheter globalt. Japans tippade under 0,15 procent och tyska runt 0,13 procent.

Under gårdagen föll den 10-åriga statslåneräntan under den 2-åriga, vilket skapat den inverterad räntekurva – något som inte hänt sedan finanskrisen.

Att USA:s president Donald Trump backar i handelskriget med Kina genom att skjuta upp tullar på en rad olika varor till december, är en klen tröst i handelskonflikten. Det menar Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

Hon menar att vi behöver backa betydligt mer för att marknader och företag ska känna att de vågar vara optimistiska igen om framtiden, skriver TT.

Vidare säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB att det finns en naivitet kring hur handelskonflikten ska kunna lösas och hänvisar till att liknande handelsamtal har tagit uppemot sju-åtta år innan det har nåtts en överenskommelse.

– Det vi kan hoppas på är ett delavtal, att man tar några steg på vägen i att nå enighet, säger han.

Framöver kan vi räkna med fortsatta bakslag i och med att handelskonflikten speglar en större konflikt, teknikkampenn om vem ska leda den fjärde industriella revolutionen.

En kavalkad av räntesänkningar i USA, Nya Zeeland, Indien och Thailand och allra senast i Filippinerna, kan sätta press på riksbankschefen Stefan Ingves att sänka räntan tidigast i höst, skriver DI.

I Nya Zeeland, Indien och Thailand hänvisade man till en bromsande global konjunktur i spåren av handelskonflikten mellan USA och Kina.

I USA var tonläget mer optimistik. Då utgick amerikanska centralbankschefen Jerome Powell från att spänningarna mellan Kina och USA dämpats igen och att sänkningarna handlade snarare om en "justering i mitten av cykeln". Men dagen efter var handelskriget tillbaka i fokus efter att USA:s president Donald Trump hotat med nya tullar på kinesiska varor, vilket ändrar förutsättningarna.

Detta har ökat sannolikheten för att fler räntesänkningar är att vänta i USA och även i Europa där förväntningarna om en räntesänkning hos ECB har ökat från 50 till 86 procent sedan räntebeskedet i juli, enligt data från Bloomberg.

Samtidigt tror fler analytiker att Ingves också tvingas sänka räntan tidigast i oktober.

En teori som förstärks av att inflationen sannolikt kommer att komma in under Riksbankens prognos, skriver Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson i ett kundbrev.

”Räntesänkningar kan inte uteslutas”, skriver han.

Krympande orderböcker påverkar arbetstiden. Kortare arbetstid ger mindre lön men i Tyskland träder regeringen in och kompenserar för den minskade lönen. Det höll många företag under armarna under finanskrisen 2008 och kan vara på gång igen, rapporterar Ny Teknik.

Tyskland känner redan nu av en sviktande orderingång, främst i bilindustrin. Faktum är att i den tunga fordonsindustrin har 30 procent av de tyska företagen nu gått över till kortare arbetstider för vissa anställda. Samtidigt kompenseras alltså de anställda med statliga pengar, ett system som testats under tidigare konjunktursvackor, inte bara i Tyskland och stoppat massuppsägningar.

Även i Sverige sneglar man på de europeiska länder som anammat modellen, bland andra Nederländerna och Frankrike. Svenska fackförbund anser att ett motsvarande system är nödvändiga för att upprätthålla den svenska industrins konkurrenskraft. Det är en analys som företagen instämmer i.

– Erfarenheten från 2008 är att de länder som hade ett sådant här system klarade sig bättre, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen till Ny Teknik.

Beskedet att svensk BNP sjunker pekar på att en ekonomisk inbromsning är att vänta, enligt analytikerkåren. Kronan tappade efter beskedet, skriver DI.

”Kalldusch – både för svensk ekonomi och tjänstemannen på SCB som igår släppte BNP-siffran”, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist på Twitter efter att delar av statistiken läckt ut i förtid på måndagskvällen.

DI hänvisar också till Nordea som i en snabbkommentar skriver att en svagare inhemsk efterfrågan är att skylla för inbromsningen.

