Yrkesakadamin ska fördubbla sina yrkeshögskoleutbildningar. Bland de 15 nya utbildningarna som ska starta kommer flera att vara inom besöksnäringen. Det skriver Besöksliv.

– Vi är jätteglada över att kunna hjälpa branschen och kompetensförsörja besöksnäringen, säger Josefine Born-Nilsson, affärsområdeschef på Yrkesakademin, till Besöksliv.

Bland annat kommer det att startas ett nytt program i Falun, där deltagare kan läsa till affärsutvecklare inom branschen.

– I och med att en helt ny flygplats kommer att invigas i Dalarna händer det väldigt mycket i den regionen, och det gäller att besöksnäringen hänger med och är på tårna redan från början, säger Josefine Born-Nilsson.

Utbildningarna kommer att starta under hösten 2019 och våren 2020, och omfattar mellan ett och två års studietid, skriver Besöksliv. Alla kommer att ske på distans med enstaka träffar, för att yrkesverksamma personer ska kunna fortsätta med sina arbeten.

– Med det här upplägget kan man fortsätta arbeta samtidigt som man utvecklas och utbildas, säger Josefine Born-Nilsson till Besöksliv.

Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Samtidigt bör utbyggnaden av den akademiska högskolan bromsas till förmån för satsningar på höjd kvalitet. Det skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv i en debattartikel i Svd.

Enligt debattörerna har yrkeshögskolan under det 10 års den funnits utvecklats till att bli ett viktigt inslag i utbildningssystemet.

”Över 90 procent av studenterna går vidare till relevanta jobb efter avslutade studier och arbetsgivarna upplever att den kompetens som kommer från yrkeshögskolan i hög grad stämmer överens med deras behov”, skriver Rönnholm och Krantz.

Yrkeshögskolan behöver därför fördubbla antalet platser inom en tioårsperiod, enligt dem.

Järnvägen ropar efter fler medarbetare men utbildningen hänger inte med. Det kommer snabbt att skapa en kompetensbrist som kan hämma hela utvecklingen inom järnvägsbranschen som just nu är inne i en expansiv fas med stora satsningar på det eftersatta järnvägsnätet. Det rapporterar DN

Trafikverket räknar med att spårbundna transporter kommer att öka med över 50 procent mellan 2014 och 2040.

Samtidigt är det redan i dag brist på nyckelpersoner som lokförare och banarbetare. Med de stora satsningarna räknar man med att det i framtiden krävs många nyanställningar inom alla led, från banarbetare och lokförare till personal inom forskning och utveckling.

– Antalet praktikplatser är flaskhalsen. Vi kan inte utbilda så många som vi behöver, för det finns inte plats för tillräckligt många elever på en gång, säger Linda Ekholm Borg, bransch­expert på arbets­givarorganisationen Al­mega och samordnare för lok­förarutbildningar i en intervju med DN.

Minst 250 miljoner kronor som skulle ha gått till viktiga yrkesutbildningar riskerar att frysa inne om övergångsregeringens budget går igenom. Kaoset kring regeringsbildningen förvärrar kompetenskrisen, skriver representanter från näringslivets branscher på SvD Debatt.

I övergångsregeringens budgetförslag saknas pengar till tidigare utlovad utbyggnad av utbildningsplatser. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna, menar debattörerna och skriver att Yrkeshögskolan är mycket framgångsrik. 93 procent av dem som examinerades 2016 hade jobb året efter.

”Vår uppmaning till riksdagens partier är att söka enighet över blockgränserna för att säkra medel till Yrkeshögskolan”, skriver representanterna från näringslivets branscher, däribland Teknikföretagen, Livsmedelsföretagen, Industriarbetsgivarna, Sveriges Byggindustrier och Transportföretagen.

Förra året sökte 3 procent fler till yrkeshögskolan än föregående år. Totalt sökte 52 400 personer till yrkeshögskolan, en ökning med 1 700 personer, och så många har aldrig sökt utbildningarna, uppger Myndigheten för yrkeshögskolan i ett pressmeddelande. Drygt var femte person valde en utbildning inom hälso- och sjukvård.

Generaldirektören Thomas Persson är övertygad om att det är de goda resultaten, 93 procent jobbar inom ett år efter examen, som lockar.

– Den stora fördelen med YH-utbildningar är att de är skräddarsydda för arbetsmarknaden. Vi beviljar bara utbildningar där vi ser att det finns efterfrågan. Det här är en utbildningsform för framtiden och den kommer att fortsätta att växa, säger Thomas Persson i pressmeddelandet.

De som påbörjar yrkeshögskolestudier har allt högre utbildningserfarenhet uppger Myndigheten för yrkeshögskolan i ett pressmeddelande. Så många som var tredje som påbörjar yrkeshögskolan har tidigare studerat på högskola eller universitet. Bland gruppen utrikes födda är nivån ännu högre.

– Den här utvecklingen kommer inte som någon överraskning. Den starka arbetslivsanknytningen, de tydliga yrkesinriktningarna och det faktum att utbildningarna leder till jobb lockar fler och fler till yrkeshögskolan, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.

Yrkeshögskolan (YH) består av hundratals eftergymnasiala utbildningar skräddarsydda utifrån arbetslivets behov.

Nio av tio arbetsgivare anser att yrkeshögskolan förser studenterna med de kompetens som efterfrågas, enligt en ny studie som Myndigheten för yrkeshögskolan publicerar idag.

Det är fem stora utbildningsområdena däribland it, ekonomi, hälso- och sjukvård och teknik som analyserats.

94 procent av de arbetsgivare som rekryterat från yrkeshögskolan anser att de examinerades kompetens i hög grad motsvarar de behov som krävs, uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

-Yrkeshögskolans uppdrag är att kompetensförsörja arbetslivet. Därför är det glädjande att vi i år fått kvitto på att de studerande får jobb efter examen och att de som anställer personer med YH-examen också är nöjda med vad de får, kommenterar Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.

Studien visar även att de YH-studerande är viktiga för arbetslivet redan innan de tagit examen.

Om fyra år kommer 70 000 personer saknas inom it och telekom i Sverige, skriver en lång rad företag och organisationer, som Siemens, Toyota, Ericsson i en debattartikel på Ny Teknik. Samtidigt avslår Myndigheten för yrkeshögskolan lokalt i Östergötland ansökan om samtliga nio yrkesutbildningar inom it/data i länet, något som framstår som ett mysterium, menar de.

Hela 93 procent av de 13.000 elever som i fjol tog examen från yrkeshögskolor i Sverige, fick jobb inom ett år. Det rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Nyckeln till framgång ligger i ett nära samarbete med näringslivet och att utbildningsplatserna är konkurrensutsatta. Det säger Thomas Persson, generaldirektör vid myndigheten för yrkeshögskolan, till nyhetssajten.

En modell som behövs för att komma tillrätta med de stora rekryteringsproblem som syns på svensk arbetsmarknad i dag, säger Fredrik Voltaire, näringspolitisk expert på tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega.

– Det är det system som har starkast koppling till arbetsmarknaden, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Yrkeshögskolan (YH) har haft sitt bästa år hittills. Hela 93 procent av de nästan 30 000 personer som tog examen 2016 hade jobb ett år efter att de gått klart sin utbildning, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

– Jag trodde att det här nästan var omöjligt. Att passera 90 procent i jobb efter en utbildning det är väldigt bra resultat, säger Thomas Persson, generaldirektör på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Uppgifterna kommer från en enkät som myndigheten har gjort bland eleverna efter avslutad utbildning. Den starka konjunkturen med stor efterfrågan på arbetskraft är enligt YH en viktig förklaring till resultatet.