Nya regler tvingar serveringsställen som ligger i gallerior, och som inte endast kan nås genom egna entréer, att ha ökad kontroll på middagsgästerna. Antalet besökare i ett sällskap får endast uppgå till en person.

– När beskedet kom i fredags var det oerhört många frågor, och vi ville ju kunna meddela vår personal vad som gäller. Idag vet vi att ett barn får sitta med en vuxen, men då är följdfrågan var gränsen går för barn. Det vet vi inte, säger Simon Wanler, vd för Bastard Burgers som har 14 restauranger belägna i gallerior, till Besöksliv.

Han räknar med ett rejält försäljningstapp på de av hans restauranger som ligger i gallerior.

Krögarna Tareq Taylor och Niklas Ahlbom skriver på Expressen debatt att regeringen har övergett den krisande restaurangbranschen. Krisstöden funkar inte, menar de. Särskilt kritisk är de mot Annie Lööf och Nyamko Sabuni som han anser borde göra mer för företagen.

”Ett rimligt anständighetskrav är att regeringen ersätter företagen skyndsamt och presenterar belägg för att åtgärder jämförbara med näringsförbud verkligen ger avsedd effekt”, slår de fast.  

Hamburgerkedjan Max räknar med att intäkterna minskade med omring 14 procent under pandemiåret 2020 – och att vinsten halverades till 200 miljoner kronor. Det uppger bolagets vd Richard Bergfors i en intervju med DI där han även riktar kritik mot regeringens senaste krisbesked om att alla restauranger måste stänga 20.30 från och med 1 mars.

– Det känns som att man använder restaurangbranschen som en slagpåse i en pandemibekämpning, säger han.

Nedstängningsstödet kompletteras med en ersättning för lönekostnader, meddelar regeringen på en presskonferens där finansminister Magdalena Andersson varnade för att en tredje våg under pandemin.

Centerpartiet begär en särskild debatt i riksdagen med anledning av förseningarna i utbetalningarna till krisdrabbade företag. Partiet har flera gånger uppmanat regeringen att skjuta till pengar så att myndigheterna ska få ut pengar till företagen i tid.

– Vi gör allt vi kan för att sätta press på regeringen. Det händer ingenting, säger gruppledaren Anders W Jonsson till TT.

Frågan är då vad regeringen kan göra. Ansvariga myndigheter har hänvisat till att det tar tid att ställa om de administrativa systemen innan pengar kan betalas ut.

– Det beror ju på vilken inställning man har, säger Jonsson, som anser att regeringen bör betala ut pengarna direkt och korrigera i efterhand.

Det är nu upp till talmannen att bestämma om det ska anordnas en särskild debatt i frågan.

Förvaltningsrätten i Stockholm har 1 900 ärenden där bolag tar strid mot Tillväxtverket, rapporterar DI. Men det är nästan omöjligt att vinna dessa ärenden, enbart 79 företag har fått bifall. Ytterligare 44 har fått delvis rätt i sina överklaganden

Anna Danielsbacka driver Hotell Wettern i Karlsborg. Hon har ett krav på sig att betala tillbaka 120 000 kronor eftersom företaget lämnade in sin avstämning försent. Anna Danielsbacka berättar att det berodde på tekniska problem, men att myndigheten inte lyssnar på henne.

– Det hade varit en bra idé om Tillväxtverket loggade samtal som många andra myndigheter gör, säger hon till DI och menar att hon varit i kontakt med teknisk support.

Omställningsstödet till krisande företag under pandemin förlängs över mars och april, enligt SVT. Det nuvarande stödet löper ut den sista februari. Dessutom förlängs korttidspermitteringarna, rapporterar DN.

Enligt överenskommelsen mellan Januaripartierna kan företag med färre än 50 anställda få 90 procent av sina fasta kostnader täckta om omsättningen fallit med minst 30 procent. För större företag gäller 70 procent, skriver SVT.

– För många företag innebär de fortsatta restriktionerna ytterligare en utmaning efter ett extremt tufft år. Därför är det välkommet att regeringen och samarbetspartierna kommit överens om att förlänga både omställningsstödet och de förstärkta nivåerna i stödet till korttidspermittering till och med april månad, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

Han påpekar att det är viktigt att stöden verkligen snabbt når fram till företagen, vilket även Almegas vd Thomas Erséus framhåller.

– Förslaget är nödvändigt för att rädda jobb och företag även om två extra månader är för lite. Men nu måste fokus ligga på att få ut stöden till företagen utan ytterligare dröjsmål, säger han i en kommentar.

Svenska Taxiförbundet är inne på samma linje.

– Fortsatta restriktioner kräver inte bara förlängda krisåtgärder. Stödpaketen måste också betalas ut, säger Claudio Skubla förbundsdirektör på Svenska Taxiförbundet, i en kommentar.

Regeringen förlänger även stödet till korttidspermittering, rapporterar DN. Detta innebär att kridsdrabbade företag kan använda sig av korttidsarbete med upp till 80 procent av arbetstiden fram till slutet av april. Staten kommer därmed stå för 75 procent av företagens kostnader för arbetstidsminskningen även under april.

– Det handlar om att stötta företagen i en väldigt svår situation och att rädda människors jobb och försörjning. Det här är ett viktigt stöd för att inte behöva säga upp personal, säger Åsa Lindhagen(MP), finansmarknadsminister, till DN.

Sverige bör säga nej till EU-kommissionens förslag om att begränsa ägarnas makt i styrelserummet, skriver Tobias Wikström i en DI-ledare.

”Allra viktigast är kanske att EU-begränsad aktieutdelning är ett brott mot det fria entreprenörskapet och den privata äganderätten. Svenska riksdagsmajoriteter har, med kraft, avvisat den här typen av idéer, antingen det är 1970-talets löntagarfonder som avskaffades eller 2010-talets Reepaluutredning som aldrig genomfördes”, skriver han.

Framtidstron ökar bland Sveriges företagare och tillförsikten är nu större än tidigare under coronakrisen, även om den ekonomiska aktiviteten fortsatt är låg. Det framgår av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs företagarpanel med 5 100 deltagande företag.

– Vi ser att krisstöden har haft effekt. Sverige har lyckats undvika de värsta katastrofscenarierna och fallet i BNP är hittills lägre än i många jämförbara länder, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi enligt ett pressmeddelande.

Femton organisationer har skrivit ett brev till Sjöfartsverket för att protestera mot att farleds- och lotsavgifterna höjs i februari. Svensk sjöfart har drabbats hårt under pandemin med varsel och uppsägningar som följd.

– Näringslivets Transportråd menar att en avgiftshöjning skulle ha negativ inverkan på näringslivets konkurrenskraft och möjligheter att återhämta sig från pandemin och bidra till en mer hållbar återstart av samhället, säger Jenni Ranhagen, kanslichef på Näringslivets transportråd.

Skribenterna vill att myndigheten ska finansieras med ökade anslag istället för ökade avgifter.