”Den större bilden är att inhemsk efterfrågan är svag. Exporten har varit överraskande hälsosam under första halvåret, men alla indikatorer pekar på en inbromsning framöver”, skriver Nordea.

Storbanken skriver vidare att tillväxt och resursutnyttjande har varit hög de senaste åren, medan löneökningar och inflation inte har tagit fart.

”Med lägre tillväxt och stigande arbetslöshet, krymper sannolikheten för stigande löner och inflation än mer”.

Swedbank menar att styrkan i den svenska ekonomin mattats av, vilket är dåliga nyheter för Riksbanken.

”Detta adderar en viss nedåtrisk till vår prognos om en räntehöjning i december”, skriver Swedbank.

BNP-siffrorna från SCB landade även under Riksbankens egen prognos som pekade på en uppgång om 0,1 procent i kvartalet, respektive 1,8 procent i årstakt.

Kronan föll under tisdagsmorgonen efter beskedet och handlas till 10,63 kronor per euro strax innan klockan 10, vilket kan jämföras med 10,57 kronor vid 7-tiden, skriver DI.

När värnskatten skrotas nästa år kommer Sverige inte längre vara sämst i den internationella skatteligan, beräknar tankesmedjan Timbro. Men den positiva effekten riskerar att nollställas eller till och med förvärras om regeringen går vidare med kapitalskattehöjningar, varnar flera nationalekonomer.

”Kronan är som bekant en sorglig historia”, skriver Henrik Mitelman i en analys i DI. Han menar att kronan inte alls kommer att stärkas, så som de flesta analytiker tror. ”Jag är mer skeptisk till kronan, och detta av tre skäl”, skriver han vidare.

För det första sänker Riksbanken värdet på kronan för att pressa upp importpriserna och uppfylla inflationsmålet. Dessutom har inflationen ”försvunnit” i Sverige med tanke på digitaliseringens och globaliseringens ökade konkurrens. Lönerna kommer inte att öka så som Riksbanken hoppas och därför måste kronan fortsätta att sänkas, skriver Henrik Mitelman.

För det andra är tillväxtutsikterna inte mycket bättre än i euroområdet, försätter han, med begränsade framgångar för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Och för det tredje har bytesbalansöverskottet krymp snabbt. ”Hoppet är det sista som överger oss och kronkramare finns det gott om. Jag är inte en av dem”, avslutar han.

När handelskrig och minskad efterfrågan pressar Kinas ekonomi riskerar arbetslösheten i Asiens stormakt att öka ännu mer. Kinesernas tålamod med långvarig nedgång och oro för tuffare tider är kort och det kan skapa problem för Peking – och för Xi Jinping.

Donald Trump har nyttjat handelskonflikter för att få den amerikanska centralbanken Federal Reserve dit han vill, skriver Coelis investeringschef Erik Lundkvist i Realtid.

Genom att hota med handelskrig samtidigt som den amerikanska tillväxten saktar in har Donald Trump hoppats på att Fed skulle vika sig och sänka räntan innan han utlyser en tillfällig vapenvila. Erik Lundkvist menar att marknaden ännu en gång underskattat Trump.

”Följden av lägre ränta är att det blir billigare att låna vilket är bra för både företag och hushåll. Räntesänkningar talar även för dollarförsvagning vilket gynnar amerikanska exportbolag och därmed deras anställda. Det är bra för tillväxten och positivt för Trump som vill bli omvald nästa år”, skriver han.

Erik Lundkvist anser att risken för en upptrappning av ett handelskrig i närtid avtagit. Detta minskar i sin tur marknadens oro för konjunkturavmattningen och risken för ett större börsfall på kort sikt.

Fram till åren efter millennieskiftet blomstrade det svenska entreprenörskapet. Men sedan dess har något dramatiskt hänt. Det svenska entreprenörskapet har gått i stå, bekräftar flera studier. ”Sverige är i det närmaste schizofrent i sitt förhållande till sina entreprenörer”, säger entreprenörskapsforskaren och professorn Karl Wennberg.