Norges styrande partier vill minska norrmännens inköp i svenska butiker längs gränsen och sänker avgifterna på typiska gränshandelsvaror.

– Det här beslutet innebär att vi måste tänka till och fundera på hur vi kan göra det här ännu bättre än i dag, säger Mats Idbratt, chef för Gottebiten i Nordby köpcenter i Strömstad.

Den budget som den norska regeringen kommit överens med Fremskrittspartiet om innehåller sänkningar av avgifter på typiska gränshandelsvaror, som godis, läsk och tobak. Tanken är att norrmän ska avstå från inköpsturer till Sverige även när gränsen så småningom öppnas igen.

– De stängda gränserna har visat att det är möjligt att skapa flera arbetstillfällen i Norge då minskad gränshandel skapar större efterfrågan i Norge, säger Siv Jensen, partiledare för Fremskrittspartiet på partiets hemsida.

Den stängda gränsen har medfört ett uppsving med nyanställningar för handeln i Norge. Livsmedelshandlare och Vinmonopolet nära gränsen har fått ett uppsving.

Men handlare på den svenska sidan gränsen tar beslutet med upphöjt lugn.

– Jag tror inte det kommer att påverka gränshandeln i någon större utsträckning. Prisskillnaderna är så stora och kostnadsnivån i Norge är så hög. Det är fler mekanismer som ligger bakom gränshandeln än att man köpa billigt snus, säger Ståle Løvheim, chef för Nordby Shoppingcenter i Strömstad.

Avgifterna på socker och choklad tas bort helt i budgetförslaget. Avgiften på läsk halveras, medan avgiften på tobak sänks med 25 procent. Beslutet kanske slår hårdast mot godisbutikerna.

– Det är inte positivt för oss. Men vi tror ändå att vi kommer att ha en bra affär. Det är definitivt inte frågan om någon krisstämpel, säger Mats Idbratt.

Många hoppas att det kommande vaccineringsprogrammet kommer att stoppa coronakrisens effekter. Men företagen drar inte samma slutsatser, skriver DI.

– Jag hoppas på ett vaccin så klart, men att få fram ett vaccin och att klara massvaccinering och nå flockimmunitet är två olika frågor, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, till DI.

Företagen ser hellre att restriktionerna och råden mjukas upp.

Regeringen har gett Konkurrensverket uppdraget att granska och säkerställa att e-handeln sker på lika villkor. Beslutet kommer efter att Amazon lanserat sin svenska sajt, rapporterar SVT.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) säger att ”det finns oro från småhandlare”.

Konkurrensverket ska bland annat se över frågor som prisbildning och konkurrens på lika villkor.

– Om det visar sig att det finns oschysst konkurrens eller att man försöker bli av med konkurrenter då måste man föreslå åtgärder för att gynna kunderna, säger Baylan.

Regeringens förslag om att företag ska kunna förlänga korttidspermitteringarna i upp till ytterligare sju månader går nu ut på remiss, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Samtidigt vill regeringen införa nya krav för att förebygga missbruk. Dessutom införs tydligare regler kring företagens vinstutdelningar för att öka förutsebarheten.

”Arbetsgivaren har inte rätt till stöd om arbetsgivaren under perioden, två månader före stödperioden eller sex månader efter stödperioden beslutar om eller verkställer vinstutdelning”, heter det.

Däremot kan koncernbidrag lämnas under stödperioden.

Regeringen presenterade flera av förslagen tidigare i november – något som näringslivet välkomnade.

Vart sjätte företag har akuta likvida problem. Det skriver Dagens Industri och hänvisar till Svenskt Näringslivs företagarpanel som innefattar samtliga branscher och storlekar.

– Jag kan inte se något annat alternativ än att konkurserna tar fart igen, säger Johan Kreicbergs, ekonom på Svenskt Näringsliv, till DI.

Kreicberg föreslår nya skatteanstånd då de krisåtgärder som finna inte löser de akuta likvida problemen nu.

Nästan alla ledarsidor avhandlar olika ämnen på torsdagen, men DI och Expressen fokuserar på näringslivets relationer med Kina.

Näringslivet fjäskar med Kina, tycker Expressens ledarsida, som konstaterar att många svenska företag vill använda kinesisk teknik för att den är billig. Men tidningen anser att beroendet börjar bli ett säkerhetsproblem.

”Kina tänker i sekel, sa Henry Kissinger. Näringslivet tänker i kvartal.”

Medan svenska partier och myndigheter tävlar om vem som är hårdast mot Kina öppnar landet upp för utländskt ägande, skriver Ellen Gustafsson i DI. Hon ser Scanias etablering i Rugao som ett styrkebesked för ekonomisk öppenhet.

”Det bör i större utsträckning ge avtryck i den hätska svenska debatten”, skriver hon.

DN fokuserar i stället på svensk skola. Ledarsidan uppmanar Liberalerna att gå fram med följande budskap: Friskolorna är berikande för Sverige, men systemet behöver flera viktiga reformer.

De svenska bankerna, och den svenska kredtiförsörjningen, har klarat sig väl trots pandemi. Det konstaterar Finansinspektionern, skriver DI. Ändå vill myndigheten inte ge klartecken för utdelning till aktieägarna.

– Den gäller i den meningen att vi inte tycker de ska dela ut 2020, säger Erik Thedéen, generaldirektör på FI, till Di.

Den fortsatta rekommendationen är att inte dela ut ”eftersom det är en sådan monumental osäkerhet”, förklarar han.

Torbjörn Kronander, vd Sectra, är inte nöjd med regeringens beslut att fler företag ska omfattas av de gynnsammare reglerna för personaloptioner. Han anser att reglerna ska vara de samma för alla företagare.

”Det vi behöver göra nu är att antingen kraftigt minska skillnaderna mellan inkomstbeskattning och kapitalbeskattning (då försvinner anledningen att ställa ut personaloptioner). Eller så måste alla företag kunna ställa ut kvalificerade personaloptioner”, skriver han på DI Debatt.

Han anser att det nuvarande systemet är kontraproduktivt om Sverige ska lyckas skapa fler stora företag i framtiden.

Regeringen har gett klart besked om att de företagare som har avslutat en period med krisstöd ska ges möjlighet att omfattas av nya stöd. Ändå står det att korttidspermitteringarna omfattas av en karensregel på Tillväxtverkets hemsida, skriver DI.

Johan Gustafsson, regionchef på Svenskt Näringsliv, är kritisk. 

– Mängder av företagare får besked av Tillväxtverket att de inte har rätt att korttidspermittera. I värsta fall leder det till att folk lägger ned företag som hade kunnat överleva, säger han till DI.

Så här står det på Tillväxtverkets hemsida: ”Efter företagets stödperiod finns en karenstid på 24 kalendermånader. Under denna period kan företaget alltså inte erhålla stöd.”

Omställningsstödet till företag och enskilda näringsidkare förlängs året ut. Det skriver de fyra Januaripartierna S, C, L och MP i en debattartikel i Aftonbladet.

Partierna skriver bland annat att smittspridningen ökat kraftigt och att läget i Sverige är mycket allvarligt.

Därför förlängs nu stöden året ut, som gällt under perioden augusti till oktober.

Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, menar att beskedet är välkommet.

– Det nya läget med skärpta restriktioner motiverar dock ytterligare åtgärder. Bland annat behöver kravet på omsättningsfall sänkas från 50 till 30 procent, systemet för skatteanstånd förbättras så att företagens likviditet stärks, och den tillfälliga ersättningen för höga sjuklönekostnader bör gälla även under första halvåret 2021 säger Jan-Olof Jacke.