Regeringen vill satsa 50 miljoner kronor årligen mellan 2020 och 2022 för att stärka och värna äganderätten av skog. Det är ett av förslagen som regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna har tagit fram till höstbudgeten.

Enligt ett pressmeddelande från Näringsdepartementet vill regeringen även satsa 30 miljoner kronor årligen under samma period för att bekämpa skogsskador.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) säger att skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste basindustrier.

Naturvårdsverkets olagliga förbud kostade företagaren Evald Hellgren nära 700 000 kronor i uteblivna försäljningsintäkter. Trots det förvägras han skadestånd för misstaget. ”Varför ska jag lida för att en statstjänsteman inte kan göra sitt jobb”, säger han.

Regeringsförklaringen innehåller flera goda ambitioner och nu gäller det för regeringen att förverkliga dem i praktisk politik. Så kommenterar Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke tisdagens regeringsförklaring.

I ett pressmeddelande säger Jacke bland annat att det är ”utmärkt” att statsminister Stefan Löfven lyfter företagens viktiga roll i klimatarbetet. Samtidigt tycker han att det är förvånande att regeringens nya välfärdskommission inte har plats för näringslivet.

– Vi vet att välfärden står inför stora utmaningar. För att klara dem krävs innovationer och nytänkande, något som företagen i dag i hög grad står för, säger han.

Var tredje svensk drömmer om att ha ett eget företag, skriver Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs. Men han menar att det finns många hinder som gör att steget att starta eget är stort.

”Sverige behöver sänka trösklarna till småföretagslivet, exempelvis genom att ge alla invånare rätt till F-skatt lika självklart som A-skatt”, skriver han.

Han vill att alla i Sverige ska få F-skatt automatiskt. Han vill också att trygghetssystemen för företagare reformeras. ”I dag är de lappade och lagade varianter av löneanställdas system och tar inte hänsyn till företagares vardag”, skriver han.

Trots att konjunkturen vacklar ökade antalet nybildade företag med 3 procent i det första kvartalet jämfört med samma period 2018. Det visar siffror från myndigheten Tillväxtanalys, skriver DI.

Det är ett trendbrott mot de två föregående åren då nyföretagandet minskat.

En förklaring kan vara att regeringen efter januariöverenskommelsen signalerade mer fokus på företagandet, säger Nyföretagarcentrums marknadschef Mats Evergren till tidningen. Han tror dock att det planar ut nu:

– Vi kommer kanske inte se att att uppgången fortsätter utan man kommer vara försiktig för att se vad som händer framöver.

Kvinnor missgynnas kontinuerligt av de internationella handelsavtal som finns i dag, uppger handelsminister Ann Linde (S) i en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon.

Hon tar bland annat upp att det är högre tullar på kvinnokläder än på manskläder och att krockdockor anpassas efter manskroppar. Därför vill hon att en jämställdhetsanalys görs i alla nya handelsavtal.

När hon började driva frågan om en feministisk handelspolitik möttes hon av fnissande i Världshandelsorganisationen.

– De tyckte det var lite löjligt då. Men nu verkar det ha gått in att det finns skillnader mellan könen.

Här är listan på Sveriges dummaste regler 2019 och exempel på hur de har använts. Som när myndigheten stoppade biobränsle gjort på hästbajs eller Leif Mannerström tog strid mot en vansinnig regel.

Arbetstidslagen är i akut behov av uppdatering, skriver Lydia Wålsten i en ledare i SvD. Det var Stockholm Direkt som rapporterade om strippföretaget Crazy Candy Club som har frilansare som ofta dansar efter klockan 00.00. Företag som bedriver verksamhet efter tolvslaget måste dock ha kollektivavtal – även om det arbetar med frilansare som också jobbar på andra platser. Efter en inspektion från Arbetsmiljöverket riskerar strippföretaget därför att få arbetsförbud och böter, förklarar Lydia Wålsten.

”Svenska företagare som bedriver verksamhet i övergången mellan natt och dag lever just nu som Askungen. Allt förändras efter midnatt”, skriver Lydia Wålsten vidare. Hon nämner att det är ologiskt att det krävs kollektivavtal efter tolvslaget när det fem minuter tidigare gick bra att bedriva samma verksamhet utan. ”Presumtionen i en modern arbetstidslagstiftning borde vara att nattarbete är tillåtet, inte förbjudet, som lagen är skriven i dag”, skriver hon och påpekar att tidsgränsen borde avskaffas eller skjutas fram.

Privatpersoner måste kunna ta betalt för körningar och taxilicensen bör därför skrotas. Det skriver Lydia Wålsten på DN:s ledarsida. Samåkningstjänsten Freelway erbjuder privata aktörer att betala en avgift till företaget för att få tillgång till en app som gör det möjligt att matcha bilar som har lediga säten med personer som vill ta sig någonstans inom ett visst område.

Enligt Lydia Wålsten skulle den nya tekniken kunna göra offentliga transporter som går tomma vissa sträckor, såsom skolbussar och sjuktransporter, bokningsbara.

”Samåkning kan inte ersätta behovet av bil. Men samåkning kan öka antalet transporter på glesbygden. Det vore glädjande för äldre, som inte kan köra själva. Och för unga, som med stora avstånd mellan vännerna är beroende av sina föräldrar för att ta sig runt. Det skulle också göra bilägandet billigare, förutsatt att regelverket förändras så att de som väljer att köra en främling också kan ta betalt för den tjänst de erbjuder”, avslutar hon.

BNP ökade med 34 miljarder kronor och gav skatteintäkter på 12 miljarder tack vare förra årets rekordstora arbetskraftsinvandring, skriver DI och hänvisar till en rapport från Svenskt Näringsliv.

Rapporten – som presenteras idag – skattar värdet av arbetsinsatsen från fjolårets rekordstora arbetskraftsinvandring på Sveriges ekonomi. Enligt rapporten gav den ett tillskott på 12 miljarder kronor till statskassan och en BNP-ökning med 34 miljarder kronor. Omsättningen i företagen som anlitar arbetskraftsinvandrare växte med 64 miljarder.

– Det är direkt effekt av att man kan lösa flaskhalsar och skapa jobb och den indirekta effekten av att vi har ett fungerande system som gör att folk vill komma hit och inte avskräcks, säger Martin Ådahl (C), vars parti varit pådrivande bakom en fortsatt liberal arbetskraftsinvandring, till DI.